INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

Relevanta dokument
VÄRLDENS LÄNDER RESAN

AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER

JÄMFÖRA LÄNDER TEMA LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

PRÖVNINGSANVISNINGAR

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Kursplan: Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

HISTORIA. Ämnets syfte

PETER DJERV OCH MATS JOHNSSON

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

Vi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Samhällsvetenskapsprogrammet

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Granska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube.

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

Granska syftet med skolans webbplats

Lärarhandledning Upplev riksdagen

Ekonomiprogrammet (EK)

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Samhällskunskap. Redovisning. Ämnets syfte

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Syfte och mål med kursen

Förslag den 25 september Engelska

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

samhällskunskap Syfte

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Arktis - Lärarhandledning

Nyheter om Pakistan och andra länder

Lärobok och litteratur: McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN:

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SGSCO, Kandidatprogram i sociologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Sociology, 180 credits

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Varför behöver man vara källkritisk?

Vi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Värdera källor Är fågeln farlig?

Tänket bakom filmserien

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Transkript:

LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Målgrupp: Gymnasiet Form: Enskilt arbete Tid: 5-6 lektioner inkl. redovisningar Redovisningssätt: Skriftlig inlämning och muntlig redovisning i grupper. Material och verktyg: Tillgång till datorer (1-1) och Internet (Landguiden). Pedagog: Robert de Vries Syfte med uppgiften Att öka förståelsen för hur olika nationella och internationella förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av internationella aktörer. VAD SÄGER KURSPLANEN? Relevant centralt innehåll för Samhällskunskap 1a1 50p och 1b 100p Internationella och nordiska samarbeten. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar. (Sk 1-2) Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. (Sk 2) Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. (Sk 2) Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer. (Sk 2) Relevant centralt innehåll för Internationella relationer, 100p Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen. Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av informationen från olika medier och andra källor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, vetenskapliga rapporter och essäer.

GÖR SÅ HÄR: 1. Introduktion. Introducera eleverna i det nya arbetsområdet. Berätta om de olika aktörerna på den internationella arenan. Passa också på att förklara olika nyckelbegrepp som: globalisering, internationell organisation, stat, världssamfundet, etc. Vad är en internationell organisation? En internationell organisation eller mellanfolklig organisation är en organisation vars verksamhet eller medlemsbas överskrider enskilda nations- och statsgränser. En internationell organisation kan antingen vara mellanstatlig eller icke-statlig. Internationella organisationer med stater som medlemmar är mellanstatliga organisationer. Icke-statliga internationella organisationer, även kallad NGO:s eller non-governmental organizations, kan till sin natur vara antingen kommersiella eller ideella. Se Wikipedia eller NE. 2. Varje elev väljer en internationell organisation som de vill fördjupa sig i. Se lista med internationella organisationer (www.landguiden.se/organisationer). 4. Dela ut arbetsuppgifter till eleverna (se nedan) och hjälp dem att komma igång med arbetet. 5. Redovisning görs genom skriftlig inlämning (rapport/uppsats) och muntligt i mindre grupper. 6. Avsluta hela arbetsmomentet med en lärarledd diskussion där alla får chansen att reflektera kring de internationella organisationerna och deras verksamhet. Fundera t.ex. på likheter och skillnader.

ARBETSUPPGIFTER: Läs om de olika organisationerna i Landguidens avsnitt om internationella organisationer (www.landguiden.se/organisationer). Generella frågor att utgå från: - Hur och varför växte organisationen fram? - Vad vill organisationen uppnå (dess syfte)? - Vilka är medlemmar och hur finansieras organisationen? Fördjupning och analys: - Vilka starka och svaga sidor verkar organisationen ha? Förklara och analysera. - Alla organisationer har makt. På vilket sätt utövar organisationen sin makt? Försök att koppla till aktuella frågor där de är med och påverkar beslut (se t.ex. avsnittet Aktuella frågor). Förklara och analysera. - Anser du att organisationen sköter sitt uppdrag? Motivera och analysera. Utgå därefter från två stora nyhetssajter en svensk och en engelskspråkig och undersök hur ofta organisationen har förekommit i artiklar och reportage de senaste månaderna. Gör därefter en sammanfattning om vad artiklarna/reportagen handlar om. Verkar nyhetssajterna ha samma uppfattning som dig? Resonera självständigt och källkritiskt. - Hur ser organisationens framtid ut? Tror du organisationens makt kommer att öka eller minska i framtiden? Resonera självständigt.

Landguiden I databasen Landguiden hittar du snabbt och smidigt information om världens alla länder. Innehållet uppdateras dagligen och omfattar information om allt från de olika ländernas geografi, befolkning, språk och kultur till historia, politik och sociala förhållanden. Landguiden rapporterar inte om alla nyhetshändelser utan lägger betoningen på att skildra den grundläggande utvecklingen i ett land. I Landguiden finns alltid uppdaterad information om regeringsskiften, partiombildningar, författningsändringar, stora politiska kriser, lansering av viktiga politiska och sociala reformer, förändringar i den ekonomiska politiken med mera. I Landguidens statistikverktyg kan du jämföra hur länder har utvecklats socialt och ekonomiskt under många år tillbaka. De flesta skolor och bibliotek abonnerar på tjänsten. Som privatperson kan du köpa tjänsten för en dag eller längre. www.landguiden.se/provalandguiden Hej! Har du sett de här? Utrikespolitiska tiska institutet Utrikespolitiska institutet (UI) är ett oberoende institut och en plattform för forskning och information om utrikespolitiska frågor. Utrikespolitiska institutets uppdrag är att fördjupa och berika det utrikespolitiska samtalet genom att främja intresset för och vidga kunskapen om utrikespolitiska frågor. Det gör institutet genom forskning, evenemang och medverkan i media. Med egna publikationer, UI-bloggen, deltagande i internationella nätverk och genom Anna Lindh-biblioteket bidrar UI till spridning av kunskap om internationell politik och förhållanden i andra länder.