Årsredovisning 2013

Örebro läns landsting Årsredovisning 2013 1

Innehåll Förord 4 Sammanfattande resultat av 2013 och framtida utmaningar 6 Vision och värdegrund 11 Landstingets uppdrag 12 Landstingets organisation roller och ansvar 13 Uppföljning och utvärdering 15 Rapportering, mål och måluppfyllelse 17 Folkhälsa 18 God och patientsäker vård 20 Forskning och högskoleutbildning 28 Regional utveckling 30 Kultur och bildning 34 Demokrati och insyn 38 Miljö och hållbarhet 39 Personal och kompetens 43 Information och kommunikation 46 Ekonomi och finansiella förutsättningar 51 Ekonomisk analys 52 Omvärldsanalys 53 Resultatanalys 54 Finansiell ställning 61 Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning 64 Resultaträkning 66 Driftredovisning 67 Investeringsredovisning 68 Sammanställd redovisning 69 2

Bilagor 75 Uppdrag 2013 76 Resultaträkning 82 Kassaflödesanalys 83 Balansräkning 84 Noter till resultaträkning 85 Noter till kassaflödesanalys 88 Noter till balansräkning 89 Landstinget i siffror 95 Redovisningsprinciper 96 Redovisningsprinciper sammanställd redovisning 98 Sammanställd resultaträkning 98 Sammanställd kassaflödesanalys 99 Sammanställd balansräkning 100 Internkontrollplan 2013 101 Landstingsövergripande mätetal 103 Övrig personalstatistik 112 Revisionsberättelse 119 3

Förord Under 2013 har vi fortsatt vårt målmedvetna arbete med att åstadkomma en bättre hälsa för befolkningen. Vår strävan att förverkliga visionen Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling fortsätter med full kraft. Under året har vi, bland annat, kraftsamlat inför bildandet av Region Örebro län och ny organisation för framtidens hälso- och sjukvård. Detta samtidigt som vi jubilerat att landstinget fyllt 150 år. När vi nu summerar det gångna året kan vi se att många av målen i Verksamhetsplan och budget 2013 uppfylldes under året. De övergripande värderingar som ligger till grund för hälso- och sjukvården i vårt landsting är en jämlik och jämställd vård som ges efter behov. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Under 2013 har vi därför fokuserat på fyra viktiga områden; bättre vård för barn och unga och vården för äldre, högre tillgänglighet i vården och en jämlik och jämställd vård. Med syfte att stärka en framtida hälso- och sjukvård har landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation utretts och en ny hälso- och sjukvårdsförvaltning bildas från 2014. I den nya hälso- och sjukvårdsförvaltningen ingår de tidigare sex sjukvårdsförvaltningarna, primärvård, psykiatri, habilitering och hjälpmedel, Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett samt Lindesbergs lasarett. Utredningsarbete pågår inom fyra delområden. Dessa är närsjukvård, produktionsplanering och styrning för planerad verksamhet, forskning och utbildning i samverkan med Örebro universitet samt resursfördelning. Patientens fokus, likvärdig vård i hela länet, starkare organisation för forskningen och effektivt utnyttjande av resurser är vägledande i vårt förändringsarbete. Den 5 mars 2014 godkände riksdagen landstingets ansökan om att få bilda en ny regionorganisation från 1 januari 2015. Den 1 januari 2015 bildas Region Örebro län. I framtiden kommer landstingets och regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter finnas i en och samma regionorganisation. Även vissa uppgifter som tidigare tillhört länsstyrelsen överförs till den nya regionen. Regionen kan även ges andra uppdrag från regeringen och från statliga myndigheter. Ansvaret för planering och samordning av regionala utvecklingsinsatser blir härigenom tydligare. Landstinget bedriver fortsatt forskning inom prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård efter de generella kriterierna klinisk patientnära forskning, samverkan samt perspektiv på etik, genus, ålder och miljö. Arbetet med att utveckla kollektivtrafiken för att tillgodose resebehovet har under 2013 tagit ett antal nya steg. Expressbusslinjer, nytt linjenät för stadstrafiken i Örebro och utveckling av tågtrafiken är några exempel på det. Kulturplanen har legat till grund för nya riktlinjer för kulturstöd och kulturplanens utvecklingsområden har varit utgångspunkt för olika temagrupper som startats. Arbetet kring frågor som rör kultur och hälsa har stärkts väsentligt under året. 4

Under hösten genomfördes en medarbetarenkät i landstinget. Enkäten innehåller bland annat frågor om engagemang, trivsel, fysiska och psykiska förutsättningar att klara av sitt arbete, positiva upplevelser av arbetet och lojalitet. I medarbetarenkäten mäts ett övergripande index, nöjd medarbetarindex (NMI) och resultatet är 76, vilket är samma som år 2011. Resultatet är bra och visar att landstingets medarbetare i hög grad är engagerade och ansvarstagande, trivs med arbetsklimatet och har ett tydligt kundfokus i relation till medborgarna. För att långsiktigt kunna svara emot länsbornas behov av god hälsa, god vård och service är god hushållning en förutsättning. Den internationella konjunkturen har varit fortsatt svag under 2013, även om många ekonomiska indikatorer tyder på att den värsta svackan har passerats. Detta påverkar också landstinget ekonomi. Osäkerheten kring ekonomins utveckling gör att försiktighet måste råda och att landstingets ekonomi måste präglas av fortsatt återhållsamhet. Inom landstinget inleddes året med en mycket besvärlig ekonomisk utveckling. Under våren beslutades om en rad olika åtgärder för att sänka kostnaderna och succesivt förbättrades resultatet. Årets resultat efter justering av jämförelsestörande poster uppgår till 20 miljoner kronor, vilket är lika med budgeten för 2013. För att säkra finansiering för en fortsatt utveckling av hälsa, livskraft och hållbar utveckling beslutade landstinget i november 2013 att höja skatten med 50 öre. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till alla medarbetare, chefer och förtroendevalda inom landstinget för en god insats och ett gott samarbete under 2013. Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör 5

Sammanfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar Under 2013 har utvecklingsarbete pågått både inför bildandet av Region Örebro län och ny organisation för hälso- och sjukvården samtidigt som landstingets verksamheter bedrivs för att uppfylla landstingets vision och värdegrund. Örebro läns landsting 150 år År 1863 inrättades landstingen i Sverige och år 2013 hade Örebro läns landsting därmed funnits i 150 år. Jubileet har uppmärksammats på olika sätt. Under året producerades jubileumsskriften Handbok för framtiden, som riktar sig till länets invånare i alla åldrar, särtrycket Landstingets årsringar, två utställningar samt filmen Örebro läns landsting 150 år. Dessutom högtidlighölls landstingets första möte 1863 i samband med landstingsfullmäktiges möte den 1 oktober 2013. Ett jubileumsnummer av Tebladets länsutgåva gick ut till länets alla hushåll. Region Örebro län Den 1 januari 2015 går Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län samman och bildar en ny regionorganisation, Region Örebro län. Den nya regionorganisationen tar över landstingets och regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter. Även vissa uppgifter som tidigare tillhört länsstyrelsen överförs till den nya regionen. Regionen kan även ges andra uppdrag från regeringen och från statliga myndigheter. Därmed får regionorganisationen en större roll än den som landstinget och regionförbundet har idag. Ansvaret för planering och samordning av regionala utvecklingsinsatser blir härigenom tydligare. Senaste året har flera viktiga beslut fattats i planeringen för start av den nya organisationen. Den 4 juni 2013 fattade landstingsfullmäktige beslut om vilken politisk organisation som ska styra och leda Region Örebro län. Den 5 mars 2014 godkände riksdagen landstingets ansökan om att få bilda en ny regionorganisation från 1 januari 2015. Ett stort genomförandeprojekt Under 2013 har arbete påbörjats med att forma den nya regionorganisationen som ska fungera från och med 1 januari 2015, något som fortgår under 2014. I genomförandeprojektet Region 2015 är ett stort antal medarbetare inom landstinget och regionförbundet involverade för att planera och förbereda driftstarten. För den politiska ledningen svarar landstingets planerings- och organisationskommitté och regionförbundets presidium. Landstingsdirektören har tillsammans med regiondirektören ansvar för att leda arbetet med genomförandeplaneringen. Förberedelsearbetet omfattar ett brett spektrum av frågeställningar, till exempel uppdrag och rollfördelning mellan de olika politiska nämnderna, styrmodell, tjänstemannaorganisationen, samverkan med kommunerna och länsstyrelsen, grafisk profil och lokaler. En utmaning är utvecklingen av kommunikationsarbetet i den nya regionorganisationen, dels med system för den interna kommunikationen och dels med fungerande kanaler till invånare, kommuner och andra aktörer i och utanför länet. Att utveckla den nya regionens varumärke är ett viktigt uppdrag både för att locka nya medarbetare och invånare. 6

Framtidens hälso- och sjukvård Under våren har landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation utretts. Landstingsdirektören fick i september landstingsstyrelsens uppdrag att fortsätta förändringsarbetet för att bygga en ny hälso- och sjukvårdsorganisation för Örebro läns landsting från 2014. Fyra nyckelbegrepp är vägledande i förändringsarbetet; Patientens fokus, likvärdig vård i hela länet, starkare organisation för forskningen och effektivt utnyttjande av resurser. I den nya hälso- och sjukvårdsförvaltningen ingår de tidigare sex sjukvårdsförvaltningarna, primärvård, psykiatri, habilitering och hjälpmedel, Universitetssjukhuset Örebro och Karlskoga samt Lindesbergs lasarett. Den nya förvaltningen innehåller tio områden som leds av var sin områdeschef. Utredningsarbete pågår inom fyra delområden. Dessa är närsjukvård, produktionsplanering och styrning för planerad verksamhet, forskning och utbildning i samverkan med Örebro universitet samt resursfördelning. En god vård Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv, patientfokuserad och säker. Vården ska även vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Arbetet med förbättrad tillgänglighet till vården fortgår och telefontillgängligheten till primärvården har förbättrats något. Andelen som väntat utöver vårdgarantins gränser för läkarbesök till specialistsjukvården samt för operation eller behandling inom specialistsjukvården ligger på ungefär samma nivå som 2012. Cirka 90 procent av patienterna fick en telefontid samma dag inom primärvården och därefter ett läkarbesök inom 7 dagar om de var i behov av detta. Av de patienter som var i behov av en bedömning inom specialistsjukvården fick 88 procent ett besök inom 90 dagar och av dem som därefter var i behov av en operation eller behandling fick 78 procent detta inom 90 dagar. Årets första månader innebar stora utmaningar för både sjukhusen och primärvården till följd av vinterkräksjukan och säsongsinfluensan. Under året har en ny jourcentral öppnats i Kumla och två vårdcentraler har slagits ihop organisatoriskt, Frövi och Fellingsbro har tillsammans bildat Freja vårdcentral, vilket innebär en gemensam ledning med vårdcentraler på två orter. Nytt högspecialitetshus på Universitetssjukhuset Örebro Planeringen av byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro, benämnd etapp 2, är en stor pågående strategisk satsning inom Örebro läns landsting för framtidens hälso- och sjukvård. I december avslutades en arkitekttävling som pågått under året. Det vinnande förslaget kom från Sweco Architects AB/Aart architects A/S. Det nya högspecialitetshuset planeras vara klart år 2021 och ska innehålla stora delar av USÖ:s högspecialiserade vård med flera kliniker för öppen- och slutenvård, samt operation. Satsningar för barn och unga vuxna Inom både primärvården och barn och ungdomspsykiatrin har satsningar gjorts för att förstärka första linjens vård med utökade resurser och dessa beräknas vara på plats i april 2014. För att underlätta sökvägar för barn och unga med psykisk ohälsa har en webbaserad information byggts upp på 1177.se. 7

Ökad efterfrågan ger nya utmaningar Efterfrågan och behovet av vård ökar ständigt till följd av bland annat stigande medellivslängd, förändrad livsstil samt förbättrade metoder för att diagnostisera och behandla sjukdomar. Detta har i sin tur medfört en kraftig ökning av kostnader för hälso- och sjukvården. De ekonomiska förutsättningarna för att finansiera en ökad efterfrågan bestäms huvudsakligen av befolkningsutvecklingen och skattekraften. Örebro län har sedan slutet av 1990-talet haft en positiv trend i befolkningsutvecklingen. Folkökningen under den aktuella perioden består helt av inflyttade från utlandet vilket ställer nya krav på att uppmärksamma kulturella skillnader i bemötande och omhändertagande. För att klara av att ge en fortsatt säker, kvalitativ och tillgänglig vård måste landstinget hitta nya arbetssätt och organisationsformer så att befintliga resurser utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Det krävs också ett betydligt närmare samarbete mellan alla delar av hälso- och sjukvården samt mellan landstingets verksamheter och länets kommuner. För en effektiv och bättre vård En utmaning för landstinget är att bättre matcha befintliga resurser mot planerade vårdaktiviteter baserade på vårdbehovet. Att få till en gemensam produktionsplanering inom landstinget är därför av stor betydelse. För att lyckas med detta arbete är det även viktigt att få till ett optimalt utnyttjande av operationssalar, utrustning och vårdpersonal samt effektiva vårdprocesser inklusive remissflöden. En annan utmaning är att få till en effektiv informationsöverföring och samverkan mellan kommuner och landsting när det gäller personer över 65 år. Det är viktigt att den framtagna handlingsplanen mellan kommunerna och landstinget avseende vård av äldre och multisjuka får genomslag. Den ökande psykiska ohälsan bland yngre och unga vuxna (upp till 29 år) är oroande. För att undvika att stress, ångest och nedstämdhet utvecklas till svårare depressioner och utmattningstillstånd och därmed blir utdragna ska arbete ske för att bättre fånga människor med psykisk ohälsa tidigt. En utmaning ligger bland annat i att få en fungerande vårdkedja mellan skolhälsovård/ elevhälsa, primärvård och psykiatri. Framtid för forskningen Nämnden för forskning har utifrån den nya forskningsstrategin från 2012 tecknat överenskommelser med de förvaltningar som bedriver forskning. Förvaltningarna har beskrivit pågående forskningsverksamhet och utvecklingsbehov i relation till strategins modell och som nu ligger till grund för överenskommelser och prioriteringar inför 2014. Under 2014 kommer förhandlingar att ske om statlig kompensation för landstingens kostnader i samband med läkarutbildning samt för forskningsverksamhet. Storleken på dessa medel till forskning blir styrande för utvecklingen av den medicinska forskningen under många år. 8

Fördubblat resande med kollektivtrafik Med expressbussar, nya linjenät för stadstrafiken i Örebro och utveckling av tågtrafiken ska resandebehovet mötas och det ska bli smidigare att resa kollektivt. Under året har det inrättats expressbusslinjer i länet, dels för sträckorna Hällefors Örebro och Nora Örebro och dels för sträckan Vivalla Resecentrum Universitetet. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns mål som anger att andelen arbetspendlande med kollektivtrafiken ska fördubblas till 2020. Det finns också ett mål som anger att alla kommunhuvudorter i länet ska vara integrerade i Örebros arbetsmarknad. Med kulturplanen som bas Kulturplanen har varit ett viktigt verktyg för prioriteringsdiskussioner och har legat till grund för nya riktlinjer för kulturstöd. Kulturplanens utvecklingsområden har varit utgångspunkt för de temagrupper som skapats, med ett brett deltagande från såväl offentligt kulturliv som från civilsamhället. Omvärldsanalysen och arbetet kring frågor som rör kultur och hälsa har stärkts väsentligt under året. Miljösmarta möten och hållbara resor Landstinget har under året arbetat aktivt för en minskad klimatpåverkan och flera miljösatsningar har genomförts under året. Länstrafiken övergår successivt till förnybara drivmedel i bussarna. För medarbetare i landstinget gäller fria resor i tjänsten med kollektivtrafik i hela länet. Antalet webbkameror och videokonferensanläggningar har ökat under året så det är enklare att genomföra distansmöten. Insatserna för uppföljning och kontroll över energianvändningen har stärkts bland annat genom att miljönytta och ekonomisk effekt redovisas för varje investeringsprojekt. Vid upphandling ställs krav på energieffektivitet och ett flertal energieffektiviseringsprojekt har genomförts i befintliga fastigheter. Under året har kommande stora energisparprojekt förberetts, bland annat vid Lindesbergs lasarett och Universitetssjukhuset Örebro. Ett hållbart arbetsliv för alla Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda ett hållbart arbetsliv som kännetecknas av delaktighet, medarbetarskap, ledarskap, samverkan och mångfald. Landstinget vill även ta ett ökat ansvar för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att arbeta inom Örebro läns landsting och samarbete pågår med bland annat Örebro kommun. Medarbetarenkät med fortsatt bra resultat Under hösten genomfördes en medarbetarenkät i landstinget. Enkäten innehåller bland annat frågor om engagemang, trivsel, fysiska och psykiska förutsättningar att klara av sitt arbete, positiva upplevelser av arbetet och lojalitet. I medarbetarenkäten mäts ett övergripande index, nöjd medarbetarindex (NMI). Detta kan variera mellan 0 och 100, där 100 är ett maxresultat. NMI blev i år 76, vilket är samma resultat som för år 2011. Resultatet är bra och visar att landstingets medarbetare i hög grad är engagerade och ansvarstagande, trivs med arbetsklimatet och har ett tydligt kundfokus i relation till medborgarna. Områden med bra resultat är bland annat arbetstillfredsställelse, samarbete, kvalitet, ansvarsta- 9

gande och värdegrund. Medarbetarenkäten visar också att det finns olika förbättringsområden att arbeta vidare med. Ekonomiska utmaningar Den internationella konjunkturen har under 2013 fortsatt präglats av svag tillväxt, även om många ekonomiska indikatorer tyder på att den värsta svackan har passerats. Den svaga internationella konjunkturen och en stark kronkurs har satt negativa spår i svensk tillväxt, sysselsättning och därmed landstingens skatteunderlag. På detta sätt får den internationella konjunkturen effekt också på landstingets ekonomi. Osäkerheten kring ekonomins utveckling gör att försiktighet måste råda och att landstingets ekonomi måste präglas av fortsatt återhållsamhet. Inom landstinget inleddes året med en mycket besvärlig ekonomisk utveckling. Under våren beslutades om en rad olika åtgärder för att sänka kostnaderna och successivt förbättrades resultatet. Landstingets bokförda resultat uppgår till minus 178 miljoner kronor. Resultatet påverkas dock av ett par större engångshändelser. Vårens justering av kalkylräntan för beräkning av pensionsskulden innebar en engångskostnad på 314 miljoner kronor för landstinget, medan en återbetalning på 104 miljoner kronor från AFA försäkring avseende inbetalda premier åren 2005-2006 medförde en engångsintäkt som förbättrade resultatet. Årets resultat efter justering av jämförelsestörande poster uppgår till 20 miljoner kronor, vilket är lika med budgeten för 2013. Verksamheterna redovisar sammantaget ett resultat på minus 73 miljoner kronor, vilket är en försämring med 74 miljoner kronor jämfört med 2012. Nedgången i resultatet finns framför allt inom hälso- och sjukvårdsförvaltningarna (inklusive tandvård), som försämrat sitt resultat med 77 miljoner kronor. Hälso- och sjukvården redovisar ett underskott på 112 miljoner kronor. Landstingets intäkter i form av skatter och statsbidrag utgör den ekonomiska ramen för omfattningen på den verksamhet som landstinget kan erbjuda till länets invånare. Med en svag utveckling av skatteunderlaget, vilket varit fallet de senaste åren, är det en stor utmaning för landstinget att klara ett allt större uppdrag, öka tillgängligheten och samtidigt ha en ekonomisk reserv inför kommande satsningar. Avstämning av fullmäktiges mål Villkor för måluppfyllelse med kriterium och resultat per mål redovisas utförligt under respektive målområdes rapportering, mål och målavstämning. Det finns sammantaget 53 mål och av dessa har 36 mål uppfyllts under 2013. 14 mål har en mindre, acceptabel avvikelse från målnivån, varav sju dock har en positiv trend. Tre mål har en större negativ avvikelse från målnivån och uppfylls inte. Sammantaget har således 50 av 53 mål (94 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. 10

Vision och värdegrund Landstingets vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006 och är grunden i all vår verksamhet. Tillsammans med värdegrunden anvisar den landstingets inriktning, men också hur medarbetarna ska förhålla sig till varandra och medborgarna. Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling 11

Landstingets uppdrag Landstinget är en demokratiskt styrd organisation som har till främsta uppgift att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Universitetssjukhuset Örebro erbjuder högspecialiserad vård till länsinvånarna, men också till andra län genom särskilda avtal. Genom avtal med landstinget i Värmland ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånarna i östra Värmland. Örebro läns landsting bedriver forskning och högre utbildning främst tillsammans med Örebro universitet. Landstinget har också till uppgift att skapa förutsättningar för ett gott liv och livskvalitet för länsinvånarna. Därför verkar landstinget för en hållbar regional utveckling, kultur och bildning. Landstinget äger och driver två folkhögskolor. Landstinget har även ett ansvar för kollektivtrafikfrågor. Dessutom verkar landstinget tillsammans med Regionförbundet Örebro län och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Örebro läns landstings verksamhet bidrar i hög grad till uppfyllelse av intentionerna och målen i den regionala utvecklingsstrategin. Vår inriktning vilar på fyra förutsättningar: God ekologisk och ekonomisk hushållning, som ger en livskraftig, hälsofrämjande och hållbar verksamhet. Hög tillgänglighet, som garanterar vård i rätt tid. God kvalitet och patientsäkerhet, som ger tillförlitlighet och trygghet. Samverkan mellan såväl landstingets egna verksamheter som i relation till länets kommuner, Örebro universitet och andra vårdgivare. 12

Landstingets organisation roller och ansvar Valberedning Patientnämnd Den politiska organisationen Revsion Hälso- och ekonomiutskott Personalpolitiskt utskott Tillväxt, kultur och bildning Kartläggning av behov och efterfrågan genom tillfälliga beredningar och programgrupper Trafik, miljö och service Medborgare och samverkansparter Företagshälsovård samt tolk- och översättarservice* Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Forskning Folkhälsa Somatisk specialistsjukvård Länshandikapprådet Pensionärsrådet Etikrådet Primärvård och Folktandvård Psykiatri, habilitering och hjälpmedel Vilt- och naturvårdskommittén Planerings- och organisationskommittén vara landstingsstyrelsens förlängda arm med uppgift att följa och följa upp verksamheten. De har till uppgift att bereda och besluta i frågor som handlar om verksamhetens genomförande, uppföljning och förbättringar. Frågor av strategisk karaktär bereds av nämnden och i hälso- och ekonomiutskottet för beslut i styrelse och/eller fullmäktige. Hälso- och ekonomiutskottet under landstingsstyrelsen har till uppgift att hålla samman hälso- och sjukvården tvärs över nämndernas ansvarsområden. Utskottet tar också fram förslag till principer och modeller för Hälsoval och tandvård samt bereder och beslutar i vissa finans- och ekonomifrågor. Nämnder * Gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner Verksamhet Inför mandatperioden 2011 2014 har en ny förtroendemannaorganisation beslutats av landstingsfullmäktige. Syftet är att utveckla medborgarmodellen ytterligare för att därigenom komma närmare såväl medborgare som verksamhet. Målet är att förtroendemannaorganisationen är enkel, tydlig och begriplig. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta politiska organ med direktvalda ledamöter som representerar länets medborgare. Fullmäktige fångar genom bland annat tillfälliga beredningar, programgrupper och rapportörskap befolkningens behov och efterfrågan inom landstingets huvuduppdrag. Landstingsstyrelsen är landstingets högsta verkställande organ som håller samman och styr verksamheten. Styrelsen är underställd landstingsfullmäktige och svarar för landstingets övergripande planering och uppföljning. Tre hälso- och sjukvårdsnämnder har rollen att Personalpolitiska utskottet bereder och beslutar i övergripande frågor av personalpolitisk karaktär. Nämnden för folkhälsa har till uppgift att ta fram analyser av befolkningens hälsa och ohälsa inför planering av hälso- och sjukvården, och lägga förslag till avtal med länets kommuner i folkhälsofrågor. Nämnden tilldelas medel för verksamheten. Nämnden för forskning tecknar och följer upp överenskommelser med landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar i frågor som rör forskning. Nämnden fördelar medel i enlighet med tecknade överenskommelser med verksamheterna. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning är tillika folkhögskolestyrelse. Den tilldelas i den årliga verksamhetsplanen med budget såväl mål och uppdrag som medel för sin verksamhet. Detsamma gäller Nämnden för trafik, miljö och service som ansvarar för trafikfrågor, miljöfrågor och service. Nämnden tecknar överenskommel- 13

ser med förvaltningen Lednings- och verksamhetsstöd. Landstinget bedriver tillsammans med Örebro och Kumla kommuner företagshälsovård inklusive tolk- och översättarservice. Landstinget är huvudman för nämnden som får sitt stöd från Landstingshälsan. Under mandatperioden 2011 2014 är mandatfördelningen i landstingsfullmäktige denna: 31 15 5 4 4 4 4 4 S M FP KD V MP C SD Verksamhetsorganisation Landstingsdirektören är landstingets högsta tjänsteman, direkt underställd landstingsstyrelsens ordförande. Denne har det övergripande verksamhetsansvaret och ska omsätta de politiska besluten i handling genom att leda och styra verksamheterna mot de mål som ställts upp i den årliga verksamhetsplanen och överenskommelserna. Landstingsdirektören har till sitt stöd landstingets ledningskansli. Kansliet har i uppdrag att stödja förtroendemannaorganisationen, men också landstingsdirektören, genom att medverka i verkställighet, styrning och ledning samt rapportering och uppföljning av landstingets verksamhet. Strategi och ledning Landstingets ledningskansli Kollektivtrafik Länstrafiken Landstingsdirektör Patientnämndens kansli Läkemedelskommittén Smittskyddsläkaren Hälso- och sjukvård Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Primärvården Psykiatrin Habilitering och hjälpmedel Stöd Lednings- och verksamhetsstöd Landstingshälsan Landstingsdirektören har under sig förvaltningscheferna inom hälso- och sjukvården. Tillsammans svarar de för landstingets Örebro läns landstings förvaltnings AB 100 % samlade hälso- och sjukvårdsproduktion. Länsgården fastigheter AB 100 % Där finns också cheferna för Ledningsoch verksamhetsstöd, Landstingshälsan, Länstrafiken, Patientnämndens kansli, Läkemedelskommittén och Smittskyddsläkaren. Länstrafiken Örebro AB 100 % Länsteatern i Örebro AB 91 % Örebro läns landsting Örebro läns flygplats AB 44,95 Länsmusiken i Örebro AB 9 % Folktandvården Regionförbundet Örebro 33 % Tåg i Bergslagen AB 25 % 14

Uppföljning och utvärdering Uppföljningen och utvärderingen under 2013 har haft tre huvudsyften: 1. Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. 2. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. 3. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från verksamhetsplan med budget via överenskommelser till förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet mellan patient och medarbetare, via verksamhet, förvaltning och ledningskansli till nämnd, styrelse och ytterst fullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från enkla dagliga ronder eller avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med ledningskansliet och berörda nämnder. Landstingsstyrelsen har tillsammans med ledningskansliet följt upp samtliga kanslier och förvaltningar. Detta har skett genom skriftliga delårsrapporter två gånger under året och verksamhetsberättelser som lämnas för beredning i nämnd och för fastställande i landstingsstyrelsen. Till detta kommer sammanlagt sex periodbokslut som redovisats till landstingsstyrelsen. 15

rapportering, mål och måluppfyllelse 16

Rapportering, mål och måluppfyllelse Rapportering, mål och måluppfyllelse kopplas till de tio strategiska målområden som återfinns i verksamhetsplanen med budget för 2013 Folkhälsa, God och patientsäker vård, Forskning och högskoleutbildning, Regional utveckling, Kultur och bildning, Demokrati och insyn, Miljö och hållbarhet, Personal och kompetens, Information och kommunikation samt Ekonomi och finansiella förutsättningar. Villkor för måluppfyllelse med kriterium och resultat per mål redovisas utförligt under respektive målområdes rapporter, mål och målavstämning. Symbolförklaringar Färgindikatorer, resultat mot mål Förändringspilar, resultat 2013 jämfört med 2012 = uppnått eller överträffar målnivå = resultatet har förbättrats = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = resultatet är oförändrat = större negativ avvikelse från målnivån = resultatet har försämrats = resultat föregående år saknas Det finns sammantaget 53 mål och av dessa har 36 mål uppfyllts under 2013. 14 mål har en mindre, acceptabel avvikelse från målnivån, varav sju dock har en positiv trend. Tre mål har en större negativ avvikelse från målnivån och uppfylls inte. Sammantaget har således 50 av 53 mål (94 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. 17

rapportering, mål och måluppfyllelse Folkhälsa Hälsan är inte lika för alla olika livsvillkor påverkar hur människor mår. Genom att samla in kunskap om befolkningen skapas en grund för att fatta hälsopolitiska beslut. Dessutom pågår flera projekt med fokus på folkhälsa. För en god hälsa Nämnden för folkhälsa har under året arbetat med frågor kopplade till länets folkhälsoplan. Det har genomförts en fortsatt uppföljning av folkhälsoplanen gällande avtal med kommunerna, idrottsrörelsen och bildningsförbundet i länet. I februari arrangerades den regionala konferensen Tala om social hållbarhet och jämlik hälsa i Örebro län. En analys av dödligheten i lungcancer utifrån socioekonomiska faktorer har överlämnats till Rådet för medicinsk kunskapsstyrning. En analys av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) 2012 för Örebro län pågår. Under året avslutades analyser av sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa. Planeringen för undersökningen Liv & hälsa ung 2014 inleddes under året. Samtidigt fortsätter projekten Hälsosatsning inom invandrargrupper, Framtidstro, hälsa och delaktighet och pilotprojektet Hälso- och kulturkommunikatörer. Det har även genomförts utbildning av politiker i länets kommuner, landstinget och ideella sektorn. Under hösten 2013 inleddes arbetet med ett välfärdsbokslut, kopplat till länets folkhälsoplan, som ska vara klart våren 2014. Flickors hälsa sämre än pojkars Ett viktigt mål i svensk hälsopolitik är en jämlik fördelning av villkoren för en god hälsa. För att kunna fatta hälsopolitiska beslut och för att kunna arbeta med hälsofrågor är det viktigt med kunskap om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. I undersökningen Liv & hälsa ung 2011 anser drygt åtta av tio elever att de mår mycket bra eller bra, men flickorna mår något sämre än pojkarna. Det är vanligare att flickorna upplever värk, känner sig nedstämda och sover oroligt. Undersökningen visar att en lägre andel ungdomar har använt narkotika i jämförelse med undersökningen år 2009. En positiv trend är också att en högre andel av eleverna i skolår 9 väljer att inte dricka alkohol. I år 2 på gymnasiet dricker dock var fjärde flicka och var femte pojke så mycket alkohol att de klassas som riskkonsumenter. Livsvillkor påverkar hälsan Folkhälsoundersökningarna Liv & hälsa samt Hälsa på lika villkor? bland länets invånare 16 84 år visar att andelen dagligrökare och andelen fysiskt inaktiva på fritiden över tid fortsätter att minska i länet. Andelen personer med riskabla alkoholvanor har dock inte förändrats nämnvärt över tid och andelen personer med övervikt eller fetma ökar. Drygt sju av tio länsbor i åldern 16 84 år bedömde år 2012 sin hälsa som bra eller mycket bra, men hälsan är inte jämlikt fördelad i befolkningen. Den goda hälsan varierar mycket beroende på hur tillvaron ser ut. Olika livsvillkor, som utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön, är en stor del av förklaringen till de hälsoskillnader som finns i samhället. I Örebro län finns det också skillnader mellan länsdelarna om hur man upplever sitt hälsotillstånd. Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha någon långvarig sjukdom eller något annat långvarigt hälsoproblem och nära dubbelt så vanligt att kvinnor har ett lågt psykiskt välbefinnande jämfört med män. Faktorer som har en positiv inverkan på hälsan är att ha ett arbete, vara välutbildad, ha god ekonomi, bo i ett område där man kan känna sig säker och trygg samt att ha personer i sin omgivning som kan hjälpa till vid händelse av praktiska problem eller sjukdom. Bland dem som saknar dessa skyddsfaktorer är det bara runt hälften som har god hälsa. 18

Det finns tecken på att barn och ungdomars tandhälsa inte förbättras i samma utsträckning som tidigare. Den genomsnittliga kariesfrekvensen hos barn och ungdomar i Örebro län ligger i nivå med riksgenomsnittet. Bland vuxna uppger nästan tre fjärdedelar att de har en bra eller mycket bra tandhälsa. Stora sjukdomsgrupper i länet Hjärt- och kärlsjukdomar är de sjukdomar som ger mest ohälsa i befolkningen. Hjärtinfarkt är vanligare bland män än bland kvinnor. I Örebro län uppskattas cirka 1 200 personer per år insjukna i hjärtinfarkt. Varje år insjuknar cirka 800 1 000 personer i länet i stroke. Insjuknandet i både hjärtinfarkt och stroke har minskat över tid och minskningen har gått snabbare bland män än bland kvinnor. I yngre år insjuknar fler män än kvinnor i diabetes och förekomsten av sjukdomen utjämnas i den äldre befolkningen. Cirka 1 000 personer insjuknar i diabetes varje år i Örebro län. Cancer är numera en vanligare dödsorsak än hjärt-kärlsjukdomar upp till 80 års ålder. Mellan 1 600 och 1 700 nya fall av cancer upptäcks varje år i Örebro län. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Bland män är prostatacancer den vanligaste cancerformen. Fler kvinnor än män insjuknar och dör i lungcancer före 60 års ålder. Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar, till exempel hjärtsvikt, stroke, diabetes, cancersjukdomar och demens. Det ökade antalet äldre i befolkningen leder till att antalet multisjuka också ökar. I Örebro län uppskattas cirka 1 000 personer vara multisjuka. Bland äldre är fallolyckor ett stort folkhälsoproblem. Den psykosociala hälsan varierar i länet. Det uppskattas att omkring 30 40 procent av primärvårdens besökare har en social/psykisk del i sin problematik. Målavstämning Mål 1. Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer. Kriterium. Avtalen med Örebro läns landstings samverkanspartner ska vara uppfyllda Måluppfyllelse. I arbetet utifrån folkhälsoplanen och avtalen med kommunerna i länet och länets idrottsförbund pågår ett fortlöpande samarbete för jämlik och jämställd hälsa hos befolkningen. Nämnden har under året beslutat om samt godkänt arbetet utifrån de handlingsplaner som dialogforum i länsdelarna har föreslagit, i enlighet med folkhälsoplanen. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med 2012. Mål 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska ingå som en naturlig del i hälsooch sjukvårdens arbete med levnadsvanorna framför allt rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Kriterium. Överenskommelserna med förvaltningarna ska vara uppfyllda. Måluppfyllelse. I överenskommelserna med alla sjukvårdsförvaltningar och med tandvårdsförvaltningen 2013 samt i Krav- och kvalitetsboken för primärvården för 2013 finns krav på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter kopplade till levnadsvanorna rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Uppföljning sker i respektive nämnd för sjukvårdsförvaltningarna och tandvårdsförvaltningen och i landstingsstyrelsens hälso- och ekonomiutskott för primärvården. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med 2012. 19

rapportering, mål och måluppfyllelse God och patientsäker vård Arbete pågår ständigt för att ge en god, effektiv och tillgänglig vård. Under året har en ny jourvårdcentral öppnats och satsningar har gjorts för barn och unga med psykisk ohälsa. Samtidigt fortsätter arbetet för en jämlik och jämställd vård. En god vård Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv, patientfokuserad och säker. Vården ska även vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Med tillgänglighet i fokus Arbetet med förbättrad tillgänglighet till vården fortgår och telefontillgängligheten till primärvården har förbättrats något. Andelen som väntat utöver vårdgarantins gränser ligger på ungefär samma nivå som 2012. Vårdgarantin innebär att 20

man ska få kontakt med primärvården samma dag via telefon eller besök, en distriktsläkartid inom 7 dagar, besök hos specialist inom 90 dagar samt operation eller behandling inom 90 dagar. Cirka 90 procent av patienterna fick en telefontid samma dag inom primärvården och därefter ett läkarbesök inom 7 dagar om de var i behov av detta. Av de patienter som var i behov av en bedömning inom specialistsjukvården fick 88 procent ett besök inom 90 dagar och av dem som därefter var i behov av en operation eller behandling fick 78 procent detta inom 90 dagar. För att landstinget ska få ta del av kömiljarden ska minst 70 procent av patienterna ha väntat högst 60 dagar för ett första besök respektive till operation eller behandling inom specialistsjukvården. Om 80 procent av patienterna får vänta högst 60 dagar får landstinget ta del av ytterligare stimulansbidrag. Landstinget har under året fått ta del av kömiljarden vid 8 av 24 möjliga tillfällen. Inom habilitering och hjälpmedel har det varit en fortsatt kraftig tillströmning av patienter och brukare. Brukargrupper som växer är bland annat äldre med behov av såväl rehabilitering och hjälpmedel samt barn, unga och vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar. På grund av ökad hornhinneverksamhet på Universitetssjukhuset Örebro ökar också antalet kontaktlinspatienter. Även vuxna i behov av cochleaimplantat, ett inopererat hörhjälpmedel i hörselsnäckan, ökar. Till följd av aktiva insatser har tillgängligheten förbättrats inom i stort sett samtliga verksamheter inom habilitering och hjälpmedel under 2013. Folktandvården har fortsatt god tillgänglighet och har enligt tandläkartidningen den bästa tillgängligheten i Sverige. Den del av den vård som köpts av andra landsting på grund av tillgänglighetsproblematik har kunnat minskas något genom samarbete och ökad effektivitet. Kostnaden för vårdgaranti ligger på samma nivå som 2012, där merparten är kostnader för ortopedi. Kostnaderna för valfrihet i vården har däremot minskat något, främst beroende på en minskning av obesitasoperationer. Två blev en Freja ny vårdcentral Årets första månader innebar stora utmaningar för sjukhusen till följd av vinterkräksjukan och säsongsinfluensan. I kombination med sviktande tillgång på platser för färdigbehandlade patienter i kommunerna samt stora införandeprojekt av it-stöd medförde detta förlängda vårdtider på sjukhusen. Även för primärvården innebar vinterkräksjukan och säsongsinfluensan en tuff inledning av året. En ny jourcentral öppnades i Kumla våren 2013, något som har underlättat för vårdcentralernas jourmottagning i Örebro. Under året har även två vårdcentraler slagits ihop organisatoriskt. Frövi och Fellingsbro har tillsammans bildat Freja vårdcentral, vilket innebär en gemensam ledning med vårdcentraler på två orter. Satsningar för barn och unga vuxna Inom psykiatrin har det varit ett fortsatt högt tryck på öppenvården, särskilt bland unga vuxna. Den nya särskilda enheten för Barn och unga vuxna har dock medfört ökad tillgänglighet för unga vuxna. Beroendecentrum märker av ett ökat antal patienter med droganvändning och oroliga föräldrar. I april antog landstingsstyrelsen en aktivitetsplan för utveckling av vård och behandling vid psykisk ohälsa hos barn och unga i samarbete mellan primärvården inom Hälsoval och barn- och ungdomspsykiatrin. Inom både primärvården och barn och ungdomspsykiatrin har satsningar gjorts för att förstärka första linjens vård med utökade resurser. Dessa beräknas vara på plats i april 2014. För att underlätta sökvägar för barn och unga med psykisk ohälsa har en webbaserad information byggts upp på 1177.se. Den förstärkta vårdgarantin för barn och unga har uppnåtts. Därmed har 90 procent av besöken och 80 procent av utredningarna/behandlingarna skett inom 30 dagar. 21

rapportering, mål och måluppfyllelse Med vetenskap som grund Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Den ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Det är därför viktigt att de kunskapsunderlag med rekommendationer om bland annat behandlingsmetoder som kontinuerligt tas fram implementeras i verksamheterna. Under året publicerade Socialstyrelsen ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård, preliminära riktlinjer för bröst-, prostata- och tjocktarmscancer samt preliminära riktlinjer för läkemedelsbehandling vid schizofreni. Under året fortsatte ett landstingsövergripande arbete med implementering av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Operationsrobot på Universitetssjukhuset Örebro Utveckling inom vården sker kontinuerligt och bland annat har neurokirurgisk verksamhet startats på Universitetssjukhuset Örebro. Under hösten invigdes en ny hybridsal, vilket medger endovaskulär behandling med senaste röntgenteknik och öppen hjärtkirurgi. Verksamhet med en operationsrobot för hand-, gynekologisk-, nedre gastroenteral- och öron-, näs- och halskirurgi startade under året. En nollvision för säkerheten Örebro läns landsting har beslutat om en nollvision för patientsäkerhet som innebär att inga undvikbara vårdskador eller dödsfall ska uppkomma i samband med vård och behandling. En viktig parameter för att lyckas är patienternas delaktighet. Detta är något som alla verksamheter och medarbetare har i uppdrag att arbeta med. Under året har arbetet fortsatt med att utveckla ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet samt att identifiera och beskriva vårdprocesser. Det aktiva riskförebyggande arbetet har också fortgått. Inrapporteringen av avvikelser under 2013 är något högre jämfört med föregående år, men händelse- och riskanalyser genomförs fortfarande i ganska låg omfattning. Mätningar har visat att följsamheten till fastställda basala hygienrutiner och klädregler måste öka. För att uppnå mål gällande andelen vårdrelaterade infektioner och trycksår måste följsamheten till fastställda direktiv öka. En säker sjukskrivning Det är viktigt att läkarnas sjukskrivning av patienter är en medveten del av behandlingen och att den sker i dialog med patienten utifrån nationella och lokala riktlinjer. Det är också viktigt att läkarintygen innehåller de uppgifter som Försäkringskassan behöver för att kunna fatta ett patient- och rättssäkert beslut om sjukpenning. Därför har fortsatta utbildningsinsatser kring läkarintygens innehåll genomförts ute på vårdenheterna. Under året infördes även rehabiliteringskoordinatorer på vårdcentralerna. De ska bland annat fånga upp sjukskrivna patienter på den egna vårdcentralen via statistikrapporter och i samarbete med övrig berörd vårdpersonal se vilka av dessa som är i behov av samordnad rehabilitering, så kallad teamsamverkan. Team för bättre rehabilitering Sedan 2009 finns det en statlig rehabiliteringsgaranti för de diagnosgrupper som står för den största delen av sjukskrivningarna. Personer med depression, ångest eller stress ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT). Patienter med långvarig smärtproblematik i axlar, nacke och rygg ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär att olika yrkesprofessioner samordnar sitt arbete för att få både ett fysiologiskt och psykosocialt synsätt på smärtan. I och med att det gemensamma MMR-teamet för västra länsdelen kom i gång i januari finns nu multimodal rehabilitering att tillgå i samtliga länsdelar. För att gemensamt utveckla arbetet samverkar teamen i ett nätverk. Samverkan finns även etablerat med specialistvårdens MMR-team. Under hösten inleddes även ett tvåårigt forskningsprojekt mellan primärvården och psykiatrin, som innebär att patienter nu kan erbjudas internetbaserad KBT-behandling med stöd av behandlare. 22

Ett samlat grepp Att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål är grundläggande för en väl fungerande hälso- och sjukvård. Detta innebär bland annat att vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer. Under hösten har ett omfattande arbete lagts ner på att förbereda inför den nya samlade hälsooch sjukvårdsorganisationen inom Örebro läns landsting som trädde i kraft den 1 januari 2014. En gemensam förvaltning har bildats för alla hälso- och sjukvårdsverksamheter. Förvaltningen leds av en hälso- och sjukvårdsdirektör, som är underställd landstingsdirektören. Organisationen ska harmonisera med den nya politiska organisationen som införs 2015. För att klara det gemensamma vårduppdraget har ett arbete påbörjats inom de specialitetsvisa länssamverkansgrupperna med att diskutera effektivisering och fördelning av remisser. Ett samarbete inleddes även under hösten där läkare från Karlskoga lasarett tjänstgjort på ett par vårdcentraler i västra länsdelen. Dessa exempel på samverkansarbete kommer att kunna integreras i kommande arbete för att utveckla en gemensam produktionsplanering (sammanhållen styrning och fördelning mellan länets planerade vård) och sjukvård i lokal samverkan (närsjukvård). Samverkan för äldre Ett viktigt fokusområde i Örebro län är samverkan mellan landstinget och kommunerna kring vården av de mest sjuka äldre, eftersom det är en mycket resurskrävande grupp. Tio procent av länets 58 000 äldre står för 91 procent av vårddygnen. Ett fortsatt arbete har pågått inom områdena i preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god vård i livets slutskede, förbättrad samordning av insatser för sjuka äldre samt god läkemedelsbehandling för äldre. Under 23

rapportering, mål och måluppfyllelse 2013 avslutades projekten ViSam och Pallert. Vi- Sam har arbetat med att förbättra vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmännen samt att få ett mera strukturerat arbetssätt och gemensamma bedömningsinstrument vid kontakt med de äldre. Pallert har genomfört utbildningar och stimulerat verksamheterna inom Örebro läns landsting och länets kommuner att registrera i de nationella kvalitetsregistren som rör äldre. Det fortsatta arbetet kommer att ske inom fyra länsdelsgrupperingar, bestående av chefer från sjukhus, primärvård och kommuner inom respektive länsdel. Länsdelsgrupperingarna ska rapportera sitt arbete till länssamverkansorganisationen Marit-Vilgot. Det har även pågått ett fortsatt arbete för att minska den undvikbara slutenvården och återinläggningar inom 30 dagar för personer över 65 år. Örebro län var ett av fyra län/regioner som lyckades minska dessa två indikatorer under 2013 jämfört med 2012. Under året har ett arbete genomförts för att bryta ned dessa två indikatorer på enhetsnivå. Analysen visar att det finns stora skillnader mellan olika verksamheter i länet och att dessa inte har någon koppling till sjuklighet, ålderssammansättning eller avstånd till sjukhus. De framgångsfaktorer som framkommer är bland annat bättre kommunikation, användande av evidensbaserade modeller och verktyg, dokumentation efter utskrivning och vårdplanering. Ett införande av ViSam-modellen Säker utskrivning innebär en standardisering av processen som kan bidra till färre återinskrivningar och en mer sammanhållen vård. Fortsatta läkemedelsgenomgångar har också genomförts. Läkemedelskommittén besöker alla vårdcentraler med återkoppling av förskrivningsmönster och rekommendationer om läkemedelsförskrivning för de mest sjuka äldre. Samordnad individuell plan införs som arbetssätt i verksamheterna, något som innebär att patienten får en namngiven samordnare. Verktyg för jämställdhet Våld är ett samhällsproblem och ett hot mot folkhälsan. Det är dessutom ett brott och ett uttryck för att samhället fortfarande inte är jämlikt och jämställt. Det är därför viktigt att uppmärksamma problemet och identifiera våldsutsatta patienter samt ställa rätt frågor. I juni antog landstingsstyrelsen reviderade riktlinjer vid våld i nära relation (VINR). Riktlinjen beskriver landstingets roll och ansvar i arbetet med handlingsplanen för att motverka våld i nära relationer i Örebro län, som är en gemensam avsiktsförklaring mellan kommun, landsting, polis och länsstyrelse. Inom arbetet för jämställd sjukskrivning har informationen och spridningen av Genushanden fortsatt. Genushanden är ett arbetsverktyg som syftar till att motverka omotiverade skillnader i diagnossättning, behandling, rehabilitering och sjukskrivning som beror på kön. Under året blev Ängens vårdcentral en HBTcertifierad vårdcentral. Under 2012 och 2013 har förvaltningen för habilitering och hjälpmedel med stöd av Sveriges kommuner och landsting genomfört ett utvecklingsarbete inom Centrum för Hjälpmedel (CFH), Syncentralen och Audiologiska kliniken. Detta har gått ut på att genomlysa fördelning av hjälpmedel och insatser ur ett genus och jämställdhetsperspektiv. Samtliga berörda medarbetare fick dessutom utbildning i genus- och jämställdhetskunskap. Det var enbart inom CFH som det gick att se skillnader i resursfördelningen mellan könen. Rollatorer, som är billiga, skrevs oftare ut till kvinnor medan elektriska rullstolar med manuell styrning oftare skrevs ut till män. 24

Målavstämning Mål 3. Örebro län ska vara ett av de tre landstingen/regionerna i landet som har högst andel invånare som anser att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver enligt Vårdbarometerns mätningar. Kriterium. Plats 1 3 i resultatet av mätningen Måluppfyllelse. Andelen invånare i Örebro län 2013 som anser att de har tillgång till den hälsooch sjukvård de behöver är på samma nivå som riket i stort, vilket placerar Örebro län på tionde plats bland samtliga landsting och regioner i riket. Statistik redovisas årligen. Utveckling: Resultatet har försämrats 2013 jämfört med 2012. Mål 4. Nollvision inga undvikbara vårdskador eller dödsfall ska uppkomma i samband med vård och behandling. Kriterium. 0 procent undvikbara vårdskador. Måluppfyllelse. För att nå målnivån nollvision har aktiviteter genomförts enligt följande. Ledningssystemutveckling. Ledningssystemet utvecklas fortlöpande med de funktioner som identifierats som behov. Ett omtag för anpassning till den nya organisationen kommer att ske under 2014. Processutveckling pågår i förvaltningarna på olika nivåer i ökande omfattning. Som exempel kan nämnas. - Samtliga akutmottagningar på alla tre sjukhusen har under 2013 deltagit i SKL.s projekt Akut förbättring, för att korta väntetiderna och för bättre flöde på akutmottagningarna. - Spårbarhetsutredning för medicinteknisk utrustning. Fortsatt arbete med att märka och registrera medicinteknisk utrustning startar under 2014. - Utredning och förslag till utvecklad och förbättrad Strokeprocess. - Utredning och förslag till utvecklad och förbättrad Bröstcancerprocess Avvikelserapportering utförs kontinuerligt, på årsbasis ses en svag ökning av inrapporterade avvikelser. Under 2013 anmäldes 4933 patientrelaterade avvikelser inom Örebro läns landsting vilket är en ökning med 534 rapporteringar (ca 11 procent) jämfört med 2012 då 4399 avvikelserapporter gjordes. Händelseanalyser pågår inom samtliga förvaltningar om än i låg omfattning. Nya analysledare har utbildats inom flera förvaltningar under 2013. Riskanalyser sker generellt i låg omfattning och någon förändring i trend har ej skett. Markörbaserad journalgranskning har utförts månadsvis inom alla sjukhusförvaltningar, i några fall ner på kliniknivå, i enlighet med den nationella patientsäkerhetsöverenskommelsen. Resultat av granskningar 2013 kan redovisas tidigast i april 2014. Sammanställning och analys Antalet Lex Mariaanmälningar (38) och inrapporterade klagomål från enskild (105) har ökat under 2013 i jämförelse med föregående år. Ökningen av klagomål från enskild speglar den nationella situationen av klagomålsärenden. Materialet kommer att användas för den fortsatta utvecklingen av kvalitet och patientsäkerhet. Ökningen av antalet Lex Mariaanmälningar ska ses som en del i vårdgivarens aktiva kvalitetsutveckling. Samtliga förvaltningar erbjuds att få ta del av statistik över inkomna ärenden till patientnämnden. Samarbetet mellan förvaltningarna och patientnämnden utvecklas successivt. Under 2013 genomfördes punktprevalensmätningar för att mäta antalet vårdrelaterade infektioner (VRI), basala hygienrutiner och klädregler (BHK) och förekomst av trycksår. Följsamhet till fastställda direktiv måste öka inom samtliga områden som mäts för att uppnå målet. Resultatet visar att antalet VRI var högre våren 2013 än vid höstens mätning. I vårens mätning hade Örebro läns landsting utbrott av vinterkräksjukan, vilket kan förklara ökningen av antalet VRI. Örebro läns landsting har låg frekvens av trycksår 25

rapportering, mål och måluppfyllelse i jämförelse med övriga landet men det krävs fortsatt arbete för att identifiera riskpatienter och arbeta förebyggande för att nå nollvision. Arbetet med att öka följsamheten till hygienrutinerna behöver intensifieras inom verksamheterna. Patientsäkerhetskulturmätning är utförd under våren. Sammanställning av förvaltningarnas handlingsplaner kommer att göras inför redovisning enligt den nationella patientsäkerhetssatsningen. Beläggningssituationen följs fortlöpande. Örebro läns landsting har generellt få överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Kompetensutveckling. Under 2013 har ett flertal medarbetare deltagit i utbildningsaktiviteter anordnade av KTC. Samverkan mellan landstingets tre KTC-enheter har inletts med till exempel upprättande av en enhetlig introduktionsutbildning till nyanställda. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med 2012. Mål 5. Tillgängligheten till vården ska öka 2013 jämfört med 2012 inom alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Kriterium 1. Måluppfyllelse till vårdgarantin ska vara högre än 2012 Kriterium 2. Andelen patienter med total genomströmningstid på länets akutmottagningar på mindre än fyra timmar ska vara högre jämfört med samma period föregående år Kriterium 3. Andelen patienter som fått återbesök inom planerad tid ska vara högre jämfört med samma period föregående år. Måluppfyllelse. 1. Vårdgarantin. Primärvården. Medianvärdet för patienter som fått telefontid samma dag under 2013 ligger på 91 procent och har förbättrats jämfört med 2012 då medianvärdet var 86 procent. Medianvärdet för läkarbesök inom 7 dagar ligger på 88,5 procent, vilket är på samma nivå som för 2012 (89 procent). Specialistvården. Det genomsnittliga antalet väntande till besök i specialistvården var under 2013, 7 957 patienter med måluppfyllelse till vårdgarantin på 88 procent. Motsvarande siffror för 2012 var, 7 569 väntande till besök och måluppfyllelse till vårdgarantin på 89 procent. Det genomsnittliga antalet väntande till operation/behandling var under 2013, 4 267 patienter med en måluppfyllelse till vårdgarantin på 78 procent. Motsvarande siffror var år 2012, 3 576 väntande till operation /behandling och måluppfyllelse till vårdgarantin på 83 procent. 2. Akut sjukvård. Andelen patienter med total genomströmningstid på mindre än fyra timmar på länets akutmottagningar var i genomsnitt 77 procent under 2013 och motsvarande siffra för 2012 var 76 procent. 3. Återbesök. En viss divergens i användandet och tolkningen av återbesök har uppmärksammats. För att få jämförbarhet i våra data har en ny landstingsövergripande rutin för hantering av återbesök införts. Detta leder till tidsseriebrott i vår uppföljning av återbesök och en viss osäkerhet i våra återbesökssiffror under en övergångsperiod. Bedömningen är att tillgängligheten till hälsooch sjukvården delvis har förbättrats jämfört med 2012. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med 2012. Mål 6. Sjukskrivningen av patienter är patientoch rättssäker och det finns inte några omotiverade skillnader i sjukskrivningen mellan kön. Kriterium 1. Minst 80 procent av medicinska underlagen är godkända. Kriterium 2. 90 procent har genomfört aktivitet för att tillförsäkra den försäkringsmedicinska kompetensen samt aktivitet för att tillförsäkra jämställd sjukskrivning. Måluppfyllelse. 1. I förra årets mätning av kvaliteten på läkarintyg hade Örebro läns landsting 54 procent godkända läkarintyg (riket 55 procent). Detta var en förbättring med 3 procentenheter jämfört med året innan. Mätningen avseende 2013 pågår. 26

2. Utbildningsinsatser har genomförts på så gott som samtliga relevanta vårdenheter. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 7. Landstingets målsättning är att 25 procent av invånarna år 2013 är anslutna till Mina vårdkontakter. Kriterium. 25 procent eller fler av våra medborgare i länet ska vara anslutna. Måluppfyllelse. Antalet användare i MVK fortsätter att öka för varje månad. Sista december 2013 hade 23,5 procent (66 599) av våra invånare ett konto. Med det resultatet har Örebro läns landsting procentuellt högst andel invånare anslutna i Sverige. Direktbokning för screeningen inom cytologi och mammografi, samt tidsbokning för blodgivare är klart rent tekniskt under 2013. Förstudie för Journal på nätet via MVK pågår. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 8. Landstingets målsättning är att 50 procent av invånarna vid utgången av 2013 har kännedom om tjänsterna i 1177-konceptet, råd och vård via Internet och telefon. Kriterium. 50 procent av invånarna eller fler ska känna till 1177-konceptet. Måluppfyllelse. 64 procent av länsinvånarna har kännedom om 1177 telefonrådgivning och 27 procent har kännedom om webbplatsen 1177.se. Målet är inte helt uppnått avseende webbplatsen 1177.se. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 9. Alla verksamheter ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga sjukdom eller skada. Kriterium. Överenskommelserna med förvaltningarna ska vara uppfyllda. Måluppfyllelse. Alla verksamheter har i sitt uppdrag att informera patienter om förebyggande hälsovård. Hälso- och sjukvårdspersonalen ställer frågor om levnadsvanor och vid behov erbjuder patienter hjälp och stöd att ändra en ohälsosam levnadsvana genom någon form av rådgivande samtal. Uppdraget förstärks och förtydligas genom de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 10. Undvikbar slutenvård av äldre ska minska jämfört med 2012. Kriterium. Mätmetod ska etableras. Måluppfyllelse. Mätmetod har etablerats och analys av skillnader mellan olika kommuner, särskilda boenden, vårdcentraler och kliniker när det gäller frekvens av återinläggningar och undvikbar slutenvård har genomförts. Analyserna ligger till grund för riktade insatser för att minska dessa indikatorer under året. Örebro län blev ett av fyra län/regioner som klarade att minska de båda indikatorerna återinläggning inom 30 dagar och undvikbar slutenvård för personer >65 år under 2013 jämfört med 2012. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. 27

rapportering, mål och måluppfyllelse Forskning och högskoleutbildning Örebro läns landsting satsar och stärker forskning om äldres hälsa och sjuklighet. Det pågår även forskningssamarbeten och satsningar inom ett flertal andra medicinska områden. Nytt avtal på gång Sedan tre år tillbaka bedriver Örebro universitet läkarutbildning. Genom detta öppnas möjligheter för landstinget att söka så kallade ALF-medel, det vill säga statlig kompensation för landstingens kostnader i samband med läkarutbildning samt för forskningsverksamhet. Statens tidigare ALF-avtal är uppsagt med samtliga landsting. Örebro läns landsting deltar på såväl politisk nivå som tjänstemannanivå i överläggningar om hur det nya avtalet bör utformas. Det nya avtalet ska gälla från och med år 2015 och förhandlingarna beräknas vara klara i början av 2014. Tydlig bild av forskningen Hösten 2012 antog landstinget sin nya forskningsstrategi, som beskriver forskningen inom tre huvudsakliga områden: prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. I strategin fastställs även att forskningen ska arbeta efter de generella kriterierna klinisk patientnära forskning, samverkan samt perspektiv på etik, genus, ålder och miljö. Nämnden för forskning formulerade utifrån den nya strategin överenskommelser om forskning för 2013 som tecknades med de förvaltningar som får landstingsbidrag för forskning. Dessa första överenskommelser syftade till största delen att låta förvaltningarna ge en tydlig bild av pågående forskningsverksamhet och av utvecklingsbehov i relation till strategins modell. Genom överläggningar med förvaltningarna under året har nämnden fått en beskrivning av forskningen som ligger till grund för överenskommelser och prioriteringar inför 2014. Satsning på äldreforskning stärks Nu lyfts äldres hälsa och sjuklighet fram i många prioriteringar nationellt och internationellt, inte minst genom utlysning av riktade forskningssatsningar. Även Örebro läns landsting påbörjade under 2013 en äldreforskningssatsning genom att låta forskningskommittén utlysa forskningsanslag med inriktning mot äldres hälsa och åldrandets sjukdomar. I den första utvärderingsomgången av ansökningar anslogs totalt 2 miljoner kronor till sex olika forskningsprojekt inom äldreområdet. Satsningen fortsätter och stärks under 2014. Nämnden har även haft överläggningar med regeringens äldresamordnare och med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) som också koordinerar utlysning av äldreforskningsmedel. Tillsammans med landstingets personalpolitiska utskott (PPU) har nämnden för forskning påbörjat arbetet med att ta fram en utbildningsstrategi för Örebro läns landsting. För att få en tydligare beredning och ansvarsplacering överlämnades arbetet med utbildningsstrategin till PPU. Regionala och nationella satsningar Örebro läns landsting deltar genom det regionala forskningsrådet i forskningssamarbeten inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Resultatet till projekt med huvudsökande från Örebro var under 2013 något större än de 3 miljoner kronor som landstinget bidragit med till rådet. Under 2013 beslutade landstingsstyrelsen att Örebro läns landsting ska delta i den nationella satsningen på klinisk behandlingsforskning. Örebro läns landstings insats för 2014 är 1,5 miljoner kronor, vilket står i proportion till landstingets storlek. Total finansiering från landstingen 2014 är 50 miljoner kronor. Utöver det skjuter staten till ett lika stort belopp. År 2014 kommer det att utlysas projektmedel om totalt 100 miljoner kronor som ska gå till klinisk behandlingsforskning i samarbetsprojekt över sjukvårdsregiongränserna. 28

Målavstämning Mål 11. Den forskning som bedrivs är klinisk och patientnära och bedrivs inom de tre områdena prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Kriterium. Landstinget ska bedriva forskning inom de tre områdena prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Redovisningen ska visa att forskningen uppfyller de generella kriterierna klinisk patientnära forskning, samverkan samt perspektiv på etik, genus, ålder och miljö. Måluppfyllelse. De tre områdena liksom de generella kriterierna är beskrivna i överenskommelserna om forskning 2013 och redovisas i uppföljning av dessa. Nämnden för forskning har haft överläggningar med samtliga sju förvaltningar som tecknar överenskommelse om forskning. Redovisningen har visat att landstingets forskning uppfyller kriterierna inom de tre områdena. Då kriterierna och sättet att beskriva landstingets forskning är nya finns inget ingångsvärde vid årsskiftet och det går inte att uttrycka någon tendens. Utveckling: Resultat föregående år saknas. Mål 13. Från forskningen i landstinget ska utgå minst 350 vetenskapliga publikationer 2013 Kriterium. Antalet vetenskapliga publikationer ska vara minst 350 stycken/år under fyra år. Måluppfyllelse. Uppgifter om antalet vetenskapliga publikationer samlas in efter årsskiftet. Inget tyder på att den positiva trenden kommer att brytas, bland annat därför att den vetenskapliga massan, det vill säga antalet personer som är skolade och kompetenta att publicera sig vetenskapligt, har ökat. Tendensen under den senaste femårsperioden har varit en ökning med i medeltal 8 procent per år. År 2012 publicerades 383 artiklar och fyraårsmedelvärdet var 337 publikationer. Exakta siffror rörande 2013 är inte klara när detta skrivs. Med minst oförändrad publicering 2013 kommer målet att uppnås. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 12. Det medicinska vetenskapsområdet ska fortsätta att utvecklas för att på rätt sätt stötta läkarutbildningen. Kriterium 1. Antal disputationer ska i medeltal uppgå till minst 15 stycken/år under fyra år. Kriterium 2. Externa anslag för forskning ska i medeltal uppgå till minst 34,5 miljoner kronor/ år under fyra år. Måluppfyllelse. 1. Under 2013 disputerade 25 personer (14 kvinnor och 11 män). Det är 7 fler än föregående år då 11 kvinnor och 7 män disputerade. 2. Externa anslag redovisas av förvaltningarna under våren 2014 och kommer att presenteras i sammanställd form senare. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. 29

rapportering, mål och måluppfyllelse Regional utveckling Med expressbussar, nya linjenät och utveckling av tågtrafiken ska resandebehovet tillgodoses och göra det smidigare att resa kollektivt. Samtidigt färdas landstinget mot nya tider riksdagen har sagt ja till regionbildning i Örebro län. En smart och hållbar tillväxt Europakommissionen har lagt fram ett förslag på budget för perioden 2014 2020, med målet att bidra till en smart, hållbar tillväxt för alla. De åtgärder som föreslås i budgeten ska möjliggöra finansiering av målen för strategin Europa 2020. Budgeten är ännu inte fastställd, vilket kommer att påverka möjligheterna att ta fram planer för såväl nationell som regional nivå. Hela processen kommer därför att försenas och därmed även starten av kommande strukturfondsprojekt. Örebro läns landsting har besvarat departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Örebro och Gävleborgs län (Ds 2013:14). Den 5 mars 2014 sa riksdagen ja till landstingets ansökan om att få ta över det regionala utvecklingsansvaret och bilda region. Samarbetet i länet inom området innovationer och entreprenörskap har tydliggjort landstingets roll som en central aktör. Detta har bidragit till att utveckla arbetet med landstingets Innovationssluss samt det kommande regionala partnerskapet kring sociala innovationer. Satsning på den regionala tågtrafiken Den regionala tågtrafiken i östra Mellansverige har idag stora brister. Utvecklingen ligger efter många andra storstadsregioner i Sverige och övriga Europa. Tillsammans med kollektivtrafikmyndigheterna i regionen har MÄLAB tagit fram ett förslag till trafiksystem som skulle kunna vara genomförbart från år 2017, i samband med Citybanans öppnande. Satsningen kommer att innebära att kollektivtrafiken på sikt behöver ytterligare ekonomiska resurser. Den ställer även krav på landstingets förmåga att samverka med övriga län. I december 2013 undertecknade ordförandena i länens kollektivtrafikmyndigheter ett förhandlingsprotokoll. Enligt protokollet ska man i respektive län arbeta för att fatta nödvändiga genomförandebeslut om utvecklingen av tågtrafiken. Expressbussar når målen För att klara målen för kortare restider med kollektivtrafiken visar det regionala trafikförsörjningsprogrammet på behovet av expressbussar. Under 2013 har det inrättats expressbusslinjer i länet, dels för sträckorna Hällefors Örebro och Nora Örebro och dels för sträckan Vivalla Resecentrum Universitetet. Nytt linjenät i Örebro Under 2013 har det pågått ett intensivt planeringsarbete för att utveckla stadstrafiken i Örebro. Bakgrunden är att det nuvarande linjenätet inte har ökat antal resor som förväntat. En samlad bedömning från dialogen med resenärer är också att nuvarande linjenät inte fullt kan tillgodose dagens resandebehov. Det nya linjenätet togs i drift i februari 2014. Nytt biljettsystem för Länstrafiken Införandet av det nya biljett- och betalningssystemet BIMS innebär en mycket stor förändring för Länstrafiken. Systemet kommer att göra det enklare för resenärer, skapa bättre förutsättningar för resor över länsgränser samt ge bättre möjligheter att följa kollektivtrafikresandets utveckling. Tillsammans med övriga län som deltar i projektet har Länstrafiken drivit ett intensivt arbete för att kunna driftsätta det nya systemet. I nuläget har dock systemet sådana brister att det beslutats att avvakta ett införande till dess att leverantören kan garantera en högre driftsäkerhet. Samarbete för en bättre sits En Bättre Sits är ett samarbete mellan länen i Mälardalen för att utveckla det gemensamma transportsystemet. Landstinget har ett samordnande ansvar för området kollektivtrafik. Syftet är bland annat att ta fram en gemensam målbild för utveckling av den storregionala kollektivtra- 30

fiken, samt att peka på brister i transportinfrastrukturen. För att skapa en gemensam bild av nuläget har det under hösten arrangerats ett antal seminarier för politiker och tjänstemän. Arbetet kommer att pågå till och med år 2016. Målet förnybara drivmedel Enligt trafikförsörjningsprogrammet ska all regional kollektivtrafik drivas med förnybara drivmedel år 2020. Under 2013 har Länstrafiken tagit fram en inriktning för hur man bör arbeta under kommande år för att nå målet. 31

rapportering, mål och måluppfyllelse Målavstämning Mål 14. Landstinget är en aktiv part i länets innovationsstödjande system. Kriterium 1. Landstinget har minst två representanter i arbetsgruppen. Kriterium 2. Landstinget ska ingå i minst en ansökan om externa medel för att stärka området. Kriterium 3. Landstinget har ett internt system för att ta vara på det innovationsstödjande systemets resurser. Måluppfyllelse. 1. Landstinget har en representant från enheten Regional tillväxt i arbetsgruppen för länets innovationsstödjande system. 2. I samband med ansökan om Testbädd till Vinnova kommer landstinget ha en bredare representation i det innovationsstödjande systemet kopplat till Örebro Science Park, Ängen. 3. Innovationsslussarbetet har påbörjats. Informations- och förankringsarbete pågår. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 15. Landstinget är en av huvudaktörerna i den regionala utvecklingsstrategin och har ett stort ansvar för att jobba för hela länets utveckling. Kriterium 1. Landstinget ska vara aktivt inom samtliga RUS-områden. Kriterium 2. Landstinget ska delta i handlingsplanearbetet inom samtliga RUS-områden. Kriterium 3. Landstinget ska ha minst tre målområdesansvariga. Måluppfyllelse. 1. Landstinget finns representerat i samtliga RUS-områden. 2. Handlingsplan för entreprenörskap och innovationer fastställdes 2012 och ska nu revideras. Osäkert på vilket sätt landstingets roll kommer att utformas inom samtliga målområdens handlingsplaner. Trafikförsörjningsprogrammet, målbilden för tågtrafiken samt inriktning för kollektivtrafikens drivmedel, vilka tas fram av landstinget, kan ses som handlingsprogram för målområdena Aktiv regionförstoring och Goda kommunikationer med omvärlden. 3. Landstinget har målområdesansvar för tre målområden i RUS:en. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 16. Kvaliteten och resandet i kollektivtrafiken ska öka samtidigt som restiderna minskar. Kriterium 1. Antal arbetspendlande ska öka med 5 procent årligen Kriterium 2. Andel rapporterade störningar (förseningar >10 minuter eller inställda) av bussturer ska högst uppgå till 0,2 procent. Kriterium 3. Antal garantiärenden minskar. Kriterium 4. Restidskvoten mellan tåg och bil ska vara högst 0,8 och högst 1,2 mellan expressbuss och bil. Måluppfyllelse. 1. Antalet resor (betalande resenärer, exklusive grundskole- och gymnasieelever) minskade under 2013 med 2,9 procent. Detta indikerar att antalet arbetspendlande med kollektivtrafiken utvecklas i allt för liten omfattning för att målet ska vara möjligt att nå. 2. Andelen rapporterade störningar uppgick till 0,18 procent under 2014. 3. Antalet garantiärenden minskade under 2013 4. Restidskvoten ligger inom de ramar som målet anger för tågtrafiken. Den nya expressbusslinjen mellan Hällefors och Örebro har haft mycket god effekt på restidskvoten. Restiden har minskat från cirka 1 timme och 35 minuter till 1 timme och 14 minuter. Detta innebär att restiden nu i stort sett är densamma som för bilen. För den nya expressbusslinjen mellan Nora och Örebro har restiden minskat från 39 minuter till 34 minuter. Samma sträcka med bil tar 31 minuter. Det innebär att restidskvoten har sjunkit från 1,26 till 1,10, det vill säga inom ramarna för att målet ska vara uppfyllt. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med 2012. Mål 17. Landstinget driver klimatarbetet, så att all kollektivtrafik drivs med förnyelsebara bränslen senast år 2020. Kriterium 1. Framtagande av och följsamhet till 32

drivmedelsstrategi för perioden. Kriterium 2. Andel (procent) förnybara drivmedel i kollektivtrafiken ska hållas på en konstant nivå under 2013. Måluppfyllelse. 1. Inriktning för kollektivtrafikens drivmedel antogs av nämnden för trafik miljö och service i september 2013. 2. Det långsiktiga målet är att all kollektivtrafik ska drivas med förnyelsebara drivmedel till år 2020. Förbättringsstegen mot målet följer i stort sett de avtalsperioder som finns med trafikoperatörer. Under 2013 ska inga nya avtal ingås, och någon ökad andel förnyelsebara drivmedel är således inte att förvänta under 2013. Det övergripande målet till 2020 bedöms vara möjligt att nå. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 18. Landstinget är en drivande part för att utveckla den regionala tågtrafiken. Kriterium 1. Landstinget deltar aktivt i En Bättre Sits. Kriterium 2. Landstinget bedriver en aktiv ägarstyrning av TiB och Mälab. Kriterium 3. Landstinget har tagit fram en Målbild för tågtrafiken. Måluppfyllelse. 1. Landstinget ingår i den politiska styrgruppen och i tjänstemannastyrgruppen inom En Bättre Sits. Landstinget har därtill tagit på sig ett samordnande ansvar för det tematiska området kollektivtrafik. 2. Landstinget är sedan årsskiftet delägare i Mälab och är därmed direkt representerade i styrelsen. Landstinget ingår även på förvaltningschefsnivå i Mälabs ägargrupp. Under 2013 har även ägandet i TiB flyttats från Länstrafiken Örebro AB till landstinget. 3. Arbetet med Målbilden för tågtrafiken löper, med någon försening, i stort sett enligt projektplan. Utveckling: Resutatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 19. Landstinget intensifierar samverkan med kommunerna och andra aktörer för att tillgodose ett effektivt genomförande av trafikförsörjningsprogrammet. Kriterium 1. Landstinget träffar kommunerna länsdelsvis två gånger per år. Kriterium 2. Landstinget genomför en behovsanalys av vilka infrastrukturförbättringar som krävs för att nå de mål som finns uppställda för kollektivtrafiken. Kriterium 3. Landstinget samråder med Trafikverket om utveckling av den statliga infrastrukturen. Kriterium 4. Landstinget samråder med Regionförbundet om utveckling av länsvägar etc. Måluppfyllelse. 1. Länsdelsträffarna har genomförts i maj och juni. 2. I samverkan med Trafikverket och Regionförbundet har landstinget tagit fram en prioriteringslista. 3. Trafikverket har under hösten i samråd med Örebro läns landsting beslutat över åtgärder för kollektivtrafiken längs det statliga vägnätet. Örebro läns landsting ingår även i den grupp där Trafikverket, Örebro kommun och Regionförbundet diskuterar transportinfrastrukturen kopplat till trafikbehov i Örebro stad. 4. Landstinget har aktivt deltagit i framtagandet av Länstransportplanen. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 20. Landstinget verkar för att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Kriterium 1. Dialog med väghållare om tillgänglighetsanpassning av hållplatser och anslutningar till hållplatser. Kriterium 2. Krav på fordon vid upphandling. Måluppfyllelse. 1. Landstinget verkar för att kriterierna i Hållplatshandboken följs vid uppförande av nya hållplatser. 2. Det pågår nu en trafikupphandling för området Nora/Hällefors. Krav på fordonen som ska bidra till att målet uppfylls ställs i upphandlingen. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med 2012. 33

rapportering, mål och måluppfyllelse Kultur och bildning Arbetet med kultur och hälsa stärks, den internationella samverkan fördjupas och arbetet med att höja bildningsnivån i samhället fortgår. Med kulturplanen som bas Arbetet med den regionala kulturplanen och samverkansmodellen har börjat ta form efter snart två år med modellen. Kulturplanen har varit ett viktigt verktyg för prioriteringsdiskussioner och har legat till grund för nya riktlinjer för kulturstöd. Kulturplanens utvecklingsområden har varit utgångspunkt för de temagrupper som skapats, med ett brett deltagande från såväl offentligt kulturliv som från civilsamhället. Under året har tre nya temagrupper startats upp och ytterligare några är planerade för 2014. Omvärldsanalysen och arbetet kring frågor som rör kultur och hälsa har stärkts väsentligt under året. Den internationella samverkan har fördjupats tack vare genomförandet av EU-seminariet Young Culture Organizers, med deltagare från Spanien, Turkiet, Storbritannien och Danmark. Projektet syftar till metodutveckling för att stimulera till arrangörskap inom kulturens område. För ett flexibelt lärande Folkhögskolorna ska arbeta för att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsnivån i samhället. Deltagarna ska förberedas inför nästa steg inom studier, yrke eller aktivitet genom löpande satsningar i undervisningen samt temadagar. Folkbildningsrådet har beslutat att alla folkhögskolor ska erbjuda flexibelt lärande genom it-satsningar. 34

Målavstämning Mål 21. Landstinget arbetar för ett kulturliv för alla. Särskilt viktigt är barns och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet. Kriterium 1. Arrangera seminarium, EU-projekt Young Culture Organizers. Kriterium 2. Aktivera digital ungdomspanel. Kriterium 3. Samråd etniska minoriteter. Kriterium 4. Skriva jämställdhetsrapport. Kriterium 5. Utföra tillgänglighetsanalys. Kriterium 6. Fortsätta och starta upp temagrupper. Måluppfyllelse. EU-projekt Young Culture Organizers genomfördes den 16 18 april. Den digitala ungdomspanelen är aktiverad, har idag närmare 200 deltagare och kommer att breddas regionalt. Samrådsmöten med sverigefinska minoritetsgrupper har hållits. Beslut har tagits om att de medel som betalas ut från Länsstyrelsen i Stockholm ska användas till aktiviteter som föreslagits under samrådsmötena. Övergripande inventering gjord för verksamhet och finansiering riktad till åldersgruppen 0 6 år. Tre nystartade temagrupper (Teckenspråk, Bild & Form, Kulturskolor). Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 22. Landstinget driver i samverkan med andra parter ett utvecklingsarbete, med den fastställda regionala kulturplanen som utgångspunkt, i syfte att skapa ett kulturliv av hög kvalitet i länet. Kriterium 1. Inventering av mötesplatser. Kriterium 2. Kartläggning av Bild & Form. Kriterium 3. Genomföra förstudie regional digital plattform. Kriterium 4. Genomföra utbudsdag och skapa utbudskatalog. Kriterium 5. Produktion kortfilmer landstingets konst. Måluppfyllelse. Inventering av mötesplatser, kartläggning av Bild & Form och genomförande av förstudie regional digital plattform slutfördes under hösten. En utbudsdag är genomförd och utbudskatalog upprättad, och planering påbörjad för nästa års dito. En temagrupp inom bild- och formområdet har startats. Tre kortfilmer om landstingets konst är producerade, har visats på Open Art och finns på landstingets webb. Samrådsmöten har hållits med samtliga kulturinstitutioner. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 23. Landstinget genomför uppföljning och utvärdering av kulturplanen i syfte att främja utvecklingen av regional kultur och uppfylla krav från statlig och regional nivå. Kriterium 1. Implementera kulturdatabasen. Kriterium 2. Införa modell för kvantitativ och kvalitativ uppföljning. Måluppfyllelse. Kulturdatabasen är implementerad i dialog med de verksamheter som följs upp. En modell för kvantitativ och kvalitativ uppföljning är införd. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 24. Landstinget arbetar för att öka samverkan inom området kultur och hälsa i länet. Kriterium 1. Arrangera Kulturting. Kriterium 2. Ingå i nationellt nätverk. Kriterium 3. Starta temagrupp. Måluppfyllelse. Stöd har beviljats med 500 000 kronor från Kulturrådet för projekt om Kultur för äldre. Fokus ligger på insatser på de tre sjukhusen. Kulturtinget, med kultur & hälsa som tema, genomfördes den 6 7 mars. Återupptagen medverkan i nationellt nätverk, Kultur i vården. Arbetet med en landstingsintern arbetsgrupp för Kultur & Hälsa startades under hösten. Den externa temagruppen startar under 2014. Påbörjad dialog internt, med bland annat samhällsmedicin och kommunikationsansvariga. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. 35

rapportering, mål och måluppfyllelse Mål 25. Regionbiblioteket Örebro-Västmanland främjar samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet i och mellan de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna i regionen. Ett tydligt fokus är barn och unga. Kriterium 1. Ta fram modell för barnbokslut. Kriterium 2. Delta i skapandet av Regional digital agenda. Kriterium 3. Formulera förslag till handlingsplan folkhälsoarbete. Kriterium 4. Genomföra inspirationsdag med Centrum för lättläst. Kriterium 5. Planera projekt för läsning på recept. Kriterium 6. Genomföra Biblioteksting. Kriterium 7. Upprätta transportavtal. Kriterium 8. Samverkan med Läsrörelsen. Kriterium 9. Utveckla Läsfrämjandeprojekt. Kriterium 10. Genomföra skrivartävlingen Dig-It. Kriterium 11. Genomföra BVC-samverkan. Måluppfyllelse. Länsbiblioteket räknar med att målet nås genom Planerad och långsiktig konsultativ verksamhet vilket sker genom återkommande samtal kring strategisk biblioteksutveckling, biblioteksplanering och kvalitetsfrågor mellan länsbibliotekets personal och representanter för folkbiblioteken. Rådgivning och handledning genom att lokala utvecklingsfrågor lyfts upp i samband med återkommande nätverksmöten samt möten med enskilda företrädare för folkbiblioteken. Att upprätthålla en infrastruktur för fjärrlånesamverkan mellan folkbiblioteken i länet. Medverkan i egna projekt och samverkansprojekt över länsgränserna, till exempel i arbetsgruppen för att ta vara på samverkanseffekterna efter Kompobibprojektet. Genom fortbildning för bibliotekspersonal genom återkommande nätverksmöten och fortbildningstillfällen. Att en dryg tredjedel av verksamheten är specialdestinerad för verksamhet som stödjer folkbibliotekens arbete med barn och unga. Tillsammans med andra länsbibliotek, folkbiblioteken i länet och andra aktörer drivs två projekt med barn och unga som målgrupp. Bubblan och Berätta, Leka, Läsa. Beviljade projektmedel från statens kulturråd för en förstudie om pojkars läsning. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 26. Dans i Örebro län främjar dans och stärker kvaliteten inom dansområdet i länet. Ett tydligt fokus är barn och unga. Kriterium 1. Genomföra Feriepraktik. Kriterium 2. Genomföra Skapa Dans, nationell koreografitävling. Kriterium 3. Genomföra danskunskapande projektresidens. Kriterium 4. Genomföra förstudie Dans för äldre. Kriterium 5. Utveckla Danslådan, referensmaterial för förskola skola. Kriterium 6. Genomföra Dansens Dag. Kriterium 7. Samverka med Balettakademien på turné. Kriterium 8. Genomföra Öppna dansklasser. Måluppfyllelse. Feriepraktik genomförd, liksom Dansens Dag, Balettakademien på turné och Öppna dansklasser. Skapa Dans, nationell koreografitävling, är genomförd. Riksfinal genomförs 2 november i Karlskrona. Turnéslingan med Kompani Raande Vo och två andra produktioner är genomförd. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 27. Film i Örebro län främjar en bred filmkulturell verksamhet både vad gäller filmupplevelse och eget skapandet. Ett tydligt fokus är barn och unga. Kriterium 1. Genomföra Arrangera mera, biografutbildning. Kriterium 2. Genomföra Ungas bild, film och konst. Kriterium 3. Genomföra Skolbiokonferens. Kriterium 4. Genomföra Josef, filmtävling. Kriterium 5. Genomföra Noomaraton, riksfilmtävling. Kriterium 6. Utveckla Söndagsbio på Bio Roxy. Kriterium 7. Genomföra Feriepraktik. Måluppfyllelse. Feriepraktik genomförd, liksom Arrangera mera, biografutbildning, och 36

Söndagsbio på Bio Roxy. Filmtävlingen Noomaraton är genomförd med regional uttagning och riksfinal där Örebro vann, Filmtävlingen Josef är avgjord, Film och konstprojektet Filmkurs för unga tjejer på Vivalla fritidsgård är påbörjad. Kursen Ung Film Framåt avslutades med premiärvisning av årets filmer på Uppsala internationella kortfilmfestival, Film och konstutställningen Ungas bild på Örebro läns museum är avslutad och seminariedagen En dag om film för barn och unga är färdigplanerad och genomfördes under november. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 29. Folkhögskolorna har en modell för gemensamt resursutnyttjande inom relevanta områden. Kriterium. Implementera modell för gemensamt resursutnyttjande Måluppfyllelse. En arbetsgrupp med personalrepresentanter från de båda folkhögskolorna arbetar med att ta fram ett förslag på hur ett mer effektivt resursutnyttjande kan se ut. Ett första utkast har tagits fram. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 28. Folkhögskolorna har förändrat Studiemotiverande folkhögskolekurs till att även omfatta deltagare över 25 år. Kriterium. Intag av studenter över 25 år från hösten 2013. Måluppfyllelse. Ett intensivt förberedelsearbete pågår för att fastställa krav på resurser och anpassning av insatserna för målgruppen. Frågan kommer att lösas genom omfördelning av lärarresurser inom fastställd budgetram. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. 37

rapportering, mål och måluppfyllelse Demokrati och insyn Med ledord som öppenhet och insyn blickar landstinget nu framåt mot en ny politisk organisation. Samtidigt pågår ett ständigt arbete för att stärka demokratin. Öppenhet för medborgarna Landstinget har som målsättning att ständigt utveckla demokratin och insynen för medborgarna. Örebro läns landsting har under 2013 beslutat om en ny politisk organisation inför mandatperioden 2015 2019. Några grundläggande principer i framtagandet av en ny politisk organisation har varit tydlighet, enkelhet, transparens, öppenhet och insyn gentemot medborgare, ökad demokrati samt inflytande och påverkan. Framtida utmaningar Medborgardialog för demokrati En framtida utmaning med medborgardialogen är att göra den till en naturlig del i styrprocesser och verksamhetsutveckling. Betydelsen av en väl utvecklad medborgardialog stärks av de utmaningar som vårt demokratiska samhälle står inför, till exempel med ett minskat antal medlemmar i de politiska partierna. I dag är, i medeltal för Sverige, endast en procent av svenskarna aktiva i ett politiskt parti (5 procent är medlemmar). Det är stora skillnader på valdeltagande mellan valkretsar och orsaken går ofta att finna i socioekonomiska förutsättningar. Under året har en politisk styrgrupp fortsatt sitt arbete med att utveckla medborgardialogen samt barnperspektivet. Målavstämning Mål 30. Modeller för medborgardialoger har utvecklats med hjälp av bland annat digitala medier. Kriterium: Genomfört aktiviteter i enlighet med projektplan: 1. Ta fram Policy för medborgardialog. 2. Ta fram en handbok som beskriver metoder för medborgardialog. Måluppfyllelse. Arbetet pågår, via en politisk styrgrupp, inom ramen för ett projekt som Sveriges kommuner och landsting driver i syfte att utveckla och pröva styrsystem där medborgardialog ingår som en naturlig del i beslutsprocessen. Policy för medborgardialog samt handbok och informationsfolder om medborgardialog är färdigt för politisk beredning. Förslag till bildande av, och arbete med medborgarpanel är under framtagande. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 31. Landstinget ska förbättra kommunikationen med underrepresenterade grupper, särskilt viktigt är arbetet att ge barn- och ungdomar möjlighet att forma sin egen åsikt och uttrycka den.kriterium: Genomfört aktiviteter i enlighet med projektplan: 1. Ta fram policy för medborgardialog. 2. Ta fram en handbok som beskriver metoder för medborgardialog. Måluppfyllelse. Arbetet pågår, via en politisk styrgrupp, inom ramen för ett projekt som Sveriges kommuner och landsting driver i syfte att utveckla och pröva styrsystem där medborgardialog ingår som en naturlig del i beslutsprocessen. Policy för medborgardialog samt handbok och informationsfolder om medborgardialog är färdigt för politisk beredning. Förslag till bildande av, och arbete med medborgarpanel är under framtagande. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. 38

Miljö och hållbarhet Arbete pågår ständigt för att minska klimatpåverkan och flera miljösatsningar har genomförts under året. Med fokus på hållbara lösningar, utbildningar och informationsinsatser ökar kunskaperna och driver utvecklingen framåt. Under året har landstinget arbetat aktivt för att öka användningen av flergångsprodukter inom vården. Detta arbete bidrar också till målet att minska avfallsmängden samt till att minska inflödet av produkter som innehåller kemikalier vars egenskaper inte är kända. Bred satsning på kompetensutveckling Landstingets årliga miljödag samlade nästan 300 personer som fick information om miljöarbetet, hälsa och biologisk mångfald. Under året har landstinget arrangerat både interna och externa utbildningar för att öka kunskapen om och driva på utvecklingen mot mer hållbara lösningar. Tillsammans med Naturskyddsföreningen, länets kommuner och Länsstyrelsen har informationsinsatser om miljögifters påverkan på hälsan genomförts. Även verksamhetsanpassade utbildningar har arrangerats, bland annat för upphandlare inom Varuförsörjningen och för fastighetschefer. En stor utbildningsinsats har genomförts för Primärvårdens personal vid barnavårdscentraler och barnmorskemottagningar gällande ett informationsmaterial om kemikalier riktat till blivande och nyblivna föräldrar. Informationen kommer även att finnas tillgänglig på nationella 1177 Vårdguiden. Interaktiva webbutbildningar om läkemedel, miljö och kemikalier, samt en film om hållbara resor och transporter, finns tillgängliga på intranätet för alla medarbetare. Miljösmarta möten och hållbara resor Landstinget har under året arbetat aktivt för en minskad klimatpåverkan. Länstrafiken övergår successivt till förnybara drivmedel i bussarna och tågtrafiken ses över. Landstinget har även infört fria resor i tjänsten med kollektivtrafik i hela länet. En ny tjänst med fokus på hållbara resor, transporter och logistik är tillsatt och antalet webbkameror och videokonferensanläggningar har ökat under året. Genom uppgradering av landstingets it-system har det också blivit enklare att genomföra distansmöten via webb och video. Insatserna för uppföljning och kontroll över energianvändningen har stärkts bland annat genom att miljönytta och ekonomisk effekt redovisas för varje investeringsprojekt. Vid upphandling ställs krav på energieffektivitet och ett flertal energieffektiviseringsprojekt har genomförts i befintliga fastigheter. Under året har kommande stora energisparprojekt förberetts, bland annat vid Lindesbergs lasarett och Universitetssjukhuset Örebro. Samverkan som framgångsfaktor Inom miljö- och hållbarhetsområdet är samverkan med andra aktörer en värdefull framgångsfaktor. Nätverk och arbetsgrupper finns inom alla målområden, såväl lokalt, regionalt som nationellt. Ett resultat av sådan samverkan är framtagandet av ett EU-direktiv för elektrisk och elektronisk medicinteknisk utrustning. 39

rapportering, mål och måluppfyllelse Målavstämning Mål 32. Örebro läns landstings verksamheter ska aktivt och systematiskt arbeta med att genomföra Miljö- och hållbarhetsprogrammet (MHP) 2012 2015 samt säkerställa att medarbetare har kunskap och engagemang kring miljöfrågor som berör de egna arbetsuppgifterna. Kriterium 1. Målen i MHP ska vara nedbrutna på förvaltningsnivå. Kriterium 2. Resultat från respektive förvaltnings mål och åtgärder ska vara redovisade i förvaltningens verksamhetsberättelse. Kriterium 3. Samtliga förvaltningar ska ha genomfört ledningens genomgång. Måluppfyllelse. 1. Alla förvaltningar utom en har haft miljömål i sin verksamhetsplan under året. 2. Alla förvaltningar följer upp miljömål 2013. Dock saknar fortfarande en förvaltning miljömål i sin verksamhetsplan. 3. Rutin för ledningens genomgång finns inom hälso- och sjukvårdsförvaltningarna, men genomförs inte hos samtliga förvaltningar. Stora utbildningsinsatser har genomförts under året. Ungefär hälften av landstingets arbetsplatser informerar om miljöarbetet vid introduktion av nya medarbetare. Miljö ingår i utbildningspaketet för nya chefer. Under året tillsattes två nya tjänster med spetskompetens, inom områdena energi och transport. Inom några förvaltningar behöver de personella resurserna för miljöarbetet stärkas. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 33. Miljökrav ska ställas i samtliga upphandlingar hos samtliga upphandlande enheter inom landstinget. Avseende it-stöd ska utökade miljökrav ställas på energiförbrukning och ingående material. Kriterium 1. Andel upphandlingar inom upphandlingsenheten, medicinsk teknik och landstingsfastigheter där miljökrav ställts ska uppgå till 100 procent där det är möjligt och när det är relevant till 90 procent. Kriterium 2. Vid upphandling av it-stöd ska utökade miljökrav ställas på energiförbrukning och ingående material. Måluppfyllelse. 1. Örebro läns landstings tre upphandlande enheter har bedömt möjlighet och relevans att ställa miljökrav vid 74,3 procent av genomförda upphandlingar. Varuförsörjningen, miljökrav ställs i samtliga miljöprioriterade upphandlingar. Krav på uppförandekod för leverantörer ställs där det går. Riktlinjer, rutiner och checklista för hållbar upphandling har reviderats. 2. Arbete med en grön it-strategi pågår. Miljökrav får allt större betydelse vid utvärderingar av anbud och landstinget arbetar aktivt tillsammans med flera aktörer för att driva på innovation och utveckling mot mera hållbara alternativ. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 34. Alla medarbetare har tillgång till teknik för resfria möten (till exempel webbkameror, videokonferensrum) samt företagskort för kollektivt resande i tjänsten. Kriterium 1. Antalet webbkameror inom landstinget ska öka. Kriterium 2. Rest sträcka kilometer i tjänst med företagskort ska öka. Måluppfyllelse. 1. Trenden är att intresset för distansmöten stadigt ökar och fler webbkameror och videokonferensanläggningar har installerats under året. Det går i dagsläget inte att följa upp i vilken grad utrustningen används. Vårdcentraler saknar videokonferensanläggningar, men kan ha webbkameror. Lednings- och verksamhetsstöd/it kommer att se över möjligheterna att följa upp användningen av videokonferensanläggningarna. 2. Alla medarbetare har tillgång till företagskort. Under året genomfördes 8 728 resor med företagskort i tjänsten jämfört med 8 139 år 2012, cirka 7 procents ökning. Anledningen till ökningen är ett konsekvent arbete med kommunikation av företagskorten, att dessa resor är kostnadsfria samt att flertalet förvaltningar haft mål kring tjänsteresor i sina verksamhetsplaner. 40

Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 35. Alla förvaltningar har påbörjat arbetet med att minska användningen av engångsmaterial. Kriterium. Inköpta mängder av ett urval prioriterade produkter (de produkter som listats på intranätet under Miljö, Produkter/Inköp ) ska minska. Måluppfyllelse. En lista på sammanlagt 15 produkter (sex generella och nio vårdspecifika) som kan tas bort eller minska har tagits fram. Alla förvaltningar har påbörjat arbetet men det är ännu inte något systematisk grepp taget. På många arbetsplatser inom Örebro läns landsting har man börjat byta ut engångsprodukter mot flergångsprodukter. Förbrukningsstatistik exempel på grupper med stora volymer och där alternativ finns för utbyte Engångsbesöksrockar. Engångsbesöksrockar har ökat kraftigt med 36,3 procent från 3 100 år 2012 till totalt 4 225. Här finns flergångsalternativ tillgängligt idag. Batterier. Antalet engångsbatterier har minskat med 4,8 % från 2012. Engångsdryckesbägare. drygt 59 000 användes 2013, en minskning med 4,7 procent jämfört med 2012. Andelen pappersmuggar har ökat. För att åstadkomma en betydande förändring så krävs det att landstingsledning alternativt förvaltnings-/områdesledningar fattar tydliga beslut om användning av engångsmaterial. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 36. 100 procent av landstingets förskrivare har genomgått den webbaserade utbildningen för läkemedel och miljö. Kriterium. Andelen förskrivare som vid årets slut har genomgått utbildning = 100 procent. Antalet motsvarar 1 000 utbildningar. Måluppfyllelse. 53,2 procent förskrivare har registrerat att de genomfört utbildningen sedan den lanserades 2012. Nyckeltalet baseras på ett antagande att det finns 1 000 förskrivare i landstinget. Trenden är att kunskapen om och intresset för läkemedel och miljö stadigt ökar i vårt landsting. Information om utbildningen sprids via Läkemedelskommittén, Arbets- och miljömedicin och vid introduktion av nya medarbetare. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 37. Landstinget har som mål att 45 procent av den mat som upphandlas ska vara ekologiskt odlad och 10 procent av livsmedlen producerade enligt etiska kriterier år 2015. Kriterium. Andel ekologiska inköp av mat ska öka med 3 procent under 2013 och andel etiskt producerade livsmedel = eller > 10 procent. Måluppfyllelse. Andelen ekologiska livsmedel har ökat och uppgår nu till 38 procent, en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Kävesta folkhögskola toppar med nästan 55 procent. Andelen etiskt producerade livsmedel uppgick till 10 procent, målet till 2015 är redan nått. Utgörs till största delen av kaffe. Lednings- och verksamhetsstöds kostenhet arbetar med en handlingsplan för klimatmenyer och minskat matsvinn. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 38. Andelen överbliven mat ska följas upp och minska. Kriterium 1. Etablera mätningar av kassation i sjukhusköken. Kriterium 2. Andelen (procent) mat som kasseras ska minska under 2013. Måluppfyllelse. 1. En modell för att mäta matsvinnet i kg är införd på alla tre sjukhusen. 2. Arbetet med att utforma en handlingsplan för fler mätningar samt åtgärdsförslag och bra rutiner för att följa upp och minska mängden överbliven mat pågår. Lednings- och verksamhetsstöds kostenhet planerar att utbilda personalen inom miljö och deltar i projektet Klimatsmart mat i Örebro län. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. 41

rapportering, mål och måluppfyllelse Mål 39. Användningen av skadliga kemiska produkter som finns på landstingets avvecklingseller minskningslista för farliga kemikalier ska minska. Kriterium. Användningen av prioriterade farliga kemikalier på avvecklingslistan ska minska. Måluppfyllelse. Beslut togs under 2013 om avvecklingslista för kemiska ämnen som landstinget helt ska sluta använda eller minska användningen av. Utbildning kring utbytesarbetet har hållits för landstingets miljösamordnare, som ska stötta berörda verksamheter att hitta alternativa produkter som inte är lika farliga ur miljö- och hälsosynpunkt. Ännu har inte förbrukade mängder av dessa kemikalier följts upp. Trenden relaterad till målet är positiv. Seminarier, riktade utbildningsinsatser och en interaktiv webbaserad utbildning om kemikaliehantering har bidragit till att kunskapen och intresset för dessa frågor ökar. Dock finns inga inarbetade rutiner som säkerställer att utfasade produkter inte ersätts med andra produkter som innehåller ämnen med liknande farliga egenskaper. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. 42

Personal och kompetens Landstinget har nöjda och engagerade medarbetare. Samtidigt består utmaningen i att minska arbetsbelastningen och förbättra arbetsmiljön. Många besvarade enkät Under hösten 2013 genomfördes en medarbetarenkät i landstinget. Det är andra gången som landstinget använder denna enkät, vilket gör det möjligt att jämföra resultatet från föregående mätning 2011. Medarbetarenkäten visar hur medarbetarna upplever sin arbetssituation på arbetsplatsen. Enkäten innehåller bland annat frågor om engagemang, trivsel, fysiska och psykiska förutsättningar att klara av sitt arbete, positiva upplevelser av arbetet och lojalitet. Svarsfrekvensen i hela landstinget blev hög, 86 procent, vilket är detsamma som för 2011. Ett fortsatt starkt resultat I december återkopplades resultatet till landstingets ledningsgrupp. Därefter har resultatet redovisats till respektive förvaltning under januari och februari 2014. Resultatet kommer att användas i det fortsatta arbetet med att utveckla arbetsmiljön. I medarbetarenkäten mäts ett övergripande index, nöjd medarbetarindex (NMI). Detta kan variera mellan 0 och 100, där 100 är ett maxresultat. NMI blev i år 76, vilket är samma resultat som för år 2011. Landstinget har idag ett bra NMI, både för chefer (81) och för medarbetare (76). Kvinnorna (77) har ett högre NMI jämfört med männen (73). Äldre medarbetarna har ett högre NMI (80) än yngre medarbetare (72). I landstinget är 87 procent av medarbetarna nöjda och 7 procent missnöjda. Resultatet är mycket bra och visar att landstingets medarbetare i hög grad är engagerade och ansvarstagande, trivs med arbetsklimatet och har ett tydligt kundfokus i relation till medborgarna Årets resultat från medarbetarenkäten visar på flera positiva resultat. Områden med bra resultat är bland annat arbetstillfredsställelse, samarbete, kvalitet, ansvarstagande och värdegrund. Utmaningar för bättre arbetsmiljö Medarbetarenkäten visar också förbättringsområden som att medarbetare inte har ork över för sitt privatliv och att de har sömnsvårigheter på grund av arbetet. I medarbetarenkäten framkommer också att medarbetarna inom landstinget upplever en hög belastning. Prestationskraven ökar inom hela arbetslivet. Inom landstinget är arbetsbelastningen jämn och hög över hela året, vilket leder till mindre möjlighet till återhämtning. En prioriteringsmatris visar att det främst gäller att minska belastningen inom landstinget. Det måste även finnas utrustning och hjälpmedel så att medarbetare kan utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. Stora rekryteringsinsatser Bristen på specialister i allmänmedicin är hämmande för fortsatt kvalitetsutveckling och kontinuitet i vården. Detta påverkar även arbetsmiljön på ett negativt sätt. Arbetsmiljöverket har gjort flera inspektioner inom primärvården och krävt åtgärder. Huvuddelen av åtgärderna är genomförda, främst med hjälp av systematiska arbetsmiljöinventeringar av vårdcentralerna. Bristen på allmänläkarspecialister uppgår till drygt 30 personer. Ett stort antal av dessa är ersatta med hyrläkare. Stora insatser görs för att rekrytera både specialister och läkare under utbildning samt att stimulera sjuksköterskor till specialistutbildning. Utbildningsområdet har under året präglats av många fler aktiviteter än under 2012. 43

rapportering, mål och måluppfyllelse Antalet studenter växer. För kliniker och enheter är det en angenäm uppgift att genomföra ett ökat uppdrag och samtidigt upprätthålla hög kvalitet på utbildningarna. Omdömena från studenterna vid verksamhetsförlagd utbildning är goda. Medveten satsning ger fler sjuksköterskor Den sista december 2013 var antal tillsvidareanställda inom landstinget, omräknat till årsarbetare, totalt 8 168 stycken, varav 6 441 var kvinnor och 1 727 män. Totalt är det en ökning med 120 stycken årsarbetare. Av dessa är 59 stycken från Länstrafiken, som under året blev en ny förvaltning i Örebro läns landsting. Genom en medveten rekryteringssatsning i kompetensförsörjningssyfte har antalet sjuksköterskor ökat, vilket motsvarar en del av ökningen. Ett ökat tryck i vårdverksamheten återspeglar sig förutom i anställningar även i en ökning av antalet timanställda och övertid. Fyllnadstiden som erhålls av deltidsanställda har minskat något genom att utökad sysselsättningsgrad används för att minska antalet deltider. Minskad sjukfrånvaro i landstinget Sjukfrånvaron har minskat med 0,4 procent, vilket är ett trendbrott sett till de senaste årens uppgång. Totalt var sjukfrånvaron 5,0 procent för 2013. Ett aktivt arbete för att minska de korta sjukfrånvarotillfällena har gett resultat. Det har handlat om ett fokuserat arbete med rehabilitering för snabb återgång i arbete och arbetsanpassning, vilket möjliggör att långa sjukskrivningsärenden hindras. Kvinnor i Örebro läns landsting rapporterar en högre sjukfrånvaro jämfört med män. Kvinnors sjukfrånvaro uppgick till 5,7 procent år 2012 och 6,2 procent år 2013, att jämföra med mäns sjukfrånvaro som år 2012 uppgick till 3,2 procent och 2,9 procent år 2013. 44

Målavstämning Mål 40. Landstinget är en attraktiv arbetsplats för utvecklingsinriktade ledare och medarbetare. Kriterium. NöjdMedarbetarIndex ökar 2013 jämfört med 2011. NMI 2011 = 76. (max värde 100). Måluppfyllelse. NMI ligger kvar på samma värde (76) 2013 som 2011. Målsättningen är att vid utgången av 2017 är NMI 85 för Örebro läns landsting. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med 2012. Mål 41. Örebro läns landsting erbjuder en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats. Kriterium. Följande indexvärden från medarbetarenkäten 2011 ska förbättras: Ork 3,4 Påverkansmöjlighet 3,7 Kommunikation 3,7 Ledarskap 3,9 Måluppfyllelse. Resultat från medarbetarenkäten 2013: Ork 3,4 Påverkansmöjlighet 3,7 Kommunikation 3,8 Ledarskap 3,9 Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med 2012. Mål 42. Frisktalet ska öka. Kriterium. I genomsnitt högst 5 sjukdagar/medarbetare vid i genomsnitt högst 3 sjuktillfällen/ medarbetare och år. Redovisas per förvaltning i årsredovisningen. Måluppfyllelse. Frisktalet definieras som antalet tillsvidareanställda med högst 5 sjukdagar och 3 sjuktillfällen/totalt antal tillsvidareanställda. Antal tillsvidareanställda med max 5 sjukdagar/ år och vid max 3 sjukskrivningstillfällen är 2013 6 699 i jämförelse med 2012 som var 5 159. Frisktalet i procent är 2013 80 procent och högre i jämförelse med 2012 som var 62 procent. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 43. Samtliga medarbetare som vill ha heltid ska erbjudas detta. Kriterium 1. Antal oönskad deltid ska minska. Kriterium 2. Sysselsättningsgrad totalt för antalet anställda ska vara lika eller öka jämfört med 2012 (97 procent). Måluppfyllelse. 1. Ett fåtal oönskade deltider finns i Örebro läns landsting. Varje förvaltning har noga uppföljning inom detta område och arbetar aktivt för att målet ska nås. 2. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 31 december 2013 är 97,3 procent och motsvarande siffra 31 december 2012 var 97,0 procent. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 44. Alla medarbetare ska ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att ge en god och patientsäker vård. Kriterium 1. Förvaltningarna ska systematiskt arbeta med personliga kompetensplaner Kriterium 2.Systemet Pro Competence ska implementeras enligt plan. Måluppfyllelse. 1. Kompetensplanen är en del som klargörs i medarbetarsamtalet och med verksamhetsplanen som grund. 2. It-stödet Pro Competence är under införande och säkerställer att kompetensplaner finns. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. 45

rapportering, mål och måluppfyllelse Information och kommunikation För att nå verksamheternas mål är det nödvändigt med en god och anpassad kommunikation med invånare och patienter. Utvecklingen av nya e-tjänster och digitala medier ger möjlighet att öka både delaktigheten och interaktiviteten. På väg mot en ny region i Örebro län Landstingets ansökan om att bilda en region i Örebro län har varit ett prioriterat område för kommunikationsarbetet under 2013. Att skapa insyn och delaktighet i arbetet med regionbildningen har varit viktigt både internt och externt. Kommunikation för öppenhet och dialog Landstingets interna och externa kommunikation har genomförts planenligt under året. Länsinvånarna har haft tillgång till aktuell information genom Landstingskatalogen, webbplatserna orebroll.se och 1177.se, Facebook och länstidningen Tebladet. 46

Landstingsfullmäktiges sammanträden har kunnat följas genom webb-tv. För att öka tillgängligheten för de grupper som önskar en anpassad och förenklad information har nyhetsbrevet Speciellt ersatts av lättlästa sidor i Tebladet. Landstinget når ut till invånarna genom ett strategiskt mediearbete, både med pressmeddelanden och ett offentligt samtal via insändar- och debattsidorna. Antalet pressmeddelanden från landstinget var 75 stycken vilket är ungefär lika många som året innan. Digitala medier en självklarhet Landstingets kommunikation med invånare och patienter utvecklas främst genom digitala medier. Under året har sammanslagningen av webbplatsen 1177.se och Vårdguiden inneburit en ökad kvalitet gällande information och nya e- tjänster till invånarna. Den digitala utvecklingen ställer nya krav på kompetens och fokusering av kommunikationsverksamheten inom landstinget. De ökade tjänsterna inom Mina vårdkontakter har inneburit att länet toppar statistiken för användning av e-tjänsterna. Världens bästa strokekampanj År 2013 var tredje och sista året i den landsomfattande strokekampanjen AKUT som nu utsetts av World Stroke Organization till världens bästa strokekampanj. Under året har flera större aktiviteter arrangerats för att nå ut med budskapet om stroke. Nytt intranät på gång En fungerande intern kommunikation och rätt kommunikationsstöd är en förutsättning för att åstadkomma kvalitet och goda resultat i landstingets olika verksamheter. Under året har en förstudie genomförts för att undersöka möjligheterna att utveckla ett helt nytt intranät som bättre ska stödja verksamhetens processer och kommunikationsbehov. Ett projekt för ett nytt intranät kommer att inledas under 2014. 47

rapportering, mål och måluppfyllelse Målavstämning Mål 45. Örebro läns landsting ska uppfattas som en organisation med hög trovärdighet för patienter, anhöriga, brukare och medborgare. Landstinget ska förknippas med de värden som är formulerade i visionen Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Örebro läns landsting ska också uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Kriterium 1. Länets befolkning ska ha större förtroende för länets hälso- och sjukvård än riksgenomsnittet. Kriterium 2. Landstingets medarbetare ska ha högre trivsel på sitt arbete än riksgenomsnittet. Kriterium 3. Arbetet med strategi för en attraktiv arbetsgivare påbörjas. Måluppfyllelse. 1. Förtroendet för vården i länet fortsätter att vara större än riksgenomsnittet. Länsinvånarna har sammantaget stort förtroende för hälso- och sjukvården, större än riksgenomsnittet, 68 procent för länet jämfört med riksgenomsnittet 60 procent, enligt Vårdbarometern 2013. Nivån har varit stabil och hög över de senaste åren. Dock är skillnaden i förtroende stor mellan landstingets verksamheter. Landstinget behöver vidareutveckla arbetet med kommunikation, delaktighet och bemötande för att ytterligare öka förtroendet. 2. Resultatet av landstingets medarbetarenkät hösten 2013 visar att NöjdMedarbetarIndex (NMI) är 76 vilket är samma som vid tidigare enkät 2011. Riksgenomsnittet NMI är 74 för anställda i Sverige år 2013. 3. Tillsammans med personalfunktionen har under året ett samarbete inletts för att utveckla området Attraktiv arbetsgivare. Genom Tebladet Personal drivs ett internt varumärkesarbete för att skapa kunskap och stolthet över de uppgifter medarbetarna tillsammans utför för att förverkliga landstingets vision. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med 2012. Mål 46. Landstingets externa information och kommunikation ska nå kontakt med länsinvånarna så att de som medborgare blir delaktiga i den demokratiska processen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. Kriterium 1. Webbplatsen orebroll.se och Landstingskatalogen innehåller information om hur man kan vara med och påverka. Kriterium 2. Länstidningen Tebladet når alla länsbor. Minst 5 000 svar ska delta i kunskapstävling i varje nummer. Kriterium 3. Landstingsfullmäktiges webb-tv ska utvärderas. Kriterium 4. Landstinget 150 år ska uppmärksammas med aktiviteter som stimulerar till delaktighet. Måluppfyllelse. 1. Landstingets webbplatser uppdateras löpande med nyheter från hela landstingsorganisationen. Arbetet med att föra dialog med invånarna via sociala medier ökar ständigt. Offentliga politiska möten har utannonserats i Tebladet och länspressen. Landstingsfullmäktiges sammanträden sänds via webb-tv. Genom ett aktivt mediearbete och via nyheter i Tebladet får länsinvånarna information om politiska beslut. Landstingskatalogen presenterar information om hur man som invånare kan föra dialog med den politiska nivån och hur man kan lämna förslag för att utveckla verksamheten. 2. Uppfyllt. Vid de senaste tävlingarna har drygt 5 000 läsare deltagit. 3. Ej genomfört. Under året har utvecklingen av teckentolkade webbsändningar utretts tillsammans med Örebro kommun. Teckentolkning av landstingsfullmäktiges sändningar inleddes i februari 2014. 4. Under året producerades jubileumsskriften Handbok för framtiden, som riktar sig till länets invånare i alla åldrar, särtrycket Landstingets årsringar, två utställningar och en film, Örebro läns landsting 150 år. Dessutom högtidlighölls landstingets första möte 1863 i samband med landstingsfullmäktiges möte den 1 oktober 2013. Ett jubileumsnummer av Tebladets länsutgåva gick ut till länets alla hushåll. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. 48

Mål 47. Landstingets information och kommunikation till patienter, anhöriga och brukare ska vara anpassad för målgruppen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. Kriterium 1. Fortsatt utveckling av 1177, med såväl nationell som regional information. Kriterium 2. 1177 ska uppdateras varje månad med regionalt material. Kriterium 3. Nationella strokekampanjen fortsätter med information och aktiviteter riktad till olika målgrupper. Kriterium 4. Information anpassas till mottagarnas olika behov genom lättläst/klarspråk samt för hörsel- och synskadade samt delvis också till olika språk. Måluppfyllelse. 1. Utvecklingen inom e-hälsa och invånartjänster går snabbt. Under året har ett omfattande arbete genomförts för att marknadsföra sammanslagningen av 1177 och Vårdguiden till 1177 Vårdguiden. Satsningen har omfattat både intern och extern marknadsföring. 1177 Vårdguiden har synliggjorts vid mässor, på sportarenor och vid större event som exempelvis vid löpfesterna Vårruset och Grabbhalvan. 2. Vidare utvecklas innehållets regionala del på 1177 till en plattform för information om hälsa och vård till våra invånare i Örebro län. 3. Strokekampanjens sista år har också inneburit flera utåtriktade aktiviteter, bland annat på Mariebergs köpcentrum. 4. Kartläggning av landstingets anpassade information pågår med syfte att tydliggöra det samlade erbjudandet samt att effektivisera arbetet med tillgänglig och anpassad information. Fler teckentolkade informationsfilmer samt artiklar ur Tebladet finns publicerade på orebroll.se. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 48. Landstingets medarbetare ska vara medvetna om kommunikationens roll och betydelse i organisationen. De ska ha en god förmåga att kommunicera, så att patienter och andra upplever delaktighet och är nöjda med information och delaktighet. Kriterium 1. Arbete ska påbörjas med att ta fram ett förbättrat system för internkommunikation inom Örebro läns landsting. Kriterium 2. Patienterna ska uppfatta sig delaktiga i vården i större utsträckning än riksgenomsnittet. Kriterium 3. Utbildningen Den kommunikativa chefen ska finnas och erbjudas chefer och andra nyckelpersoner. Måluppfyllelse. 1. Arbetet med kommunikationsverktygen Den kommunikativa chefen, är långsiktigt och stärker kommunikationskompetensen hos chefer och andra nyckelpersoner. Utbildningar i kommunikation i samband med introduktionsutbildning, chefsutbildning och projektledarutbildningar planeras. 2. Arbetet med att samordna och utveckla patientinformationen på flera sätt inom landstinget fortsätter med löpande förbättringar. En utmaning är att förbättra patienters upplevelse av att vara informerad och delaktig i sin vård. Även om landstinget ligger strax över riksgenomsnittet i patientenkäter finns ett stort förbättringsbehov. Det kräver ett gemensamt arbete kring delaktighet, kommunikation och bemötande. 3. Utbildningsinsatser har genomförts vid fyra tillfällen under året. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med 2012. 49

rapportering, mål och måluppfyllelse 50

Ekonomi och finansiella förutsättningar I den ekonomiska analysen beskrivs årets resultat utifrån olika kostnads- och intäktsslag. Här redovisas också budgetens förutsättningar, omvärldens påverkan och den finansiella ställningen. 51

ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Ekonomisk analys Efter år av svag ekonomisk utveckling syns nu ljusglimtar i omvärldens tillväxt och på svensk arbetsmarknad. För Örebro läns landsting fortsätter arbetet med att stärka ekonomin inför framtida utmaningar. 52

Omvärldsanalys Hushållen håller Sverige uppe Tillväxten inom euroländerna har sakta förbättrats, även om länderna går i otakt. I USA har ekonomin återhämtat sig under hösten och väntas bli fortsatt stark framöver. I Japan har tillväxten utvecklats starkt under 2013, medan utvecklingen i Kina har dämpats. Den svenska ekonomin har utvecklats svagt de senaste åren. En bidragande orsak är en svag efterfrågan från omvärlden. Förstärkningen av den svenska kronan slog hårt mot många exportföretag och sänkte efterfrågan på svenska varor. Den inhemska ekonomin har hållits uppe av hushållen. Hushållskonsumtionen är den post som mest har bidragit till tillväxten av bruttonationalprodukten (BNP) under året. Sveriges BNP ökade med 3,1 procent fjärde kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal 2012. Den 17 december beslutade Riksbanken att sänka reporäntan med 25 punkter till 0,75 procent. Som motivering till beslutet angavs den låga inflationen och att man bedömer att inflationstrycket de kommande åren blir lägre än tidigare prognoser. Inflationstakten var 0,1 procent i december, vilket är oförändrat mot november. Priserna har i princip stått stilla, i genomsnitt, under två år enligt Konsumentprisindex. Även om konjunkturen har varit svag har arbetsmarknaden utvecklats bättre än väntat. Antalet sysselsatta i Sverige ökade under 2013 med 63 000 eller 0,5 procentenheter. Antalet arbetslösa uppgick i december till 7,4 procent av arbetskraften. För Örebro län har antalet arbetslösa minskat med 0,8 procentenheter till 9,5 procent. Länets befolkning ökar Utvecklingen av antalet invånare i länet och dess åldersstruktur har stor betydelse för behovet och efterfrågan på landstingets olika verksamheter. Antalet invånare används som en parameter vid beräkning av utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Om invånarantalet ökar med 1 000 personer i länet så betyder det cirka 5 miljoner i ökade intäkter för landstinget. Länets folkmängd har under 2013 ökat med 2 282 personer till 285 395. Folkmängdsförändringen skiljer sig dock inom länet. Nio kommuner hade en ökande folkmängd och tre kommuner en minskande folkmängd. Den största tillväxten sker i Örebro. Landstingens ekonomi Landstingen redovisade för 2013 ett samlat underskott på 1,8 miljarder kronor eller 0,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en försämring med 6,7 miljarder kronor jämfört med året innan. Försämringen förklaras av en engångseffekt av att kalkylräntan vid beräkning av pensionsskulden sänktes samt en återbetalning av kollektivavtalade sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring. Frånsett dessa båda engångseffekter uppgick resultatet för 2013 till nästan 4 miljarder kronor. Landstingens nettokostnader, justerat för återbetalningen från AFA Försäkring och skatteväxlingar för hemsjukvården, ökade med 3,9 procent mellan 2012 och 2013. Motsvarande ökning mellan 2011 och 2012 var 3,1 procent. Efter justerat resultat för engångseffekter redovisar 16 landsting ett positivt resultat. 53

ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Resultatanalys Budgetförutsättningar Enligt budget för 2013 ska landstinget redovisa ett överskott med 20 miljoner kronor. Budgeten innehöll också en planeringsreserv på 65 miljoner kronor. Budgeten innehöll även nya satsningar på 25 miljoner kronor. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för 2013 var 2,5 procent. Vidare beslutades om att avsätta 230 miljoner kronor för att möta ökande pensionsåtaganden. I budgeten beräknas att en ny långfristig upplåning sker med högst 300 miljoner kronor för investering i Campus USÖ. Landstingets skattesats uppgår till 11,02 kronor. Årets resultat Årets justerade resultat uppgår till 20 miljoner kronor, vilket är samma som budgeterat resultat. Motsvarande resultat föregående år var 7 miljoner kronor. Det bokförda resultatet enligt resultaträkningen på -178 miljoner kronor justeras med ett antal engångsposter för att få jämförbarhet mellan åren. Det är en intäkt på 104 miljoner kronor för återbetalning från AFA Försäkring för premier avseende 2005 och 2006. En nedskrivning av en tidigare bokförd skuld på 12 miljoner kronor har skett i samband med omreglering av avtal med Telge Kraft avseende energikostnader. Skuldnedskrivningen innebär en intäkt på 12 miljoner kronor. Därutöver finns en engångskostnad på 314 miljoner kronor till följd av sänkt diskonteringsränta vid beräkning av pensionsskulden. Årets justerade resultat motsvarar 0,3 procent av skatter och statsbidrag. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna (inklusive tandvård) har försämrat sitt resultat med 77 miljoner kronor och redovisar ett underskott på 112 miljoner kronor. Verksamheterna sammantaget redovisar ett resultat på -73 miljoner kronor (-1 miljon kronor). Landstingsgemensamma poster ger ett underskott på -105 miljoner kronor (137 miljoner kronor). Avvikelse från budget i årsbokslutet 2013 (mnkr) Verksamhetens nettokostnad (varav jämförelsestörande +116) 78 Skatteintäkter 26 Generella statsbidrag och utjämning - 27 Finansnetto (varav jämförelsestörande -314) -275 Totalt -198 Årets resultat Budgeterat resultat 20 Resultat 2013-178 Balanskravsresultat Balanskravsresultatet beräknas enligt 8 kap 4-5 kommunallagen. Årets resultat för 2013 justeras för effekten av förändrad diskonteringsränta vid värdering av pensionsskulden, vilket anses vara synnerliga skäl för justering. Balanskravet uppfylls därmed. Balanskravsresultat (mnkr) Årets resultat enligt resultaträkningen -178 Justering realisationsvinster/förluster Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 314 Balanskravsresultat 136 Verksamhetens nettokostnad Nettokostnaden ökade med 244 miljoner kronor till 7 283 miljoner kronor. Nettokostnadsnivån innebär en positiv budgetavvikelse med 78 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 3,5 procent, vilket är högre än föregående år (3,0 procent). Nettokostnadens andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 98 procent (98 procent 2012). Den budgeterade nettokostnadsökningen var 2,5 procent. 54

Såld hälso- och sjukvård inkl tandvård m m, 645 Generella statsbidrag och utjämning, 1 819 Landstingets intäkter Patientavgifter, 252 Övrigt, 761 Landstingsskatt, 5 611 Generella statsbidrag och utjämning (mnkr) Budget Utfall Avvikelse Inkomstutjämning 1 192 1 197 5 Kostnadsutjämning 54 50-4 Regleringsavgift -67-67 Statsbidraget för läkemedelsförmånen 667 639-28 Summa statsbidrag 1 846 1 819-27 Cirkeldiagrammet visar fördelning av landstingets intäkter i miljoner kronor. Totala intäkter 2013 var 9 088 miljoner kronor. Skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag Skatteintäkter (mnkr) Budget Utfall Avvikelse Preliminär skatteinbetalning 5 585 5 640 55 Preliminär slutavräkning innevarande år -33-33 Slutavräkningsdifferens föregående år 4 4 Summa skatter 5 585 5 611 26 Skatteintäkterna ökade jämfört med 2012 med 164 miljoner kronor eller 3,0 procent. Ökningen överstiger budgeterad ökning med 26 miljoner kronor. Taxeringsutfallet för 2012 och prognosen för 2013 har marginellt reviderats upp mot bedömningen i budget 2013. Den dämpade skatteunderlagstillväxten beror främst på att arbetsmarknaden karaktäriserats av en svag konjunkturåterhämtning med måttlig ökning av arbetade timmar och avtagande löneökningstakt. Utvecklingen på arbetsmarknaden är en viktig faktor som påverkar tillväxten av skatteunderlaget och därmed landstingets skatteintäkter. Generella statsbidrag och bidrag för kommunal utjämning har ökat med 46 miljoner kronor till 1 819 miljoner kronor, 2,5 procent jämfört med 2012, vilket innebär ett budgetunderskott på 27 miljoner kronor. Statsbidraget för läkemedelsförmånen uppgick till 639 miljoner kronor. Det är en minskning med 12 miljoner kronor, motsvarande 1,8 procent, jämfört med 2012. Minskningen innebär en negativ budgetavvikelse på 28 miljoner kronor. Den 23 januari 2014 beslutade regeringen om den slutliga utbetalningen för 2013, som avsåg december månad. Beslutet innebar en ökning med bidraget med ca 0,2 miljarder kronor mot tidigare utbetalningar. För Örebro läns landsting innebar det en intäktsförstärkning med cirka 4 miljoner kronor som kommer att intäktsredovisas 2014. För helåret 2013 har staten därmed ersatt landstingen med 21 387 miljoner kronor för läkemedelsförmånerna, vilket är en minskning med 210 miljoner kronor jämfört med 2012. Minskningen av statsbidraget för sektorn är en följd av lägre kostnader för läkemedel, vilket till stor del beror på patentutgångar. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgick till 1 658 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med 3,1 procent justerade för jämförelsestörande poster. Intäkter för såld vård, inklusive Värmlandsavtalet, har ökat med 19 miljoner kronor eller 4,4 procent och uppgår till 454 miljoner kronor. Patientavgifter för tandvård, inklusive frisktandvård, har ökat med 6 miljoner kronor eller 4,5 procent till 142 miljoner kronor. Övriga patient- 55

ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR avgifter har ökat med 2,8 procent och uppgår till 110 miljoner kronor. Erhållna bidrag har minskat med 21 miljoner kronor och uppgick totalt till 315 miljoner kronor. Från i år redovisas bidraget för minskad sjukfrånvaro bland specialdestinerade statsbidrag. Tidigare ingick de i de generella statsbidragen. Det har bedrivits ett målmedvetet arbete i verksamheterna med att förbättra patientsäkerheten, minska sjukskrivningarna, öka tillgängligheten till vården, arbeta med vård och omsorg för de mest sjuka äldre samt att arbeta med rehabilitering. Arbetet har inneburit att landstinget erhållit cirka 77 miljoner kronor i statsbidrag 2013. De specialdestinerade statsbidragen har dock sammantaget minskat med 6 miljoner kronor och övriga bidrag med 15 miljoner kronor. Landstingets kostnader är en ökning på 1,3 procent. Av ökningen kan 32 tjänster hänföras till politiska satsningar avseende förstärkningar och utveckling av verksamheten. Kostnaden för inhyrd personal ökade med 1 miljon kronor eller 1,0 procent och uppgår till 79 miljoner kronor för hela landstinget. Landstinget behöver huvudsakligen hyra in läkare, men genom olika insatser har både primärvården och psykiatrin minskat sina kostnader för hyrläkare under 2013. Läkemedelskostnaderna har sammantaget minskat med 13 miljoner kronor eller 1,6 procent (+1,3 procent) till 798 miljoner kronor. Kostnaden för läkemedel inom förmånen har minskat med 17 miljoner kronor till 576 miljoner kronor medan kostnaden för rekvisitionsläkemedel har ökat med 4 miljoner kronor till 222 miljoner kronor. Övrigt, 939 Avskrivningar, 253 Fastighet- och underhåll, 273 Lämnade bidrag, 599 Material och varor, 514 Personal, 4 506 Kostnaderna för köpt somatisk vård ökade med 9 miljoner kronor eller 3,2 procent till 302 miljoner kronor. Den köpta psykiatriska vården minskade samtidigt med 11,3 procent till 33 miljoner kronor. Köpt verksamhet, 712 Läkemedel, 798 Pensioner, 735 Cirkeldiagrammet visar fördelning av landstingets kostnader i miljoner kronor. Totala kostnader 2013 var 9 329 miljoner kronor. Kostnader för datorprogram ökade med 16 miljoner kronor eller 27 procent till 76 miljoner kronor till följd av versionsbyte av Microsofts Officepaket. Övriga verksamhetsrelaterade kostnader ökade i måttlig takt. Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar uppgick till 8 941 miljoner kronor. Justerat för jämförelsestörande poster är ökningen 3,4 procent. Personalkostnader inklusive pensioner utgör 55 procent av totala kostnader. Årets lönekostnad uppgick till 3 364 miljoner kronor och innebär en kostnadsökningstakt på 4,2 procent (3,8 procent). Kostnaden för årets lönerörelse har beräknats till 2,6 procent. Antal anställda, exklusive timanställda, har ökat med 120 till 9 138 personer, vilket Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot uppgår till -325 miljoner kronor vilket är 280 miljoner kronor sämre än 2012. Justerat för engångskostnaden på 314 miljoner kronor till följd av sänkt diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden är finansnettot -11 miljoner kronor, vilket är bättre än budgeterade -50 miljoner kronor. Räntedelen i årets pensionskostnad inklusive löneskatt har minskat med 37 miljoner kronor jämfört med föregående år. 56

Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur mycket som en procentuell förändring innebär i kronor. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar landstingets ekonomi: Känslighetsanalys Kostnader/intäkter (mnkr) Löneförändring 1 % ± 48 Förändring av övriga driftskostnader 1 % ± 38 Förändring utjämningsbidrag 100 kr per invånare ± 28 Förändring av skatteunderlaget med 1 % ± 56 10 öre förändrad utdebitering ± 51 Driftsredovisning Landstings- Övriga Kostnader Resultat Resultat bidrag intäkter 2013 2012 Hälso- och sjukvård inkl tandvård (mnkr) Universitetssjukhuset Örebro 2 906,9 711,1-3 729,9-111,9-36,6 Karlskoga lasarett 491,9 132,4-635,3-11,1-12,6 Lindesbergs lasarett 454,9 54,7-522,2-12,5-5,9 Psykiatri 655,0 75,5-726,4 4,1 3,1 Primärvård 0,0 1 033,1-1 044,7-11,6-3,9 Habilitering och hjälpmedel 309,9 91,6-402,7-1,1 6,0 Folktandvård 1,9 375,5-373,1 4,3 1,5 Hälsovalsenheten 1 313,1 51,7-1 344,4 25,3 9,3 Tandvårdsenheten 178,2 3,9-179,3 2,8 4,0 Summa 6 311,8 2 529,5-8 958,0-111,7-35,1 Hälso- och sjukvård inklusive tandvård redovisar ett underskott på 112 miljoner kronor, vilket ska jämföras med 2012 års resultat som var ett underskott på 35 miljoner kronor. Huvudorsaken till hälso- och sjukvårdens resultatförsämring är ökade personalkostnader. Ökningstakten var mycket hög under våren 2013 men har därefter successivt dämpats under året. Personalkostnadsökningen förklaras av storhelgseffekter i samband med jul och nyårshelgerna samt av den besvärliga influensaepidemin under våren. Detta innebar ökade kostnader för övertids-, OB- och jourersättningar. Övriga driftkostnader har i princip varit oförändrade mellan åren. Nedan redovisas resultat per verksamhet: Universitetssjukhuset redovisar ett underskott på 112 miljoner kronor, vilket innebär en resultatförsämring med 75 miljoner kronor jämfört med 2012. Orsaken till det försämrade resultatet är ökade personalkostnader. Lönekostnaderna ökade med 65 miljoner kronor eller 5,0 procent. Dessutom redovisar läkemedelskostnaderna en ökning med 17 miljoner kronor jämfört med 2012. Kostnaden för den köpta vården har ökat med 9 miljoner kronor eller knappt 4 procent. Kostnaden för köpt vårdgaranti är oförändrad jämfört med 2012. Den sålda vården har endast ökat med 1,9 procent. Förvaltningen hade vissa tillfälliga vårdavtal under 2012, vilket innebär ett intäktsbortfall under 2013. Antalet läkarbesök har under 2013 minskat med 3 078 besök eller 1,3 procent. Antalet DRG-poäng (DRG = 57

ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR system för patientklassificering) har ökat med 1 387 poäng eller 4,5 procent. Karlskoga lasarett redovisar ett underskott på 11 miljoner kronor. Resultatet är en förbättring med 2 miljoner kronor jämfört med 2012. Löneökningstakten är 10 miljoner kronor eller 3,7 procent. Antalet vårdplatser reducerades under sommaren vilket bidrog till lägre kostnader för läkemedel och övriga driftkostnader. Intäkterna har ökat med 9 miljoner kronor eller 7,1 procent, vilket beror på Värmlandsavtalet och intäkter för asylsjukvården som har ökat under 2013. Antalet läkarbesök har under 2013 minskat med 1 612 besök eller 2,8 procent. Antalet DRG-poäng har minskat med 481 poäng eller 7,0 procent. Lindesbergs lasarett redovisar ett underskott på 13 miljoner kronor, vilket är en resultatförsämring med 7 miljoner kronor. Lönekostnadsökningen uppgick till 8 miljoner kronor eller 3,7 procent. Dessutom har kostnaderna för hyrläkare ökat med 3 miljoner kronor med anledning av ett försvårat bemanningsläge inom vissa verksamheter. Intäkterna har ökat med 4 miljoner kronor, delvis beroende på att sjukhuset utfört operationer åt Landstinget Dalarna. Antalet läkarbesök har under 2013 ökat med 298 besök eller 0,9 procent. Antalet DRG-poäng har ökat med 310 poäng eller 6,5 procent. Psykiatriförvaltningen redovisar ett överskott på 4 miljoner kronor. Resultatet är en förbättring med 1 miljon kronor. Lönekostnadsökningen uppgick till 9 miljoner kronor eller 2,9 procent. Vidare redovisas en lägre kostnad för hyrläkare med 1 miljon kronor. Kostnaden för köp av högspecialiserad rättspsykiatrisk vård har minskat med 6 miljoner kronor och uppgår till 19 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter är 5 miljoner kronor lägre än föregående år, vilket beror på minskade intäkter för asylsjukvård samt externa projektmedel. Antalet besök har under 2013 minskat med 780 besök eller 0,6 procent. Antal vårddagar har minskat med 533 dagar eller 1,3 procent. Primärvården redovisar ett underskott på 12 miljoner kronor, vilket är en resultatförsämring med 8 miljoner kronor. Lönekostnadsökningen uppgick till 19 miljoner kronor eller 5,0 procent. Kostnaderna för hyrläkare har minskat med 2 miljoner kronor. Intäkterna ökade med 11 miljoner kronor till 1 032 miljoner kronor. Den bidragande orsaken till intäktsökningen är ökad ersättning per listad och besöksersättning. Antalet inkommande samtal till sjukvårdsrådgivningen ökade med 746 samtal eller 0,4 procent. Antal läkarbesök och administrativa åtgärder har ökat med 3 307 besök eller 0,5 procent. Habiliteringsförvaltningen redovisar ett underskott på 1 miljon kronor. Resultatet är en försämring med 7 miljoner kronor och beror bland annat på ökade hjälpmedelskostnader, ökade hyreskostnader och lägre intäkter på Tolkcentralen. Antalet besök har minskat med 1 696 stycken eller 2,3 procent. Antal förskrivna hjälpmedel har ökat med 2 941 eller 5,5 procent. Antal utförda tolktimmar har ökat med 2 642 stycken eller 3,6 procent. Folktandvården redovisar ett överskott på 4 miljoner kronor. Resultatet är en förbättring med 3 miljoner kronor. Lönekostnadsökningen uppgick till 5 miljoner kronor eller 3,4 procent. Övriga kostnader har ökat med 4 miljoner kronor. Intäkterna har ökat med 14 miljoner kronor som beror på en ökad produktion. Utfallet för rörelsemarginalen (rörelsemarginal = nettoresultat/omsättning) blev 1,1 procent för 2013. Andel bokad vårdtid för tandläkare var 69,2 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med föregående år. Andel bokad vårdtid för tandhygienister var 65,6 procent, vilket innebär en ökning med 2,6 procentenheter jämfört med föregående år. Hälsovalsenheten redovisar ett överskott på 25 miljoner kronor. Resultatet är 16 miljoner kronor bättre än föregående år. Resultatförbättringen beror främst på ett antal patentutgångar på läkemedel som inneburit betydligt lägre kostnader än 2012. 58

Landstings- Övriga Kostnader Resultat Resultat bidrag intäkter 2013 2012 Nämnden för forskning 15,5 6,8-16,7 0,6 1,3 Nämnden för trafik, miljö och service Trafik 348,9 32,3-384,4-3,2 0,0 Miljö 4,2 1,9-5,5 0,8 1,1 Lednings- och verksamhetsstöd (Service) -36,0 1 081,4-1 026,2 19,2 12,8 Summa 317,1 1 115,6-1 416,1 16,8 13,9 Nämnden för tillväxt, kultur och bildning 167,4 88,4-254,2 1,6 3,0 Nämnden för folkhälsa 14,0 0,0-13,7 0,2 1,0 Gemensamma nämnden för företagshälsovård och tolkförmedling 17,8 59,5-74,7 2,7 0,1 Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige 4,9 0,0-5,6-0,8-0,1 Revisionsnämnden 4,1 0,0-4,0 0,1 0,1 Patientnämnden 5,6 0,3-5,9 0,0-0,1 Summa 14,6 0,3-15,5-0,7-0,1 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens nämnder 40,1 0,0-39,3 0,8 1,0 Ledningskansliet och projekt 272,5 84,8-340,2 16,9 13,5 Summa 312,6 84,8-379,5 17,7 14,5 Summa nämnder och styrelser 859,0 1 355,4-2 170,4 38,9 33,7 Resultatet för tandvårdsenheten uppgår till 3 miljoner kronor. Överskottet beror på en lägre kostnad för ersättning till folktandvården och privata tandläkare för barntandvård. Dessutom har kostnaden för uppsökandetandvård minskat. Samtliga nämnder redovisar ett överskott på 39 miljoner kronor. Detta ska jämföras med 2012 års resultat som visade ett överskott på 34 miljoner kronor. Nedan följer redovisning av resultat för respektive nämnd: Forskningsnämnden redovisar ett överskott på 1 miljon kronor, vilket är i samma nivå som föregående år. Nämnden påbörjade under 2013 en äldreforskningssatsning på totalt 2 miljoner kronor. Nämnden för trafik, miljö och service redovisar ett överskott på 17 miljoner kronor. Underskottet för kollektivtrafiken uppgick under 2013 till 3 miljoner kronor, vilket beror på extra bidrag till flygplatsen. Lednings- och verksamhetsstöd (LoVS) redovisar ett överskott på 19 miljoner kronor. Samtliga områden redovisar ett positivt resultat med undantag för försörjningen. Under 2013 har en återbetalning kunnat ske till landstingets förvaltningar på sammanlagt 15 miljoner kronor. Återbetalningen avser områdena landstingsfastigheter och medicinsk teknik. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning redovisar ett överskott på 2 miljoner kronor. Överskottet beror på ökade statsbidrag för folkhögskoleverksamheten. 59

ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice redovisar ett överskott på 3 miljoner kronor. Resultatet beror på ökade intäkter för tolkverksamheten. Antal utförda timmar för företagshälsovården har minskat under 2013 med 2 856 timmar eller 8,5 procent. För tolkverksamheten har antal utförda timmar ökat med 10 954 eller 13,6 procent. Resultatet för landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsens egen verksamhet är ett överskott på 17 miljoner kronor. Resultatet beror på ökade statsbidrag samt att olika projektmedel redovisar ett överskott. Ekonomi i balans Under 2013 påbörjades ett arbete med en åtgärdsplan för ekonomi i balans. Landstingsstyrelsen gav i maj landstingsdirektören i uppdrag att genomföra förvaltningsövergripande åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans och löpande rapportera förvaltningarnas åtgärder. Av prognosen per april framgick att landstinget behövde sänka sina bruttokostnader med 160 miljoner kronor för att nå målet. För att få effektivt resursutnyttjande och uppnå besparingar i önskad nivå krävdes att ett antal åtgärder genomfördes i verksamheterna för att få landstingets ekonomi i balans. Det ekonomiska läget inom framförallt hälsooch sjukvården är ansträngt. För att åtgärda kostnadsökningstakten krävs ett antal åtgärder i verksamheterna för att uppnå en ekonomi i balans. Verksamheterna har under hösten varit mycket återhållsamma vad gäller att besätta vakanta tjänster. Dessutom har en restriktivitet tillämpats för kurser och konferenser, resor och övriga kostnader. Dessa åtgärder är av kortsiktig karaktär och kan inte fortgå under en längre tid. Verksamheterna har flera uppdrag av långsiktig karaktär för att uppnå en ekonomi i balans, bland annat att vidta åtgärder för att optimera matchningen mellan bemanning och uppdraget samt åtgärder för att genomföra effektiviserande verksamhetsförändringar. I och med årsskiftet 2014 har de tidigare sex sjukvårdsförvaltningarna i länet sammanförts till en gemensam förvaltning. Syftet med förändringen är att utifrån patientens fokus skapa en bättre samordning och använda landstingets gemensamma resurser mer effektivt. En gemensam ledning och styrning ska ge bättre förutsättningar för att få ut mer av landstingets resurser. Arbetet med att komma i ekonomisk balans inom hela hälso- och sjukvården måste fortsätta med hög prioritet. En tydlig strategi i arbetet är att fokusera på hög kvalitet och patientsäkerhet för ett så bra ekonomiskt utfall som möjligt. Intraprenader Två verksamheter inom landstinget, familjerådgivningen och Hallsbergs vårdcentral, bedrivs sedan 2008 som intraprenader. Familjerådgivningen redovisar ett överskott med 0,1 miljoner kronor. Överskottet hör främst samman med att personalkostnaderna var lägre än budget. Hallsbergs vårdcentral redovisade ett överskott på 1,6 miljoner kronor för året. Vårdcentralen hade i december 2013 11 880 listade vilket är en ökning med 92 jämfört med januari. Antal direkta läkarbesök ökade med 101 till 11 309 besök. Antal direkta besök hos distriktssköterska minskade med 94 till 7 495 besök. 60

Finansiell ställning Investeringsredovisning Totala materiella investeringar uppgår till 455 miljoner kronor, varav byggnader uppgår till 297 miljoner kronor och inventarier till 158 miljoner kronor. Av byggnadsinvesteringarna avser 155 miljoner kronor investeringar i Campus USÖ, som färdigställdes för inflyttning 1 november. Årets totala budget var 1 046 miljoner kronor varav 436 miljoner kronor är överfört från tidigare års budget. Större byggprojekt tenderar att flyttas fram i tiden, varför budgeterade investeringar inte motsvaras av utfall i samma period. Beskrivning Investering Ackumulerat 2013 (mnkr) (mnkr) Campus USÖ 155,3 313,6 USÖ G-huset, akutmottagning 21,5 27,1 USÖ L-huset, psykiatrisk jourmottagning 11,3 14,5 Lindesbergs lasarett, akutmottagning 6,1 6,9 Örebro teater, foajé och fläktsystem 4,2 8,3 Tillgänglighet ÖLL lokaler länet 3,9 3,9 USÖ M-huset, cytostatikaberedning 3,4 3,6 USÖ O-huset, MR-kamera 3,0 3,1 Nora vårdcentral, tandvårdsbehandling 2,8 4,5 USÖ H-huset, ny vårdbyggnad 2,8 3,8 USÖ F-huset, apotekslokaler 2,8 2,8 USÖ M-huset, provtagning 2,2 2,2 USÖ C-huset, thorax 2,2 2,2 Investeringar i inventarier fördelade sig med 126,2 miljoner kronor för medicinteknisk utrustning, 12,8 miljoner kronor i it-utrustning och 18,9 miljoner kronor för övriga inventarier. Huvuddelen av de medicintekniska investeringarna har gjorts på sjukhusen. Bland de större enskilda objekten märks på USÖ en kirurgisk robot för 20 miljoner kronor, skelettlaboratorier till röntgenkliniken, för 11 miljoner kronor och utrustning till hybridsalen på kärl-thoraxkliniken för 9 miljoner kronor. På Karlskoga lasarett har 6 miljoner kronor investerats i röntgenutrustning och på Lindesbergs lasarett har två ambulanser köpts in för 4 miljoner kronor. Bland it-utrustning märks inköp av ny lagrings- och ny backuplösning med investeringar på totalt 6 miljoner kronor. De finansiella investeringarna uppgår till 1 miljon kronor och avser förvärvet av 25 procent av aktierna i Tåg i Bergslagen AB från Länstrafiken Örebro AB. Likvida medel och betalningsberedskap Likviditeten (definierad som likvida medel och kortfristiga placeringar utanför pensionsmedelsförvaltningen) uppgick per sista december till 831 miljoner kronor, varav 499 miljoner kronor avser kortfristiga placeringar. Om hänsyn tas till den nettoutlåning som görs till landstingets närstående bolag uppgick likviditeten till 687 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 158 miljoner kronor sedan årsskiftet. Det långfristiga lån på 300 miljoner kronor som tagits hos Kommuninvest för finansiering av investeringen vid Campus USÖ har utbetalats till landstinget i oktober. Räntekostnaden finansieras i sin helhet genom hyresavtalet med Örebro universitet. Därtill har landstinget en outnyttjad checkräkningskredit om 300 miljoner kronor. Betalningsberedskapen, som är ett mått på likviditeten, uppgår till 31 dagar. Därmed uppnås det ekonomiska målet med en god betalningsberedskap. Pensionsåtaganden Landstingets samlade pensionsåtagande ökade med 860 miljoner kronor under året och uppgick till totalt 8 796 miljoner kronor vid årets utgång. Både avsättning i balansräkningen och ansvarsförbindelsen för pensioner har ökat kraftigt till följd av den sänkta diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen. Landstinget har avsatt 334 miljoner kronor för pensionsändamål under 2013, varav 104 miljoner kronor var ett tilläggsbeslut från november. Total investering är därmed 1 360 miljoner kro- 61

ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR nor. Genom att avkastning har realiserats har det bokförda värdet ökat och uppgår till 1 461 miljoner kronor per sista december. Vid samma tidpunkt var marknadsvärdet på placeringarna 1 545 miljoner kronor. Ackumulerad nominell avkastning på placeringarna under året uppgick till 7,3 procent. Av tillgångarna är 903 miljoner kronor (58 procent) placerade i ränteprodukter. Av återstående medel är 600 miljoner kronor (39 procent) placerade i aktieprodukter och 42 miljoner kronor (3 procent) utgör likvida medel. Tillgångarnas allokering är per den sista december inom portföljlimiterna enligt den i november beslutade finanspolicyn. Översyn av landstingets finanspolicy ska ske varje år. Under 2013 resulterade det i en ny finanspolicy, vilken antogs av fullmäktige under hösten. Förvaltningen av medel, som präglas av låg risk, sker enligt den antagna finanspolicyn. Förvaltningens resultat har regelbundet rapporterats till styrelsen under året. Landstinget samarbetar sedan flera år tillbaka med landstingen i Sörmland och Västmanland inom finansområdet. Under året har samarbetet utvecklats ytterligare. Exempel på aktiviteter är: revidering av gemensam finanspolicy, gemensam fondupphandling och strukturerade jämförelser av förvaltningsresultaten. Redovisning av landstingets pensionsmedelsförvaltning (mnkr) 2013 2012 Avsättningar för pensioner Pensioner 2 190,2 1 751,6 Särskild löneskatt 531,3 424,9 Summa 2 721,5 2 176,5 2013 2012 Realiserat resultat Realisationsvinster 8,3 18,1 Realisationsförluster -1,9 Netto 8,3 16,2 Ansvarsförbindelse (inom linjen) Pensionsskuld (intjänad före 1998) 4 876,9 4 625,5 Särskild löneskatt 1 183,1 1 122,2 Visstidspensioner 14,5 11,9 Summa 6 074,5 5 759,6 Finansiella placeringar Bokfört värde 1 460,9 1 098,6 Marknadsvärde 1 545,3 1 122,7 Orealiserade vinster 84,1 24,1 Relation placeringar/skuld Återlånade medel* 7 250,7 6 813,4 Skuldtäckningsgrad**, bokfört värde 16,6% 13,8% Skuldtäckningsgrad, marknadsvärde 17,6% 14,1% Avkastning Portfölj 7,3 % 5,8% Jämförelseindex 7,4 % 4,6 % Målsättning enligt policy 3,0 % 3,0 % Portföljsammansättning Svenska aktier 16 % 11 % Utländska aktier 23 % 14 % Nominella räntor 38 % 58 % Reala räntor 20 % 17 % Kassa 3 % 0 % Summa 100 % 100 % *Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärdet på de förvaltade pensionsmedlen. **Skuldtäckningsgraden är placeringarna som andel av skulden, där placeringarnas bokförda värde respektive marknadsvärde använts. 62

Balansomslutning Den totala balansomslutningen har ökat med 720 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till 6 228 miljoner kronor. På tillgångssidan är det främst omsättningstillgångarna som ökat i och med att stora kortfristiga placeringar har gjorts, såväl i likviditets- som i pensionsmedelsportföljen. På skuldsidan har avsättningen för pensioner ökat med 545 miljoner kronor. Soliditet Soliditet mäter den långsiktiga betalningsförmågan och beräknas som eget kapital dividerat med värdet av tillgångarna enligt balansräkningen. Ju högre soliditet, desto starkare är den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen. Landstingets soliditet har under året sjunkit från 27 till 21 procent. Om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen för pensioner som tjänats in före 1998 har soliditeten ökat från -78 till -77 procent. Se diagram nedan. Borgensåtagande Landstingets samlade borgensåtagande uppgår till 862 miljoner kronor. Inom åtagandet har beloppet för AB Transitios finansiering av spårfordon räknats ned något till 276 miljoner kronor. Borgen för Länsgården AB:s finansiering av fastigheter är oförändrad med 535 miljoner kronor och borgen för Örebro läns flygplats AB har ökat till 35 miljoner kronor i samband med att bolaget har återbetalat sitt lån hos landstinget och i stället upplånat externt. Landstinget har tecknat solidariska borgensutfästelser för Kommuninvest i Sverige AB samt AB Transitio. För båda utfästelserna är det slutliga åtagandet reglerat i regressansvarsavtal. % 40 20 0-20 -40-60 -80-100 -120 2009 Exkl ansvarsförbindelse Inkl ansvarsförbindelse 2010 2011 2012 2013 63

ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning Målavstämning Mål 49. Landstingets resultat ska uppgå till minst 20 miljoner kronor. Kriterium. Resultat uppgår till minst 20 miljoner kronor. Måluppfyllelse. Årets resultat efter justering av jämförelsestörande poster uppgår till 20 miljoner kronor, vilket är lika med budgeten för 2013. Landstingets bokförda resultat uppgår till -178 miljoner kronor. Resultatet påverkas av jämförelsestörande poster. Justeringen av kalkylräntan för beräkning av pensionsskulden innebar en engångskostnad på 314 miljoner kronor för landstinget, medan en återbetalning på 104 miljoner kronor från AFA försäkring avseende inbetalda premier åren 2005 2006 medförde en engångsintäkt som förbättrade resultatet. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med 2012. Mål 50. Verksamheternas resultat ska vara minst noll. Kriterium. Verksamheternas resultat uppgår till minst 0 kronor. Måluppfyllelse. Verksamheterna sammantaget redovisar ett resultat på -73 miljoner kronor (-1 miljon kronor 2012). Utveckling: Resultatet har försämrats 2013 jämfört med 2012. Mål 51. Investeringar för landstingets egen verksamhet ska finansieras med egna medel. Kriterium. 0 kr upptagna externa lån för investeringar i landstingets egna verksamheter. Måluppfyllelse. Inga lån har tagits upp för att finansiera investeringar för landstingets egen verksamhet. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med 2012. Mål 52. Landstinget ska avsätta minst 230 miljoner kronor för pensionsändamål. Kriterium. Avsättning till pensionsändamål ska uppgå till minst 230 miljoner kronor. Måluppfyllelse. Under året har 334 miljoner kronor avsatts till pensionsportföljen. Utveckling: Resultatet har förbättrats 2013 jämfört med 2012. Mål 53. Landstingets likviditet ska uppgå till en nivå och förvaltas så att en god betalningsberedskap upprätthålls vid varje tillfälle. Kriterium. Finanspolicyn anger att betalningsberedskapen (inklusive befintliga kreditramar och kreditlöften) ska vid varje tillfälle uppgå till minst 14 dagar. Måluppfyllelse. Landstingets betalningsberedskap under 2013 har som lägst uppgått till 23 dagar under året. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med 2012. 64

God ekonomisk hushållning Landstingets målsättning är att behålla en ekonomisk styrka som kännetecknas av uthållighet och långsiktighet. Genom att uppfylla denna målsättning kan landstinget på lång sikt garantera en verksamhet av hög kvalitet som svarar mot behov och förväntningar. I landstingets budget för 2013 definieras 38 mål, varav 33 verksamhetsmål, med bäring på god ekonomisk hushållning. Av dessa 38 mål har 25 mål uppfyllts under 2013. Elva mål har en mindre, acceptabel avvikelse från målnivån, varav fem dock har en positiv trend. Två mål har en större negativ avvikelse från målnivån. Sammantaget har således 36 av 38 mål (95 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Mot bakgrund av de uppdrag som genomförs inom respektive målområde och den utveckling som detta skapat bedöms verksamhet och ekonomi i allt väsentligt uppfylla fullmäktiges krav på god ekonomisk hushållning. 65

ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Resultaträkning (mnkr) Budget Redovisning Redovisning 2013 2013 2012 Verksamhetens intäkter 1 658 1 574 Verksamhetens kostnader -8 688-8 370 Avskrivningar -253-243 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -7 361-7 283-7 039 Skatteintäkter 5 585 5 611 5 447 Generella statsbidrag och utjämning 1 846 1 819 1 773 Finansiella intäkter 32 63 64 Finansiella kostnader -82-388 -109 ÅRETS RESULTAT 20-178 136 Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter Återbetalning av premier AFA Försäkring -104-110 Återföring skuld Telge Kraft -12 Generella statsbidrag Statsbidrag för år 2011 avseende minskad sjukfrånvaro -19 Finansiella kostnader Sänkning av diskonteringsräntan samt löneskatt 314 ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER 20 20 7 66

Driftredovisning (mnkr) Verksamheter Resultat Resultat Resultat- 2013 2012 förändring HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INKL TANDVÅRD Universitetssjukhuset Örebro -111,9-36,6-75,3 Karlskoga lasarett -11,1-12,6 1,5 Lindesbergs lasarett -12,5-5,9-6,6 Psykiatri 4,1 3,1 1,0 Primärvård -11,6-3,9-7,7 Habilitering och hjälpmedel -1,1 6,0-7,1 Folktandvård 4,3 1,5 2,8 Hälsovalsenheten 25,3 9,3 16,0 Tandvårdsenheten 2,8 4,0-1,2 Summa -111,7-35,1-76,6 NÄMNDEN FÖR FORSKNING 0,6 1,2-0,6 NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE 16,8 13,9 2,9 NÄMNDEN FÖR TILLVÄXT, KULTUR OCH BILDNING 1,6 2,9-1,3 NÄMNDEN FÖR FOLKHÄLSA 0,2 1,0-0,8 GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 2,7 0,1 2,6 LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige -0,8-0,1-0,7 Revisionsnämnden 0,1 0,1 0,0 Patientnämnden 0,0-0,1 0,1 Summa -0,7-0,1-0,6 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsens nämnder 0,8 1,0-0,2 Ledningskansliet och projekt 16,9 13,5 3,4 Summa 17,7 14,5 3,2 Summa verksamheter -72,8-1,6-71,2 Landstingsgemensamt -105,2 137,3-242,5 TOTAL -178,0 135,7-313,7 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år 2013. Landstingsgemensamt är budgeterat till 19,6 mnkr. 67

ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Investeringsredovisning (mnkr) Budget Redovisning Avvikelse Redovisning 2013 2013 2013 2012 BYGGNADSINVESTERINGAR 708,4 296,5 411,9 253,2 INVENTARIER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INKL TANDVÅRD Universitetssjukhuset Örebro 192,6 94,3 98,3 107,3 1 2 Karlskoga lasarett 29,7 15,7 14,0 13,8 Lindesbergs lasarett 28,9 15,0 13,9 12,3 Psykiatri 6,4 0,5 5,9 0,6 Primärvård 11,0 1,9 9,1 3,2 Habilitering och hjälpmedel 3,5 0,9 2,6 8,0 Folktandvård 14,4 14,7-0,3 7,6 Summa 286,5 143,0 143,5 152,8 NÄMNDEN FÖR FORSKNING 0,8 NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE 46,1 14,1 32,0 13,8 NÄMNDEN FÖR TILLVÄXT, KULTUR OCH BILDNING 1,0 0,8 0,2 0,8 OFÖRDELADE MEDEL 3,4 3,4 SUMMA INVENTARIER 337,8 157,9 179,9 167,4 FINANSIELLA INVESTERINGAR Aktier 1,2-1,2 22,7 SUMMA FINANSIELLA INVESTERINGAR 0,0 1,2-1,2 22,7 SUMMA INVESTERINGAR 1 046,2 455,6 590,6 443,3 1 Investeringsbidrag på totalt 0,9 mnkr är avdraget. 2 Investeringsbidrag på totalt 0,5 mnkr är avdraget. 68

Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att redovisa den totala ekonomiska verksamheten i Örebro läns landsting oavsett i vilken juridisk form den bedrivs. I landstingets sammanställda redovisning för 2013 ingår helägda bolag samt samägda bolag där landstinget har ett betydande inflytande, det vill säga när landstingets ägarandel uppgår till minst 20 procent. De bolag där varken omsättning eller balansomslutning uppgår till en väsentlig del av landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag tas inte med i den sammanställda redovisningen. Undantag från detta är Regionförbundet Örebro som från och med 2015 kommer samorganiseras med landstinget i Region Örebro län. Från år 2013 ingår inte Örebro läns flygplats AB i den sammanställda redovisningen varför beloppen har justerats för år 2012. Helägda bolag Örebro läns landstings förvaltnings AB Bolaget har till syfte att förvärva, äga och förvalta aktier i bolag som landstinget använder för sin verksamhet. Ingen verksamhet har bedrivits under året. Bolaget har en räntekostnad för revers till landstinget, vilken täcks av ett koncernbidrag från Länsgården. Under året lämnade bolaget 4,5 miljoner kronor i utdelning till landstinget. Örebro läns landstings förvaltnings AB (mnkr) 2013 2012 Omsättning 0 0 Resultat 2,0 4,3 Eget kapital 12,2 14,6 Balansomslutning 168,5 174,5 Soliditet 7 procent 8 procent Länsgården Fastigheter AB Länsgården Fastigheter AB är helägt dotterbolag till landstingets förvaltningsbolag. Länsgården utvecklar och förvaltar egna fastigheter i fem av länets kommuner. Årets investeringar uppgick till 12 miljoner kronor, bland annat har en tillbyggnad av förskolan Villekulla i Örebro skett. Bolaget har för 2013 lämnat ett koncernbidrag på 10 miljoner kronor. Stora kostnader har nedlagts på att förbättra och förstärka skalskydd och låssystem i fastigheterna. En intern värdering av bolagets fastighetsbestånd uppgår till 1 257 miljoner kronor. Länsgården Fastigheter AB (mnkr) 2013 2012 Omsättning 136,5 134,0 Resultat 4,5 4,8 Eget kapital 114,3 109,9 Balansomslutning 720,8 698,6 Soliditet 18 procent 18 procent Antal anställda 20 20 Länsteatern i Örebro AB Länsteatern i Örebro AB ägs till 91 procent av Örebro läns landstings förvaltnings AB och resterande del ägs av Örebro kommun. Bolaget bedriver scenkonstverksamhet i hela Örebro län. Verksamhetsåret har varit framgångsrikt både konstnärligt och publikt med föreställningar som Hamlet och Jumpy. Abonnemangsförsäljningen utvecklas starkt och uppgick till 1 370 abonnenter. En offensiv satsning att nå ut till fler barn och unga i Örebro län har gjorts under året. Ombyggnad av både Örebro Teater och Nya China har gjorts under 2013. Teaterns totala besöksantal ökade 2013 till 28 599 (2012, 28 260). Länsteatern har för 2013 erhållit ett koncernbidrag på 1,6 miljoner kronor. Länsteatern i Örebro AB (mnkr) 2013 2012 Omsättning 37,0 36,6 Resultat 0 0 Eget kapital 7,7 7,7 Balansomslutning 15,8 13,9 Soliditet 49 procent 56 procent Antal anställda 40 41 Erhållet bidrag från landstinget 23,9 23,7 69

bilagor Länstrafiken Örebro AB Landstinget äger 100 procent av bolaget och har valt att överlåta merparten av sina befogenheter som huvudman för länets kollektivtrafik på bolaget. De personella resurserna har förts över till landstinget från 2013 och inriktningen är att verksamheten ska bedrivas i förvaltning i landstinget från 2015. Länstrafiken Örebro AB har två dotterbolag, Scantec AB och Länstrafiken i T-län Förvaltnings AB. Bussresorna minskade i stadstrafiken i Örebro och i landsortstrafiken, men ökade i stadstrafiken i Karlskoga under 2013. Den särskilda kollektivtrafiken, med bland annat färdtjänst och sjukresor har minskat med 2,5 procent. Under året har expressbussar satts in mellan Resecentrum och Universitetet i Örebro, samt sträckan Hällefors-Örebro och Nora-Örebro. Koncernen (mnkr) 2013 2012 Omsättning 792,4 784,7 Resultat -6,2-9,2 Eget kapital 37,7 43,8 Balansomslutning 216,5 170,1 Soliditet 17 procent 25 procent Antal anställda 17 29 Erhållet bidrag från landstinget 340,9 339,1 Dotterbolag (mnkr) 2013 2012 Resultat före dispositioner och skatt Scantec AB 0,2-3,7 Länstrafiken i T-län Förvaltning AB 0,3 0,3 Kommunalförbund Regionförbundet Örebro Regionförbundet är ett samverkansorgan för landstinget och de tolv länskommunerna. Landstingets inflytande i förbundet är 33 procent. Arbetet med att nå målen i Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, RUS, genomsyrar allt regionförbundets arbete. Regionförbundet har under året tagit beslut om bland annat handlingsplan för regional jämställdhet och Länsplan för regional transportinfrastruktur. Det har pågått ett arbete med det operativa programmet för regionalfond under 2013 med samtliga regionalt tillväxtansvariga inom region Östra mellansverige, vilket avser regionförbunden i Örebro, Uppsala, Östergötland, Sörmland samt Länsstyrelsen i Västmanland inför den nya budgetperioden i EU 2014 2020. Ett kommunalt samverkansavtal om gymnasieutbildning har skrivits på av regionens kommuner. Örebroregionen kom på andra plats när det bästa logistikläget i Sverige utsågs av Intelligent Logistik. Förbundet ordnade 67 kurser och konferenser med totalt 5 088 deltagare under 2013. Koncernen (mnkr) 2013 2012 Omsättning 110,0 106,4 Resultat -3,5 2,3 Eget kapital 12,7 15,6 Balansomslutning 70,9 86,3 Soliditet 18 procent 18 procent Antal anställda 39 39 Erhållet bidrag från landstinget 32,9 30,9 70

Resultat av sammanställd redovisning Av resultaträkningen framgår att det sammanställda underskottet är -180 miljoner kronor (landstingets resultat är -178 miljoner kronor). Omslutningen för den sammanställda redovisningens balansräkning är 6 785 miljoner kronor, vilket är 557 miljoner kronor större än landstingets. Det egna kapitalet uppgår till 1 299 miljoner kronor, det vill säga 2 miljoner kronor lägre än landstingets egna kapital. Bolag utanför sammanställd redovisning Örebro läns flygplats AB Bolaget ägs till 44,95 procent av landstinget. Verksamheten innefattar reguljärtrafik, charter, fraktflyg samt tredjepartsuppdrag inom lager och terminaltjänster. Passagerarflyget har haft en positiv utveckling trots nedläggning av Köpenhamnslinjen, vilket beror på en kraftig uppgång inom chartertrafiken. Flygplatsens totala fraktvolymer minskar något. Örebro läns flygplats AB (mnkr) 2013 2012 Omsättning 70,1 59,0 Resultat 0-6,4 Eget kapital 18,8 18,8 Balansomslutning 112,8 99,8 Soliditet 17 procent 19 procent Antal anställda 47 45 Erhållet bidrag från landstinget 11,1 11,0 Stiftelser Stiftelsen Activa i Örebro län Stiftelsen Activa har under året fortsatt arbetet med att utveckla stödet till personer med funktionsnedsättning som har behov av särskilt stöd för att nå arbete eller utbildning. Stiftelsen Activa har också stöttat många till sysselsättning eller på annat sätt medverkat till slut på rundgång mellan myndigheter. Stiftelsen Activa i Örebro län (mnkr) 2013 2012 Omsättning 33,5 28,8 Resultat 1,3 0,8 Eget kapital 3,8 2,5 Balansomslutning 20,0 21,8 Soliditet 19 procent 11 procent Antal anställda 50 44 Erhållet bidrag från landstinget 6,8 6,7 Stiftelsen Örebro läns museum Örebro läns museum ansvarar för insamling, vård, dokumentation och exponering av länets kultur-, samhälls- och naturhistoria samt konst. Open Art sommarutställning i samarbete med Örebro kommun med bland annat konstverksamhet för barn; Open Art Kids och Fågel, fisk eller mittemellan och Tantvarning var några av stiftelsens välbesökta utställningar under året. Ett genomgripande omställningsarbete påbörjades under hösten i syfte att uppnå ekonomi i balans, en flexibel och projektorienterad organisation samt rätt kompetens för uppdraget. Stiftelsen Örebro läns museum (mnkr) 2013 2012 Omsättning 29,5 27,5 Resultat -0,4 0,2 Eget kapital 4,1 4,5 Balansomslutning 24,7 24,8 Soliditet 17 procent 18 procent Antal anställda 36 35 Erhållet bidrag från landstinget 16,5 16,1 71

bilagor Landstinget är även engagerat genom ägarandelar eller driftbidrag i följande juridiska personer: Tåg i Bergslagen AB, Mälardalstrafik MÄLAB AB, AB Transitio, Finsamförbunden i Örebro län, Capio Läkargruppen AB, Information for Medical Purpose i Stockholm AB, Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling, Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro, Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och veteranjärnväg, Stiftelsen Svenska Skoindustrimuseet i Kumla, Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum, Stiftelsen Cesam, Gammelkroppa Skogsskola, Kommuninvest ekonomisk förening, samt Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka. 72

73

bilagor 74

Bilagor 75

bilagor Uppdrag 2013 Symbolförklaringar Färgindikatorer, resultat mot mål = genomfört = delvis genomfört = ej genomfört Genomfört Landstingsövergripande uppdrag Folkhälsa Uppdrag 1. Kunskapen om folkhälsans utveckling inom de stora folksjukdomarna ska fördjupas. Fokus läggs på hälsans fördelning när det gäller kön, etnicitet och social bakgrund. Kunskapen ska visa vilka strategier som är framgångsrika för att motverka ojämlikhet i hälsa. Uppdrag 2. Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera folkhälsoplanens mål och intentioner. Uppdrag 3. Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera jämställdhetsstrategins mål och intentioner. Uppdrag 4. Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera miljö- och hållbarnhetsprogrammets mål och intentioner. Uppdrag 5. Landstinget deltar aktivt i samtliga handlingsplanegrupper inom den regionala utvecklingsstrategin för Örebroregionen. Uppdrag 6. Landstinget deltar aktivt i arbetet med regional översiktlig planering. Uppdrag 7. De horisontella perspektiven barns bästa, jämställdhet och miljö ska genomsyra landstingets beslutsunderlag och styrande dokument, när det är tillämpligt. Uppdraget ska vara klart 2013. Uppdrag 8. Inga omotiverade skillnader ska finnas utifrån Örebro läns landstings grundprinciper för jämlik och jämställd vård och behandling. Uppdrag 9. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att utvärdera projekt och analysera befolkningsundersökningar, samt fortsätta att göra fördjupade analyser av utvecklingen av de stora sjukdomsgrupperna i länet. Uppdrag 10. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att, utifrån befolkningsundersökningar studera sambandet mellan skyddsoch riskfaktorer och människors hälsa med särskilt fokus på skyddsfaktorernas betydelse. Uppdrag 11. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att i samverkan med länets kommuner, idrottsrörelsen och bildningsförbundet genomföra intentionerna och målen i folkhälsoavtalen. 76

Genomfört Uppdrag 12. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet Hälsosatsning inom invandrargrupper i syfte att utveckla en målgruppsanpassad metod för hälsoupplysning och rådgivning i Örebro län. Uppdrag 13. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet Framtidstro, hälsa och delaktighet, som särskilt riktar sig till barn och unga i Ljusnarsbergs kommun. Uppdrag 14. Nämnden för folkhälsa får ett särskilt uppdrag att främja fysisk aktivitet för människor med funktionsnedsättning. Uppdrag 15. Ledningskansliet får i uppdrag att följa de finansiella samordningsförbundens verksamhet. Uppdrag 16. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att genomföra pilotprojektet hälso- och kulturkommunikatörer. God och patientsäker vård Uppdrag 17. Vid utgången av år 2013 ska vårdgarantin inom alla områden vara uppfylld. Uppdrag 18. Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa att minst 90 procent av alla patienter på landstingets akutmottagningar ska ha en total genomströmningstid på mindre än fyra timmar. Uppdrag 19. Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa att minst 90 procent av patienterna ska ha fått återbesök inom planerad tid. Uppdrag 20. Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa att minst 80 procent av läkarintygen är godkända och att samtliga sjukskrivande vårdenheter ska senast vid utgången av 2013 ha genomfört en informationsinsats om jämställd sjukskrivning samt om försäkringsmedicin. Uppdrag 21. Ledningskansliet får i uppdrag att jobba med rehabiliteringsprocessen så att vi når uppsatta mål i rehabiliteringsgarantin. Uppdrag 22. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska aktivt informera och verka för att patienter/invånare utnyttjar tjänsterna via Mina vårdkontakter (MVK). Uppdrag 23. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska aktivt informera och verka för att patienter/invånare känner till 1177-konceptet, råd och vård via Internet och telefon. Uppdrag 24. Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa, att vid utgången av 2013 ska föreslagna områden inom nationella cancerstrategin vara införda i ordinarie verksamhet. 77

bilagor Genomfört Uppdrag 25. Ledningskansliet får i uppdrag att, under första kvartalet 2013, ta fram en plan för genomförande och uppföljning av den samlade satsningen mot psykisk ohälsa för barn och unga. Uppdrag 26. Nämnden för psykiatri och habilitering får i uppdrag att följa upp att Hälsobro blir en resurs för hela länet. Uppdrag 27. Ledningskansliet får uppdrag att utreda villkoren för samverkan mellan verksamheter och det ideella föreningslivet när det gäller möjligheten att anlita ideella föreningar i olika former av uppdrag. Uppdrag 28. Ledningskansliet får i uppdrag att ta fram ett dokument där det framgår vilka utmaningar och omvärldsfaktorer som kan påverka våra förutsättningar att säkerställa god vård. Uppdrag 29. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska genomföra och registrera läkemedelsgenomgångar för ett utökat antal patientgrupper. Uppdrag 30. Ledningskansliet får i uppdrag att antalet läkemedelsgenomgångar ökar enligt överenskommelsen/handlingsplanen för äldre. Forskning och högskoleutbildning Regional utveckling Uppdrag 31. Att senast december 2013 ta fram en fungerande modell för samverkan mellan landstingets forskningsfinansiärer Nyckelfonden, forskningskommittén och donationsstiftelserna. Uppdrag 32. Nämnden för forskning får i uppdrag att, tillsammans med PPU, ta fram en utbildningsstrategi för landstinget. Uppdrag 33. Nämnden för forskning får i uppdrag att hitta former för att stärka forskningen kring äldre patienter i vården. Uppdrag 34. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning får i uppdrag att under 2013 bygga upp en Innovationssluss för att tillvarata personalens produkt- och förbättringsidéer. Uppdrag 35. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning får i uppdrag att under 2013 etablera en modell för utökat samarbete med den idéburna sektorn. Uppdrag 36. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning får i uppdrag att under 2013, tillsammans med företrädare för den idéburna sektorn, ta fram ett förslag till system för att tillvarata innovationer/socialt företagande i länet. 78

Genomfört Uppdrag 37. Ledningskansliet får i uppdrag att utreda villkoren för samverkan mellan verksamheter och det ideella föreningslivet när det gäller möjligheten att anlita ideella föreningar i olika former av uppdrag. Uppdrag 38. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att, i syfte att förkorta restiderna, utveckla expressbusstrafik mellan Örebro resecentrum och universitetet samt mellan Hällefors och Örebro. Uppdrag 39. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att, i samverkan med kommuner och trafikverket, utreda hur utveckling av transportinfrastrukturen kan leda till kortare restider för kollektivtrafiken. Uppdrag 40. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för den regionala framtida bränsleförsörjning. Uppdrag 41. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att aktivt delta i arbetet med att utveckla den regionala tågtrafiken. Uppdrag 42. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att tillgodose att fordonen och informationssystem i kollektivtrafiken är anpassad för resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Uppdrag 43. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att samverka med kommunerna och andra aktörer för att byggd miljö och infrastruktur med koppling till kollektivtrafiken är anpassad för resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Uppdrag 44. Ledningskansliet får i uppdrag att tillsammans med övriga ägare se över ägandeformerna för flygplatsen i syfte att bredda ägandet med privata aktörer. Kultur och bildning Uppdrag 45. Att utveckla internationella utbyten, där ett exempel är EU-projektet Young Culture Organizers. Uppdrag 46. Ingå i och implementera den nationella Kulturdatabasen i syfte att underlätta fördelning och uppföljningsarbete. Uppdrag 47. Fortsätta utvecklingsarbetet inom kultur och hälsa genom kartläggning och inventering. Uppdrag 48. Ledningskansliet får i uppdrag att, tillsammans med Lednings- och verksamhetsstöd, fortsätta arbetet med att tillgängliggöra landstingets konst. 79

bilagor Genomfört Uppdrag 49. Att tillsammans med folkbibliotek och folkbildning öka förutsättningarna för allmänhetens digitala delaktighet (regionbiblioteket). Uppdrag 50. Att tillsammans med andra konstformer stimulera barns och ungas läslust (regionbiblioteket). Uppdrag 51. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning ska slutföra ett pilotprojekt för att möjliggöra direktsändningar av regional kultur inom landstinget. Demokrati och insyn Miljö och hållbarhet Uppdrag 52. Ledningskansliet får i uppdrag att fler e-tjänster ska finnas tillgängliga för medborgarna via landstingets webb. Uppdrag 53. Ledningskansliet får i uppdrag att anordna en uppföljningskonferens kopplat till målen i jämställdhetsstrategin, under tidig vår. Uppdrag 54. Samtliga verksamheter får i uppdrag att verka för ökad köptrohet i förhållande till upphandlade ramavtal. Uppdrag 55. Samtliga verksamheter får i uppdrag att, där så är möjligt, minska användningen av engångsmaterial. Uppdrag 56. Samtliga förskrivare ska senast under 2013 ha genomgått den webbaserade utbildningen om läkemedel och miljö. Uppdrag 57. Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att vidta åtgärder för att minska andelen mat som kasseras. Uppdrag 58. Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att arbeta för att byta eller sluta använda de produkter som finns på landstingets avvecklings- och minskningslista för kemiska produkter. Uppdrag 59. Lednings- och verksamhetsstöd får i uppdrag att säkerställa tillgång till en väl utbyggd infrastruktur för resfria möten samt att öka kunskapen hos anställda om dessa hjälpmedel. Uppdrag 60. Lednings- och verksamhetsstöd får i uppdrag att öka uppföljningen av hur väl upphandlade leverantörer uppfyller miljökrav och etiska krav. Uppdrag 61. Lednings- och verksamhetsstöd får i uppdrag att under 2013 fortsätta att öka andelen ekologisk kost och kost producerad enligt etiska principer. Uppdrag 62. Ledingskansliet får i uppdrag att initiera ett länsövergripande projekt tillsammans med Regionförbundet och länets kommuner i syfte att informera om miljögifters påverkan på hälsan. 80

Genomfört Uppdrag 63. Ledningskansliet får inom ramen för de miljöstrategiska medlen i uppdrag att fördjupa kunskapen och kartlägga hur man kan minimera förekomster av skadliga kemikalier i anslutning till nyfödda barn i sjukvården. Uppdrag 64. Lednings- och verksamhetsstöd får i uppdrag att utreda hur attraktiva och tillgängliga grönytor för rehabilitering och välmående i anslutning till samtliga sjukhus och övriga verksamheter kan tillskapas. Personal och kompetens Information och kommunikation Uppdrag 65. En landstingsgemensam ledarstrategi tas fram och implementeras för att säkerställa rekrytering, utbildning, utveckling, avveckling och stöd för kompetensförsörjning av chefer och ledare. Uppdrag 66. Ledningskansliet ska, under 2013, påbörja arbete med att tillskapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning i samarbete med andra aktörer på arbetsmarknaden. Uppdrag 67: Ledningskansliet ska upprätta en plan i enlighet med diskrimineringslagen. Uppdrag 68. En förstudie påbörjas för ett modernt intranät som kan stödja ett processinriktat arbetssätt med syfte att uppnå landstingets mål. Intranätet ska vara ett ändamålsenligt och effektivt redskap för både anställda och förtroendevalda. Uppdrag 69. Utifrån behovet av målgruppsanpassad information ska utformningen av anpassad information ses över, med särskilt beaktande av information för döva och hörselskadade. Uppdrag 70. Patientinformation på 1177.se fortsätter att utvecklas. 81

bilagor Resultaträkning (mnkr) Budget Redovisning Avvikelse Redovisning 2013 2013 2012 Verksamhetens intäkter (Not 1) 1 658 1 574 Verksamhetens kostnader (Not 2) -8 688-8 370 Avskrivningar (Not 3) -253-243 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -7 361-7 283 78-7 039 Skatteintäkter (Not 4) 5 585 5 611 26 5 447 Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) 1 846 1 819-27 1 773 Finansiella intäkter (Not 6) 32 63 31 64 Finansiella kostnader (Not 7) -82-388 -306-109 ÅRETS RESULTAT (Not 8) 20-178 -198 136 Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter Återbetalning av premier AFA Försäkring -104-110 Återföring skuld Telge Kraft -12 Generella statsbidrag Statsbidrag för år 2011 avseende minskad sjukfrånvaro -19 Finansiella kostnader Sänkning av diskonteringsräntan samt löneskatt 314 ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER 20 20 0 7 82

Kassaflödesanalys (mnkr) 2013 2012 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat (Not 9) -178 136 Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 10) 799 471 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 621 607 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 74 13 Ökning/minskning förråd och lager 0-6 Ökning/minskning kortfristiga skulder 72 104 Kassaflöde från den löpande verksamheten 767 718 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar -455-421 Försäljning av materiella anläggningstillgångar (Not 11) 0 0 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar (Not 12) -1-23 Kassaflöde från investeringsverksamheten -456-444 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån (Not 13) 291 Ökning av långfristiga fordringar (Not 14) -2 Minskning av långfristiga fordringar (Not 15) 30 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 321-2 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur (Not 16) -11 ÅRETS KASSAFLÖDE 621 272 Likvida medel vid årets början 1 670 1 398 Likvida medel vid årets slut 2 291 1 670 83

bilagor Balansräkning (mnkr) 2013 2012 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 17) 2 361 2 196 Maskiner och inventarier (Not 18) 550 514 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (Not 19) 223 251 Summa anläggningstillgångar 3 134 2 961 Omsättningstillgångar Förråd/lager (Not 20) 142 142 Fordringar (Not 21) 660 735 Kortfristiga placeringar (Not 22) 1 960 1 396 Kassa och bank (Not 23) 332 274 Summa omsättningstillgångar 3 094 2 547 SUMMA TILLGÅNGAR 6 228 5 508 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 1 301 1 479 därav årets resultat -178 136 AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser (Not 24) 2 722 2 177 Andra avsättningar (Not 25) 99 109 Summa avsättningar 2 821 2 286 Skulder Långfristiga skulder (Not 26) 471 180 Kortfristiga skulder (Not 27) 1 635 1 563 Summa skulder 2 106 1 743 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 228 5 508 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (Not 28) 6 074 5 760 Övriga ansvarsförbindelser (Not 29) 862 862 84

Noter till resultaträkning (mnkr) 2013 2012 NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Patientavgifter hälso-och sjukvård 110,4 107,4 Patientavgifter tandvård 141,5 135,4 Övriga avgifter 13,6 11,0 Försäljning hälso- och sjukvård, sluten vård 283,5 263,5 Försäljning hälso- och sjukvård, öppen vård 107,4 100,5 Försäljning hälso- och sjukvård, övrigt 125,4 126,6 Försäljning tandvård 59,7 58,2 Försäljning utbildning 2,7 2,6 Försäljning medicinska tjänster 68,7 68,5 Försäljning av andra tjänster 85,2 76,0 Försäljning material och varor 54,9 51,9 Erhållna bidrag 314,5 335,7 varav specialdestinerade statsbidrag 220,5 226,0 därav bidrag minskad sjukfrånvaro * 26,3 30,9 Övriga intäkter 290,3 236,2 varav återbetalning AFA Försäkring 104,4 110,2 varav återföring skuld Telge Kraft 11,9 1 657,8 1 573,5 * Enligt RKR 18 redovisas bidraget för minskad sjukfrånvaro i verksamhetens intäkter fr o m 2013, tidigare har bidraget redovisats som generellt statsbidrag, år 2012 är justerat för att få jämförelse mellan åren. Varav jämförelsestörande poster Erhållna bidrag Statsbidrag för år 2011 avseende minskad sjukfrånvaro 19,0 Övriga intäkter Återbetalning av premier AFA Försäkring, för åren 2005 och 2006 104,4 för åren 2007 och 2008 110,2 Återföring skuld till Telge Kraft 11,9 NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -5 176,6-4 902,0 varav löner -3 386,5-3 228,2 varav pensionskostnader inkl löneskatt -670,8-603,3 därav förändring avsättning pensioner inkl löneskatt -167,2-124,3 Köp av verksamhet -536,3-521,1 Köp av verksamhetsanknutna tjänster -175,9-175,4 Material och varor -1 316,1-1 324,6 varav läkemedel inom läkemedelsförmånen -568,0-584,8 Lämnade bidrag -598,9-585,4 Lokal- och fastighetskostnader -183,1-175,7 Övriga verksamhetskostnader* -700,6-685,5-8 687,5-8 369,7 85

bilagor 2013 2012 *Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande tre år Minimileaseavgifter - med förfall inom 1 år 38,0 36,4 - med förfall 2 5 år 119,0 90,6 - med förfall senare än 5 år 45,0 55,1 NOT 3 AVSKRIVNINGAR Fastigheter -131,3-128,9 Inventarier -121,6-114,5-252,9-243,4 NOT 4 SKATTEINTÄKTER Preliminär skatteinbetalning 5 639,6 5 365,7 Preliminär slutavräkning innevarande år -33,0 76,1 Slutavräkningsdifferens föregående år 4,6 5,1 5 611,2 5 446,9 NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING* Inkomstutjämningsbidrag 1 196,8 1 123,1 Kostnadsutjämningsbidrag 50,1 54,3 Bidrag för läkemedelsförmånen 638,7 651,1 Regleringsavgift -66,8-54,7 1 818,8 1 773,8 * Enligt RKR 18 redovisas bidrag för minskad sjukfrånvaro i verksamhetens intäkter fr o m 2013, tidigare har bidraget redovisats för generellt statsbidrag, se not 1. NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter 17,3 11,9 varav pensionsmedelsportföljen 4,5 2,4 varav långfristig utlåning 4,8 4,6 Avkastning på placeringar likviditetsportföljen 9,6 9,1 pensionsmedelsportföljen 16,0 22,8 Utdelning på aktier/andelar Örebro läns landstings förvaltnings AB 4,5 Capio Läkargruppen 0,7 Kommuninvest ekonomisk förening 0,1 Vinst vid avyttring finansiella omsättningstillgångar, pensionsmedelsportföljen 8,3 18,0 Returprovision fonder likviditetsportföljen 1,2 0,7 pensionsmedelsportföljen 2,6 0,7 Ersättning lämnad borgen 1,5 Övrigt 1,0 62,8 64,1 86

2013 2012 NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Sänkning diskonteringsräntan samt löneskatt -313,9 Finansiell kostnad pensionsskuld -63,9-100,7 Ränta revers LÖF -3,2-4,8 Ränta på långfristig upplåning -2,7 Räntor på kortfristig upplåning -0,7-0,6 Förlust vid avyttring av finansiella omsättningstillgångar -1,9 Övrigt -3,8-1,4 varav pensionsmedelsportföljen -2,5-388,2-109,4 Varav jämförelsestörande post Finansiella kostnader Sänkning diskonteringsräntan samt löneskatt -313,9 NOT 8 ÅRETS RESULTAT Årets resultat -178,0 135,7 Jämförelsestörande poster Återbetalning av premier AFA Försäkring för åren 2005 och 2006-104,4 Återbetalning av premier AFA Försäkring för åren 2007 och 2008-110,2 Återföring skuld till Telge Kraft -11,9 Sänkning diskonteringsräntan samt löneskatt 313,9 Statsbidrag för år 2011 avseende minskad sjukfrånvaro -19,0 Justerat resultat 19,6 6,5 87

bilagor Noter till kassaflödesanalys (mnkr) 2013 2012 NOT 9 ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt resultaträkningen 178,3 135,7 Justering för reavinst vid försäljning av fastighet och inventarier 0,0 Justering för förlust vid utrangering av inventarier 0,5 0,8-177,8 136,5 NOT 10 SPECIFIKATION AV EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Justering för av- och nedskrivningar 252,9 243,4 Justering för gjorda avsättningar 546,0 227,6 798,9 471,0 NOT 11 FÖRSÄLJNING AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Försäljning inventarier 0,0 0,2 NOT 12 INVESTERINGAR I FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier: Mälardalstrafik, MÄLAB AB -0,1 Tåg i Bergslagen AB -1,1 Länstrafiken Örebro AB -10,5 Örebro läns flygplats AB -11,2 Transitio AB -1,0-1,2-22,7 NOT 13 NYUPPTAGNA LÅN Revers, Kommuninvest i Sverige AB 291,0 (Nyupptaget lån på 300 mnkr, den del, 9 mnkr, som ska amorteras 2014 redovisas som kortfristig skuld.) NOT 14 ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER Revers Stiftelsen Örebro läns museum -2,2 NOT 15 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Örebro läns flygplats AB, återbetalning samtliga reverser 30,0 NOT 16 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning för Citybanan enligt utbetalningsplan i avtal -11,0 88

Noter till balansräkning (mnkr) 2013 2012 NOT 17 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Redovisat värde vid årets början 2 196,2 2 071,9 Investeringar 296,4 253,2 Avskrivningar -131,2-128,9 Redovisat värde vid årets slut 2 361,4 2 196,2 Anskaffningsvärde 5 564,5 5 268,1 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar -3 203,1-3 071,9 Bokfört restvärde 2 361,4 2 196,2 varav byggnader 1 554,3 1 597,1 mark 211,3 210,6 pågående till- och ombyggnad 595,8 388,5 Landstingets fastigheter är skattefria verksamhetsfastigheter och är därmed ej åsatta taxeringsvärde. NOT 18 MASKINER OCH INVENTARIER Redovisat värde vid årets början 514,1 462,1 Investeringar 157,9 167,4 Avskrivningar -121,6-114,5 Nedskrivningar 0,0 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -0,5-0,9 Redovisat värde vid årets slut 549,9 514,1 Anskaffningsvärde 1 851,0 1 711,1 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar -1 301,1-1 197,0 Bokfört restvärde 549,9 514,1 varav IT-utrustning 24,4 22,2 medicinteknisk apparatur 433,1 401,5 bilar och andra transportmedel 3,1 4,6 övriga maskiner och inventarier 89,3 85,8 89

bilagor 2013 2012 NOT 19 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier Länstrafiken i Örebro AB 21,0 21,0 Örebro läns flygplats AB 11,2 11,2 Örebro läns landstings förvaltnings AB 10,0 10,0 Tåg i Bergslagen AB 1,1 AB Transitio 1,0 1,0 Information for Medical Purpose i Stockholm AB 0,2 0,2 Landstingsbolaget i Örebro län AB 0,1 0,1 Mälardalstrafik MÄLAB AB 0,1 44,7 43,5 Andelskapital Inbetalt andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening 3,5 3,5 Kommuninvest har därefter beslutat om insatsemission om 2,6 mnkr för landstinget. Landstingets totala andelskapital i Kommuninvest uppgår till 6,1 mnkr. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) 6,1 6,1 9,6 9,6 Andelar i bostadsrättsföreningar 0,2 0,2 Långfristiga fordringar Örebro läns landstings förvaltnings AB 150,0 150,0 Örebro läns flygplats AB 30,0 Kommuninvest ekonomisk förening 17,0 17,0 Örebro läns museum 7,1 7,1 Örebro kommun 4,0 4,0 178,1 208,1 Värdereglering av finansiella anläggningstillgångar Ovillkorat kapitaltillskott Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -6,1-6,1 Lån till Örebro kommun -4,0-4,0-10,1-10,1 SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 222,5 251,3 NOT 20 FÖRRÅD/LAGER Hjälpmedel 81,8 84,3 Sjukvårdsmaterial i lokala förråd 52,0 48,5 Övrigt 8,3 8,9 142,1 141,7 90

2013 2012 NOT 21 FORDRINGAR Kundfordringar 200,8 186,3 Fordringar hos staten 157,2 157,0 Övriga kortfristiga fordringar 6,7 10,1 Mervärdesskatt, skattefri verksamhet 52,5 52,6 Förutbetalda kostnader 121,8 89,1 Upplupna intäkter 121,1 239,3 varav skatteintäkter 80,7 195,0 660,1 734,4 NOT 22 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Likviditetsportföljen Fonder Nordea Bank AB/Nordea Fonder AB: Institutionella Företagsobligationsfonden, utdelande 50,2 50,0 Bostadsobligationsfonden, utdelande 160,3 60,0 Institutionella räntefonden långa placeringar, utdelande 50,1 50,0 Institutionella räntefonden korta placeringar, utdelande 238,6 137,8 499,2 297,8 Pensionsmedelsportföljen Realränteobligationer 339,2 187,6 Aktieindexobligationer 149,3 125,0 Fondandelar 929,9 785,8 Banktillgodohavande 42,5 0,2 1 460,9 1 098,6 Summa kortfristiga placeringar 1 960,1 1 396,4 Marknadsvärde 2 043,3 1 422,5 NOT 23 KASSA OCH BANK Handkassor 0,5 0,6 Plusgiro/bank 331,0 273,5 331,5 274,1 Dessutom finns en outnyttjad checkräkningskredit på 300,0 mnkr (350,0 mnkr). 91

bilagor 2013 2012 NOT 24 AVSÄTTNING FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Enligt beräkning KPA AB Ingående avsättning 2 176,5 1 948,9 Sänkning av diskonteringsränta 313,9 Pensionsutbetalningar -35,4-40,0 Nyintjänad pension 167,1 141,8 Pensionerade med avtalspension 2,7 3,4 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 51,4 81,1 Förändring av löneskatt 45,1 44,4 Övrigt 0,2-3,1 Utgående avsättning 2 721,5 2 176,5 varav Förmånsbestämd ålderspension 2 118,8 1 672,6 PA-KL pensioner 37,8 36,1 Särskild avtalspension 14,4 21,1 Individuell del, ej utbetald 10,0 9,7 Pension till efterlevande 7,8 8,5 Särskild avtalspension 0,0 1,0 Visstidspensioner 1,4 2,6 Summa pensioner 2 190,2 1 751,6 Särskild löneskatt 531,3 424,9 Summa avsatt till pensioner 2 721,5 2 176,5 Aktualiseringsgrad % 88,0 87,0 NOT 25 ANDRA AVSÄTTNINGAR Citybanan Ingående värde 109,4 106,8 Utbetalning -10,9 Indexuppräkning 0,7 2,6 Utgående värde 99,2 109,4 NOT 26 LÅNGFRISTIGA SKULDER Revers Kommuninvest i Sverige AB 291,0 Revers Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) 180,0 180,0 471,0 180,0 Genomsnittlig upplåningsränta % 2,91 Genomsnittlig räntebindningstid i år 3,9 92

2013 2012 NOT 27 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 468,5 557,0 Mervärdesskatt, skattepliktig verksamhet 11,4 6,6 Personalens skatter 81,8 77,3 Inlåning från närstående företag 145,1 43,7 Skulder till staten 64,1 25,7 varav förutbetalda skatteintäkter 33,0 Kortfristig del av långfristig skuld 9,0 Övriga kortfristiga skulder 4,8 8,7 Semesterlöneskuld, okomp övertid m m inkl sociala avgifter 443,6 429,4 Upplupna sociala avgifter 123,9 118,3 Upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd del 160,8 152,5 Övriga upplupna kostnader 42,6 56,6 Förutbetalda intäkter 79,1 87,4 1 634,7 1 563,2 NOT 28 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Ingående ansvarsförbindelser inkl löneskatt 5 747,7 5 683,1 Sänkning diskonteringsränta 351,5 Pensionsutbetalningar -197,4-184,0 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 144,5 226,8 Förändring av löneskatt 61,0 12,6 Övrigt -47,3 9,2 Utgående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 6 060,0 5 747,7 varav Intjänad pensionsrätt 3 810,2 3 555,1 PA-KL och äldre utfästelser 791,1 811,6 Livränta 223,2 208,2 Utgående pensioner till efterlevande 51,2 50,6 Särskild avtalspension 1,2 Summa pensioner 4 876,9 4 625,5 Löneskatt 1 183,1 1 122,2 Visstidspensioner inkl löneskatt* 14,5 11,9 Summa pensionsförpliktelser 6 074,5 5 759,6 * I landstinget fanns 2013-12-31 sju (sju) förtroendevalda med särskilda pensionsutfästelser. Maximal pensionskostnad om visstidsförordnandena respektive uppdragen ej förlängs. 93

bilagor 2013 2012 Not 29 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser Länsgården Fastigheter AB 535,0 535,0 Transitio AB* 276,1 282,2 Örebro läns flygplats AB 35,0 28,7 Stiftelsen Örebro läns museum 8,0 8,0 Stiftelsen Activa 4,0 4,0 Scantec AB 3,6 3,6 861,7 861,5 * AB Transitio Landstinget har 2000-11-29, Landstingsfullmäktige 156, tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Ett avtal om regressrätt har träffats mellan samtliga landsting, vilka har ett direkt eller indirekt ägande i AB Transitio, vilket begränsar landstingets åtagande till att borga för de fordon Tåg i Bergslagen har beställt genom Transitio. Kommuninvest i Sverige AB Landstinget har 1993-02-15, Landstingsfullmäktige 14, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Örebro läns landstings ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2013-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 269 401,7 mnkr och totala tillgångar till 271 338,1 mnkr. Örebro läns landstings andel av de totala förpliktelserna uppgick till 844,4 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 848,5 mnkr. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) Som delägare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har landstinget ett åtagande att täcka eventuella förluster. Åtagandet kan uppgå till tio gånger premien. För 2013 uppgick premien till 26,7 mnkr. 94

Landstinget i siffror 2009 2010 2011 2012 2013 Landstingsskattesats, kr 10:68 10:68 10:68 11:02 11:02 Årets resultat, mnkr 120 142-133 136-178 Årets resultats andel av skatteintäkter och statsbidrag % 1,9 2,1-1,9 1,9-2,4 Skatteintäkter, mnkr 4 883 4 966 5 143 5 447 5 611 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr 6 378 6 696 6 873 7 220 7 430 Verksamhetens nettokostnader, mnkr 6 214 6 532 6 753 7 039 7 283 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag % 97,4 97,6 98,2 97,5 98,0 Totala intäkter, mnkr 7 759 8 012 8 230 8 913 9 151 Totala kostnader, mnkr 7 640 7 870 8 363 8 777 9 329 Bruttoinvesteringar, mnkr 269 235 291 444 457 Självfinansieringsgrad 121 143-132 137-177 Eget kapital, mnkr 1 334 1 477 1 344 1 479 1 301 Soliditet (exkl ansvarsförbindelse) % 28 30 27 27 21 Soliditet (inkl ansvarsförbindelse) % -85-76 -86-78 -77 Likvida medel, mnkr 1 344 1 327 1 398 1 670 2 291 varav kassa och bank 371 208 203 274 331 varav kortfristiga placeringar likviditetsportföljen 566 507 365 297 499 varav kortfristiga placeringar pensionsmedelsförvaltningen 407 612 830 1 099 1 461 Betalningsberedskap i dagar 60 54 39 36 31 Antal invånare 278 882 280 230 281 572 283 113 285 395 Antal anställda (exkl timanställda) per 31 december 8 782 8 880 8 974 9 010 9 138 andel kvinnor % 79 79 79 79 79 andel män % 21 21 21 21 21 Antal årsarbetare per 31 december 8 408 8 522 8 658 8 720 8 850 Begreppsförklaringar Landstingsskattesats är antal skattekronor av varje intjänad hundralapp som går till landstinget. Bruttoinvestering är årets materiella investeringar exklusive investeringsbidrag. Självfinansieringsgraden visar hur stor del av årets anskaffade anläggnings- och omsättningstillgångar som finansierats med internt tillförda vinstmedel. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och avsättningar/skulder enligt balansräkningen. Soliditet anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Betalningsberedskap beräknas som landstingets egna likviditet dividerad med de utgifter som ska betalas gånger 365. 95

bilagor Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med Kommunal redovisningslag samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Lönekostnader för timanställd personal bokförs enligt kontantprincipen, det vill säga vid utbetalningstillfället. Landstinget har bedömt att storleken i allt väsentligt är den samma från månad till månad. Leasing, all nuvarande leasing klassificeras som operationell leasing, någon finansiell leasing förekommer inte. Immateriella anläggningstillgångar, landstinget följer RKR:s rekommendation nr 12.1 men har under året inte gjort någon investering som uppfyller kriterierna i rekommendationen för att klassas som immateriell anläggningstillgång. Materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Landstinget följer inte RKR:s rekommendation nr 18 om redovisning av investeringsbidrag då resultatpåverkan respektive år uppgår till marginellt belopp. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Investeringar understigande ett basbelopp eller avseende kontorsdatorer (pc) tas inte upp som anläggningstillgång, utan redovisas som kostnader. Avskrivning görs utifrån bedömd livslängd. Följande avskrivningstider har använts: It-utrustning 3 5 år Medicinteknisk utrustning 3 10 år Bilar och andra transportmedel 5 år Övriga inventarier 3 10 år Fastigheter 30 år Redovisning av pensionsmedelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen klassificeras i sin helhet som omsättningstillgång utifrån kommunala redovisningslagens 6:e kapitel, 1 samt RKR:s rekommendation nr 20 där det framgår att det är syftet med innehavet som är avgörande för huruvida en finansiell tillgång är att betrakta som omsättningstillgång respektive anläggningstillgång. Landstingsfullmäktige antog i slutet av 2013 en reviderad finanspolicy. Policyn tar sikte på att göra avsättningar och tillskapa avkastning som matchar storleken och ökningen av pensionsförpliktelser intjänade efter 1998, det vill säga avsättningen i balansräkningen. För att säkerställa fortsatt effektiv finansförvaltning har policyn kompletterats med riktlinjer som fastställts av landstingsstyrelsen. Pensionsmedelsförvaltningen värderas kollektivt, eftersom syftet med att placera i olika instrumenten är att uppnå en riskspridning. Omsättningstillgångarna tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. Pensionsavsättningen har beräknats av KPA Pension enligt RIPS 07, Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld, den av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) antagna beräkningsmodellen för pensionsförpliktelser. Nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 redovisas som avsättning och intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Löneskatt på pensionsskulden redovisas som en post bland avsättningar. Under 2013 beslutades om sänkning av diskonteringsräntan i beräkningsmodellen (RIPS07). Den resultateffekt som uppkommit av den sänkta diskonteringsräntan samt löneskatt redovisas som en finansiell post. Inomlinjenposten pensionsförpliktelser innehåller även löneskatt. Avsättning Citybanan, räknas enligt avtalet upp med en indexkorg utifrån SCB:s entreprenadindex E84. Enligt nuvarande utbetalningsplan kommer utbetalningar att ske under åren 2013 2017 om Citybanan kan öppnas för trafik 2017. I annat fall senareläggs utbetalningarna. Utbetalningarna följer utbetalningsplanen i avtalet. Hittills har 27,5 miljoner kronor betalats varav 10,9 miljoner kronor i januari 2013 och 16,6 miljoner kronor i januari 2014. Landstingets skuld till personalen för sparade semesterdagar och outtagen övertid, har värde- 96

rats i löneläge på bokslutsdagen och redovisas som en kortfristig skuld. Förutbetalda intäkter. Villkorade projektbidrag som oftast avser fleråriga projekt intäktsredovisas i takt med projektets kostnader fram till projektets slut. Återstående medel vid projektets slut intäktsbokförs eller återbetalas. Specialdestinerade statsbidrag avseende vävnadsdirektivet samt mest sjuka äldre redovisas som skuld till staten för att matchas mot kommande kostnader inom dessa områden. Långfristiga skulder avser skuld till Kommuninvest i Sverige AB på 300 miljoner kronor varav den del, 9 miljoner kronor, som ska amorteras under år 2014 är ombokat till kortfristig del av långfristig skuld. Lånet avser finansiering av Campus USÖ. Reversen förfaller till betalning 20 oktober 2023. Lånet löper med fast ränta, 3,64 procent. Räntekostnaden under året har uppgått till 2,7 miljoner kronor. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) för framtida utbetalningar av skadeersättningar till patienter. Reversen förfaller till betalning den 30 december 2020. Räntebindningstiden är tre månader. Räntekostnaden under året har uppgått till 3,2 miljoner kronor. Redovisningsmodellens delar Driftredovisning Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader Årets resultat Balansräkning Tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Investeringsredovisning Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Resultaträkningen redovisar i sammandrag samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret samt årets resultat. Kassaflödesanalysen redovisar betalningsflödena uppdelade på sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Analysen mynnar ut i årets kassaflöde. Balansräkningen redovisar samtliga tillgångar samt eget kapital, avsättningar och skulder. Driftredovisningen redovisar resultat per verksamhet. Investeringsredovisningen redovisar årets nettoinvesteringar per förvaltning/nämnd. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna har beräknats av KPA Pension för tjänstemän. Visstidspensioner för förtroendevalda har beräknats enligt PBF, bestämmelser om pensioner och avgångsersättningar för förtroendevalda. 97

bilagor Redovisningsprinciper sammanställd redovisning I landstingets sammanställda redovisning för 2013 ingår helägda bolag samt samägda bolag där landstinget har ett betydande inflytande, det vill säga när landstingets ägarandel uppgår till minst 20 procent. De bolag där varken omsättning eller balansomslutning uppgår till en väsentlig del av landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag tas inte med i den sammanställda redovisningen. Undantag från detta är Regionförbundet Örebro som från och med 2015 kommer samorganiseras med landstinget i Region Örebro län. Från år 2013 ingår inte Örebro läns flygplats AB i den sammanställda redovisningen varför beloppen har justerats för år 2012. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering utifrån respektive bolags års- eller koncernredovisning. Med förvärvsmetoden avses att det av landstinget vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterföretaget har eliminerats mot posten aktier och andra andelar. Med proportionell konsolidering avses att för de företag som ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaperna in i den sammanställda redovisningen. I landstingets sammanställda redovisning ingår respektive bolags års-/koncernredovisning, som har upprättats enligt årsredovisningslagen, bokföringsnämndens allmänna råd med beaktande av Redovisningsrådets rekommendationer. Den del av obeskattade reserver som utgör uppskjuten skatt redovisas som avsättning. Resterande del av obeskattade redovisas som eget kapital. Den sammanställda redovisningen har upprättats utifrån resultat- och balansräkningarna för landstinget och dess dotterbolag. Alla interna mellanhavanden mellan de ingående enheterna har därefter eliminerats. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har den kommunala redovisningslagen varit vägledande. Räkenskapsår har varit kalenderår för alla bolagen. Bolagens årsredovisningar har inte varit fastställda vid konsolideringen. Sammanställd resultaträkning (mnkr) 2013 2012 Verksamhetens intäkter 2 128 2 041 Verksamhetens kostnader -9 101-8 810 Avskrivningar -286-277 Verksamhetens nettokostnader -7 259-7 046 Skatteintäkter 5 611 5 447 Generella statsbidrag och utjämning 1 819 1 805 Finansiella intäkter 54 62 Finansiella kostnader -405-125 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -180 143 ÅRETS RESULTAT -180 143 98

Sammanställd kassaflödesanalys (mnkr) 2013 2012 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -180 143 Justering för ej likviditetspåverkande poster 829 513 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 649 656 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 89-12 Ökning/minskning förråd och varulager 0-6 Ökning/minskning kortfristiga skulder 32 101 Kassaflöde från den löpande verksamheten 770 739 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar -473-459 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 4 22 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -12 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 2 1 Kassaflöde från investeringsverksamheten -467-448 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder 287 Minskning av långfristiga skulder -5 Ökning av långfristiga fordringar -18 Minskning av långfristiga fordringar 30 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 317-23 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur, Citybanan -11 ÅRETS KASSAFLÖDE 609 268 Likvida medel vid årets början 1 697 1 429 Likvida medel vid årets slut 2 306 1 697 99

bilagor Sammanställd balansräkning (mnkr) 2013 2012 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 3 034 2 878 Maskiner och inventarier 563 536 Finansiella anläggningstillgångar 45 77 Summa anläggningstillgångar 3 642 3 491 Omsättningstillgångar Förråd 142 142 Fordringar 695 784 Kortfristiga placeringar 1 960 1 396 Kassa och bank 346 301 Summa omsättningstillgångar 3 143 2 623 SUMMA TILLGÅNGAR 6 785 6 114 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 1 299 1 479 därav årets resultat -180 143 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 2 729 2 183 Andra avsättningar 100 111 Negativ goodwill 10 13 Summa avsättningar 2 839 2 307 Skulder Långfristiga skulder 1 016 729 Kortfristiga skulder 1 631 1 599 Summa skulder 2 647 2 328 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 785 6 114 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter 8 11 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna 6 077 5 762 Övriga ansvarsförbindelser 324 323 100

Internkontrollplan 2013 Internkontrollplan 2013 avseende ekonomiska rutiner för Örebro läns landsting Rutin/system Kontrollmoment Pensionsmedels- Att portföljen förvaltas enligt finanspolicyn och att avstämningsrutiner har etableförvaltningen rats. Rapportering Landstinget har tecknat avtal med extern leverantör om att fullgöra backofficearbete samt performance- och riskrapportering avseende förvaltat kapital inom pensionsmedelsportföljen. Kontrollen omfattar även att placeringarna sker enligt landstingets finanspolicy. Vidare finns ett avtal för den etiska kontrollen av placeringarna. Registrering av ny leverantör IoF/ekonomisystemet MEA Rapportering Finansiering av inventarier Rapportering Kontrollera säkerhetsnivån i rutiner, behörighetshantering och it-system kopplat till registrering av ny leverantör och skapa betalningsfiler. Genomförd kontroll visar på att säkerheten i rutinen kan höjas genom att begränsa antalet personer med rätt att registrera och godkänna ny leverantör samt att skilja på rättighet att registrera ny leverantör och rätt att skapa utbetalningsfil. Möjlighet att använda generella användaridentiteter ska begränsas för att möjliggöra en tillfredsställande spårbarhet i systemen. Uppföljning av att antal leasingavtal minskar. En sammanställning av samtliga leasingkontrakt inom landstinget skedde under 2012. Genomgången visar att landstinget kan sänka sina kostnader genom att köpa inventarierna istället för att leasa dem, personbilar undantaget. En ny rutin för upphandling och finansiering av kopiatorer har etablerats under 2013. Arbetet kommer att fortsätta med ny rutin för upphandling och finansiering av kaffeautomater inklusive kaffe. Avtal tecknades i december med extern leverantör för att kontrollera att beslutet efterlevs. Förrådshantering Kontrollera klassificeringen av befintliga förråd. Rapportering En genomgång av landstingets befintliga förråd/lager har skett under 2013. Detta innebär en översyn om alla landstingets förråd/lager ska redovisas som omsättningstillgång i balansräkningen. Bedömning är att flertalet av landstingets förråd/lager utifrån nuvarande redovisningsrekommendationer inte ska klassificeras som förråd/lager utan bokföras som kostnad vid inköpet. Dessa bör avvecklas under 2014. De verksamheter som har extern försäljning i löpande verksamhet eller där lagret är av väsentlig betydelse för resultatet kan även fortsättningsvis redovisa lager. 101

bilagor Rutin/system Reseräkningar i Heroma Rapportering Kontrollmoment Kontrollera att syfte anges på reseräkning samt kvalitén på anteckningen. Internkontrollen har skett genom stickprov av 10 procent av samtliga reseräkningar utbetalda i oktober månad. Resultatet av internkontrollen visar att 47 procent av granskade reseräkningar är fullt godkända med syfte/ändamål och god kvalité på anteckningen. Dessutom finns kvitton där reseräkningen innehåller utlägg. För resterande 53 procent saknas syfte/ändamål. Därtill varierar kvalitén på anteckningen. Reseräkningsmodul i Heroma används ännu inte fullt ut i hela landstinget. Av utbetalda reseräkningar i oktober var 22 procent registrerade i reseräkningsmodulen. Granskningen visar på behov av ett fortsatt införande av reseräkningsmodulen. Chefer/attestanter ska upplysas om deras ansvar att kontrollera att ändamål och syfte finns angivet samt att kvalitén är god på samtliga reseräkningar. Vidare ska undersökas om lämnandet av information om syfte/ändamål i reseräkningsmodulen kan göras obligatorisk. 102

Landstingsövergripande mätetal Hälso- och sjukvård tillgänglighet primärvård Andel besvarade samtal samma dag Medelvärde för vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län % 100 95 91 91 92 90 91 90 90 90 86 87 86 84 85 83 83 80 79 2012 93 92 85 86 2013 Målvärde: 90 % 94 91 92 90 85 86 75 70 65 60 55 50 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Medianvärdet för patienter som fått telefontid samma dag under 2013 ligger på 91 procent och har förbättrats jämfört med 2012 då medianvärdet var 86 procent. Andel patienter som fått tid inom 7 dagar enligt bedömning Medelvärde för vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län % 100 2012 2013 Målvärde: 90 % 95 90 85 9090 88 87 8989 89 88 8888 89 88 9393 9191 89 87 90 87 88 87 89 87 80 75 70 65 60 55 50 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Medianvärdet för läkarbesök inom 7 dagar ligger på 88,5 procent, vilket är på samma nivå som för 2012 (89 procent). 103

bilagor Hälso- och sjukvård tillgänglighet specialiserad vård Antal väntande >90 dagar till besök Antal patienter 2012 2013 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1 309 669 1 188 638 835 556 760 544 738 728 892 864 1 396 1 352 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Det genomsnittliga antalet väntande till besök i specialistvården under 2013 var 7 957 patienter med måluppfyllelse till vårdgarantin på 88 procent. Motsvarande siffror för 2012 var 7 569 väntande till besök och måluppfyllelse till vårdgarantin på 89 procent. Den senaste mätningen visar att 1 254 patienter har väntat mer än 90 dagar på läkarbesök och det är fler än vid mätningen vid förra årsskiftet som visade att 629 patienter väntat mer än 90 dagar på läkarbesök. 1 618 1 791 1 137 1 513 654 1 164 487 1 043 629 1 254 104

Antal väntande >90 dagar till operation/behandling Antal patienter 2012 2013 2 000 1 800 1 600 1 614 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1 357 1 275 1 168 1 136 1 121 988 897 896 925 833 866 532 643 651 607 615 584 539 569 373 486 521 404 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Det genomsnittliga antalet väntande till operation/behandling under 2013 var 4 267 patienter med måluppfyllelse till vårdgarantin på 78 procent. Motsvarande siffror år 2012 var 3 576 väntande till operation/behandling och måluppfyllelse till vårdgarantin på 83 procent. Den senaste mätningen visar att 1 121 patienter har väntat mer än 90 dagar till operation/behandling och det är fler än vid mätningen vid förra årsskiftet som visade att 521 patienter väntat mer än 90 dagar till operation/behandling. 105

bilagor Vårdrelaterade infektioner Antal vårdrelaterade infektioner PPM-VRI inom somatisk specialistsjukvård 2011 2013 % 12 10 8 6 4 2 0 ÖLL (somatik) Riket VT 2011 HT 2011 VT 2012 HT 2012 VT 2013 HT 2013 Under året genomfördes punktprevalensmätningar för att mäta bland annat antalet vårdrelaterade infektioner (VRI). Resultatet visar att antalet VRI var högre våren 2013 än vid höstens mätning. I vårens mätning hade verksamheterna utbrott av vinterkräksjukan, vilket kan förklara ökningen av antalet VRI. Följsamhet till fastställda direktiv måste öka inom samtliga områden som mäts för att uppnå målet Nollvision inga undvikbara vårdskador eller dödsfall ska uppkomma i samband med vård och behandling. 106

Antalet händelseanalyser per Lex Maria-anmälningar Under 2013 var antalet Lex Maria-anmälningar 38 stycken och har ökat i jämförelse med föregående år (33 stycken 2012). Ökningen av antalet Lex Maria-anmälningar ska ses som en del i vårdgivarens aktiva kvalitetsutveckling. Antal inrapporterade patientrelaterade avvikelser Antal inrapporterade avvikelser inom avvikelseområde patient och år Antal avvikelser 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 Avvikelserapportering utförs kontinuerligt, på årsbasis ses en svag ökning av inrapporterade avvikelser. Under 2013 anmäldes 4 933 patientrelaterade avvikelser inom Örebro läns landsting vilket är en ökning med 534 rapporteringar (cirka 11 procent) jämfört med 2012 då 4 399 avvikelserapporter gjordes. 107

bilagor Personal och kompetens Extratid 2013 och 2012 Timanställda, fyllnadstid och övertid 2012 2013 Ökning/minskning Ökning/minskning timmar % ÖLL totalt Timanställda 304 145 328 805 24 661 8,11% Fyllnadstid 80 571 76 031-4 540-5,63% Enkel övertid 29 177 31 392 2 215 7,59% Kvalificerad övertid 115 249 120 353 5 104 4,43% Kvinnor Timanställda 215 987 247 231 31 244 14,47% Fyllnadstid 65 207 61 726-3 481-5,34% Enkel övertid 22 222 24 334 2 112 9,50% Kvalificerad övertid 81 688 85 063 3 375 4,13% Män Timanställda 88 157 81 574-6 583-7,47% Fyllnadstid 15 364 14 305-1 059-6,89% Enkel övertid 6 955 7 058 103 1,48% Kvalificerad övertid 33 561 35 290 1 729 5,15% Ett ökat tryck i vårdverksamheten har medfört en ökning av antalet timanställda och övertid. Fyllnadstiden som erhålls av deltidsanställda har minskat något genom att utökad sysselsättningsgrad används för att minska antalet deltider. Deltid Tillsvidareanställda december 2012 uppdelat per kön Antal 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Kvinnor Män 49 50 59 60 69 70 79 80 89 90 99 Tjänstgöringsintervall (procent av heltid) 108

Sjukfrånvaro 2010 2013 2013 2012 2011 2010 Schemalagda timmar 17 588 553 15 627 578 15 546 766 16 142 056 Sjukfrånvaro, totalt (timmar) 886 983 840 976 793 964 719 359 Sjuk korttidsfrånvaro (timmar)* 341 576 339 873 298 848 288 248 Sjuk långtidsfrånvaro (timmar)** 545 406 501 103 495 116 431 111 Sjukfrånvaro, totalt (procent av schemalagda timmar) 5,0 5,4 5,1 4,4 Sjuk korttidsfrånvaro (procent av schemalagda timmar)* 1,9 2,2 1,9 1,8 Sjuk långtidsfrånvaro (procent av schemalagda timmar)** 3,1 3,2 3,2 2,7 * Korttidsfrånvaro: 1 14 dagar ** Långtidsfrånvaro: Mer än 14 dagar Sjukfrånvaron har minskat med 0,4 procent, vilket är ett trendbrott sett till de senaste årens uppgång. Totalt var sjukfrånvaron 5,0 procent för 2013. Ett aktivt arbete för att minska de korta sjukfrånvarotillfällena har gett resultat. Det har handlat om ett fokuserat arbete med rehabilitering för snabb återgång i arbete och arbetsanpassning, vilket möjliggör att långa sjukskrivningsärenden hindras. Sjukfrånvaro 2012 och 2013 uppdelat på kön % 9,0 8,0 Kvinnor Män Totalt 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Jan-12 Feb-12 Mar-12 Apr-12 Maj-12 Jun-12 Jul-12 Aug-12 Sep-12 Okt-12 Nov-12 Dec-12 Jan-13 Feb-13 Mar-13 Apr-13 Maj-13 Jun-13 Jul-13 Aug-13 Sep-13 Okt-13 Nov-13 Dec-13 Kvinnor i Örebro läns landsting rapporterar en högre sjukfrånvaro jämfört med män. Kvinnors sjukfrånvaro uppgick till 5,7 procent år 2012 och 6,2 procent år 2013, att jämföra med mäns sjukfrånvaro som år 2012 uppgick till 3,2 procent och 2,9 procent år 2013. Utdata från det personaladministrativa systemet har kvalitetssäkrats under 2013. Det finns en viss osäkerhet med underlaget för åren 2012 och 2011 med anledning av byte av personaladministrativt system. 109

bilagor Finansiella mätetal Nettokostnadsutveckling % 6 5 4 3 2 1 0 Utfall 2012 Utfall 2013 5,2 4,7 4,9 4,9 4,9 3,7 3,6 3,1 3,0 3,0 3,2 2,8 2,8 2,7 2,9 2,7 2,8 3,0 3,5 2,2 2,1 1,5 Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Mäter. Ackumulerad förändring av verksamhetens nettokostnad. Budget: 2,5 procent. Utfall. 3,5 procent. Kommentar. Budget är förändringen mellan budgeterad nettokostnad 2012 och 2013. Ökningen av nettokostnad jämfört med budget beror främst på höga personalkostnadsökningar som dock dämpats under året. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 3,5 procent vilket är högre än föregående år (3,0 procent). Lönekostnadsutveckling % 7 6 5 4 3 2 1 0 Utfall 2012 Utfall 2013 5,8 5,6 5,8 5,5 5,9 5,4 4,8 4,7 4,5 4,2 4,2 3,3 3,5 3,5 3,6 3,8 2,6 2,8 2,6 2,5 2,5 1,5 Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Mäter. Ackumulerad förändring av landstingets lönekostnad. Budget. 1,2 procent. Utfall. 4,2 procent. Kommentar. Budget är enligt pris- och lönekompensationen. Lönekostnadsökningen för året uppgår till 4,2 procent (3,8 procent) och lönesumman uppgick till 3 364 miljoner kronor. Kostnaden för årets lönerörelse har beräknats till 2,6 procent. Antal anställda (exklusive timanställda) har ökat med 120 till 9 138 personer, vilket är en ökning med 1,4 procent. Av ökningen kan 32 tjänster hänföras till politiska satsningar avseende förstärkningar och utveckling av verksamheten. 110

Läkemedelsutveckling % 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 Utfall 2012 Utfall 2013 4,6 4,5 3,8 3,8 3,1 2,7 1,6 2,2 1,8 1,8 1,4 1,1 1,3-1,0-1,3-1,5-2,0-2,4-2,2-1,8-1,6-3,4 Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Mäter. Ackumulerad förändring av kostnaden för läkemedel i öppen och sluten vård. Budget. 2,5 procent. Utfall. -1,6 procent. Kommentar. Den sammantagna kostnaden för läkemedel minskade med 13 miljoner kronor eller 1,6 procent. Kostnaden för läkemedel inom förmånen har minskat med 17 miljoner kronor till 576 miljoner kronor medan kostnaden för rekvisitionsläkemedel har ökat med 4 miljoner kronor till 222 miljoner kronor. Landstingets kostnader för läkemedel skrivna på recept i den öppna vården fortsätter att minska. Det har inte varit några patentutgångar av större betydelse under året, utan tidigare års patentutgång för Lipitor gav den enskilt största effekten. För rekvisitionsläkemedel står en TNF-alfahämmare, Remicade, för den största kostnaden. 111

bilagor Övrig personalstatistik Tillsvidareanställda Antal anställda, Antal anställda, tillsvidare tillsvidare 2012-12-31 2013-12-31 Differens Förvaltning Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Totalt män män Universitetssjukhuset Örebro 2 755 598 3 353 2 751 593 3 344-4 -5-9 Karlskoga lasarett 562 107 669 560 108 668-2 1-1 Lindesbergs lasarett 417 114 531 428 112 540 11-2 9 Habilitering och hjälpmedel 343 103 446 343 101 444 0-2 -2 Primärvården 790 131 921 805 132 937 15 1 16 Psykiatrin 620 252 872 643 240 883 23-12 11 Folktandvården 434 57 491 442 56 498 8-1 7 Lednings- och verksamhetsstöd 447 298 745 446 302 748-1 4 3 Landstingets ledningskansli 145 83 228 149 82 231 4-1 3 Länstrafiken 0 0 0 42 17 59 42 17 59 Landstingshälsan 29 8 37 31 8 39 2 0 2 TOTALT 6 542 1 751 8 293 6 640 1 751 8 391 98 0 98 Den sista december 2013 var antal tillsvidareanställda inom landstinget totalt 8 391 personer, varav 6 640 kvinnor och 1 751 män. Det är en ökning med 98 personer. Av dessa är 59 personer från Länstrafiken, som under året blev en ny förvaltning i Örebro läns landsting. Genom en medveten rekryteringssatsning i kompetensförsörjningssyfte har antalet sjuksköterskor ökat, vilket motsvarar en del av ökningen. Ett ökat tryck i vårdverksamheten medför också flera antal anställda. 112

Årsarbetare tillsvidareanställda Antal anställda, Antal anställda, tillsvidare tillsvidare 2012-12-31 2013-12-31 Differens Förvaltning Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Totalt män män Universitetssjukhuset Örebro 2 647,1 588,9 3 236,0 2 649,5 584,7 3 234,2 2,4-4,3-1,8 Karlskoga lasarett 547,6 106,3 653,8 546,4 107,3 653,8-1,1 1,1 0,0 Lindesbergs lasarett 400,9 111,9 512,8 414,3 110,3 524,6 13,4-1,6 11,8 Habilitering och hjälpmedel 333,9 100,4 434,3 333,6 98,6 432,2-0,3-1,8-2,1 Primärvården 767,8 127,1 895,0 785,5 128,0 913,6 17,7 0,9 18,6 Psykiatrin 610,7 250,0 860,7 634,5 238,7 873,2 23,8-11,3 12,5 Folktandvården 421,4 55,0 476,4 433,0 54,8 487,8 11,6-0,3 11,4 Lednings- och verksamhetsstöd 426,7 296,8 723,4 427,7 301,0 728,7 1,0 4,3 5,3 Landstingets ledningskansli 139,4 78,4 217,8 143,9 78,4 222,3 4,5 0,0 4,5 Länstrafiken 0,0 0,0 0,0 41,6 17,0 58,6 41,6 17,0 58,6 Landstingshälsan 29,0 8,0 37,0 31,0 8,0 39,0 2,0 0,0 2,0 TOTALT 6 324,6 1 722,7 8 047,3 6 441,1 1 726,8 8 167,9 116,5 4,1 120,6 Den sista december 2013 var antal tillsvidareanställda inom landstinget, omräknat till årsarbetare, totalt 8 167, 9 stycken, varav 6 441,1 var kvinnor och 1 726,8 män. Totalt är det en ökning med 120,6 stycken årsarbetare. Av dessa är 58,6 stycken från Länstrafiken, som under året blev en ny förvaltning i Örebro läns landsting. Genom en medveten rekryteringssatsning i kompetensförsörjningssyfte har antalet sjuksköterskor ökat, vilket motsvarar en del av ökningen. Ett ökat tryck i vårdverksamheten medför också fler antal årsarbetare. 113

bilagor Visstidsanställda Antal anställda, Antal anställda, tillsvidare tillsvidare 2012-12-31 2013-12-31 Differens Förvaltning Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Totalt män män Universitetssjukhuset Örebro 229 56 285 255 73 328 26 17 43 Karlskoga lasarett 50 14 64 43 22 65-7 8 1 Lindesbergs lasarett 36 17 53 35 16 51-1 -1-2 Habilitering och hjälpmedel 30 9 39 25 10 35-5 1-4 Primärvården 59 34 93 67 28 95 8-6 2 Psykiatrin 63 20 83 55 24 79-8 4-4 Folktandvården 21 8 29 9 7 16-12 -1-13 Lednings- och verksamhetsstöd 34 10 44 29 14 43-5 4-1 Landstingets ledningskansli 20 11 31 19 6 25-1 -5-6 Länstrafiken 0 0 0 5 1 6 5 1 6 Landstingshälsan 4 0 4 4 0 4 0 0 0 TOTALT 546 179 725 546 201 747 0 22 22 Antalet visstidsanställda har ökat med 22 personer. Av dessa är sex personer från Länstrafiken, som under året blev en ny förvaltning i Örebro läns landsting. 114

Årsarbetare visstidsanställda Antal anställda, Antal anställda, tillsvidare tillsvidare 2012-12-31 2013-12-31 Differens Förvaltning Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Totalt män män Universitetssjukhuset Örebro 216,3 52,6 268,8 239,6 67,2 306,8 23,4 14,6 38,0 Karlskoga lasarett 48,0 13,8 61,8 41,7 21,3 63,0-6,3 7,5 1,2 Lindesbergs lasarett 34,5 17,0 51,5 33,0 15,8 48,8-1,5-1,3-2,8 Habilitering och hjälpmedel 27,4 9,0 36,4 22,9 9,8 32,7-4,5 0,8-3,7 Primärvården 54,1 32,8 86,9 60,3 26,5 86,8 6,3-6,3 0,0 Psykiatrin 58,7 17,6 76,2 51,3 20,5 71,7-7,4 2,9-4,5 Folktandvården 19,8 5,0 24,9 7,2 4,0 11,2-12,6-1,1-13,7 Lednings- och verksamhetsstöd 32,6 10,0 42,6 27,1 13,0 40,1-5,6 3,0-2,6 Landstingets ledningskansli 16,1 9,3 25,4 14,7 4,5 19,2-1,4-4,8-6,2 Länstrafiken 0,0 0,0 0,0 5,0 1,0 6,0 5,0 1,0 6,0 Landstingshälsan 4,0 0,0 4,0 4,0 0,0 4,0 0,0 0,0 0,0 TOTALT 511,4 167,0 678,4 506,9 183,3 690,2-4,5 16,3 11,8 Antalet visstidsanställda, omräknat till årsarbetare, har ökat med 11,8 stycken. Av dessa är sex stycken från Länstrafiken, som under året blev en ny förvaltning i Örebro läns landsting. 115

bilagor Årsarbetare tillvidareanställda vissa yrkesgrupper Yrkesgrupp År 2012 År 2013 Ökning/minskning Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Läkare 386,0 486,5 395,5 475,2 9,4-11,3-1,8 Sjuksköterska/barnmorska m fl 2 477,1 341,4 2 526,2 345,2 49,0 3,8 52,9 Övrig sjukvårdspersonal 191,8 63,5 188,6 59,5-3,3-4,0-7,3 Arbetsterapeut 127,0 9,0 122,1 8,0-4,9-1,0-5,9 Sjukgymnast 168,7 56,2 168,5 57,4-0,2 1,2 1,0 Biträdespersonal 17,3 4,0 15,5 3,0-1,8-1,0-2,8 Skötare 123,0 93,2 131,0 87,9 8,0-5,3 2,8 Undersköterska 732,8 60,9 735,1 62,1 2,3 1,2 3,5 Undervisningspersonal 50,1 23,4 50,5 24,9 0,4 1,5 1,9 Kurator 149,0 17,8 156,1 15,8 7,1-2,0 5,1 Psykolog/terapeut 86,7 36,5 88,5 39,0 1,8 2,5 4,3 Övrig social personal 70,9 17,3 66,4 16,3-4,5-1,0-5,5 Tandläkare 72,8 52,0 73,8 50,8 1,0-1,3-0,3 Tandsköterska/tandhygienist 329,8 2,0 330,3 2,0 0,5 0,0 0,5 Övrig tandvårdspersonal 8,0 3,0 8,0 3,0 0,0 0,0 0,0 Läkarsekreterare 467,6 0,9 469,4 1,9 1,8 1,0 2,8 Övrig administrativ personal 598,0 269,5 646,8 285,6 48,8 16,2 65,0 Städpersonal 142,1 20,5 138,1 19,8-4,0-0,8-4,8 Kökspersonal 90,7 8,0 91,4 10,0 0,8 2,0 2,8 Övrig personal 35,2 157,3 39,7 159,5 4,5 2,3 6,8 TOTALT 6 324,6 1 722,7 6 441,1 1 726,8 116,5 4,1 120,6 Antalet tillvidareanställda inom landstinget, omräknat till årsarbetare, har ökat med 120,6 stycken årsarbetare. Övrig administrativ personal speglar Länstrafikens övergång till Örebro läns landsting från och med 2013-01-01, där flertalet anställda återfinns inom den yrkesgruppen. Yrkesgruppen övrig tandvårdspersonal avser bland annat chefer inom Folktandvården. Antalet sjuksköterskor har ökat genom en medveten rekryteringssatsning i kompetensförsörjningssyfte. Konverteringsbestämmelser i Lagen om anställningsskydd, LAS, och i kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser, AB, medför att viss tidsbegränsad anställning övergår till tillsvidareanställning enligt vissa förutsättningar. 116

Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning får landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att årsredovisningen för 2013 godkänns. Örebro den 15 april 2014 För landstingsstyrelsen Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör 117

REVISIONSBERÄTTELSE 118

Revisionsberättelse 119

Vi, av fullmäktige valda revisorer i Örebro läns landsting Ulf Wilén, Kerstin Nilsson, Arild Wanche, Britta Bjelle, Gunilla Carlsson, Lena Jansson, Claes Lybeck, Johan Nyström och Birgitta Rajkovic har granskat landstingets styrelsers och nämnders verksamhet och genom utsedd lekmannarevisor i Örebro läns landstings förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB, Länsteatern i Örebro AB, Länsmusiken i Örebro AB, Örebro läns flygplats AB och Länstrafiken Örebro AB med dotterbolag även verksamheten i dessa företag under år 2013. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och landstingets revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning samt gett det resultat som redovisas i bilagan Revisorernas redogörelse och därtill fogad bilaga De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Vi bedömer att den finansiella måluppfyllelsen är mindre god. Två av de finansiella målen inom ramen för god ekonomisk hushållning uppnås inte i och med resultat och ställning 2013. En fortsatt mycket stark fokusering på ekonomin är en nödvändighet om en ekonomi i balans ska upprätthållas. Vikten av att fullmäktiges budget hålls kan inte nog betonas i ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse inom ramen för god ekonomisk hushållning som god utifrån återrapporteringen i årsredovisningen. Av 33 verksamhetsmål med bäring på god ekonomisk hushållning har 24 uppnåtts helt, 8 delvis uppnåtts och 1 inte uppnåtts. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i landstinget Örebro i allt väsenligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resutatet enligt årsredovisningen till största delen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelser och nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Vi tillstyrker att landstingets årsredovisning för 2013 godkänns. 120

Örebro 2014-04-16 Ulf Wilén Kerstin Nilsson Arild Wanche Britta Bjelle Gunilla Carlsson Lena Jansson Johan Nyström Claes Lybeck Birgitta Rajkovic Till revisionsberättelsen hör följande bilagor vilka bifogas landstingstrycket: Revisorernas redogörelse, Revisorernas verksamhetsberättelse samt De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Granskningsrapporter från lekmannarevisorn/-erna i Örebro läns landstings förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB, Länstrafiken Örebro AB med dotterbolag och Länsteatern i Örebro AB. 121

122

123

124 Produktion: Örebro läns landsting Papper omslag: Multi Art Silk 250 g Papper inlaga: Multi Art Silk 130 g Typsnitt: Adobe Garamond och Frutiger

Postadress: Örebro läns landsting, Ledningskansliet, Box 1613, 701 16 Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: orebroll@orebroll.se Telefon: 019-602 70 00. Telefax: 019-602 70 08 www.orebroll.se

De sakkunnigas rapporter i sammandrag 2013 Innehållsförteckning De sakkunnigas rapporter i sammandrag 2013... 1 1 Ingress... 2 2 Granskning av årsredovisning 2013... 2 3 Granskning av delårsrapport 2013... 3 4 Löpande granskning av den interna kontrollen i de administrativa systemen... 4 5 Landstingets ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering... 5 6 Granskning av diabetesvården... 7 7 Granskning av lokalförsörjning och lokalutnyttjande... 9 8 Vårdhygien inom Örebro läns landsting... 10 9 Landstingets förebyggande arbete avseende mutor och oegentligheter... 13 10 Styrning av psykiatrisk jourmottagning... 16 11 Den röda tråden från landstingsfullmäktiges mål till klinikernas verk-samhetsplan. (Granskning av målstyrningen)... 17 12 Uppföljning av granskning av landstingets säkerhetsarbete... 19 13 Akutmottagningens omhändertagande av äldre multisjuka - upp-följning... 21 14 Uppföljning av granskning av Patientnämnden... 22

1 Ingress Den 1 januari 2000 trädde flera ändringar i kommunallagen i kraft. Flera av dem berör kapitel 9 Revisionen. I kapitlets 16 stadgas att de sakkunnigas granskningsrapporter i fortsättningen skall bifogas revisionsberättelsen. I Örebro läns landsting har detta lösts så att en sammanfattning av de sakkunnigas granskningsrapporter bifogas revisionsberättelsen, vilket framgår av revisionsreglementet för landstinget. Vidare finns det en möjlighet för den som så önskar att i samband med fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen på särskild teckningslista rekvirera önskad rapport. Därutöver har överenskommelse träffats mellan presidierna om dels att varje granskningsrapport skall distribueras till fullmäktiges presidium så snart den slutbehandlats av revisorerna dels att rapporterna närmare skall presenteras vid presidiernas årliga sammankomster. 2 Granskning av årsredovisning 2013 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tilllämpliga delar av Redovisningsrådets och Bokföringsnämndens normering. Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med normgivning, främst från Rådet för kommunal redovisning. Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfråga: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Resultat Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. (2)

Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som i huvdsak god. Ett av de fem finansiella målen har inte uppnåtts under 2013. Målet att verksamheterna skall göra ett noll-resultat uppnås inte, sammanlagt redovisar verksamheterna ett negativt resultat på -73 mnkr. Målet att resultatet skall uppgå till minst 20 mnkr anger man delvis har uppnåtts. I resultatet ingår kostnader för sänkningen av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden vilket ökar landstingets pensionsavsättning med 312 mnkr i en engångspost. Avräknat dessa engångsposter skulle resultatet uppgå till 20 mnkr. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse inom ramen för god ekonomisk hushållning som godkänd utifrån återrapporteringen i årsredovisningen. I landstingets verksamhetsplan med budget för 2013 och planeringsförutsättningar för 2014-2015 redovisas tio målområden, varav nio områden avser verksamheten och ett område avser ekonomi, som utgår från landstingets långsiktiga mål. I verksamhetsplanen har landstingsstyrelsen inom samtliga målområden, utom för Demokrati och insyn angett ett eller fler mål med koppling till god ekonomisk hushållning. Avstämning av dessa mål i årsredovisningen visar följande resultat; Av 33 verksamhetsmål med bäring på god ekonomisk hushållning har 22 uppnåtts, 8 delvis uppnåtts och 1 inte uppnåtts. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och god redovisningssed. Redovisat resultat om 178 mnkr är i allt väsentligt korrekt. Balanskravet uppfylls efter anförande av synnerliga skäl för den ekonomiska effekten av sänkningen av diskonteringsräntan vid värdering av pensionsskulden. Kvaliteten på redovisningen är god, men förbättringspotential finns. Vissa avvikelser från Rådets rekommendationer finns (se avsnitt 3.2.5). Örebro läns landsting visar i årets bokslut ett underskott mot budget om 198 mnkr, men om de jämförelsestörande posterna exkluderas så uppgår redovisat resultat till 20 mnkr, vilket är samma som budgeterat resultat. Nämndernas följsamhet till budget har kraftigt försämrats jämfört med föregående år, hälso- och sjukvårdsverksamheten redovisar ett underskott mot budget på -111,7 mnkr jämfört med -35,1 mnkr för 2012. Den största försämringen har skett för USÖ med 75,3 mnkr jämfört med 2012. En fortsatt mycket stark fokusering på ekonomin är en nödvändighet om en ekonomi i balans skall upprätthållas. Vikten av att fullmäktiges budget hålls kan inte nog betonas i ett långsiktigt ekonomisk perspektiv. 3 Granskning av delårsrapport 2013 Bakgrund Revisorerna skall enligt kommunallagen pröva om räkenskaperna är rättvisande. Vidare skall revisorerna enligt kommunallagen bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat (den 1 december 2004 gjordes ett tillägg i kommunallagen kap.9 9a). Revisorernas bedömning skall avse både de verksamhetsmål och finansiella mål som fullmäktige fastställt och som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (3)

Fullmäktige skall behandla delårsrapporten tillsammans med revisorernas skriftliga bedömning. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten. Resultat Syftet med den översiktliga granskningen är att ge landstingets revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som landstingsfullmäktige fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till landstingsfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden är negativt med -46 mnkr (278 mnkr). I resultat ingår två jämförelsestörande poster om dels 104,8 som avser återbetalning av AFA försäkring för perioden 2005-2006, dels 313,8 mnkr som avser ökad pensionsavsättning pga sänkt diskonteringsränta. I förra årets delårsbokslut ingick enbart en post om 110,2 mnkr som avser återbetalning AFA-försäkring för åren 2007 och 2008. Prognosen för helåret uppgår till - 190 mnkr, men balanskravet uppfylls eftersom synnerliga skäl kommer att anföras pga sänkningen av diskonteringsräntan inklusive löneskatt. Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning av landstingets delårsrapport: - Vi bedömer att delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. - Vi bedömer att tre av fem finansiella mål kommer att uppnås. Målet att resultatet skall uppgå till + 20 mnkr och att alla verksamheter skall ha en noll-resultat kommer inte att uppnås. - Vi bedömer att landstingsstyrelsens uppfattning att majoriteten av verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning prognostiseras att uppnås under 2013 styrks av den redovisning av hur de kriterier man valt för varje mål beräknas uppnås under 2013. 4 Löpande granskning av den interna kontrollen i de administrativa systemen Bakgrund Inom ramen för redovisningsrevisionen ingår en löpande granskning av den interna kontrollen. Syftet med granskningen är att ge svar på om landstingsstyrelsen och dess förvaltningar har en tillräcklig kontroll. Årets granskning omfattar en uppföljning av tidigare noterade brister avseende områdena: behörighetsattester lönesystemet (för LS och LFs verksamhet sker dock granskningen för första gången), hantering av landstingets IT-utrustning, löpande bokföring och beslutsattestanter i (4)

leverantörsfaktureringssystemet. Nya områden är kundfakturor (LoVS, USÖ, psykiatrin) och externa projekt (Lindesbergs lasarett, psykiatrin, USÖ). Resultat Vår generella bedömning är att uppföljningen visar att den interna kontrollen har förbättrats. Landstinget har tagit fram nya riktlinjer och rutiner såväl vad avser behörigheter i lönesystemet som rutiner för att säkerställa att lagens krav uppfylls avseende hänvisning vid rättelser. Vi bedömer också att landstinget har en god intern kontroll avseende IT-utrustningen, dock finns fortfarande förbättringsmöjligheter. Rutinerna för kundfakturering är i vissa fall inte dokumenterade. Vidare behöver kontrollerna förbättras med avseende på att kunden debiteras korrekt belopp. För externa projekt uppvisas brister främst avseende USÖ. Övriga förvaltningar har i huvudsak väl fungerande rutiner för de externa projekten. Vi har dock noterat att de landstingsövergripande anvisningarna i vissa fall kan behöva ses över, exempelvis ställs det i dessa inga krav på systematiska kontroller av att landstingets anvisningar och regler följs vid projektredovisning. 5 Landstingets ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Bakgrund Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen, det väl säga åtgärder med syfte att en person ska återgå i arbetet. Forskning visar att en arbetsplats med god arbetsmiljö har lägre sjukfrånvaro. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete, ett bra ledarskap och väl fungerande organisation är avgörande för att skapa en hälsosam arbetsmiljö. Chefer och arbetsledare måste också känna till vilka resurser som finns internt och samarbetet med andra parter som företagshälsovård och Försäkringskassan måste fungera. Arbetsmiljölagen ger inte besked om vem eller vilka personer i verksamheten som ska tillskrivas ansvaret för arbetet. Det är en intern fråga vars lösning skiftar från organisation till organisation. Syftet med granskningen var att bedöma hur olika förvaltningar arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering, med vilka mandat och med vilka resultat arbetet bedrivs idag. Resultat När det gäller styrningen, mål och ansvar avseende arbetsanpassning och rehabilitering är det vår bedömning att landstinget har en god grund i de dokument som finns antagna. Nå- (5)

got explicit mål som rör just arbetsanpassning och rehabilitering finns inte, men vikten av tidiga insatser på området nämns i den nya policy och plan för arbetsmiljöarbetet som antogs under våren 2013. Enligt vår bedömning finns det en tydlig struktur utifrån planen i fråga och de övriga dokument som rör området. När landstinget nu har utvecklat en ny policy och plan för arbetsmiljöarbetet ser vi det som viktigt att de olika befintliga dokumenten på området hålls ihop och kompletterar varandra. Även om beskrivningarna av ansvar på området inte motsäger varandra är de delvis formulerade olika och varierar i omfattning. Vår bedömning är att landstingsstyrelsen bör tydliggöra de olika parallella dokumentens status. Det har framgått under intervjuerna att landstinget inte har kommit hela vägen i arbetet med att implementera befintliga dokument och säkerställa att arbetet i verksamheterna bedrivs på det sätt som är tänkt. Vi har bl a noterat att det finns olikheter i de utvalda klinikerna i hur uppmärksammat området är. Vi har även förstått att arbetet med att implementera policy och plan för arbetsmiljö inte har påbörjats på sjukhusen ännu. Vår bedömning är därför att landstingsstyrelsen bör säkerställa att styrningen och arbetssätten når full verkan ute i verksamheterna. Klinikerna vi besökt arbetar med frågorna bl a genom arbetsplatsträffar, samverkansgrupper och listor för arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Däremot kan det enligt vår bedömning inte sägas generellt att den systematik i arbetet som landstingets egna dokument eller AFS 2001:1/AFS 1994:1 stipulerar uppnås. Det är svårt att få en överblick av det samlade resultatet av arbetsanpassning och rehabilitering. Ett hälsobokslut planeras för första gången att göras för 2013. Enligt vår bedömning är det positivt att landstinget utvecklar uppföljningen på detta sätt, men det reser samtidigt frågetecken för vilket underlag landstingsstyrelsen hittills haft för att bedöma resultat av arbetsanpassning och rehabilitering. Vi bedömer att landstingsstyrelsen behöver utveckla resultatredovisningen på området. Landstinget arbetar med olika nyckeltalsanalyser, och dessa ger vägledning i hur resultatet ser ut i jämförelse med andra organisationer. Vi har kunnat se att det finns förbättringsmöjligheter då landstingets genomsnitt för bland annat sk rehabrisk och långtidssjukskrivningar har varit högre än snittet i den jämförelse inom ramen för Hälsoindex som landstinget ingår i. När det gäller återrapportering har vi inte kunnat se att det finns någon gemensam struktur för hur området ska följas upp och belysas. Sjukfrånvaron följs emellertid upp och redovisas i årsredovisningen. Där kan en nedgång från 2008-2009 konstateras men de senaste två åren har långtidsfrånvaron ökat något. (6)

Även om de besökta klinikerna kan arbeta väl med sin personal i dessa frågor har det under granskningen framkommit att kraven på dem att följa upp och rapportera hur det går med arbetsanpassning och rehabilitering inte är tydliggjort. Enligt vår bedömning kan den samlade uppföljningen utvecklas, detta eftersom den bristande uppföljningen och sammanställningen centralt gör det svårt för landstingsstyrelsen att få en samlad bild på området. Personalpolitiska utskottet ska enligt den nya arbetsmiljöplanen göra en uppföljning vid delårsbokslutet men det har inte skett. Enligt uppgift inväntas helåret då policyn antogs under våren och ett hälsobokslut planeras för första gången att göras för 2013. Med bakgrund av ovanstående iakttagelser och bedömningar är den samlade bedömningen att landstingsstyrelsen i huvudsak har säkerställt att landstinget tar sitt arbetsgivaransvar utifrån att det finns framtagna planer, policy och dokument som behandlar relevanta delar inom området samt tillgängliga stöd-funktioner, men det finns enligt vår bedömning olikheter i hur styrningen och arbetssätten når full verkan ute i verksamheterna och en förbättrad uppföljning är därför att rekommendera. Den nya planen för arbetsmiljöfrågor behöver implementeras och arbetet på området bedrivas med en högre grad av systematik utifrån kraven i de egna dokumenten och AFS 2001:1/AFS 1994:1. 6 Granskning av diabetesvården Bakgrund Diabetes, som finns i flera former, är en utbredd folksjukdom som kännetecknas av förhöjt blodsocker. Ca 4 procent av befolkningen bedöms ha diabetes varav ca 85-90 procent den s.k. typ 2-diabetes (vuxendiabetes). Diabetes leder till ökad sjuklighet och risk för en för tidig död. De flesta diabetespatienter har sin regelbundna vårdkontakt med primärvården. Andra har sin huvudsakliga vårdkontakt vid sjukhusen. Behandling av diabetes liksom behandlingen av dess komplikationer upptar en inte obetydlig del av hälso- och sjukvårdens samlade resurser. Förebyggande insatser för att minska risken att utveckla diabetes, tidig upptäckt och en väl organiserad och utvecklad behandling av patienten blir därmed väsentliga inslag i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Det är också viktigt att hälso- och sjukvården erbjuder undersökningar av olika slag för att så långt som möjligt undvika komplikationer. Socialstyrelsen gav ut nya nationella riktlinjer för diabetesvården i januari 2010. Dessa riktlinjer skiljde sig från de tidigare genom att rekommendationerna var tydligare, att de innehöll prioriteringar samt vilka kvalitetsindikatorer som bedömdes som väsentliga att följa. Det hälsoförebyggande arbetet kring diabetes är viktigt. Förändrade kostvanor med överkonsumtion av mat och fysisk inaktivitet har bidragit till en ökning av övervikt, fetma och Typ-2 diabetes. Förebyggande åtgärder, inklusive folkhälsoarbete, är en möjlighet att minska risken för diabetes och behovet av sjukvård. En inte obetydlig del av hälso- och sjukvårdens insatser utgörs av behandling av diabetes samt förebyggande åtgärder för att minska insjuknande i diabetes. (7)

Med detta som bakgrund och att det nyligen publicerats nationella riktlinjer och en utvärdering av diabetesvården, anser revisorerna att det är angeläget att bedöma om landstingets hälso- och sjukvård arbetar på ett ändamålsenligt sätt vad avser diabetesvård (inklusive förebyggande insatser). Resultat Vår sammanfattande bedömning efter utförd granskning är att landsstingets hälsoförebyggande arbete kring diabetes samt vård av diabetespatienter inte i alla delar är ändamålsenligt. Det finns brister och utvecklingsområden som bör uppmärksammas. Vi kan samtidigt se en positiv utveckling vad gäller de medicinska resultaten. Det är nu viktigt att det finns en uthållighet och kontinuitet vad gäller utvecklingen av diabetesvården i länet. Vi bedömer att landstingets hälsoförebyggande arbete kring diabetes i nuläget är otillräckligt. Vi baserar vår bedömning på det faktum att landstinget inte följer de nationella riktlinjernas rekommendationer vad gäller grupputbildning av patienter. Vidare innebär ojämnt fördelade resurser inom länet att det inte finns tillräckligt med tid för det förebyggande arbetet hos framförallt diabetessköterskorna inom primärvården. Vi konstaterar att det finns brister vad gäller registrering i kvalitetsregistret för diabetesvård (NDR). Täckningsgraden har ökat under senare år och är nu på en nivå som, i nationell jämförelse, är godtagbar. Rapporteringen till det centrala kvalitetsregistret är i nuläget, trots en förhållandvis hög täckningsgrad i landstinget som helhet, inte säkerställd. Landstinget bör säkerställa att samtliga vårdenheter uppnår en hög registreringskvalitet samt en hög täckningsgrad. Detta är angeläget då avvikelser och kvalitetsbrister innebär att det finns en risk för att registrets trovärdighet hos vårdgivare och beslutsfattare undergrävs. Likaså finns det en risk för att de åtgärder som vidtas baseras på ett felaktigt beslutsunderlag. De nationella riktlinjerna är välkända i organisationen. Det finns också en styrning av vården som är baserad på de nationella riktlinjerna. Samtliga vårdenheter strävar mot att följa riktlinjerna. Vi bedömer det som positivt att Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK) har genomfört en faktabaserad analys och rekommenderat prioriterade förbättringsområden. Vi anser att ändamålsenliga och effektiva åtgärder har vidtagits inom Örebro läns landsting för att öka efterlevnaden av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Tillräckliga åtgärder i syfte med att begränsa uppkomsten av komplikationer har dock inte vidtagits. Den nationella diabetesstatistiken visar att Örebro läns landsting redovisar ett flertal värden som är sämre än riksgenomsnittet. Att den medicinska fotvården ännu inte är på plats snart tre år efter det att rekommendationen utfärdades är inte tillfredsställande. Vidare har landstinget inte skapat utbildningsinsatser gentemot diabetespatienter i enlighet med de nationella riktlinjernas intentioner. Granskningen visar också att resursbrister vad (8)

gäller läkare och framför allt diabetessköterskor innebär att tid för återbesök inte följer de rekommendationer som finns avseende årlig kontroll. Granskningsresultatet visar att vården individualiseras, vilket är positivt då vi ser att resurserna prioriteras för de mest sjuka. Vi har i denna granskning sett goda exempel på att strategin med riktade insatser för patienter med sämre värden har fått genomslag. Samtidigt så visar granskningsresultatet att det hälsoförebyggande arbetet prioriteras ner. Vår slutsats blir därmed att landstingets styrning inte har varit tillräcklig utifrån det kunskapsunderlag som har funnits. Av granskningen framgår att resurstillgången varierar inom länets diabetesvård. Vid våra intervjuer är problem kring bemanningen ett återkommande tema. Vi bedömer att det därmed finns en risk för att diabetesvården inte bedrivs med önskvärd kontinuitet. Landstingets uppföljning av primärvården visar att det finns en spridning i måluppfyllelsen mellan olika vårdcentraler. Enligt vår bedömning tyder vårdcentralernas varierande medicinska resultat på att det finns en uppenbar risk för att personer med diabetes får olika vård beroende på var man bor i länet. Detta gäller även specialiserad vård och Typ-1 diabetes då förutsättningarna för en god vård varierar i länet. Vi anser att landstinget bör ta fram ett ordentligt faktaunderlag vad gäller resurser i form av läkare och diabetessköterska relaterat till antalet diabetessjuka per vårdenhet. En analys bör göras om nuvarande personalresurser är tillräcklig över hela länet. Alla vårdcentraler arbetar inte med att utveckla diabetesvården utifrån resultaten i kvalitetsregistret. Det är angeläget att landstinget arbetar vidare med att förbättra uppföljning och återkoppling av kvalitetsindikatorer inom primärvården. Detta sker genom att efterfråga resultat på olika nivåer. Det måste skapas bättre förutsättningar för att bedriva ett utvecklingsarbete utifrån den kunskap och kompetens som finns inom diabetesvården. 7 Granskning av lokalförsörjning och lokalutnyttjande Bakgrund Örebro läns landsting är en stor fastighetsägare med många fastigheter som också utgör en stor del av tillgångarna i balansräkningen. Granskningen syftar till att få klarhet hur fastigheterna hanteras ur ett koncernnyttoperspektiv. Resultat Vår bedömning är att saknas en tydlig styrning i fastighetsfrågor från landstingets styrelse och ledning. Vår uppfattning är att arbetet med fastighetsfrågor nu är behovsstyrt ur ett underifrånperspektiv från förvaltningarna. Detta förefaller innebära att det saknas en helhetssyn på landstingets behov, förvaltningarna ser idag till sina behov och vill få dem uppfyllda. (9)

Förvaltningarna är väsentliga för att skapa samsyn och samordning tillsammans med Landstingsfastigheter. För att få en förändring och få igång arbetet praktiskt rekommenderar vi att en lokalgrupp bildas med representation från de större förvaltningarna och personer från Landstingsfastigheter. Vi rekommenderar även att en central resurs tillsätts, exempelvis en lokalstrateg, som bör ingå i en lokalgrupp med uppgift att samordna och driva på arbetet utifrån ett koncernperspektiv. Vår bedömning är att dokumentet USÖ- planeringsunderlag lokaler ger ett bra stöd för att skapa ett sjukhusområde med lokaler som är hållbara både kvalitetsmässigt och logistiskt. Däremot så anser vi att det saknas en sammanhållen lokalförsörjningsplan med eventuella konsekvenser för sjuhusen i Karlskoga och Lindesberg i samband med USÖ:s omoch tillbyggnad. Vi rekommenderar att landstingsstyrelsen kompletterar dokumentet USÖ- planeringsunderlag lokaler med dispositionsplaner för alla tre sjukhusen tillsammans med vårdcentraler och övrig verksamhet för att Landstingsstyrelsen ska kunna få en tydligare beskriv Generellt anser vi att det finns större fördelar än nackdelar att äga fastigheter som är strategiskt viktiga för sjukvårdsverksamheten. Ibland finns fördelar med externa hyresavtal med olika avtalslängd som kan sägas upp om lokalbehovet förändras över tid. I dagsläget är Örebro läns landsting eget ägda lokalytor 460 000 BRA m2 och enligt uppgift är inhyrda lokalytor 80 000 BRA m2. Det framkommer att det eget ägda dotterbolaget Länsgården AB hyr ut ca 20 000 BRA m2 till landstinget. Vi rekommenderar i samband med nybyggnation att nuvarande 17 % som inhyrs minskas succesivt. Vår bedömning är att landstingsstyrelsen bör utreda vad som, utifrån Örebro läns landsting specifika och långsiktiga behov, kan ses som en rimlig fördelning mellan externt hyrda och eget ägda lokaler. Eftersom det inte finns en lokalförsörjningsplan framtagen försvåras möjligheterna att bedöma och prioritera förhållandet mellan egna lokaler och externt inhyrda. Vår bedömning är att det inom Örebro läns landsting inte finns ett systematiskt arbete för att bedöma vilken mix av eget ägda och externt inhyrda lokaler som är optimalt. Vår rekommendation är att landstingsstyrelsen bör säkerställa att det finns ett systematiskt arbete för att analysera förhållandet mellan eget ägda fastigheter och externt hyrda fastigheter 8 Vårdhygien inom Örebro läns landsting Bakgrund (10)

Vårdhygien är den sammanfattande benämningen för alla typer av åtgärder som görs för att uppnå en god hygienisk standard genom att bl a förebygga uppkomsten och spridningen av vårdrelaterade infektioner. En icke obetydlig del av inskrivna patienter i vården drabbas av någon form av vårdskada i samband med vistelse i sjukvårdsmiljöer och i kontakter med hälso- och sjukvård. Vårdrelaterade infektioner är vanliga och vårdhygien är en väsentlig faktor för att komma tillrätta med problemen. Revisorerna har tidigare granskat arbetet med Patient-säkerhet inom Örebro läns landsting, där vårdhygien ingått som en del i granskningen. Syftet med granskningen var att utifrån det som nämns i bakgrunden, Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården samt landstingets regler och anvisningar inom området, ge revisorerna ett underlag för att bedöma om arbetet inom området organiseras, planeras och genomförs på ett sätt som ger det resultat som avses och är önskvärt. Resultat Mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler genomförs kontinuerligt i verksamheten. På landstingsnivå visar mätningarna att följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har varit relativt konstant över tid. Följsamheten, alla förvaltningar, uppgick vårterminen 2013 till 65 procent. Resultatet innebär att Örebro läns landsting ligger under rikssnittet. Det bästa resultatet de båda senaste mätningarna uppvisar Karlskoga lasarett. På enhetsnivå kan konstateras att resultatspridningen är stor. Ca 65 % av de kliniker/enheter/vårdcentraler som ingick i mätningen hade en total följsamhet på 70 procent eller mer. Få enheter uppnår 100 procents följsamhet. Analyser och uppföljningar av resultat från mätningar genomförs i ett flertal olika sammanhang hygienråd, VRI dialoger, återrapportering i samband med delårsrapport, vid verksamhetsgenomgångar m fl Det finns länsgemensam rutiner framtagna som tydliggör vilka regler som gäller beträffande hygienrutiner och klädregler. Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner inom ÖLL avsiktsförklaring från vårdhygien 2013-2014 anger en nyorientering av hygienråd som bl a innebär en obligatorisk representation från prioriterade verksamhetsområden. Vad gäller åtgärder kan nämnas framtagande uppdragsbeskrivning för hygienråd, genomförandet av VRI dialoger, verksamhetsgenomgångar, hygienronder samt utbildning/kompetensutveckling och beskrivning av hygienombudens roll. (11)

Samverkan och stöd till kommunerna sker via Regionförbundet. Kommunerna finansierar en hygiensjuksköter som stöd till kommunerna. Det finns ett avtal som reglerar arbetsformerna. Enligt Regionförbundet är det en fungerande samverkan. I granskningen har framkommit ett antal förbättringsområden för att stärka vårdhygienarbetet inom Örebro läns landsting bl a Tydligare mål, uppdrag och aktiviteter för vårdhygien som enhet. Formerna för återrapportering av vårdhygiens arbete måste tydliggöras. Säkerställande av en långsiktig läkarbemanning inom vårdhygien. Utveckla arbetssättet med hygienronder enhetliga protokoll, dokumentation som möjliggör en helhetsbild över iakttagelser. Uppföljningar så att iakttagelser i ronderna kan åtgärdas på ett mer systematiskt sätt. Avstämning av hygienombudens roll och arbetssätt (roll, möjlighet att påverka, tid för uppdraget, ledningens stöd). Förutom de analyser som genomförs utifrån mätningar bör kontakt tas med verksamhetschef/er för de enheter där resultatet inte är tillfredställande. Ytterligare information och utbildning direkt till vårdpersonal ex i samband med arbetsplatsträffar för att säkerställa att alla nås av information om vårdhygien. Tydliggöra det egna ansvaret genom att i större utsträckning använda sig av ansvarsförbindelse /motsvarande i likhet med Primärvården. Fokusera och vidta åtgärder inom de områden där insatser kan ge effekt på VRI förekomst gemensamma rutiner för katetervård, förebyggande av lunginflammatiner etc. Använd städfunktionens kompetens på ett mer systematiskt sätt Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns ett flertal områden inom vilka vårdhygienarbetet kan utvecklas. I landstingets verksamhetsplan anges att gällande hygienrutiner (12)

och klädregler ska följas. Enligt mätningar är den totala följsamheten för närvarande ca 65% vilket gör att de rutiner som beslutats inte efterlevs. Mot bakgrund av resultat från mätningar och de utvecklingsmöjligheter som finns i det praktiska vårdhygienarbetet bör landstingsstyrelsen utarbeta en handlingsplan/utvecklingsdokument för det framtida arbetet inom vårdhygien. 9 Landstingets förebyggande arbete avseende mutor och oegentligheter Bakgrund Bedrägerier och oegentligheter dyker upp med jämna mellanrum. De händelser som figurerat i media har bland annat medfört att uppmärksamheten riktas mot landstingens förebyggande arbete i syfte att begränsa riskerna för att oegentligheter ska uppstå, med påföljd att förtroendet för landstingen skadas. Ny mutbrottslagstiftning trädde i kraft 1 juli 2012. Statskontoret genomförde en utredning under år 2012 (Köpta relationer om korruption i det kommunala Sverige). Av denna framgår att de flesta kommuner och landsting uppger att de aldrig har upptäckt någon korruption även om många upptäckt andra former av oegentligheter. Riskmedvetenheten uppges generellt vara låg och risker för korruption analyseras idag endast undantagsvis och kommer därför inte heller med i den övergripande internkontrollplanen. Med utgångspunkt i risk och väsentlighet har revisorerna i landstinget beslutat att övergripande granska landstingets förebyggande arbete. Syftet med granskningen var att bedöma om landstingsstyrelsens förebyggande arbete mot mutor och bestickning är ändamålsenligt. Resultat Styrelsens och tjänstemannaledningens engagemang är en central komponent för ett väl fungerande arbete mot oegentligheter. Landstingsstyrelsen har enbart beslutat om ett fåtal policydokument samt riktlinjer relaterade till mutor och oegentligheter. Ordförande i landstingsstyrelsen är mån om öppenhet och att oegentligheter inte får förekomma. De intervjuade tjänstemännen är måna om att rätt budskap sprids i organisationen. Utifrån intervjusvaren framstår landstingsstyrelsens styrsignaler som otydliga. Vi bedömer, utifrån granskningsresultatet, att engagemanget från styrelsen och dess tjänstemannaledning kan utvecklas. Framförallt bör landstingsstyrelsen, enligt vår bedömning, ta en mer aktiv roll i arbetet mot mutor och oegentligheter. (13)

Landstingsstyrelsen genomför ingen dokumenterad risk- och sårbarhetsanalys avseende oegentligheter. Den risk- och väsentlighetsanalys som utgör grunden för den centrala intern kontrollplanen riktar inte fokus mot oegentligheter. Det saknas i nuläget därmed en ändamålsenlig risk- och sårbarhetsanalys avseende oegentligheter. Vi bedömer därmed att det finns en fara för att riskerna underskattas och att eventuella åtgärder mot oegentligheter blir ineffektiva. Styrelsen bör säkerställa att arbetet med riskoch sårbarhetsanalyser avseende oegentligheter utvecklas och dokumenteras på såväl central nivå som på nämndsnivån. En kartläggning bör förslagsvis ske av risker relaterade till oegentligheter och nämndernas/förvaltningarnas delaktighet i analysarbetet kring risker bör stärkas. Riskanalysen bör ha en tydligare koppling till de olika verksamheterna och uttryckligen beskriva hur förekomsten av oegentligheter kan hota landstingets möjligheter att nå sina mål. Nämnderna och de olika verksamheterna bör ta fler initiativ i arbetet med intern kontroll. Likaså bör identifierade risker på ett tydligt sätt länkas samman med specifika kontrollmoment. I dagläget finns det en stor kunskap kring risker ute i verksamheterna men kunskapen och analyserna sammanställs inte. Utan en central överblick och ändmålsenlig kartläggning är det svårt att vidta effektiva åtgärder. Vi rekommenderar att arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen utvecklas och att arbetet med intern kontroll på ett tydligare sätt sammanlänkas med de olika verksamheterna. Detta kan exempelvis ske genom att nämnderna årligen upprättar internkontrollplaner som bygger på ändmålsenliga risk- och väsentlighetsanalyser. Arbetet med intern kontroll bör i större utsträckning vara landstingsövergripande och innefatta mer än ekonomiska rutiner/system. Landstingsstyrelsen bör säkerställa att ett mer strukturerat arbetssätt införs och att stödjande material tas fram. Landstinget har utarbetat ett flertal policyer och riktlinjer som är relaterade till ämnesområdet oegentligheter. De enskilda verksamheterna har tagit ett stort ansvar för att utarbeta riktlinjer relaterade till mutor och oegentligheter. Antalet landtingsövergripande policydokument är enligt vår bedömning jämförelsevis få. Vi förordar att ett system eller en formaliserad rutin för uppföljning utarbetas inom landstinget. Likaså bör det i varje dokument tydligt framgå vem som ansvarar för att policyn/riktlinjen anpassas till de olika verksamheterna, implementeras, följs upp samt utvärderas. Datum, upphovsman/verksamhetsbeteckning, diarienummer samt ansvarig bör anges på samtliga policydokument/riktlinjer. Vi bedömer att landstinget, inför den stundande regionsbildningen, bör påbörja en översikt och revidering av styrdokumentens utformning. Det finns i nuläget ingen utarbetad och dokumenterad handlingsplan om oegentligheter skulle inträffa. Landstingsstyrelsen kan göra ett tillägg i nuvarande riktlinjer kring hur situ- (14)

ationer där anställda blivit utsatta för otillåten påverkan eller agerat oegentligt ska hanteras. Tillägget kan exempelvis innefatta en skildring av rutiner, påföljder, hur kontakten med media samt allmänheten bör hanteras samt initiativ till nya kontrollaktiviteter. Landstinget har inte utarbetat några skriftliga rutiner eller riktlinjer för hur anställda ska rapportera olika former av misstänkta oegentligheter. Inom landstinget har en rad åtgärder vidtagits för att förebygga intressekonflikter. Riktlinjer kring bisysslor har utarbetats och frågan tas, enligt intervjusvaren, upp vid medarbetarsamtal. Under intervjuerna framhölls dock att frågan fortfarande är känslig inom en del verksamhetsområden. Inom några verksamheter, dock inte alla, aktualiseras även jävsfrågor. Inom några verksamheter kommuniceras verksamhetens egna policydokument och riktlinjer externt till kunder och samarbetspartners. Inom Örebro läns landsting finns det, som tidigare nämnts, få landstingsövergripande policydokument, riktlinjer och rutiner. Landstinget har, enligt vår bedömning, därmed inte ett konsekvent agerande vare sig internt eller externt när det gäller att förebygga risker för jävs- och intressekonflikter. En del verksamheter arbetar ändmålsenligt utifrån egna styrdokument men arbetssättet är i nuläget inte landstingsövergripande. Några specifika utbildningar relaterade till ämnesområdet mutor och oegentligheter har, enligt genomförda intervjuer, ej genomförts. Ämnesområdet behandlas dock inom ramen för andra utbildningsinsatser. Vi bedömer att behovet av utbildningsinsatser inom ämnesområdet bör kartläggas så att det säkerställs att samtliga anställda/förtroendevalda vet hur de ska hantera otillbörlig påverkan. Speciellt bör anställda inom identifierade riskområden/riskgrupper erbjudas riktade utbildningsinsatser. Landstingsstyrelsen bör även, för att ytterligare stärka det förebyggande arbetet, säkerställa att det utarbetas en rutin för anställda som blivit utsatta för otillåten påverkan. Några dokumenterade kontroller, kontinuerliga uppföljningar eller separata utvärderingar med fokus på oegentligheter genomförs inte i nuläget inom Örebro läns landsting. Det finns inte några fasta rutiner eller någon fastställd ansvarsfördelning för hur policyer, riktlinjer och regler ska utvärderas eller följas upp. Några skriftliga rutiner eller riktlinjer för hur anställda ska rapportera oegentligheter har inte heller utarbetats. Vi bedömer således att det i nuläget inte finns ett ändamålsenligt kontroll- eller uppföljningssystem som är anpassat till identifierade risker. (15)

Sammanfattningsvis så bedömer vi att förutsättningarna för att upptäcka oegentligheter inte är helt tillfredsställande i nuläget. Det saknas framförallt en systematik i arbetet med kontroller och uppföljning. Utifrån identifierade risker bör ändamålsenliga kontroller utformas. Internkontrollarbetet bör, enligt vår bedömning, utvidgas. Ett formaliserat system och rutiner för hur misstankar om oegentligheter ska fångas upp, hanteras och rapporteras bör likväl utvecklas inom landstinget. 10 Styrning av psykiatrisk jourmottagning Bakgrund Psykiatrin i Örebro län är sedan 1 januari 2013 organiserad i fem huvudsakliga verksamhetsområden varav en utgör Psykiatrisk akut- och heldygnsvård. Dit hör den psykiatriska jourverksamheten på USÖ samt en psykiatrisk intensivvårdsavdelning och observationsavdelning. I första hand hänvisas en sökande till sin vårdcentral eller till Allmänpsykiatrins öppenvårdsmottagningar i Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg eller Örebro. Vid akuta tillstånd samt under kvällar, nätter och helger hänvisas man dock till jourmottagningen vid Psykiatrisk akut- och heldygnsvården. Innan man besöker jourmottagningen ber de att personen alltid skall ringa dem för rådgivning. Granskningen syftar till att bedöma om landstingets vård, behandling och bemötande av psykiskt sjuka vid Psykiatriska jourmottagningen bedrivs med en tillräcklig patientsäkerhet. Resultat Vår bedömning är att landstingets vård, behandling och bemötande vid psykiatrisk jourmottagning i huvudsak bedrivs med en tillräcklig patientsäkerhet. Vår bedömning baseras på att det finns en ändamålsenlig styrning från nämnden genom uppdrag som omsätts i en verksamhetsplan. Dessutom finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner för aktuell verksamhet som är väl kända i verksamheten. Det finns även ett strukturerat patientsäkerhetsarbete och uppföljning görs av avvikelser, klagomål samt anmälningsärenden. Verksamhetens resultat följs upp och rapporteras regelbundet till nämnden. Tillgången till kompetens på jourtid är dock begränsad genom brist på specialistläkare. Detta innebär en viss patientsäkerhetrisk. Detta kompenserats till viss del genom ökad aktivitet från läkare med sekundärjour (bakjour) vilket gör att risken har minskats. (16)

Vi bedömer även att det finns patienter vid jourmottagningen som söker med icke akut problematik och omhändertas på fel vårdnivå. Detta kan indirekt innebära att det finns risk för viss undanträngningseffekt för patienter med mer omfattande vårdbehov. Denna risk bedöms dock liten genom de rutiner som praktiseras bl.a. i form av prioritering av patienterna. Vi rekommenderar Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel att genomföra en riskanalys kring frågan om kompetens hos primärjour samt vidta behövliga åtgärder som kan följa av riskanalysen att säkra tillgängligheten i den öppna psykiatrin, eventuellt genom nya arbetsformer, för att patienter i större utsträckning ska kunna omhändertas på rätt vårdnivå att diskutera med och påtala ansvarstagandet för primärvården kring patienter som ska kunna omhändertas i första linjen samt förstärka informationen till patienter om första linjens möjlighet till omhändertagande. 11 Den röda tråden från landstingsfullmäktiges mål till klinikernas verk-samhetsplan. (Granskning av målstyrningen) Bakgrund Landstingets uppdrag gentemot medborgaren konkretiseras i landstingsfullmäktiges verksamhetsplan för 2013. Landstingsfullmäktige anger där mål och uppdrag för verksamheten och med vilka resurser detta skall åstadkommas. I verksamhetsplanen anges också en grundmodell för uppföljning av de fastställda målen. Det är således viktigt att landstingsfullmäktiges mål ligger till grund för mål och verksamhetsplaner på flera nivåer, från landstingsstyrelsen till de olika sjukhusklinikerna. Det måste också finnas en lokal uppföljning, där åtgärder måste vidtas om uppföljningen visar att måluppfyllelsen inte är tillräcklig. I landstinget Örebro förmedlas målen via överenskommelser och verksamhetsplan som respektive nämnd formulerar till de verksamhetsplaner som respektive klinik/mottagning etc. upprättar. Granskningen syftar till att bedöma om det finns en tydlig styrkedja för att säkerställa att fullmäktiges övergripande mål avspeglas i styrningen på kliniknivå. Resultat Ansvaret för att tydliggöra och fördela ansvar och roller för genomförande av fullmäktiges mål är Landstingsstyrelsens, i flera avseenden. Landstingsstyrelsens beredande roll avser bl.a. att bereda fullmäktiges beslut om budget och verksamhetsplan. I denna roll ska styrelsen t.ex. beakta kravet på god ekonomisk hus- (17)

hållning och ska också bidra till att budgeten tydligt anger vad som ska göras och vem som ska göra det. Landstingsstyrelsen har också ansvaret att utöva uppsikt över landstingets verksamheter för att säkerställa att fullmäktiges beslutade mål och uppdrag genomförs. I denna egenskap bör styrelsen följa övriga nämnders arbete med att verkställa och uppfylla de av fullmäktige beslutade målen och uppdragen. Det kan finnas anledning för styrelsen att initiera kompletterande direktiv eller anvisningar för uppföljning, för att vid behov förtydliga hur de olika nämndernas ansvar i detta avseende. Landstingsstyrelsen är dessutom driftsansvarig nämnd och därmed bl.a. ansvarig inför fullmäktige för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs i landstingets egen regi. Vår bedömning är att det saknas beslut som konkretiserar målen och som anger vem eller vilka som har ansvaret för att målen blir genomförda. Detta är normalt sett ett ansvar för landstingsstyrelsen, vid beredning av förslag till budget och verksamhetsplan för landstinget. Det kan också anses ligga i styrelsens ansvar för samordning och i dess uppsiktsplikt att förtydliga tillämpningen av fullmäktiges beslut samt att vid behov initiera beslut om åtgärder, för att säkerställa att fullmäktiges beslut ut om verksamhetsplan genomförs. Landstingsstyrelsen har heller inte för egen del fastställt någon verksamhetsplan. Styrelsen har godkänt verksamhetsplanerna för de förvaltningar som ligger under styrelsens ansvar, men vi har inte kunnat se att styrelsen i detta beslut förvissat sig om att verksamhetsplanerna har en tydlig koppling till de av fullmäktige fastställda målen. Vår bedömning är att landstingsstyrelsen inte har tydliggjort de olika nämndernas ansvar för genomförande och förverkligande av målen i verksamhetsplanen, vare sig i sin beredande roll eller utifrån sitt samordnande ansvar. Inte heller i sin roll som driftansvarig nämnd har styrelsen utvecklat en tydlig struktur för förverkligande av de mål och uppdrag som ligger inom landstingsstyrelsens ansvar. Den utveckling som skett inför delårsrapporten, med kriterier för uppföljning och bedömning av de olika målen kan ses som ett steg på väg, men det ska samtidigt konstateras att detta har skett först i anslutning till delårsrapporten och att det därför inte haft någon påverkan på arbetet med verksamhetsplaner 2013 för vare sig nämnderna eller styrelsens egna förvaltningar. I fullmäktiges verksamhetsplan beskrivs att verksamhetsplanen och de övergripande målen och målområdena ska vara utgångspunkt för förvaltningarnas verksamhetsplaner och löpa som en röd tråd hela vägen fram till den enskilda medarbetaren. Verksamhetsplanen ska också utgöra grund för nämndernas överenskommelser med förvaltningarna, där överens- (18)

kommelserna ska konkretisera verksamhetsplanen. Utifrån fullmäktiges verksamhetsplan och överenskommelserna ska sedan varje förvaltning utarbeta en egen verksamhetsplan. Det innebär att styrsignaler går dels direkt från fullmäktiges plan till förvaltningarna, dels genom överenskommelser med nämnderna. I våra intervjuer beskrivs detta som att överenskommelserna lyfter och utvecklar delar av fullmäktiges mål medan var och en av förvaltningarna även har ett eget ansvar för att tolka hur man berörs av fullmäktiges verksamhetsplan. Vår bedömning är att överenskommelserna i huvudsak anknyter till fullmäktiges verksamhetsplan. Överenskommelserna har dock en helt annan disposition och struktur, vilket gör det svårt att se den tydliga kopplingen i styrkedjan. Vi har konstaterat att vare sig nämndernas eller förvaltningarnas verksamhetsplaner direkt knyter an till struktur och målområden i fullmäktiges verksamhetsplan. Det kan givetvis ses som en brist när vi söker den röda tråden i målstyrningen. Samtidigt kan också noteras att frågan om en mer gemensam struktur i styrning och uppföljning har aktualiserats, genom att nämnden för somatisk specialistvård (14 februari 2013) uttryckt önskemål om en mer likartad struktur för förvaltningarnas verksamhetsberättelser. När det gäller nämndernas verksamhetsplaner har landstingsstyrelsen inte uppdraget att godkänna dessa. Däremot skulle det kunna ligga inom ramen för styrelsens uppsiktsplikt att uppmärksamma huruvida nämnderna i sin planering är följsamma mot de uppdrag de fått från fullmäktige. Vår bedömning är att det inte finns någon tydlig struktur för hur nämndernas och förvaltningarnas verksamhetsplaner ska knyta an till de övergripande målen i fullmäktiges verksamhetsplan 12 Uppföljning av granskning av landstingets säkerhetsarbete Bakgrund År 2008 genomfördes en granskning av säkerhetsarbetet inom landstinget Örebro. Granskningen inriktades på verksamheten vid Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) och omfattade ansvar och organisation, beredskap för större olyckor, avbrott i el- och vattenförsörjningen, brandskydd och utrymning samt avbrott i telekommunikationen. Granskningen visade att landstinget hade stora ambitioner med säkerhetsarbetet inkluderat krishanteringen. Det fanns ett antal olika styrdokument att tillgå i form av strategier och riktlinjer för hur säkerhetsarbetet skulle bedrivas. Det kunde dock konstateras att det fanns behov av ytteliggare tydliggörande av roller och ansvar för detta arbete. Förmågan att hantera stora olyckor i samhället bedömdes som god, men att förmågan att hantera stora olyckor internt i (19)

verksamheten borde utvecklas. Elförsörjningen ansågs kunna upprätthållas vid avbrott i försörjningen men vattenförsörjningen kunde inte bibehållas vid avbrott. Uppföljningen av granskningen från 2008 inriktas på att bedöma om säkerhetsarbetet inom Landstinget i Örebro, med inriktning USÖ, fortsatt är ändamålsenligt och om de konstaterade förbättringsområdena i granskningen 2008 har åtgärdats. Resultat Vår samlade revisionella bedömning är att Örebro läns landstings säkerhetsarbete utifrån de iakttagelser vi gjort i allt väsentligt fortsatt är ändamålsenligt. Vi bedömer att det förebyggande arbetet är ändamålsenligt men att det finns ett behov att i högre utsträckning öva utslagning av tekniska system. När det gäller allmänhetens tillträde till USÖ:s kulvertar är det vår bedömning att tillträdet bör ses över. Vi bedömer att vattenfrågan behöver aktualiseras och nödvändiga kontakter tas med Örebro kommun. Vi bedömer vidare att landstingsstyrelsens möjlighet att ta del av genomförda, och till myndigheter inskickade, rapporter kan förbättras. Vi baserar vår bedömning på följande iakttagelser: Granskningen visar att det förebyggande arbetet har förbättrats. Övningar, tydlig struktur, aktuella styrdokument, samverkansgrupper, utbildning, förbättrat skalskydd samt ITbaserade rapporteringssystem är några verktyg för att arbeta förebyggande. Granskningen visar att det finns ett behov att i större utsträckning öva utslagning av tekniska system. Därutöver kan det vara aktuellt med en översyn av allmänhetens tillträde till kulvertarna. Arbetet med beredskap inför större olyckor samordnas genom den centrala funktionen som beredskapssamordnare. Det finns en tydlig organisation i form av katastrof- och säkerhetskommittén samt beredskapssamordnargruppen. Genom erfarenhet och olika typer av övningar finns, i organisationen, en vana att hantera större olyckor och incidenter. Förmågan att hantera driftstörningar i elproduktion är god genom utbyggd reservkraft. Vi bedömer dock att en tydlig prioriteringsordning och kapacitetsbedömning för eventuell fortsatt utbyggnad av UPS-centraler bör komma till stånd. Granskningen visar att vattenfrågan fortfarande är olöst vid USÖ. Vi bedömer att ökad samverkan med Örebro kommun är nödvändigt för att komma vidare i frågan. Granskningen visar att brandskyddet inom ÖLL är ändamålsenligt. Det finns en tydlig övergripande struktur med tydliga roller och ansvar. Och det finns aktuella styrdokument som reglerar brandskyddet inom ÖLL och USÖ. Granskningen visar vidare att brandövningar och utbildning sker systematiskt och med ett fastställt intervall. Vi bedömer att det (20)

finns ett behov att säkerställa att det finns brandombud på samtliga avdelningar samt att den så kallade gränsdragningslistan i högre utsträckning kommuniceras till verksamheterna. Förmågan att hantera driftsäkerhet och avbrott i kommunikation bedöms vara ändamålsenlig. Framtagna reservrutiner, prioriteringsordningar, utbyggd redundans samt skalskydd är några åtgärder som har vidtagits för att säkerställa drift. Granskningen visar dock att ITavdelningen kan utveckla verksamheten med avseende på övergripande risk- och sårbarhetsanalyser samt att fortsätta arbetet med att kvalitetssäkra verksamhetens rutiner utifrån ramverket ITIL. Ytterligare förbättringsområde är att säkerställa att fastighetsnätet i M- huset klarar framtida behov. Det är vår bedömning att återkoppling och rapportering är ändamålsenlig. Granskningen visar att olika IT-baserade avvikelsesystem hanterar ett allt större flöde av olika typer av rapporter. Granskningen visar att rapporteringen till Landstingsstyrelsen kan förbättras med avseende på de årliga risk- och säkerhetsrapporterna. 13 Akutmottagningens omhändertagande av äldre multisjuka - uppföljning Bakgrund Granskningen av akutmottagningens omhändertagande av äldre multisjuka år 2010 visade att omhändertagandet av äldre multisjuka generellt på akutmottagningarna inte var tillräckligt ändamålsenligt och inte tillräckligt patientsäkert. Granskningen visade på ett antal faktorer som negativt påverkat bedömningen av landstingets omhändertagande av äldre multisjuka på akutmottagningarna. Uppföljningen syftar till att följa upp vilka åtgärder som landstingsstyrelsen har initierat med anledning av synpunkterna i granskningsrapporten från 2010 för att säkerställa ett ändamålsenligt och patientsäkert omhändertagande av äldre multisjuka på akutmottagningen. Resultat Vår sammanfattande bedömning är att landstingsstyrelsen har initierat eller gett stöd till åtgärder som bidrar till att säkerställa ett mer ändamålsenligt och patientsäkert omhändertagande av äldre multisjuka på akutmottagningen. Vår bedömning är att arbetet att förbättra vården för de mest sjuka äldre behöver fortgå. Uppföljningen visar bland annat: (21)

Ökningen av patienter till länets akutmottagningar fortsätter, men det är inte i första hand gruppen äldre multisjuka som ökar. Barn och yngre medelålders är de grupper som ökar mest. Ett antal förbättringar har genomförts inom akutmottagningarna. För gruppen multisjuka äldre pågår även ett omfattande förändringsarbete i länet. Vår bedömning är att det totala utvecklingsarbetet bidrar till en mer patientsäker vård för målgruppen. Sammanfattningsvis kan följande förbättringar inom akutmottagningarna lyftas som vi anser har inneburit skillnad för gruppen de mest sjuka äldre: Införande av teamläkare i kombination med triage har skapat bättre omhändertagande av akutmottagningarnas patienter, inklusive de mest sjuka äldre. Hittills omfattas främst de medicinska specialistklinikerna. Onödiga inläggningar uppmärksammas i aktuella utvecklingsarbeten. Positivt är de kartläggningar som framför allt Karlskoga lasarett visar på vad avser äldre multisjuka. Patientgrupper identifieras för vilka vårdens processer ses över och anpassas. Möjligheten till direktinläggningar har ökat genom raka spår för fler diagnoser och ökade möjligheter att göra direktinläggningar på framför allt medicinklinikerna. Åtgärder har även vidtagits för att förkorta den färdigbehandlade patientens väntan på akutmottagningen för att komma till vårdavdelning. Ökad kompetens på akutmottagningarna genom dels teamläkare, dels inom USÖ genom geriatrisk konsult. Behovet av geriatriker är dock större än tillgången i länet. 14 Uppföljning av granskning av Patientnämnden Bakgrund År 2005 granskades Patientnämnden i Örebro läns landsting och granskning syftade till att bedöma om patientnämnden efterlever fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer för nämnden samt lagen om patientnämnderna 1998:1656. Revisorerna beslutade att i år genomföra en uppföljning av denna granskning. Enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska det i varje landsting eller kommun finnas en nämnd med uppgift att stödja och hjälpa patienter. Nämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling. Lagen har under åren kompletterats och förändrats vilken har inneburit en del förändringar för Patientnämndernas verksamhet. Utgångspunkt i granskningen är fullmäktiges reglemente för nämnden, reglemente för intern kontroll samt fullmäktiges beslut i landstingsplanen 2013-2015. (22)

Resultat Av granskningen framgår att Patientnämnden är väl känd bland de intervjuade och det finns en positiv inställning till att använda patienternas synpunkter som underlag för utveckling. Vår bedömning är att Patientnämnden i allt väsentligt efterlever lagen om Patientnämndsverksamheten. Det finns brister och utvecklingsområden som bör uppmärksammas. Patientnämndens uppdrag regleras genom lag om patientnämndsverksamhet m.m. Ytterligare förtydligande gällande uppdraget finns inte men vår bedömning är att det inte heller efterfrågats av Patientnämnden. Patientnämnden och kansliet har utvecklade mål för verksamheten. Dessa mål är dock inte mätbara och ger därmed inte förutsättningar för att genomföra uppföljningar och jämföras över tid på ett systematiskt sätt. skriftliga handläggningsrutiner som underlag för hantering av ärenden. Kontroll av handläggning sker genom att ansvarig chef regelbundet följer upp ärenden, genom regelbundna möten med arbetsgruppen och i avvikelsesystemet. Enligt uppgift i intervjuer uppges att det datasystemet där alla ärenden registreras och dokumenteras även har en bevakningsfunktion. Uppföljning av hur patienter uppfattat bemötande och hantering av deras ärende har genomförts. Vår bedömning är att uppföljning sker inom de flesta relevanta områden. Intern kontroll/egenkontroll genomförs i praktiken men det saknas plan för intern kontroll/egenkontroll samt skriftlig rutin. Vår bedömning är därför att Patientnämnden bör utveckla en sådan plan och ta fram skriftliga rutiner för att leva upp till kravet på tillräcklig kontroll och för att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Under 2013 påbörjades ett arbete med att regelbundet, och med relativt korta intervaller, återföra patienters synpunkter och klagomål i samlad form till sjukvården. I Verksamhetsplan för 2014 anges som utvecklingsområde att fortsätta utveckla arbetet med återföringen av patienters erfarenheter till hälso- och sjukvården. Vår bedömning är att delårsrapporter och den årliga verksamhetsberättelsen är utformade på ett sådant sätt att de kan bidra till lärande och utveckling. Enligt vår bedömning finns en etablerad samverkan och kommunikation mellan Patientnämnden och olika grupper och verksamheter. Regelbundna kontakter finns med olika (23)

funktioner t.ex. patientsäkerhetsstrateg och patientsäkerhetscontroller, utvecklings- och kvalitetsgrupp och anmälningsansvariga läkare vilket bör ge förutsättningar för utveckling av kvalitet och säkerhet. Inom landstinget och inom varje förvaltning finns en organisation som ansvarar för att utveckla patientsäkerhet och kvalitet. På varje sjukhus samt inom primärvården finns en utvecklings- och kvalitetsgrupp som arbetar med patientsäkerhetsfrågor och inom varje förvaltning finns s.k. analysledare som genomför händelseanalyser. Vår bedömning är dock att patientnämndsärenden i större omfattning bör hanteras som avvikelser för att tillsammans med andra källor såsom verksamheternas egna avvikelser och synpunkter, lämnade direkt till verksamheten, identifiera förbättringsområden. De ärenden som inkommit till Patientnämnden och som föranlett en fortsatt utredning i hälso-och sjukvården innebär olika typer av åtgärder inom verksamheten t.ex. förändring av rutiner, diskussioner på arbetsplatsträffar och samtal med grupper och enskilda medarbetare. (24)

www.pwc.se Gun-Britt Alnefelt Helene Andersson Stina Björnram Anna Gröndahl Viveca Karlsson April 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Örebro läns landsting