SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation Box 57, 721 22 Köping 2012 10 27 SERO:s yttrande och synpunkter till Mark och Miljödomstolen i Mål M 1333-11 vid Nacka Tingsrätt över SKB:s ansökan att att få anlägga ett slutförvar för radioaktivt avfall i anslutning till Forsmarks kärnkraftverk SLUTFÖRVARSPROCESS MKB Inledning SERO:s granskning av SKB:s förslag till slutförvar avseende 1. Lokalisering 2. Bränslelagring vid reaktor 3. Reservkraftverk 4. Transport a. Transportsystem b. Miljö och CO2 utsläpp i. Sjötransport ii. Landtransport c. Transportbehållare 5. Mellanlagring CLAB a. Aktiv kylning b. Passiv kylning 6. Inkapslingsanläggning 7. Forsmark - slutförvarsanläggning a. Barriärer i. Berg ii. Bentonit iii. Kapsel 8. Hultsfred 9. Nollalternativet 10. Lågaktivt avfall 11. Medelaktivt avfall 12. Utarmat uran 13. Alternativa slutförvarsmetoder 14. Ett framtida slutförvar 1
1. Lokalisering SERO har i ett brev till Regeringen den 23 april 2012 bl.a. framfört dessa synpunkter: Synpunkter på slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark Närheten mellan reaktorerna och lagret för använt kärnbränsle, Pool 4 invid reaktor 4 i Fukushima har visat sig vara mycket olycklig. Erfarenheterna väntas leda till internationella rekommendationer om minimiavstånd mellan olika atomanläggningar. Det planerade svenska slutförvaret förlagt i direkt anslutning till befintliga reaktorer i Forsmark, är därför direkt olämpligt. Ett exempel på denna olämplighet är det förhållande att anläggningen i Forsmark är den enda i landet där tre reaktorer försörjs med kylvatten från en enda tilloppskanal! I många branscher utvecklas teknik och lösningar till det bättre men inom kärnkraftbranschen förefaller det att vara tvärtom i en del fall. Risken för svåra problem i reaktorerna om något skulle förhindra kylvattenflödet är uppenbart ett totalt stopp av kylvattenflödet innebär en trefaldig härdsmälta inom någon eller några timmar1 Av den anledningen hemställer SERO att regeringen omgående beslutar stoppa fortsatta planer att bygga på den plats där SKB nu ansökt om att bygga slutförvaret, och i stället ger order om att en ny plats ska tas fram på ett avstånd på minst 30 km från närmaste atomanläggning. Eftersom erfarenheterna från närförläggning i Fukushima och den stora ytan kring Tjernobyl, som belagts med radioaktivt avfall och som gör den omöjlig att använda till annan verksamhet, bör den svenska regeringen vara förutseende och undvika felinvesteringar, 2. Bränslelagring vid reaktorer. I brevet till regeringen den 23 april 2012 framförde SERO bl.a. dessa synpunkter: Granska säkerheten vid kärnreaktorernas interna lager av använt kärnbränsle När de använda bränsleelementen lyfts ur reaktortanken måste de kylas i speciella förvaringsrum, så att en del av strålningen avklingar och temperaturen sjunker. Först efter en tid har strålning och temperatur sjunkit så att bränsleelementen kan överföras till speciella behållare för transport till CLAB. Kraven på kontinuerlig kylning i kärnreaktorernas internlager av använt kärnbränsle är högre än i CLAB med mycket kortare tid till allvarliga följder vid förlorad kylning. Skulle det börja ske en överhettning av använda bränsleelement inleds en smältprocess som kan övergå i en explosion, jämför med Fukushima. Trots att det rör sig om 2
begränsade volymer, kan stor skada vållas och göra det närmaste området kring lagringsplatsen omöjlig att arbeta i. Trots riskerna med lagring av använt bränsle efter bränslebyte i reaktorerna ägnas säkerheten och tillgången till reservkylsystem föga uppmärksamhet och tycks inte beröras i stresstester av reaktorerna. SERO vill göra regeringen uppmärksam på, att kontroll sker av säkerhetssystemen vid förvaringen av använt kärnbränsle vid reaktorerna. Den måste vara tillräckligt omfattande, så att en olycka i form av utebliven kylning kan hanteras utan allvarliga skador. 3. Reservkraftverk Vid olyckan i Forsmark i juli 2006 var främsta orsaken att reservkraften inte startade som den skulle så att reaktorn gick helt okontrollerat under ett antal minuter. Då upptäcktes att vattnet i reaktortanken sjunkit sä att bara ett fåtal centimeter vatten täclte topparna på bränslestavarna och förhindrade att dessa började smälta. Om den okontrollerade driften fortsatt ytterligare några minuter kulle svåra bränsleskador uppstått utöver risken för radioaktiva utsläpp. För att slippa slutförvara skadat bränsle är det ytterst viktigt att reaktorerna har väl utbyggd reservkraft. Så är det tyvärr inte i dag utan E.ON begär fortsatt dispens att slippa investera i full kapacitet, vilket borde oroa SKB och regeringen. 4. 4. Transporter Transport Transportsystem I USA sker huvuddelen av bränsletransporter på landsväg (GPS övervakade lastbilar) i motsats till Sverige där huvuddelen av bränsletransporter sker med fartyget Sigyn. Transportcylinder Sverige Inga kommentarer Transportcylinder USA - landtransport 3
Miljö CO2 utsläpp o Sjötransport - Sigyn Maskin Två B&W-Alpha 6S28LVO dieslar 2340 kw Bränsleförbrukning ca 0,225 kg/kwh Fart 12 knop Last 10 transportcylindrar Gängtid Simpvarp Forsmark ca 21 timmar CO2 utsläpp per gångtimma ca 1500 kg/timma CO2 Simpvarp Forsmark ca 30 000 kg (Bränsle = Bunkerolja 3% Svavel) Efter 1 jan 2015? 0,1 % Svavel CO2 Simpvarp Forsmark ca 27 000 kg (90% av fullast) Transportkapacitet max 10 transportkapslar/resa Bemanning 2 besättningar á 12 man o Landtransport Lastbil Bränsleförbrukning ca 4 liter/mil vid Cruising Speed ca 30 liter/tim Gångtid Simpvarp Forsmark ca 7 tim CO2 utsläpp per gångtimma ca 90 kg/tim (Miljödiesel) CO2 Simpvarp Forsmark ca 650 kg ca 520 kg** CO2 Simpvarp Forsmark ca 450 kg (Bränsle ECOPAR)* ca 360 kg** Transportkapacitet 1 2 Transportkapslar/resa Beroende på transporttillstånd 4
Bemanning En chaufför per transport *ECOPAR används idag i Äspölaboratoriet 1. ** Vid specifik bränslevikt 0,8 kg/liter SERO anser att nuvarande transportsystem bör ändras till landtransport med hänsyn till säkerhet och miljö CO2 utsläpp. Med GTL (ECOPAR www.ecopar.se ) som bränsle kan CO2 utsläppen reduceras med 1/3 och partiklar, cancerogena ämnen reduceras med 90%. Avgaser i miljödiesel har 60 cancerogena ämnen, blankdiesel 20, ECOPAR <10. Studien gjord vid Chalmers 1999 av Jim Olsson och Casper Pedersen mfl. 5
6
5. Mellanlagring CLAB 700 meter Enl SKB rapport R-10-20 2.3.2 Uttag av kylvatten från havet I domen från 1998 anges som villkor att mätningar av volymen uttaget och utsläppt kylvatten från Clab ska ske med summerande mätare, samt att temperaturregistrering ska utföras på både uttaget och utsläppt kylvatten. I Clab registreras både kylvattenflöde och -temperatur kontinuerligt och noteras även manuellt en gång per dygn i en ronderingspärm /SKBdoc 1063638/. Under perioden 2003 2007 var kylvattenuttaget till Clab (vid drift av båda pumparna) i medel ungefär 200 liter per sekund (l/s), med ett maximalt uttag på ungefär 280 l/s (Christer Ahx, SKB, pers. komm. 2009).Temperaturskillnaden mellan in- och utgående kylvatten är i genomsnitt 7 C /Lindstrand och Norén Värmeenergin i det totala kylvattenutsläppet under år 2009 motsvarade 50 000 megawatttimmar (MWh) /SKBdoc 1232188/. Bränslebassängen har tre primära uppgifter Kyla bränslet för att förhindra upphettning p.g.a. radioktiv strålning Skydda arbetare och allmänhet från radioktiv strålning i bränslet och skapa en barriär för att förhindra alla typer av strålning. Förhindra olyckor relaterade till kriticitet De två första punkterna kan omfattas av en terroristattack som helt eller delvis tömmer kylbassängen på vatten. I ett scenario där vattennivån sjunker ner i närheten av bränsleelementen kommer temperaturen i bränslestacken att stiga. Temperaturen kan redan inom en timma stiga till 600 grader och orsaka kollaps av bränsleelementets zirkoniumhölje och därefter stiga till 900 7
grader där höljet börjar brinna. Oxidationsprocessen kan äga rum i både luft och vattenånga och är kraftigt exotermisk, vilket betyder att stora mängder värme genereras. I processen frigörs stora mängder radioaktiva partiklar samtidigt som vätgas bildas (Fukushima). Reaktion i luft Zr + O2 ZrO2 Frigjort värme = 1,2 x10 7 Joul/kg Reaktion i vattenånga Zr + 2H 2 O ZrO 2 +2H 2 Frigjort värme = 5,8 x10 6 Joul/kg 1. Förlust av kylning till bassängen resulterar i intensiv gammastrålning som kraftigt kan begränsa räddningspersonalens tillgång till ett område med flera hundra meters diameter som ger kraftiga förseningar i insatstiden. 2. Överhettning av okylt bränsle i bassängen höjer temperaturen till nivåer som vill resultera i nya radioaktiva fissionsprodukter till atmosfären på grund av avsaknad av omgivande inneslutning. 3. Vid 900-1000 grader ökar de kemiska reaktionerna mellan bränslets Zirkoniumhölje och vattenånga kommer att snabba upp temperaturhöjningen med förvärrad strålningsintensitet. 4. Vid dessa temperaturer startar troligen en intensiv zirkoniumrelaterad brand, som frigör fina radioaktiva partiklar i form av aerosoler från bränslestavarna kallade nuclear fleas. Dessa partiklar kan transporteras hundratals kilometer av vinden. Partiklarna kommer att förorsaka kontaminering under årtionden, vilket är väl känt i mellersta och norra Sverige efter Tjernobylhaveriet. Se Stålskyddsnytt #1 2006 årgång 24 Tema Tjernobyl 20 år. 5. Under ofördelaktiga förhållanden är en nedsmältning av bränslet möjlig efter flera dagars upphettning, vilket inträffar vid temperaturer omkring 2800 grader Celsius. 6. Kollaps av det havererade utbrända bränslet kan återstarta en fissionsprocess med kraftigt ökade risker för räddnings/sanerings personal, allmänhet och omgivande miljö. 7. En okontrollerad kollaps i ett mellanlager för utbränt kärnbränsle kommer att skapa en situation som forskare aldrig tidigare analyserat eller studerat. Det beskrivna sceneriet är hämtat från Dangers of the Spent Fuel Pool of Unit 4 at Fukushima Dai-ichi. Om ett liknande scenario inträffar i CLAB befinner sig anläggningen i ett mycket utsatt läge. SSM - Uppföljning av erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima För tryggande av kylfunktionen vid nätbortfall måste reservkraftverk med betydande kapacitet finnas tillgängligt. Den aktiva kylningen måste fungera i mer än 30 år efter sista reaktorns stängning. Under CLABs beräknade livslängd finns inga antaganden om strömförsörjning efter det att sista reaktorn stängs. Ett passivt torrlager överträffar det befintliga aktiva mellanlagret, vilket måste stängas omedelbart i sin nuvarande form för byte till torrlager. Den 25 maj förelade SSM tillståndshavarna för kärnkraftverken samt det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab), att genomföra förnyade analyser av hur tåliga anläggningarna är mot olika typer av naturfenomen. De skulle också analysera hur anläggningarna står emot långvarig förlust av elförsörjning, oberoende av orsak. I skälen för beslutet angavs att närmare detaljer om omfattning och utförande av dessa förnyade analyser och säker-hetsvärderingar framgår av den gemensamma 8
specifikationen för s.k. stress-tester, vilken har överenskommits mellan Europas kärnsäkerhetsmyndigheter och EU-kommissionen inom ramen för ENSREG. I ENSREG:s specifikation ingår inte analyser av bränslebassänger utanför anläggningarna. Detta ingår dock i den svenska analysen, men redovisas inte i rapporten till kommission-en. SERO synpunkter på CLAB En av slutsatserna från Fukushima haveriet är att förlusten av kylvatten i bränslebassängerna resulterade i massiva radioaktiva utsläpp. Ställer stora krav på garanterad kylkapacitet under <50 år Godkänd lagringskapacitet 8000 ton Lager 2020/2011 = 5400 ton Kylbehov 8000 ton = resteffekt 9 MW Kylbehov 2010/2011 = resteffekt 7,5 MW Bassänger För stora volymer bränsle som kräver kontinuerlig kylning Begränsning av bränslevolym till 3 x 150 ton Över 450 ton lagrat bränsle skall överföring ske till Castorcylinder Kassetter Kompaktkassetter får inte förekomma Nytt förvar för torrkassetter/castorcylindrar på plats beläget min 80 km från reaktor Strömförsörjning CLAB är beläget inom elnät sektor 4 risk för nätblackout Förlust yttre och inre reservkraft När yttre och inre reservkraft förloras tillsammans med förlust av alla andra diversifierade reservsystem postuleras följande: Förlust av alternative AC-källa (AAC, gasturbin) Ett svårt haveri inträffar. Det postuleras att alla steg ovan (1-4) felfungerar inklusive gasturbinen (AAC). Om gasturbinen felfungerar och inte kan spänningssätta säkerhetssystemen, fungerar endast batterimatade system. 9
10 Ett svårt haveriscenario blir följden. De konsekvenslindrande systemen kommer enigt stresstest:
En del av bränslet i Fukushima förvarades torrt i Dry Casks, vilka klarade katastrofen helt intakt. Detta faktum kommer troligen att innebära att USA flyttar bränsle från reaktorbassänger till Dry Casks utomhus. 11
12
CLAB:s lagringskapacitet för aktivt kylt bränsle bör omedelbart reduceras till 500 ton eller den bränslemängd som under två år levereras från i drift varande reaktorer. Typiskt Dry Cask lagringssystem I USA lagras utbränt bränsle på plats vid reaktorn i Dry Casks liknande nedanstående exempel. När bränslet kylts ner i bassängen i anslutning till reaktorn flyttas det över till den luftkylda kanistern Dry Cask. Varje kanister är designad för 24 till 72 bränsleelement. Vatten och luft avlägsnas därefter och kanistern fylls med inertgas varefter den försluts genom bultförband eller svetsning. Vissa kanistrar designas för att placeras vertikalt i robusta betong- eller stålkonstruktioner ovan mark Vissa kanistrar designas för horisontell lagring i betongbunkrar ovan jord (DRD). Varje enhet i storlek jämförbar med ett personbilsgarage. Efter mellankylning i CLAB skall bränslet lagras i torrlager (kanister - Castor cylinder) med geografisk spridning i Sverige för att sedan slutdeponeras. Enligt Alvarez et al. 2003a bör utbränt bränsle placeras i torrlager/kanistrar senast efter fem år! Torrlager kan användas tidigast efter ca ett års kylning i vatten. 13
SERO anser: CLAB måste av säkerhetsskäl stängas omedelbart. Lagrat bränsle överföras till torrlager. Återvinning av spillvärme Castor cylindrarna kan spridas ut och placeras i närheten av mobiltelefonmaster där spillvärmen från bränsleelementen utnyttjas för avbrottsfri drift av stationen i mer än 100 år. Elproduktion med lågtempererad ORC-teknik. ORC 6 kw 14
6.Inkapslingsanläggning 4.3.2.2 Motiv till sökt utformning av inkapslingsanläggningen Hanteringsmetod I inkapslingsanläggningen kommer olika hanteringsmetoder att vara aktuella beroende på var anläggningen placeras. För en lokalisering intill Clab är det våt hantering i bassäng som är aktuell, medan det i en inkapslingsanläggning i Forsmark skulle vara en torr hantering. Detta för att undvika att behöva bygga en bassäng i Forsmarksanläggningen med de renings-, kyl- och avfallshanteringssystem som en bassäng medför. I det senare fallet skulle därför det använda kärnbränslet torkas i Clab innan det transporterades till inkapslingsanläggningen. Att anlägga en bassäng i inkapslingsanläggningen innebär en något större miljöpåverkan under uppförandeskedet eftersom sprängning och krossning av berg behöver genomföras i samband med anläggande av bergschakt. Borttransporter av berg medför också att antalet tunga transporter ökar under uppförandeskedet. En torr hantering av bränsle mellan Clab och en inkapslingsanläggning, oberoende av inkapslingsanläggningens lokalisering, innebär dock en utökad hantering av bränsle och därmed även något högre stråldoser till personal. Med hänvisning till ovanstående har SKB funnit att våt hantering är mer fördelaktig i inkapslingsanläggningen. Miljökonsekvensbeskrivningen utgår därför från en våt hantering av bränslet i bassäng i inkapslingsanläggningen vid Clab. Inkapslingsanläggningens läge i direkt anslutning till ett vattenkylt mellanlager är direkt olämpligt relaterat till haveririsker. 7. Forsmark slutförvarsanläggning Barriärer o Berg Grundvattnet på slutförvarsdjupet har extrem salthalt o Bentonit Bentoniten är känslig för salthaltigt vatten o Kapsel Slutförvarsmiljö i Forsmark Grundvattnet har extremt hög salthalt som kan påverka Bentonit Kopparkapsel Lokalisering av CLAB och Slutförvar Forsmark 15
Med nuvarande kunskap om Fukushima haveriet kan vi konstatera att minimiavståndet mellan en kärnteknisk anläggning Forsmark, OKG och CLAB/slutförvar inte får understiger minimiavståndet 20 km, för att inte omöjliggöra framtida arbete med mellanlagret CLAB och det tänkta slutförvaret i Forsmark. Vid reaktor #2 i Fukushima var högsta strålningsnivå 29 mars 2012 otroliga 72 Sievert! Denna nivå är dödlig för människan inom några minuter. Terrorhandlingar Aktualiserat av GREENPEACE intrång på Forsmark och Ringhals oktober 2012 Kan utlösas vid misstag av svensk trupp i religiöst känsliga områden eller uttryck i tal, skrift eller konst. Ställverk Ställverken är obevakade anläggningar där kärnreaktorerna ansluts till 400 kv nätet. 5. Risk Detonering av fordon lastat med Ammoniumnitrat Gasol DME (Dimetyleter) har stor sprängverkan En Volvo lastbil med 500 1000 liter DME utgör ett extremt hot mot ställverket (Explosion kan troligen utlösas med vanligt handeldvapen enl FOI) 16
6. Risk Flygplan enl 9/11 scenario Forsmark Den valda platsen ligger i ett område med historiskt hög seismisk aktivitet. Hot mot befintligt kraftverk Terroristhandling bron över kylvattenkanal Blockering av kylvattenintag Lastbil dumpas i kanalen med last av ex.vis Flis Gullfiber 17
Den stora händelsen under föregående år har varit den stora kärnkraftsolyckan i Japan. SERO har följt utvecklingen för att dra lärdomar av händelseförloppet. En viktig lärdom är att det visat sig mycket olämpligt att lagra använt kärnbränsle nära reaktorer, vilket gör bränslet mycket svåråtkomligt vid en reaktorolycka som leder till radioaktiva utsläpp till omgivningen. En direkt lärdom av detta är, att man kan konstatera att slutförvaret i Forsmark ligger alldeles för nära reaktorerna Då CLAB sannolikt kommer att vara i drift minst 50 år framåt och dessutom kräver utbyggnad bör man därför överväga en flyttning av hela anläggningen till en bättre lokalisering med möjlighet att utnyttja naturliga vattenflöden som avlänkas för kylning utan större insatser av yttre kraft. Tänkbara platser för detta kan vara runt Trollhättan eller Älvkarleby där det finns goda möjligheter att utnyttja de naturliga vattenflödena, dessutom är staten genom Vattenfall AB markägare i båda områdena vilket sannolikt kan underlätta en mer framtidssäker etablering av CLAB i något av dessa områden. I Trollhätteområdet är det sannolikt möjligt att utnyttja befintliga hamnresurser i Älvkarlebyområdet krävs landtransport från befintliga hamnar vid Skutskär eller Karlholmsbruk, avstånd c:a 10 km resp. c:a 15 km När det gäller slutförvaret i Forsmark bör lärdomen från Fukushima omedelbart omsättas så att byggnationen på den plats man nu tänkt sig för slutförvaret, omedelbart bör avbrytas för att undvika dyra felinvesteringar. I stället bör slutförvaret flytta till en ny plats minst 30 km eller längre bort från reaktorerna i Forsmark. SERO håller det inte heller för osannolikt att EU kommer att tillämpa lärdomen från Fukushima om faran av för täta etableringar, genom att kräva ett minimiavstånd mellan lager och reaktorer vid nyanläggningar. SERO har framfört den ståndpunkten i olika sammanhang. SERO har även granskat rapporterna från gjorda stresstester avseende reaktorer och CLAB avseende reservkraftförsörjning. Vår granskning har i första hand inriktat sig på vilken bränsletyp som används. Vi riktar vår uppmärksamhet mot bränslets innehåll av FAME (biobränslebaserade tillsatser) som lätt 18
skapar förutsättningar för bakterieangrepp i bränslet med slembildning som följd. Riskerna är här att bränslefiltren sätts igen vid fullast och långa gångtider. I stresstesterna nämns inte något om risker med bränslen som inte är lagringsstabila. Kopparkapsel Kapselns motståndskraft mot korrosion har inte tydligt redovisats Koppar påverkas ogynnsamt av gammastrålning Koppar påverkas av syre, svavel, väte, salt mm Alternativa kopparlegeringar har inte redovisats av typ (Cu-Cr-Zr) Möjligheten till plasmasprutning med bor enl patent WO 2007/117279 A2 Alternativa material till koppar redovisas inte. Ex keramer - Zirkoniumoxid FZM/K o USA Rostfritt material Alla metaller påverkas av gammastrålning och hur snabbt nedbrytningen sker är oklart. Alla åldringsförsök hittills har skett utan närvaro av gammastrålning. SERO anser att domstolen bör ålägga SKB att genomföra ett fullskaleförsök med en kopparkapsel fylld med bränsleelement på samma sätt som det är tänkt att fungera i framtiden. Kopparkapseln bakas sedan in i bentonitleran. Samtidigt kan olika delar av kopparkapseln ytbehandlas på olika sätt, bl a. med bor. En första koll av vad som skett kan ske efter 10 år och därefter vart tionde år 19
20
21
8. Hultsfred 22 Hultsfred som slutförvarsplats har ignorerats. Hultsfreds belägenhet >30 km från OKG och ett förvarsdjup som utgörs av sött grundvatten ger stora fördelar framför Forsmark. 9. Nollalternativet Det redovisade nollalternativet är det tillstånd som råder idag. Strålningsnivåerna som redovisas i nollalternativet är kraftigt undervärderade mot uppmätta varden i Fukushima. 11.1.2 Risk- och säkerhetsfrågor 11.1.2.1 Risker vid förlängd kontrollerad drift I tidigare säkerhetsanalyser för Clab har ingående missödesanalyser genomförts. Olika scenarier som analyserats är bland annat brand, hanteringsmissöden, långvarig förlust av kylning och spädmatning av bassängerna, yttre påverkan, jordbävning och nedfallande stenblock i bassängen. Gemensamt för dessa är att konsekvenserna vid en förlängd lagring blir lägre än de som beräknats i säkerhetsredovisningen eftersom radioaktiviteten i bränslet liksom resteffekten i bränslet avklingar med tiden. En förlängd mellanlagring i Clab innebär inte några väsentliga risker för omgivningen under förutsättning att dagens höga kvalitet på drift och underhåll kan upprätthållas. Clab kan med rimligt underhåll drivas på ett säkert sätt i 100 200 år och bränslets tålighet för långtidslagring är god. Om Clab skulle överges i framtiden kan det få allvarliga konsekvenser. 11.1.2.2 Risker vid oplanerat övergivande Då samhällsutvecklingen i ett långtidsperspektiv är osäker går det inte att utesluta att Clab vid någon tidpunkt skulle komma att överges. Vid ett oplanerat övergivande av anläggningen ökar risken främst till följd av att samtliga system sätts ur spel och att underhållet uteblir. Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten, till följd av ett oplanerat övergivande av Clab, har beräknats för ett scenario med 60 års drift av alla de reaktorer som nu är i drift. Det innebär att beräknade nivåer är något överskattade i förhållande till det referensscenario som gäller i dag för driften av kärnkraftverken. Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft Vattnet i lagringsbassängerna kan torrkoka till följd av avsaknad av ventilation och kylning av bränslet om anläggningen överges. Vissa radioaktiva ämnen kommer då att förångas och frigöras från bränslet för att sedan transporteras ut ur anläggningen genom självdragsventilation. Torrkokning skulle gå snabbast då bränslet har sin maximala resteffekt, vilket inträffar år 2042. Om anläggningen överges vid denna tidpunkt tar det cirka en vecka innan vattnet börjar koka och därefter tar det ytterligare tio till tolv veckor innan bassängerna är torrlagda. Atmosfäriska spridningsberäkningar har genomförts för ett oplanerat övergivande av Clab. Beräkningarna visar att dosen som en person erhåller minskar med avståndet från anläggningen och är beroende av vid vilken tidpunkt övergivandet sker. Vid ett övergivande år 2042, då bränslet har sin maximala resteffekt, kommer en person som befinner sig på en kilometers avstånd från Clab att få en dos på drygt 0,1 millisievert per timme. Detta
motsvarar cirka 400 millisievert per år vid vistelse utomhus under åtta timmar per dygn på denna plats under ett år. Motsvarande dos från Clab om det överges år 2085 blir 0,06 millisievert per timme, vilket motsvarar en årsdos på 160 millisievert /11-2/. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:51) är dosgränsen för allmänheten 1 millisievert per år för den sammanlagda dosen från alla verksamheter med joniserande strålning. Vid ett sent övergivande av Clab kommer bränslet inte att torrläggas eftersom resteffekten avtagit till en nivå som är lägre än förångningen av den vattenmängd som flödar in i anläggningen då vattennivån står i nivå med bassängernas överkant. År 2800 är den uppskattade tidpunkt efter vilken torrkokning möjligen kan undvikas enligt genomförda beräkningar. Radioaktiva ämnen kommer dock att lakas ut till bassängvattnet och avgå till luften med vattenångan. Vid ett sent övergivande av Clab blir den förväntade dosen avsevärt mycket lägre än vid ett tidigt övergivande /11-2/. Utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten Om anläggningen överges och så småningom fylls med inläckande grundvatten kan radioaktiva ämnen lakas ut i grundvattnet och spridas vidare till recipient. Spridning kan ske först när resteffekten i det lagrade bränslet är tillräckligt låg för att inte längre bidra till en tillräcklig förångning av grundvattnet för att hålla grundvattenytan i och runt anläggningen avsänkt. Detta förväntas ske SERO anser: Nollalternativet är det förhållande som råder just nu. Rådande förhållande är inte acceptabelt! I lagstiftningen om MKB läggs stor vikt vid att alternativa lösningar presenteras. När det gäller KBS3-metoden finns alternativet djupa borrhål. Tyvärr har det alternativet endast utretts översiktligt och därefter avförts som möjligt alternativ. Med hänsyn till att hela KBSmetoden kan haverera på grund av att kopparkapseln inte tycks klara gammastrålning, bör alternativet djupa borrhål utredas mer grundligt. När det gäller aktiv våt kylning i CLAB finns alternativet torr luftkylning i betongkanistrar. Den metoden testas nu med framgång utomlands. Den metoden har två stora fördelar: Kylningen sker utan insats av extern energi och lagringen kan ske under ett par århundranden utan problem, vilket ger rådrum för beslut om vidare åtgärder med bränslet. SERO yrkar att Miljödomstolen färelägger SKB att inkomma med fördjupade analyser både beträffande djupa borrhål och torr förvaring i passivt luftkylda betongkanistrar. 10 Lågaktivt avfall Tillfarten till SFR är olämpligt placerad med bro över kylvattenintaget till reaktorerna Synpunkter på slutförvar av lågaktivt avfall i Forsmark 23
SERO har i ett remissvar daterat den 7 december 2011 framfört att den föreslagna platsen på låg nivå nära Östersjön är högst olämplig på grund av att läckande radioaktivitet från förvaret lätt kan rinna ut i havet, liksom utbyte av havsvatten och radioktivt förorenat grundvatten. På samma sätt som med CLAB och slutförvaret skulle en reaktorolycka med utsläpp av radioaktivitet över området, göra även detta slutförvar mycket besvärligt att sköta och använda. Även för denna typ av slutförvar bör ett minimiavstånd på 30 km användas. För denna typ av förvar bör det dock vara lättare att hitta en lämplig plats. 11.Medelaktivt avfall Problemet med SFR är främst placeringen alltför nära andra kärntekniska anläggningar. För att garantera god tillgänglighet i framtiden bör framtida utbyggnad ske minst 30 km från närmsta reaktor. 12. Återtag av utarmat uran Varje kilo bränsle motsvaras av 4-5 kg utarmat uran. I framtiden kan leverantören av upparbetat uran kräva att köparen även skall ta om hand det utarmade uranet. Beredskap för ett sådant omhändertagande saknas. 13. Alternativa slutförvarsmetoder DRD DRD- metoden bör utredas vidare i kombination med kanistrar för torrlagring. Ett mellanlager baserat på Dry Casks ger en handlingsfrihet under betryggande omständigheter med avtagande strålning och värme under mer än 200 år. Roland Davidsson Styrelseledamot SERO Olof Karlsson Styrelseledamot SERO 24