Konsekvensutredning avseende förslag till ändrade föreskrifter om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m

2012-07-13 Dnr 62-2012:750 1 (9) Konsekvensutredning avseende förslag till ändrade föreskrifter om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m Generell beskrivning av problemet och vad som ska uppnås 1 Med anledning av nya bestämmelser i skollagen (2010:800) om betyg m.m. och den nya förordningen (2011:1108) om kommunal vuxenutbildning behöver Skolverket samla in delvis nya uppgifter. Föreskrifterna på detta område har ingen anknytning till de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU om inget annat anges i texten. Skolverkets nya föreskrifter som nu föreslås är i princip en anpassning av föreskriften till den nya regleringen av skolan. Förändringarna i uppgiftsinsamlingarna är en följd av de nya bestämmelserna och begreppen i skolförfattningarna. Uppgiftslämnarna och systemleverantörerna får information från SCB om förändringar i rapporteringen. I nästföljande avsnitt ges en mer detaljerad beskrivning per skolform. 1 Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6 och 7 $$ i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning

2 (9) Innehållsförteckning KONSEKVENSUTREDNING AVSEENDE FÖRSLAG TILL ÄNDRADE FÖRESKRIFTER OM UPPGIFTSINSAMLING FRÅN HUVUDMÄNNEN INOM SKOLVÄSENDET M.M... 1 UPPGIFTER OM ANORDNARE... 2 BESKRIVNING AV PROBLEMET OCH VAD MAN VILL UPPNÅ... 2 BESKRIVNING AV ALTERNATIVA LÖSNINGAR FÖR DET MAN VILL UPPNÅ OCH VILKA EFFEKTERNA BLIR OM NÅGON REGLERING INTE KOMMER TILL STÅND... 3 UPPGIFTER OM VILKA SOM BERÖRS AV REGLERINGEN... 3 UPPGIFTER OM KOSTNADSMÄSSIGA OCH ANDRA KONSEKVENSER REGLERINGEN MEDFÖR OCH EN JÄMFÖRELSE AV KONSEKVENSERNA FÖR DE ÖVERVÄGDA REGLERINGSALTERNATIVEN... 3 BEDÖMNING AV OM SÄRSKILDA HÄNSYN BEHÖVER TAS NÄR DET GÄLLER TIDPUNKTEN FÖR IKRAFTTRÄDANDE OCH OM DET FINNS BEHOV AV SPECIELLA INFORMATIONSINSATSER... 6 KONTAKTPERSON... 6 UPPGIFTER OM BETYG I ÅRSKURS 6, SO I ÅRSKURS 6 RESPEKTIVE ÅRSKURS 9 OCH NO-PROV I ÅRSKURS 6 SAMT STÖDÅTGÄRDER... 6 BESKRIVNING AV PROBLEMET OCH VAD MAN VILL UPPNÅ... 6 BESKRIVNING AV ALTERNATIVA LÖSNINGAR FÖR DET MAN VILL UPPNÅ OCH VILKA EFFEKTERNA BLIR OM NÅGON REGLERING INTE KOMMER TILL STÅND... 7 UPPGIFTER OM VILKA SOM BERÖRS AV REGLERINGEN... 7 UPPGIFTER OM KOSTNADSMÄSSIGA OCH ANDRA KONSEKVENSER REGLERINGEN MEDFÖR OCH EN JÄMFÖRELSE AV KONSEKVENSERNA FÖR DE ÖVERVÄGDA REGLERINGSALTERNATIVEN... 7 BEDÖMNING AV OM SÄRSKILDA HÄNSYN BEHÖVER TAS NÄR DET GÄLLER TIDPUNKTEN FÖR IKRAFTTRÄDANDE OCH OM DET FINNS BEHOV AV SPECIELLA INFORMATIONSINSATSER... 9 KONTAKTPERSON... 9 Uppgifter om anordnare i vuxenutbildningen Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå En stor del av undervisningen inom vuxenutbildningen bedrivs på entreprenad av andra anordnare än kommun eller landsting. Andelen är nu över 40 procent inom komvux och över 30 procent inom sfi. Den uppgift som finns tillgänglig idag är typ av anordnare för varje kursdeltagare: kommun, landsting, studieförbund, folkhögskola eller övrig anordnare. Många kommuner har flera olika övriga anordnare och det är då inte möjligt att särskilja uppgifter för de enskilda anordnarna. Att kunna särskilja uppgifter för enskilda anordnare är angeläget av flera skäl. Det är t.ex. av intresse att se vilka anordnare som har flest antal elever, både lokalt och nationellt. Men särskilt viktigt är det att kunna analysera skillnader i studieresultat mellan olika anordnare. För sfi finns uppgifter om vilken anordnare som anordnar, i de fall då det är denne anordnare som rapporterar uppgifter till SCB. Det är kommunen som är huvudman för utbildningen som avgör ifall anordnaren ska rapportera. Upplägget innebär

3 (9) att det inte går att säga med säkerhet hur många som läser sfi hos annan anordnare än kommun eller landsting. Det är angeläget att få tillförlitliga uppgifter om detta, t.ex. därför att denna utbildning kan vara på väg att genomgå en förändring mot större möjligheter för eleverna att välja var de vill studera. Då blir det angeläget att kunna följa utvecklingen av antalet elever hos olika anordnare som en sådan förändring kan innebära. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Uppgifter om anordnare skulle kunna samlas in genom enkäter till huvudmännen. Men sådana uppgifter skulle inte gå att koppla samman med uppgifter om elevernas bakgrund och studieresultat, utan bara ge antalsuppgifter. En sådan lösning skulle också vara minst lika krävande för huvudmännen att medverka i. Om ingen reglering kommer till stånd kommer det fortfarande att vara omöjligt att säga något om de olika anordnarnas elever och studieresultaten hos dessa. Det blir omöjligt att säga något om utvecklingen av andelen elever i sfi som läser hos annan anordnare. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som berörs av den föreslagna regleringen är huvudmän för kommunal vuxenutbildning. Det är dessa som har ansvaret att rapportera uppgifter om komvux och sfi till SCB. Vad gäller sfi finns det även folkhögskolor som är huvudmän. Dessa kommer också att bli skyldiga att rapportera anordnare, men där torde det bara enbart vara huvudmannen som är anordnare. Andra anordnare än kommuner och landsting kan beröras, i de fall huvudmannen avtalat om att det är denne som ska rapportera till SCB. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Till grund för uppgifterna om konsekvenserna för huvudmännen av den föreslagna regleringen ligger kontakter med ett antal huvudmän och systemleverantörer. Erfarenheten från SCB:s insamlingar är att de uppgifter som kräver mycket arbete vid rapporteringen är sådana som kräver manuell inläggning för varje elev eller kursdeltagare. Det finns sådana exempel för sfi, som antal elevtimmar och deltagande i läs- och skrivundervisning. De uppgifter som läggs in en gång för en viss elev eller kursdeltagare kräver i jämförelse en bara liten arbetsinsats. Uppgift om anordnare är en sådan uppgift. Det extra arbete som en rapportering till SCB kräver handlar om att uppgiften ska läggas in just i det sammanhanget. Det handlar om en

4 (9) teknisk anpassning. Själva rapporteringen torde innebära en mycket liten extra arbetsinsats. Uppgiften om anordnare för varje kursdeltagare finns redan tillgänglig hos huvudmännen. Alla huvudmän måste veta vilka kursdeltagare som läser hos varje enskild anordnare. Det gäller resurstilldelning men också olika typer av uppföljning, arkivering av betyg och utfärdande av slutbetyg. Det är omöjligt att i förväg avgöra med noggrannhet vilka kostnaderna kommer att bli för huvudmännen. Kostnaderna kan grovt delas upp i kostnad för arbetstiden för dem som rapporterar och kostnaden för de administrativa systemen. Båda typerna av kostnader är svåra att uppskatta. Huvudmännen själva anger att de har svårt att bedöma hur lång tid det en viss rapportering kommer att ta, och därmed hur stora kostnaderna i form av arbetstid kommer att bli. Och uppgifter om kostnader för de administrativa systemen är svåra att uppskatta då företagen som är systemleverantörer är ovilliga att avslöja priserna som kunderna, d.v.s. huvudmännen, får betala. Ett försök att uppskatta arbetsinsats och kostnad görs dock här. Till grund för denna uppskattning ligger ett mindre antal kontakter med systemleverantörer och huvudmän. Bedömningen är att de flesta kommuner kommer att rapportera via ett administrativt system som föreberetts för denna typ av rapportering. I beräkningar som redovisas här är antagandet att 250 av Sveriges kommuner (och vissa landsting) kommer att använda sådana system. Bedömingen är att det inte kommer att bli någon kostnad för de administrativa systemens anpassning till denna rapportering då denna förändring ses som en kostnad som följer av förändring p.g.a. förändring i författning i befintlig rapportering. Antalet som inte har speciellt anpassade system har satts till 50. Arbetsinsatser och kostnader: anpassning i administrativt system De flesta av huvudmännen för vuxenutbildningen använder administrativa system med särskilda systemleverantörer som ansvarar för drift och underhåll. För dessa huvudmän så krävs det att deras leverantör lägger till uppgiften om anordnare i den del av deras system som rör rapporteringen till SCB. Sedan måste de anordnare som huvudmannen har anlitat för en aktuell tidsperiod läggas in så att de blir valbara. När detta är gjort blir det möjligt att koppla varje undervisningsgrupp till anordnaren av undervisningen. Denna uppgift kommer sedan att följa med i den fil som skickas till SCB efter avslutat halvår. Arbetsinsats och kostnad för huvudmännen: Inläggning av möjligheten att rapportera. o Utförare: systemleverantörerna o Kostnad för huvudmännen: ingen

5 (9) Inläggning av systemleverantörer för aktuell period+koppling av undervisningsgrupp o Utförare: systemleverantörerna/huvudmännen o Kostnad för huvudmännen: låg. o Kalkyl/år: 1 timme*250 huvudmän*350 kr/timmen=87 500 kr Rapportering till SCB. Antagandet här är att de flesta inte kommer att ha några problem vid rapporteringen, och då få en mycket låg arbetsinsats och kostnad. o Utförare: huvudmännen o Kostnad för huvudmännen: låg o Kalkyl/år: Inga svårigheter: 0,15 timme*220 huvudmän*350 kr/timme=11 550 kr Svårigheter uppstår:1,5 timme*30 huvudmän*350 kr/timme=15 750 kr Den sammanlagda kostnaden blir enligt denna kalkyl 114 800 kr. Arbetsinsatser och kostnader: rapportering utan anpassning i administrativt system De som saknar anpassning till denna rapportering i sitt administrativa system måste rapportera uppgiften via blankett där de anger uppgifter för varje kursdeltagare på enskilda rader. Eventuellt kan uppgifter om anordnare trots detta kunna anges i bulk, dvs många rader kan fyllas i samtidigt med samma uppgift. Uppgiften borde därför inte heller i kräva så mycket tid att rapportera. Arbetsinsats och kostnad för huvudmännen: Rapportering till SCB. Antagandet här är att de flesta inte kommer att ha några problem vid rapporteringen, och då få en mycket låg arbetsinsats och kostnad. o Utförare: huvudmännen o Kostnad för huvudmännen: låg o Kalkyl/år: Inga svårigheter: 1 timme*40 huvudmän*350 kr/timme= 14 000kr Svårigheter uppstår: 2 timmar*10 huvudmän 350 kr/timme=7000 kr Den sammanlagda kostnaden blir enligt denna kalkyl 21 000 kr. Total kostnad för huvudmännen Den totala uppskattningen blir med kalkylerna som gjorts här 135 800. Det är vik-

6 (9) tigt att återigen påpeka svårigheten i att göra uppskattningar av denna kostnad. Något som också har betydelse i sammanhanget är att uppgiften om typ av anordnare inte längre behöver anges den uppgift som samlas in i dagsläget. Därmed försvinner en viss arbetsinsats och därmed en viss kostnad vilket gör att den totala kostnaden av den föreslagna förändringen blir lägre en vad beräkningen visar. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Det är önskvärt att en förordning gällande rapportering av uppgifter om anordnare kan träda i kraft under början av hösten 2012, så att det blir möjligt att få en första rapportering kring årsskiftet 2012/2013 (av uppgifter för andra halvåret 2012). Som vid alla tillfällen då en ny uppgift ska rapporteras är det nödvändigt med informationsinsatser. Information kommer att gå ut till systemleverantörerna, till ansvariga hos huvudmännen och till upgiftslämnarna (som är de som praktiskt ska sköta rapporteringen). Informationsinsatserna genomförs i samarbete med SCB. Kontaktperson Tobias Engberg Undervisningsråd Enheten för utbildningsstatistik Telefon: 08-5273 31 63 E-post: tobias.engberg@skolverket.se Uppgifter om Betyg i årskurs 6, SO-prov i årskurs 6 respektive årskurs 9 och NO-prov i årskurs 6 samt Stödåtgärder Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå I och med tidigare och tydligare nationella mål, där elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, avser Skolverket att samla in betygen i årskurs 6 från och med 2013. Enligt regleringsbrevet för 2012 ska Skolverket samla in resultaten av samtliga genomförda nationella prov på delprovsnivå i grundskolan och motsvarande skolformer. För att förenkla dagens insamling samt för att kunna följa upp stödinsatser i förskoleklass och grundskola kommer den tidigare gruppinsamlingen ske på individnivå. Innehållet i åtgärdsprogrammen kommer inte att samlas in.

7 (9) Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Insamling av uppgifter kan ske regelbundet eller tillfälligt, det kan ske på kommunal-, skol- eller individnivå. En insamling måste vara så precis som möjligt, så att uppgiftslämnaren klart förstår vad som efterfrågas och att tveksamheter undanröjs för att uppgifterna ska vara jämförbara. Här följer några för- respektive nackdelar med olika förfaringssätt: - en regelbunden insamling ger möjlighet till jämförbarhet över tid, en tillfällig kan enbart uppmärksamma brister. - att tillfråga den kommunala nivån är i regel mindre komplicerat och kostsamt, men detta ger inte någon nationell bild av skillnader mellan skolor. Dessutom missar man då alla de fristående skolorna eftersom kommunen bara kan svara för de skolor den är huvudman för. Tidigare omfattades inte de fristående skolorna av regleringarna avseende särskilt stöd och anpassad studiegång då det låg under hemkommunens ansvar. - att tillfråga skolnivån innebär att rektorerna på ett omedelbart sätt får kunskap om vad den nationella nivån förväntar sig av dem. Det pekar också klart ut rektorns ansvar. En annan fördel är att man mer direkt kan se skolor som sticker ut. Som vanligt kan det finnas alla möjliga förklaringar till det. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Alla skolor med förskoleklass, grundskola, sameskola och specialskola kommer att beröras av förändringarna. Totalt kommer cirka 2 700 kommunala grundskolor och 620 fristående grundskolor att beröras av de aktuella nytillkomna betygs- och provinsamlingarna. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Till grund för uppgifterna om konsekvenserna för huvudmännen av den föreslagna regleringen ligger kontakter med ett antal huvudmän och systemleverantörer. De kostnader som föreligger är administrativa kostnader, dvs tid som behöver läggas ner för att överföra informationen. I de avtal med systemleverantörer som kommunerna har ingår ofta uppdateringar utifrån gällande lagstiftning. För de huvudmän som har ett administrativt system som är förberett för rapportering blir det endast en liten arbetsinsats för den löpande rapporteringen. Det är dock en stor skillnad i arbetsinsats mellan att tömma data från ett system som är förberett för en viss typ av rapportering och att sammanställa dessa uppgifter genom manuellt arbete t.ex. i Excel.

8 (9) De nya nationella proven och betygen i årskurs 6 kräver att nya insamlingar görs. Insamlingen av stödåtgärder kommer däremot att förenklas för de uppgiftslämnare som har administrativa system eller register då de inte behöver summera uppgifterna innan de översänds till SCB. När det gäller de nya proven och betygen kommer de att läggas in i redan befintliga system. Det är omöjligt att i förväg avgöra med noggrannhet vilka kostnaderna kommer att bli för huvudmännen. Kostnaderna kan grovt delas upp i kostnad för arbetstiden för dem som rapporterar och kostnaden för de administrativa systemen. Båda typerna av kostnader är svåra att uppskatta. Huvudmännen själva anger att de har svårt att bedöma hur lång tid en viss rapportering kommer att ta, och därmed hur stora kostnaderna i form av arbetstid kommer att bli. Och uppgifter om kostnader för de administrativa systemen är svåra att uppskatta då företagen som är systemleverantörer är ovilliga att avslöja priserna som kunderna, dvs huvudmännen, får betala. Ett försök att uppskatta arbetsinsats och kostnad görs nedan. Bedömningen är att de flesta uppgiftslämnare kommer att rapportera via ett administrativt system som föreberetts för denna typ av rapportering. Bedömningen är att det inte kommer att bli någon kostnad för de administrativa systemens anpassning till denna rapportering då denna förändring ses som en kostnad som följer av förändring p.g.a. förändring i författning i befintlig rapportering. Arbetsinsatser och kostnader De flesta av huvudmännen använder administrativa system med särskilda systemleverantörer som ansvarar för drift och underhåll. För dessa huvudmän så krävs det att deras leverantör lägger till uppgiften om betygen, SO- respektive NO-prov respektive stödåtgärder i den del av deras system som rör rapporteringen till SCB. Denna uppgift kommer sedan att följa med i den fil som skickas till SCB. Arbetsinsats och kostnad för huvudmännen: Inläggning av möjligheten att rapportera. o Utförare: systemleverantörerna o Kostnad för huvudmännen: ingen Rapportering till SCB. Antagandet här är att de flesta inte kommer att ha några problem vid rapporteringen, och då få en mycket låg arbetsinsats och kostnad. o Utförare: skolor o Kalkyl/år:

9 (9) Betyg och SO- respektive NO-prov: Antal Tid Pris/tim Totalt kr Totalt tim Kommunala skolor 2700 2 350 1 890 000 5400 Fristående skolor 623 2 438 545 748 1246 Omläggningen av insamling av stödåtgärder kommer inte att tillföra några kostnader då det blir en förenkling av inrapporteringen. Den sammanlagda kostnaden blir enligt denna kalkyl 2 435 748 kr. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Det är önskvärt att en förordning gällande rapportering av uppgifter kan träda i kraft under början av hösten 2012, så att det blir möjligt att få en första rapportering 15 oktober 2012. Som vid alla tillfällen då en ny uppgift ska rapporteras är det nödvändigt med informationsinsatser. Information kommer att gå ut till systemleverantörerna, till ansvariga hos huvudmännen och till uppgiftslämnarna. Informationsinsatserna genomförs i samarbete med SCB. Kontaktperson Linnéa Rask Undervisningsråd Enheten för utbildningsstatistik Telefon: 08-5273 33 58 E-post: linnea.rask@skolverket.se