Kv. Staren 18 påbyggnad av bostadshus

Kv. Staren 18 påbyggnad av bostadshus Riskbedömning Riskanalys och värdering av riskbilden med avseende på farligt godstransporter Upprättad: 2011-11-08 Reviderad: 2012-05-08 Brandgruppen AB Antal sidor: 38 BRANDGRUPPEN AB Säte i Stockholm Org. nr 556542-9122 Södra Agnegatan 29 112 29 STOCKHOLM Tfn 08-21 50 90 Fax 08-24 22 25 www.brandgruppen.se

Kund: - Sida 2 (38) Dokumentinformation Uppdragsnummer: 8379001 Dokumenttitel: Uppdragstitel: Kv. Staren 18 påbyggnad av bostadshus Riskbedömning Dokumentnummer: RB 03 Uppdragsgivare: - - Tel. - Uppdragsgivarens referens: - Handläggare: Kontrollerad av: Krister Carlens Robert Berg Nyckelord: Rapportstatus: Konfidentiell Intern Öppen 04 2012-05-08 Krister Carlens Robert Berg 03 2011-12-01 Krister Carlens Robert Berg 02 2011-11-22 Krister Carlens Robert Berg 01 2011-11-08 Prel. Krister Carlens Robert Berg Version Datum Anmärkning Handläggare Kontrollerad av Sökväg:: F:\Staren\Dokument\Beskrivningar\Riskbedömning Kv. Staren.docx

Kund: - Sida 3 (38) INNEHÅLL 1Inledning... 4 1.1 Uppdragsbeskrivning... 4 1.2 Mål och syfte... 4 1.3 Omfattning... 4 1.4 Definitioner, metodval och acceptanskriterier... 5 1.4.1 Definitioner... 5 1.4.2 Metodval... 6 1.4.3 Acceptanskriterier... 7 2Förutsättningar... 8 2.1 Området... 8 2.2 Trafiksituation... 9 2.2.1 Framtiden... 10 2.3 Kv. Staren 18... 10 3Analys... 13 3.1 Konsekvens av olycka... 13 3.1.1 Klass 1 Explosiva ämnen... 13 3.1.2 Klass 2 Gaser... 15 3.1.3 Klass 3 Brandfarliga vätskor... 18 3.1.4 Klass 4 Brandfarliga fasta ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen 20 3.1.5 Klass 5 Oxiderande ämnen... 20 3.1.6 Klass 6 Giftiga ämnen... 21 3.1.7 Klass 8 Frätande ämnen... 21 3.1.8 Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål... 21 3.2 Frekvensen för olycka med farligt gods... 21 3.3 Resultat från analysen... 23 3.3.1 Diskussion om risksituation i framtiden... 25 4Osäkerheter... 26 4.1 Stokastiska osäkerheter... 26 4.2 Kunskapsbaserade osäkerheter... 26 4.2.1 Utsläppsfrekvenser... 26 4.2.2 Spridning... 26 4.2.3 Skadeverkan... 27 5Värdering... 28 6Slutsats... 29 7Referenser... 31 Bilaga A Frekvensen för respektive händelse... 33 Bilaga B Beräkning av tryck och impuls vid en explosion... 34 Bilaga C Beräkningar i Gasol... 37

Kund: - Sida 4 (38) 1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Brandgruppen AB har erhållit uppdrag att upprätta en riskbedömning. Syftet med riskbedömningen är att visa hur riskbilden ser ut i samband med påbyggnad av bostadskvarteret Kv. Staren 18 med hänsyn till farligt godstrafiken på Valhallavägen, bensinstationen på Birger Jarlsgatan 120 och leveranser till bensinstation belägen på Birger Jarlsgatan 68. Då påbyggnaden etableras i närhet till transportled för farligt gods 1 samt bensinstation erfordras en värdering av riskerna som dessa medför. Länsstyrelsen har följande rekommendation vad gäller ny bebyggelse intill farligt godsleder på väg 2 : 25 meter byggnadsfritt närmast transportleden tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från vägkant bör undvikas sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter närmare än 75 meter från vägkant bör undvikas. och följande för bebyggelse intill bensinstationer I nyplaneringsfallet bör alltid ambitionen vara att hålla ett avstånd på 100 meter från en bensinstation tillbostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus. tät kontorsbebyggelse närmare än 25 meter från en bensinstation bör undvikas sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter närmare än 50 meter från en bensinstation bör undvikas. Avståndet mellan den planerade påbyggnaden och riskkällorna uppmätts till följande: - Avstånd till Valhallavägen; 60 meter. - Avstånd till Birger Jarlsgatan (transportled till bensinstation på Birger Jarlsgatan 68; 5 meter. - Avstånd till bensinstation på Birger Jarlsgatan 120; 80 meter. 1.2 Mål och syfte Målet med riskbedömningen är att skapa ett underlag som visar riskbilden för den planerade påbyggnaden och de riskkällor som ligger i dess närhet. Syftet med riskbedömningen är att avgöra om den planerade utformningen av fastigheten visar erforderlig riskhänsyn. Analysen kommer även att, vid behov, presentera förslag på åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att visa tillräcklig riskhänsyn. 1.3 Omfattning Riskbedömningen omfattar de risker som påverkar Kv. Staren 18 och dess påbyggnad samt personer som befinner sig i närheten av fastigheten. De identifierade riskkällorna är farligt godslederna Valhallavägen och Birger Jarlsgatan samt bensinstationen belägen på Birger Jarlsgatan 120. 1 Räddningsverket, Räddningsverkets väginformation om Farlig gods 2006 2 Länsstyrelsen i Stockholms Län, Stockholm, Rapport 2000:01, 2000

Kund: - Sida 5 (38) 1.4 Definitioner, metodval och acceptanskriterier 1.4.1 Definitioner Begreppen risk, riskanalys, riskhänsyn och riskbedömning har olika mening beroende av i vilket sammanhang det används. I denna riskbedömning används definitioner som är internationellt accepterade genom IEC-standard 3. Definitionen har nyligen även antagits i Länsstyrelsens riskpolicy 4 RISKANALYS Definition av omfattning Identifikation av riskerna Beräkning av risken Riskbedömning RISKVÄRDERING Beslut om risk kan tolereras Analys av alternativ Riskhantering RISKREDUKTION/ KONTROLL Beslutsfattande Genomförande Övervakande Figur 1 Riskhanteringsprocessen 5. I standarden definieras risk som sannolikheten/frekvensen för att en händelse ska inträffa, sammanvägt med den negativa konsekvens en händelse medför. Det bör dock poängteras att risker kan belysas genom flera dimensioner då storleken på risken delvis bestäms genom subjektiva bedömningar. Subjektiva bedömningar och uppfattningar (riskperception) varierar vanligtvis bland individer och grupper i samhället 6. I riskanalysmetodiken som används i denna riskbedömning används ett tekniskt perspektiv, dvs. risken definieras som en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Med konsekvens avses här resultatet av en oönskad händelse i termer av personskada. Med sannolikhet avses ett mått på hur ofta denna händelse förväntas inträffa (olyckans frekvens). Risk kan i vissa sammanhang även beaktas för egendom och/eller för miljö. I denna riskanalys sker dock begränsning till endast personrisk. Riskbilden redovisas 3 International Electrotechnical Commission (IEC), International Standard Dependability Management Part 3, 1995 4 Länsstyrelserna i Skåne län Stockholms län, Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen, 2006-09 5 International Electrotechnical Commission (IEC), International Standard Dependability Management Part 3, 1995 6 Øresund Safety Advisers, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, 2004

Kund: - Sida 6 (38) sedan som individrisk och samhällsrisk där samhällsrisken jämför med nulägen (0- allternativ). 7 Individrisken illustrerar den risk en hypotetisk person utsätts för då han/hon vistas kontinuerligt på en bestämd plats i närheten av ett riskobjekt. I denna riskbedömning är farligt godsleden riskobjekt. Individrisken är inte beroende på befolkningstätheten i området och beräknas med följande ekvation: IR= där n i= 1 IR x, y, i (ekv. 1) IRx,y = Den totala individrisken för att förolyckas vid den geografiska platsen x, y IRx,y,i = Individrisken för att omkomma vid den geografiska platsen x, y för den inträffade händelsen i. n = total antalet händelser som analysen innehåller vars effektzon sträcker sig till eller förbi den geografiska platsen x, y. Samhällsrisken tar till skillnad från individrisken hänsyn till befolkningstätheten. Samhällsrisken återger sannolikheten för ett visst antal personer omkommer till följd av en olycka. I denna riskbedömning används medelsamhällsrisken för att redovisa samhällsrisken. Medelsamhällsrisken beräknas enligt följande ekvation 8 : Medelsamhällsrisken = där: f i N i n = frekvensen för händelsen i = antalet omkomna vid händelse nummer i = antalet av händelser som hanteras i analysen 1.4.2 Metodval Följande tillvägagångssätt tillämpas för att genomföra riskbedömningen för påbyggnaden av Kv. Staren 18. - Platsbesök med identifiering av riskkällor, området och skyddsobjekt. - Genomgång av befintliga utredningar avseende farligt gods i det aktuella kvarterets närhet. Stora delar av informationen om transporterade mängder som används i denna riskbedömning är hämtad från en riskbedömning genomförd 2010 vid upprättande av bostäder i kvarteret Svea Fanfar. Anledningen till detta är att denna riskbedömning är djupgående vad gäller riskkällan transport av farligt gods på Valhallavägen. - Genomgång av information för den pågående trafikleden Norra länken. - Kontakt med verksamheten på de två bensinstationerna längs Birger Jarlsgatan. - Analys av konsekvenser och frekvenser vid en farligt godsolycka. - Analys av frekvenser för respektive olycka. 7 CCPS, Guidelines for Chemical process Quantitative Risk Analysis, 1989 8 CCPS, Guidelines for Chemical process Quantitative Risk Analysis, 1989

Kund: - Sida 7 (38) - Sammanställning av riskbilden för det aktuella kvarteret samt bedömning om risken kan ses som tolerabel eller inte. - Vid behov analyseras riskreducerande åtgärder. Metodiken för analys av konsekvenserna vid en farlig godsolycka varierar beroende på vilket ämne som släpps ut. 1.4.3 Acceptanskriterier Det finns inga fastställda acceptanskriterier för vad som är en acceptabel risk i samband med farligt godstransporter. Däremot finns riktlinjer som är framtagna i samband med riskvärdering vilka används i denna riskbedömning. Det Norske Veritas (DNV) har på uppdrag av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (fd. Räddningsverket) sammanställt en rapport med rekommendation för acceptanskriterier för risker. Risken anses som tolerabel enligt Räddningsverket 9 om följande är uppfyllt: Individrisken anses som tolerabel om den understiger 10-7 per år Individrisken anses som tolerabel, under vissa förutsättningar, om den understiger 10-5 per år Samhällsrisken anses som tolerabel om frekvensen understiger 10-6 per år för en omkommen och tolerabel under vissa förutsättningar om den understiger 10-4 per år för en omkommen. Området mellan den övre och den undre gränsen kallas ALARP (As low As Reasonably Practicable) och utgör område där riskerna är acceptabla men skall reduceras om det är praktiskt och ekonomiskt möjligt. I denna riskbedömning används acceptanskriterierna som DNV har tagit fram. 9 Räddningsverket, Värdering av risk, utgåva 2002

Kund: - Sida 8 (38) 2 Förutsättningar 2.1 Området Den aktuella påbyggnaden planeras att ske på bostadshuset i Kv. Staren 18 som är belägen i korsningen Birger Jarlsgatan och Ingemarsgatan. Bostadskvarteret är beläget i utkanten av Stockholms centrala delar, markerat med blå färg i figuren nedan. Bensinstation Kv. Staren Figur 2 Kv. Staren 18, Källa Eniro.se. Ingemarsgatan är en lokalgata och inte en genomfartsväg vilket innebär att årsdygnstrafiken (ÅDT) sannolikt är låg. Någon exakt siffra saknas. Valhallavägen och Birger Jarlsgatan är dock betydligt mer trafikerade, och även med transport av farligt gods som passerar kvarteret vidare bort till bensinstation på Birger Jarlsgatan 68 10. På Birger Jarlsgatan 120 ligger en bensinstation där personbilar kan bl.a. tanka. 10 Statoil, telefonkontakt med M. Strömberg, 2011-11-02

Kund: - Sida 9 (38) Kv. Staren Bensinstation Figur 3 Bensinstation på Birger Jarlsgatan 120. 2.2 Trafiksituation Kv. Staren 18 är belägen nära två vägar som har betydande trafikmängd. Närmast ligger Birger Jarlsgatan Valhallavägen trafikeras av cirka 50 000 fordon per dygn 11 (ÅDT) varav 59 lastbilar med farligt gods per dygn 12. Uppgiften om antalet farligt godstransporter förbi området på Valhallavägen är hämtad från riskbedömning 13 för Kv. Svea Fanfar beläget på Lidingövägen. Anledningen till att denna uppgift används är för att farligt godstransporter endast är tillåtet från Roslagstull till Lidingövägen och den mängd transporter som sker på Valhallavägen förbi området borde vara densamma som den som sker förbi kv. Svea Fanfar. Kv. Svea Fanfar är beläget på Lidingövägen nära Valhallavägen. Följande uppgifter, inhämtade från annan riskbedömning 14, om antalet transporter av farligt gods och dess fördelning mellan ADR-klasser används i riskbedömningen Tabell 1 Antal och andel transport på Valhallavägen ADR-Klass Riskkategori Antal transporter/år Andel av transporterna i (%) 1 Explosiva ämnen och 34 0,2 föremål 2 Gaser 1322 6,2 3 Brandfarliga vätskor 16190 75,6 4 Brandfarliga fasta 147 0,7 ämnen 5 Oxiderande ämnen och peroxider 349 1,6 11 Vägverket, Åtgärder för ökad framkomlighet och minskad störning vid vägprojekt i storstad, 2009 12 WSP, Detaljerad Riskanalys Transporter av farligt gods Svea Fanfar, 2010 13 WSP, Detaljerad Riskanalys Transporter av farligt gods Svea Fanfar, 2010 14 WSP, Detaljerad Riskanalys Transporter av farligt gods Svea Fanfar, 2010

Kund: - Sida 10 (38) 6 Giftiga ämnen 228 1,07 7 Radioaktiva ämnen - - 8 Frätande ämnen 1763 8,2 9 Övriga farliga ämnen 1377 6,4 och föremål Summa: 21410 100 Antalet transporter per år (21410 transporter) innebär att det i snitt sker 21410 / 365 dagar = 59 transporter per dygn. Till bensinstationen på Birger Jarlsgatan 120 och 68 sker leveranser (2st.) varje dag. Leveranser till bensinstationen på Birger Jarlsgatan 120 sker inte förbi kvarteret utan via Valhallavägen. Leveranser till bensinstationen på Birger Jarlsgatan 68 sker däremot förbi kvarteret. ÅDT för Birger Jarlsgatan är 13 000 fordon per dygn 15. Inga uppgifter som föreligger i dagsläget tyder på att andra transporter än de till bensinstationen sker förbi kvarteret. 2.2.1 Framtiden Trafiksituationen i området är under stor utveckling och innebär en helt ny länk mellan Roslagstull och området inkluderat Loudden. För trafiksituationen intill det aktuella kvarteret innebär detta att majoriteten av farligt godstransporterna till och från industriområdet Loudden att minska drastiskt. Dessa transporter kommer istället ske genom tunnel från Roslagstull till Storängsbotten. Sannolikt kan transporter förbi kv. Staren 18 ske vid tillfällen då tunneln är stängd. Figur 4 Norra Länken. Transporterna på Birger Jarlsgatan förväntas öka med tiden. Hur mycket är oklart men under en 10 års period uppskattas transporterna uppgå till en ökning med 10 % vilket är ett vanligt antagande 16. Det ska dock nämnas att Länsstyrelsen i ett senare skede kan förbjuda eller begränsa farligt godstransporterna i tunneln. 2.3 Kv. Staren 18 Kv. Staren 18 är en befintlig fastighet med sju våningar samt vind. Vinden på denna fastighet byggs om för att inrymma fem lägenheter som ses i figuren nedan. 15 Movea Trafikkonsult, Trängseln på Stockholms gator och vägar, 2002 16 Telefonkontakt med Trafikkontoret, 2007

Kund: - Sida 11 (38) Figur 5 Den aktuella påbyggnaden Byggnaden är upprättat i betong och innehåller i främst bostäder. Annan verksamhet finns i markplan. Dock inga personintensiva verksamheter. Tabell 2: Personantal inom Kv. Staren 18 Objekt Personantal Kommentar Det tillkommande 25 våningsplanet Kv. Staren 18 175 Det är oklart hur många människor som kommer att vistas i de nya lägenheterna. Personantalet i de nya lägenheterna uppskattas till fem personer per lägenhet och således förväntas cirka 25 personer. Det är oklart hur många personer som vistas i lägenheterna i Kv. Staren 18. Genom att uppskatta att cirka fem personer finns i respektive lägenhet medför detta att personantalet i fastigheten uppgår till 25 personer per plan multiplicerat med sju plan. Personantalet i fastigheten blir då 175 personer. I de intilliggande byggnaderna uppskattas personintensiteten vara likvärdig den i Kv. Staren 18. I Stockholm bor drygt 4000 personer 17 per kvadratkilometer vilket innebär att det förväntas bo cirka 500-1000 personer i byggnaderna som vetter mot den aktuella vägsträckan som passerar förbi kv. Staren. 17 SCB hemsida 2011-12-01

Kund: - Sida 12 (38) Avstånd A (Kv. Staren Valhallavägen) B (Kv. Staren Bensinstation) C (Kv. Staren Birger Jarlsgatan) 60 m 80 m 5 m C A B Figur 6: Avstånd skyddsobjekt (Kv. Staren 18) och Riskobjekt, farligt godsleder och bensinstation. Lägenheterna förses med mekanisk till- och frånluft. Dessa är placerade cirka 21 meter ovan mark.

Kund: - Sida 13 (38) 3 Analys I detta avsnitt bedöms respektive händelse först genom att analysera dess konsekvenser. Därefter analyseras frekvenserna för dito. Följande händelser (olyckor) med farlig gods analyseras i denna riskbedömning Tabell 3: Analyserade händelser Händelse ADR-Klass Olycksplats Dimensionerande ämne och mängd 1 1. Explosiva ämnen Valhallavägen Litet 500 kg TNT 2 1. Explosiva ämnen Valhallavägen Medel 3 000 kg TNT 3 1. Explosiva ämnen Valhallavägen Stort: 9 000 kg TNT 4 2.1 Gaser Brandfarliga Valhallavägen Litet: Gasol 20 000 kg (0,09 kg/s) 5 2.1 Gaser Brandfarliga Valhallavägen Medel: Gasol 20 000 kg (0,9 kg/s) 6 2.1 Gaser Brandfarliga Valhallavägen Stort: Gasol 20 000 kg (17,8 kg/s) 7 2.3 Gaser Giftiga Valhallavägen Litet: Ammoniak 0,31 Kg/s 8 2.3 Gaser Giftiga Valhallavägen Medel: Ammoniak 8,8 Kg/s 9 2.3 Gaser Giftiga Valhallavägen Stort: Ammoniak 77 Kg/s 10 3 Brandfarliga vätskor Valhallavägen Bensin pölradie 100 m 2 11 3 Brandfarliga vätskor Valhallavägen Bensin pölradie 200 m 2 12 3 Brandfarliga vätskor Valhallavägen Bensin pölradie 300 m 2 13 4 Brandfarliga fasta ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen Valhallavägen 5 000 kg Kol 14 5 Oxiderande ämnen Valhallavägen Peroxid 1000 kg 15 6 Giftiga ämnen Valhallavägen Kvicksilver 3 000kg 16 8 Frätande ämnen Valhallavägen Svavelsyra 10 000 kg 17 18 9 Övriga farliga ämnen och föremål Valhallavägen Asbest 2000 kg 3 Brandfarliga vätskor Birger Jarlsgatan Bensin (leverans till Birger 19 3 Brandfarliga vätskor Birger Jarlsgatan 120 Bensin 3.1 Konsekvens av olycka Jarlsgatan 68) I detta avsnitt genomförs en beskrivning av konsekvenser vid en förväntad farligt gods olycka med respektive ämne. 3.1.1 Klass 1 Explosiva ämnen Konsekvenserna vid en olycka med explosiva ämnen är främst beroende av vad som exploderar samt vilket mängd av ämnet som är involverat i olyckan. De skador som trycket från en explosion medför utgörs framförallt av följande: trumhinneskador lungskador skallskador kastskador på kropp skador på byggnaden, väggar och fönster som ger sekundära personskador

Kund: - Sida 14 (38) ADR-klass 1 Explosiva ämnen och föremål omfattar ett stort antal ämnen som delas in i underklasser klass 1.1 till klass 1.6. Av dessa antas endast 10 % utgöras av Klass 1.1. Massexplosiva ämnen. En stötvåg uppstår vid en plötslig energifrigörelse, vars källa exempelvis är en explosion eller en kraftig stöt. Explosionen karakteriseras av en plötslig expansion av materia till en mycket större volym än den ursprungliga. För att en sådan energifrigörelse ska äga rum krävs att det exploderande ämnet uppnår sin antändningstemperatur. Det kan till exempel ske med hjälp av en sprängpatron eller då ämnet utsätts för en kraftig stöt. Explosionen kan ske på två sätt, nämligen som en deflagration eller detonation. Den förra sker med en hastighet som understiger ljudhastigheten meden den senare sker i överljudshastighet. 18 Vid explosion av ämne som tillhör ADR-klass 1 förutsätts en detonation ske. En explosion i luft ger upphov till en kompakt gas med stort energiinnehåll som under högt tryck tvingar tillbaka den omgivande atmosfären. Denna plötsliga expansion ger upphov till en stötvåg som i överljudshastighet rör sig ut från explosionens centrum. Omedelbart bakom stötvågsfronten finns en region där tryck, temperatur, densitet samt luftpartiklarnas hastighet kan vara markant högre än i den omgivande luften. Allteftersom stötvågen avlägsnar sig från explosionens källa, avtar dock energiintensiteten i den påverkade volymen, vilket leder till att ovanstående parametrar snabbt återgår till sitt ursprungliga läge. En tryckvåg kan illustreras enligt följande tryck/tiddiagram. Figur 7: Illustration av en explosion (Tid/Tryck) Vid analys hur explosionen påverkar en byggnad måste det maximala övertrycket P + och impulsintensiteten I + betraktas. Byggnadens motståndskraft vid explosioner är beroende av byggnadens konstruktion. Kv. Staren 18 ur uppförd i betong och har fönster som vetter mot farligt godslederna. Byggnadsdelarnas karakteristiska övertryck P C och impulsintensitet I C är avgörande för om byggnaden rasar eller inte då den utsätts för explosionens maximala övertryck och impulsinstensitet. Om byggnaden rasar eller inte kan beräknas utifrån följande formel. 18 Räddningsverket, Dynamisk lastpåverkan Referensbok, 2005

Kund: - Sida 15 (38) I I C + Där P + P C + 1 Uppnåd skada (ekv. 4) Tabell 4: Karakteristiskt övertryck och impulsintensitet för betongbyggnad 19. Typ av konstruktion Karakteristiskt övertryck (P C) Karakteristisk impulsintensitet (I C) Nyare betongbyggnader 40 kpa 1,5 kpas Fönster (3 mm) 4,5 kpa - Som tabellen ovan visar klarar fönster mycket små övertryck vilket kan ge upphov till skador i form av splitter. Vid påkänningar som överstiger betongbyggnadens motståndskraft vid explosion förväntas inte hela byggnaden rasa utan bara en begränsad del. I den begränsade delen av byggnaden förväntas 1/3 av personerna omkomma och 1/3 skadas svårt 20. Antal omkomna är uppskattat efter förväntad storlek på skadan. För att beräkna det maximala övertrycket och impulsintensitetet används programmet A.T. BLAST. Programmet är utvecklat av Applied Research Associates Inc. (ARA) för att simulera explosioner i öppna utrymmen/utomhus. Simuleringar har genomförts med tre olika sprängladdningar, 500 kg, 3000 kg och 9000 kg TNT. Resultatet sammanställs i nedanstående tabell och återfinns i sin helhet i Bilaga B. Tabell 5: Förväntad konsekvens av explosioner Explosionslast Avstånd Övertryck 500 kg 3 000 kg 9 000 kg (kpa) Impulsintensitet (kpas) Raskriteriet enlig ekvation 22 409,76 1,952 Ras 37 116,11 1,077 Ras 42 90,11 0,936 Ras 66 41,58 0,573 Ras 22 2403,86 7,351 Ras 37 508,7 3,888 Ras 42 358,11 3,349 Ras 66 120,73 1,998 Ras 22 6990,8 17,071 Ras 37 1506,85 8,744 Ras 42 1026,56 7,480 Ras 66 285,44 4,371 Ras Förväntat antal omkomna Enligt ekvationen för om ras sker så kommer ras inträffa vid samtliga simulerade fall. Dock bedöms endast de två lägenheterna som vetter mot Valhallavägen att påverkas då de övriga tre ligger skyddade på Ingemarsgatan. 3.1.2 Klass 2 Gaser De ämnen som transporteras under ADR-klass 2 har mycket olika egenskaper. I denna riskbedömning sker följande uppdelning Brännbara gaser; gasol används som dimensionerande 10 20 40 19 FOA, Vådautsläpp av brandfarlig och giftig gas och vätskor, 1997 20 FOA, Vådautsläpp av brandfarlig och giftig gas och vätskor, 1997

Kund: - Sida 16 (38) Giftig gas; ammoniak används som dimensionerande. Det är i dagsläget oklart vilka ämnen av denna kategori som transporteras förbi kvarteret. Ammoniak är en ämne som är relativ vanligt förekommande på vägarna varför denna bedöms som lämplig. Vid antändning av ett gasolutsläpp sker en explosion. Karaktären på explosionen delas upp i detonation och deflagration och är beroende av flamhastigheten i gasmolnet. Är flamhastigheten lägre än ljudets hastighet inträffar en deflagration, och om den är högre en detonation. En viktig faktor om explosionen ter sig som en detonation eller deflagration är förekomsten av hinder i gasmolnets förbränningsriktning 21. I det aktuella fallet består omgivningen till mesta dels av fria ytor vilket medför att deflagration som mest trolig. En deflagration påverkar byggnaden och människor främst genom strålning. Därför genomförs en beräkning för strålningsintensitet från ett utsläpp av gasol. Beräkningar för ett utsläpp av brandfarlig gas har gjorts med Gasol, ett verktyg i RIB (räddningsverkets informationsbank). Beräkningar har utförts för stort - (17,8 kg/s), medelstort- (0,9 kg/s), och litet utsläpp (0,09 kg/s) i vätskefasens del av tank. Utsläppsmängder har tagits från Farligt gods - riskbedömning vid transport, SRV 1996. Resultatet presenteras i sin helhet i bilaga C där det urskiljs att personer som befinner sig i byggnaden som vetter mot Valhallavägen riskerar skador till följd av en gasmolnsexplosion. Analysverktyget Gasol hanterar endast avstånd från olyckan och kan därmed inte ta hänsyn till de nya lägenheterna som är belägna, något inskjutet från fasaden, ett tjugotal meter ovan mark. Sannolikt kommer de nya lägenheterna påverkas i mindre utsträckning då de är belägna ovanpå byggnaden. Vid ett litet utsläpp förväntas 0 st. omkomma då strålningsnivåerna är låga vid byggnaden. Vid ett medelstort utsläpp förväntas 0 personer omkomma då strålningsnivåerna är låga och ingen detonation sker. Vid stort utsläpp förväntas 5 personer omkomma då gasmolnsexplosion sker. 21 FOA, Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, 1998

Kund: - Sida 17 (38) Utsläpp av giftiga ämnen; simuleringar utförs med räddningsverkets beräkningsverktyg 22. Vid simuleringen tillämpades följande indata. Tabell 6 Konsekvenser simulerade utsläpp. Simuleringen har utförts med Räddningsverkets beräkningsverktyg Bfk. Litet utsläpp Medelstort utsläpp Stort utsläpp Ämne Ammoniak Ammoniak Ammoniak Dödlig vid 30 min exponering 23 2500 ppm 2500 ppm 2500 ppm Källstryrka 24 0,31 Kg/s 8,8 Kg/s 77 Kg/s Läckagearea 0,2 cm 2 19,6 cm 2 50,3 cm 2 Område mellan Valhallavägen & Kv. Staren 18 Obebyggt Obebyggt Obebyggt Ventilationsintag 21 m över mark 21 m över mark 21 m över mark Luftomsättningar 0,5 0,5 0,5 Väder Höst, dag, klart, 10 grader C, 5 m/s Höst, dag, klart, 10 grader C, 5 m/s Höst, dag, klart, 10 grader C, 5 m/s Beräknad för höjden (utomhus) 1,8 1,8 1,8 Konsekvens (dödligt skadade) Inomhus 0 st. 0 st. 0 st. Utomhus - 22 m - 37 m - 42 m - 66 m 80 % 23 % 15 % 0 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % I tabellen ovan redovisas spridningsberäkningarna vid olika utsläpp. Resultatet visar att vid utsläpp uppkommer dödliga halter för personer som vistas utomhus. Det är oklart hur många personer som vistas på gatan utanför byggnaden men konsekvenserna för litet utsläpp förväntas bli 0. Konsekvenserna för medelstort och stort utsläpp uppskattas till 6 personer respektive 10 personer som omkommer. Eftersom tilluften för byggnaderna är placerade på byggnadernas tak så kommer halterna av det giftiga ämnet i byggnaderna inte medföra några omkomna. 22 SRV, BFK.Beräkningsmodeller för kemikalieexponering 2003 23 Unosson, Regressionsuttryck för beräkning av skyddsområden vi utsläpp av ammoniak, LTH, 1999 24 SRV, Farligt gods Riskbedömningar vid transport, 1996

Kund: - Sida 18 (38) 3.1.3 Klass 3 Brandfarliga vätskor För att bedöma om en vätskebrand (bensin, flygfotogen mm) kan medföra konsekvenser för Kv. Staren 18 beaktas tre olika utsläpp. Arean för pölarna antas vara 100 m 2, 200 m 2 och 300 m 2. Strålningen från de olika pölbränderna uppnår följande strålningsnivåer 25 : Tabell 7 Strålningsnivåer på olika avstånd med olika pölbränder. Avstånd från brandens centrum (m) Strålning (kw/m 2 ) Area Area Area 100 m 2 200 m 2 300 m 2 25 10 14 17 15 15,7 22 26 6,4 30,7 41 50 1,6 72,8 96 114 Resultatet från undersökningen jämförs med tabellen nedan som redovisar skador vid olika strålningsnivåer. Tabell 8 Riktvärden för skador vid strålningsexponering 26 Påverkan på människor och material Mottagen strålningseffekt (kw/m 2 ) Smärta på bar hud efter 60 sekunder 1,75 Kablar isolerade med PVC skadas 2,0 Smärta på bar hud efter 15 sekunder. Motsvarar en temperatur på 230 C Smärta på bar hud efter 8 sekunder. Andra gradens brännskador efter 20 sekunder. Smärta på bar hud efter 6 sekunder. Motsvarar en temperatur på 320 C 5,0 6,4 9,5 Normalt floatglas spricker 10 Trä antänds vid lång exponering med pilotlåga. 12,5 Motsvarar en temperatur på 390 C (BBR 5:72) 15,0 25 Stockholms Brandförsvar, Konsekvenser vid tankbilsolycka med bensin i Stockholms innerstad, 1998 26 FOA, Vådautsläpp av brandfarlig och giftig gas och vätskor, 1997

Kund: - Sida 19 (38) Svåra brännskador efter 5 sekunder 16,0 Härdat glas spricker 20,0 Trä antänds vid lång exponering 25,0 De flesta brännbara material antänds 30,0 Boverket rekommenderar att strålningen mellan byggnader bör understiga 15 kw/m 2 i minst 30 minuter för att undvika brandspridning. I annat fall utförs fasader brandklassade 27. Denna strålningsnivå används som gränsvärde för omkomna till följd av strålning. Pölbränder analyseras vid tre olika platser, Valhallavägen (60 m från fastigheten), Birger Jarlsgatan (5 m från fastigheten) och Bensinstationen (80 m). Enligt tabellen med strålningsnivåer med hänsyn till avstånd och pölstorlek uppstår för höga strålningsnivåer inom avståendet mellan 15,7 till 26 meter beroende på avstånd från källan. Detta medför att en pölbrand, med vald radier, inte innebär någon fara för människoliv vid olycka på Valhallavägen och bensinstationen. Vid en olycka på Birger Jarlsgatan förväntas höga strålningsnivåer för lägenheterna inom kv. Staren 18 som vetter mot Birger Jarlsgatan. Dock är det tillbyggda planet inskjutet och lågornas höjd förvänts inte nå upp till det tillbyggda planet. Sektion av tillbyggnad där det inskjutna planet kan urskiljas Figur 8 Fasad och sektion på Kv. Staren 18 och tillbyggnaden Vid jämförelse av resultatet från strålningsberäkningarna med riktvärden för skador vid strålningsexponering kan följande konstateras; inom byggnadsdelar som befinner sig inom ett avstånd av 26 meter förväntas 5 personer omkomma då de utsätts för strålningspåverkan som överstiger 15 kw/m 2. 27 Boverket, Boverkets Byggregler, BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22 avsnitt 5:72, 2006

Kund: - Sida 20 (38) Det bör noteras att det osannolikt uppkommer fler omkomna vid tillbyggnaden i förhållanden till hur området ser ut i dagsläget. De som omkommer förväntas befinna sig i befintliga våningsplan. Om en olycka sker i korsningen Ingemarsgatan och Birger Jarlsgatan finns möjlighet att lägenheter som vetter mot Ingemarsgatan. När en medelstor pöl (200kvm i tabell 7) bildas i korsningen används avståndet 22 meter (se tabell 7) som gräns för strålningsnivåer. Genom att använda detta avstånd samt infallande strålning av 45 grader erhålls att fönster inom 8.6 meter från fasadhörn utsätts för högre stålningsnivåer än 15 kw/kvm. Uppskattningsvis berörs fönster i fem våningsplan från mark. Avståndet från fasad och Birger Jarlsgatan vid fasadhörnet är 7 meter. Lutningen vid korsningen är sådan att brandfarlig vätska inte förväntas rinna in mot Ingermarsgatan. 3.1.4 Klass 4 Brandfarliga fasta ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen Brandfarliga fasta ämnen förväntas inte ge några större konsekvenser på personer i fastigheten eller i tillbyggnaden. Denna händelse förväntas inte ge några omkomna. 3.1.5 Klass 5 Oxiderande ämnen Gruppen kan innehålla ämnen som medför explosion och brand. Konsekvenserna uppkommer på samma sätt sin med grupp 1 explosiva ämnen. Nämligen genom tryck och värmestrålning. De flesta oxiderande ämnen har ofta en stabilisator som saktar ner reaktionsbenägenheten. Denna sätts dock ur spel vid högre temperaturer än 80 grader

Kund: - Sida 21 (38) Celsius 28. Ett utsläpp av denna ADR-klass bedöms sannolikt en explosion i form av den deflagration. Deflagrationen skapar en tryckvåg och flamfront som utsätter byggnaden för tryck och strålning. Konsekvenserna för denna händelse förväntas inte generera några omkomna. 3.1.6 Klass 6 Giftiga ämnen Giftiga ämnen kan delas in i smittförande och giftiga. Dessa förutsätter generellt direktkontakt med människan för att personskada ska uppstå. Detta är inte aktuellt i denna riskbedömning eftersom personerna befinner sig i byggnaden. Vid ett utsläpp av giftiga ämnen förväntas inga personer skadas eller omkomma då riskavståndet förväntas nå maximalt 10 meter från vägen. 3.1.7 Klass 8 Frätande ämnen Frätande ämnen utgörs exempelvis av frätande vätskor såsom salpetersyra och svavelsyra. Vätskor som spills ut kan, beroende på vad det är för ämne som släpps ut, ge hälsovådliga gasmoln som sprider sig med vinden. Riskområdet blir dock begränsat. Personskador uppstår generellt endast vid stänk. Normalt utgör dock frätande ämnen ingen stor risk 29, och därför analyseras inte denna klass vidare. Riskavståndet förväntas maximalt spridas ca 15 meter från vägen. En farligt gods olycka med ett frätande ämne förutsätts inte generera dödsfall. 3.1.8 Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål Till klass 9 kan många ämnen tillskrivas som exempelvis asbest. Farligt gods olyckor med denna typ av last genererar vanligtvis inte stora risker. Därför bedöms en farligt gods olycka med denna ADR-klass inte medföra några dödsfall. 3.2 Frekvensen för olycka med farligt gods Frekvensen för att en farligt gods olycka inträffar på Valhallavägen beräknas med följande indata: Tabell 9 Indata och beräkning av frekvensen År 2010 Vägtyp hastighetsgräns (km/h) 50 Längd (a) (km) 1 ÅDT (b) 50 000 Trafikarbete (a*b*365*10-6 ) = (c) 18,25 Olyckskvot (ur tabell) 1,2 Andel singelolyckor (Y) ur tabell 0,15 Index för farligt gods olycka ur tabell (I) 0,03 Förväntat antal olyckor (O) olyckskvot*c 21,90 Andel fordon skyltade med farligt gods (antal/dygn)/b (X) 0,00118 Antalet fordon skyltade med farligt gods i trafikolycka /år 0,0478 (ekv 2) 28 Dahlberg, Maria, Riskstudie av Farligtgodstransporter inom Norra Stockholms län, 2001 29 Øresund Safety Advisers, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, 2004

Kund: - Sida 22 (38) Antal farligt gods olyckor /år (ekv. 3) 0,00143 Ekv. 2 Antalet fordon skyltat med farligt gods i trafikolyckor per år O((Y 2 *X 2 ) + (1-Y)(2X-X 2 ) = = 21,9*((0,15 2 *0,00118 2 ) + (1-0,15)(2*0,00118-0,00118 2 ) = = 0,0478 Ekv. 3 Antalet förväntade farligt godolyckor per år = = I * (resultat från ekv. 2) = 0,03 * 0,0478 = 1,43*10-3 Antalet farligt godsolyckor per år enligt 2010 års statistik beräknades till 1,43*10-3 eller en farligt godsolycka per 698 år. Frekvensen för farligt godsolycka i framtiden är svårt att uppskatta då Norra länken ska ombesörja farligt godstrafiken förbi området. Det kan dock konstateras att sannolikheten blir mycket låg. Analogt beräknas frekvensen för en farligt godsolycka på Birger Jarlsgatan enligt följande Tabell 10 Indata och beräkning av frekvensen Birger Jarlsgatan Vägtyp hastighetsgräns (km/h) 50 Längd (a) (km) 1 ÅDT (b) 13 000 Trafikarbete (a*b*365*10-6 ) = (c) 4,75 Olyckskvot (ur tabell) 1,2 Andel singelolyckor (Y) ur tabell 0,15 Index för farligt gods olycka ur tabell (I) 0,03 Förväntat antal olyckor (O) olyckskvot*c 5,69 Andel fordon skyltade med farligt gods (antal/dygn)/b (X) Antalet fordon skyltade med farligt gods i trafikolycka /år (ekv 2) 0,000154 0,00162 Antal farligt gods olyckor /år (ekv. 3) 0,0000486 Antalet farligt godsolyckor per år beräknades till 4,86*10-4 eller en farligt godsolycka per 20600 år. Frekvensen för att en farligt gods olycka ska inträffa kan vidare delas in i respektive ADR-klass enligt följande:

Kund: - Sida 23 (38) Tabell 11 Förväntad frekvens för farlig gods olycka beräknad enligt VTI-modellen ADR-S klass 30 Gods Andel av respektive ämne Förväntad frekvens m.a.p. respektive ADR-klass (2010 års statistik) /per år 1 Explosiva ämnen (klass 1.1) 0,002 (1,43*10-3 *0,0002) = 2,87*10-6 2 Gaser 0,062 (1,43*10-3 *0,062) = 8,89*10-5 3 Brandfarliga vätskor 0,756 (1,43*10-3 *0,756) = 1,08*10-3 4 Brandfarliga fasta ämne och fasta okänsliggjorda explosivämnen 0,007 (1,43*10-3 *0,007) = 1,00*10-5 5 Oxiderande ämnen 0,016 (1,43*10-3 *0,016) = 2,29*10-5 6 Giftiga ämnen 0,0107 (1,43*10-3 *0,0107) = 1,53*10-5 8 Frätande ämnen 0,082 (1,43*10-3 *0,082) = 1,18*10-4 9 Övriga farliga ämnen och föremål 0,064 (1,43*10-3 *0,064) = 9,17*10-5 3 Brandfarliga vätskor (Birger Jarlsgatan) 1 (1*4,86*10-4 ) = 4,86*10-4 Det finns en rad faktorer som påverkar frekvensen för en olycka. En viktig faktor är hur stor mängd av ämnet som släpps ut vid farlig gods olycka. I denna rapport används tre storlekar på utsläpp. Tabell 12 Andelen av olika utsläppsstorlekar 31 Utsläppsmängd Andel i procent (Klass 2) Andel i procent (Klass 1 och 3) Liten 62,5 50 Medel 20,8 25 stort 16,7 25 Vid en farligt gods olycka där det transporterade ämnet är i gasfas eller övergår i gasfas är vindförhållandena avgörande för om byggnaden påverkas. I denna riskbedömning används en spridningsvinkel på 15 grader. Sannolikheten för att en explosion ska inträffa vid en olycka med farligt gods Klass 1 antas till 10%. Tryckkondenserade gaser transporteras i tjockväggiga tankar som har en sannolikhet för utsläpp som är 30 gånger lägre än tunnväggiga tankar. Sannolikheten för att brandfarliga gaser antänder förutsatt att ett utsläpp har skett är 0,18 för gasol och 0,02 för bensin 32. 3.3 Resultat från analysen I analysen av farligt godsolyckorna står det klart att endast ett fåtal av dem påverkar den nya lägenheterna. Vissa av händelserna påverkar inte ens fastigheten då riskavstånden inte når fram till byggnaden. Genom att summera händelsernas frekvens med avseende på deras riskavstånd kan vi illustrera individrisken med hänsyn till olycksplatsen. 30 SRV, SRVFS 2005:14 ADR-S, 2005 31 SRV, Farligt gods Riskbedömningar vid transport, 1996 32 SRV, Farligt gods Riskbedömningar vid transport, 1996

Kund: - Sida 24 (38) 1,0E-02 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 0 50 100 150 200 250 300 Individrisk med hänsyn till horisontellt avstånd från Valhallavägen Individrisk i de nya lägenheterna Acceptabel Individrisk Oacceptabel individrisk Figur 9 Individrisk med hänsyn till avstånd från Valhallavägen I diagrammet ovan redovisas individrisken med hänsyn till avståndet i meter från Valhallavägen. Det kan urskiljas att individrisken först är acceptabel vid cirka 110 meter från Valhallavägen och att individrisken ökar något vid 33 meter till 77 meter eftersom denna sektion även påverkas av risken från händelse 18 (Farligt godsolycka på Birger Jarlsgatan). Händelse 19, pölbrand vid bensinstationen på Birger Jarlsgatan 120 bedöms inte påverka kvarteret Staren 18 eftersom riskavståndet inte når fram till fastigheten. Eftersom den nya tillbyggnaden förläggs ovanpå befintlig byggnad är individrisken i diagrammet ovan något missvisande. Detta eftersom att flera av de händelser som analyserat även har en begränsning i riskavstånd vad gäller höjd från marken. Därför presenteras även individrisken i diagrammet ovan (grön triangel) där höjdaspekten beaktats. Individrisken i de nya lägenheterna beräknas således till summan av frekvenserna för händelse 1, 2, 3 och 5. Endast dessa bedöms kunna påverka de nya lägenheterna och denna individrisk beräknas till. 1,43*10-8 + 7,17*10-9 + 7,17*10-9 + 3,71*10-9 = 3,24*10-8 / per år Individrisken betraktas således som acceptabel i de nya lägenheterna. Vid en bedömning av risken med hänsyn till antalet som förväntas omkomma vid respektive händelse kan det som tidigare nämnts konstateras att det inte är alla händelser som kommer att generera dödsfall. I nedanstående tabell redovisas de händelser som bedöms generera dödsfall i området. Tabell 13: Analyserade händelser Händelse ADR-Klass Olycksplats Dimensionerande ämne och mängd 1 1. Explosiva Valhallavägen Litet 500 kg TNT ämnen 2 1. Explosiva Valhallavägen Medel 3 000 kg TNT ämnen 3 1. Explosiva Valhallavägen Stort: 9 000 kg TNT ämnen Frekvens Antal omkomna 1,43*10-8 10 7,17*10-9 20 7,17*10-9 40

Kund: - Sida 25 (38) 6 2.1 Gaser Brandfarliga Valhallavägen Stort: Gasol 20 000 kg (0,09 kg/s) 3,71*10-9 10 8 2.2 Giftiga gaser Birger Jarlsgatan Medel 2,57*10-08 6 (utomhus) 9 2,2 Giftiga gaser Birger Jarlsgatan Stort 2,06*10-08 10 (utomhus) 18 3 Brandfarliga vätskor Birger Jarlsgatan Bensin 2,43*10-7 4 Genom att beräkna medelsamhällsrisken för dödsfall kan denna jämföras med riskkriterier för samhällsrisken. 1,43*10-8 *10 + 7,17*10-9 *20 + 7,17*10-9 *40 + 3,71*10-9 *10 + 2,57*10-8 *6 + + 2,06*10-8 *10 + 2,43*10-7 *4 = = 1,94*10-6 förväntat omkomna per år Detta numeriska värde kan jämföras med de kriterierna (10-4 för oacceptabel risk och 10-6 för acceptabel risk som nämndes tidigare i riskbedömningen. Kontentan blir således att samhällsrisken ligger inom det område där åtgärder bör tillföras om de är försvarbara. Den ökning som själva påbyggnaden innebär medför att ytterligare 25 personer kommer att vistas i området. En rimlig uppskattning, om än konservativ, är att människorna i det två lägenheterna omkommer (10 personer) till följd av olyckorna. I beräkningen nedan är händelserna 8 och 9 borttagna eftersom dessa endast gäller personer utomhus. Detta skulle i så fall innebära att den nya samhällsrisken blir 1,43*10-8 *(10+10) + 7,17*10-9 *(20+10) + 7,17*10-9 *(40+10) + 3,71*10-9 * (10+10) +2,43*10-7 *(4+10) = = 4,34*10-6 förväntat omkomna per år 3.3.1 Diskussion om risksituation i framtiden Eftersom Norra Länken är under uppbyggnad, och förväntas vara klara 2015 (sträckan Värtan Norrtull), kommer riskbilden att förändras markan inom en snar framtid 33. Förändringen i riskbilden kommer att för Kv. Staren 18 bli markant bättre. Detta innebär att riskerna från Valhallavägen försvinner, eller blir försvinnande liten eftersom transporter endast i undantagsfall passerar på vägen. Det som återstår är risken från transporter på Birger Jarlsgatan. Enligt Bensinstationerna är en ökning i leveranser begränsade med tanke på stationernas lägen. Om en ökning av farlig godstransporter sker med 100 % och ÅDT med 10 % blir risken enligt följande. samt Individrisk för lägenheterna, (frekvensen för händelse 18) = 4,86E-07 per år Samhällsrisk vid påbyggnad, 6,81*10-6 omkomna per år, (1,94*10-6 vid 0- alternativet då ingen påbyggnad sker. 33 Trafikverket; hemsida 2011-11-07

Kund: - Sida 26 (38) 4 Osäkerheter Alla riskanalyser innehåller en större eller mindre grad av osäkerhet. Normalt görs en indelning mellan stokastiska och kunskapsbaserade osäkerheter. Stokastiska osäkerheter beror på slumpmässig variation och kan ej reduceras. Även om vi har historiska data för vindriktningar kan vi omöjligt veta åt vilket håll det blåser vid tidpunkten då utsläppet sker. Detta är en slumpmässig osäkerhet. Kunskapsbaserade osäkerheter beror på brister i faktakunskaper, vi vet t.ex. inte med säkerhet hur många som omkommer vid t.ex. en explosion. Dessa osäkerheter kan i viss mån reduceras genom ytterligare undersökningar, experiment eller användandet av mer förfinad statistik. I denna rapport hanteras osäkerheterna genom att indata som enligt branschpraxis anses tillämpbara används i så stor utsträckning som möjligt. I vissa falla används ett intervall, t.ex. vid val av pölstorlek (100 m 2, 200 m 2 och 300 m 2 ). I andra fall jämförs indata med olika källor för att erhålla tillförlitliga värden. Nedan redovisas de viktigaste osäkerheterna i riskanalysen. En indelning har gjorts mellan stokastiska och kunskapsbaserade osäkerheter. 4.1 Stokastiska osäkerheter Vindriktning, vindhastighet, väder och stabilitetsklass är exempel på stokastiska osäkerheter. Dessa har stor betydelse för skadeutfallet. Om gasmolnet drar iväg i riktning mot bebyggelse får olycka andra konsekvenser än om gasmolnet drar iväg mot annat håll. Dessa osäkerheter hanteras i riskanalysen genom att vindriktningarna har tilldelats sannolikheter med spridningsvinkel på 15 grader. 4.2 Kunskapsbaserade osäkerheter 4.2.1 Utsläppsfrekvenser Statistik kring utsläppsfrekvenser vid hantering av farligt gods är svåra att hitta och omgärdade med stor osäkerhet. Sannolikheten för utsläpp inhämtas dock från källor som anses tillförlitliga. 4.2.2 Spridning Gasmolnets spridning simulerades i Bfk. Tillförlitligheten är högst vid kontinuerliga utsläpp och kortare avstånd. Osäkerheterna i koncentration ökar (i regel) med avståndet från källan. Programmet visar att utsläpp inte kommer in i byggnaden vid ammoniakutsläpp.

Kund: - Sida 27 (38) 4.2.3 Skadeverkan Kunskap kring ämnens skadeverkan på människor är begränsad. I bästa fall finns data från djurförsök som sedan mer eller mindre korrekt kan extrapoleras på människor. Dessutom beror dödligheten på exponeringstid, människors beteende (vi andas in avsevärt mer av det farliga ämnet vid fysisk verksamhet) med mera. Konsekvensen i form av döda vid en explosion är på samma sätt osäkra och sker genom överväganden som anses rimliga. Något konservativa värden har använts för att bemöta denna osäkerhet.

Kund: - Sida 28 (38) 5 Värdering Riskbilden i området påverkas uteslutande av farligt godstransporter på Valhallavägen och Birger Jarlsgatan eftersom verkningar från olyckor på bensinstationen inte når Kv. Staren 18. Individrisken för det aktuella kvarteret ligger inom det området där riskreducerande åtgärder ska övervägas. När endast individrisken beaktas för påbyggnaden hamnar denna inom acceptabelt område av den anledningen att påbyggnaden sker över 20 meter ovan mark. 1,0E-02 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 0 50 100 150 200 250 300 Individrisk med hänsyn till horisontellt avstånd från Valhallavägen Individrisk i de nya lägenheterna Acceptabel Individrisk Oacceptabel individrisk Figur 10 Individrisk med hänsyn till avstånd från Valhallavägen Samhällsrisken i området ligger även den inom det område då risken bör övervägas att reduceras. Detta gäller även om en påbyggnad sker eller inte. Samhällsrisken illustreras nedan där samhällsrisken redovisas vid en påbyggnad och 0-alternativet i dagsläget och för framtiden (10 år framåt). Observera att punkterna i nedanstående diagram är medelsamhällsrisk.

Kund: - Sida 29 (38) 1,0E-02 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 0 1 2 3 4 5 0-alternativ dagsläget Acceptabel Individrisk 0-alternativ framtid Påbyggnad nuläget Oacceptabel individrisk Påbyggnad Framtiden Figur 11 Samhällsrisk i dagslägen och framtid (10 år framåt) om påbyggnad sker eller ej. 6 Slutsats Denna riskbedömning har visat att det är möjligt att genomföra påbyggnad av Kv. Staren 18. Risknivån för att omkomma är i dagsläget acceptabelt låg för i de nya lägenheterna. Risknivån för befintligt lägenheter i samma fastighet är något högre vilket bedöms vara acceptabelt då dessa är befintliga. Om det vid ett senare tillfälle blir aktuellt att genomföra bygglovspliktiga ändringar i befintliga lägenheter måste den föreliggande risken beaktas. Enligt denna riskbedömningen kommer fönster som vetter mot Birger Jarlsgatan av kräva brandklassning och då sannolikt i brandteknisk klass EI 30 i fem våningsplan från mark. Detta gäller även fönster som vetter mot Ingemarsgatan i fem våningsplan från mark som är belägna 8,6 meter från fasadhörn (Ingemarsgatan/Birger Jarlsgatan). Samhällsrisken i området är inte oacceptabel hög, i jämförelse med de ställda riskkriterierna utan ligger i det område det sk. ALARPområdet. Brandgruppen anser att den aktuella tillbyggnaden är genomförbar ur ett riskperspektiv, dock är det upp till Stadsbyggnadskontoret att avgöra om flera pågående projekt i närområdet, vars information inte är tillgänglig vid denna rapports upprättande, medför att en tillbyggnad är olämplig. Den nya tillbyggnaden innebär att cirka 25 personer tillkommer i området vilket inte påverkar samhällsrisken nämnvärt. Till detta ska det nämnas att dessa personer befinner sig över 20 meter ovan mark dit de flesta olyckor inte når. I riskbedömningen har individrisken beräknats i förhållande till avståndet från riskkällorna. Denna beräkning visar att individrisken är något högre än acceptabelt för Kv. Staren 18, men resultatet är inte hela sanningen då det gäller påbyggnaden eftersom tillbyggnaden sker över 20 meter ovan mark. Därför har individrisken kompletterats med en individrisk för lägenheterna specifikt. När denna specifika individrisk analyseras ses att individrisken för lägenheterna är acceptabel. Se figuren nedan där Kv. Staren 18 är belägen på 60 meter och lägenheterna redovisas som en grön trekant.

Kund: - Sida 30 (38) 1,0E-02 1,0E-03 1,0E-04 1,0E-05 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 0 50 100 150 200 250 300 Individrisk med hänsyn till horisontellt avstånd från Valhallavägen Individrisk i de nya lägenheterna Acceptabel Individrisk Oacceptabel individrisk Figur 12 Individrisk med hänsyn till avstånd från Valhallavägen Inom en snar framtid kommer farligt godstransporterna på Valhallavägen sannolikt att utgå då Norra länken blir klar 2015. Denna övergripande förändring i transportvägar innebär en riskreducering i sig som även bidrar till att påbyggnaden kan genomföras utan åtgärder.

Kund: - Sida 31 (38) 7 Referenser Försvarets Forskningsanstalt (FOA), Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, FOA-R 97-00490-990 SE, 1998 International Electrotechical Commission (IEC), International Standard Dependability management part 3, application guide section 9 Risk Analysis of technological systems, 1995 Statens Räddningsverket (SRV), Räddningsverkets väginformation om Farlig gods 2006 Länsstyrelsen i Stockholm, Riskhänsyn vid nybebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Rapport 2000:01, Stockholm 2000 Länsstyrelserna i Skåne län Stockholms län Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen, 2006-09 Statens Räddningsverk (SRV), Beräkningsmodeller för kemikalieexponering, 2003 Statens Räddningsverk (SRV), Farligt gods Riskbedömning vid transport, 1996 Statens Räddningsverk (SRV), Föreskrifter (SRVFS 2004:14) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S), 2005 Statens Räddningsverks (SRV) hemsida, http://www.srv.se/templates/srv_page 1180.aspx, avdelning Farligt gods, 2006-06-28 Statoil, telefonkontakt med M. Strömberg, 2011-11-02 Unosson, I, Regressionsuttryck för beräkning av skyddsområde vid utsläpp av ammoniak, Lunds Tekniska Högskola, Repor 5056, 1999 Öresund Safta Adversers, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen avseende transport av farligt gods på väg och järnväg, 2004 Stockholms Brandförsvar, Konsekvenser vid tankbilsolycka med bensin i Stockholms innerstad, 1998 Räddningsverket, Värdering av risk, ISBN 91-88890-82-1, Karlstad, 2002 CCPS, Guidelines for Chemical process Quantitative Risk Analysis, 1989 Lunds Tekniska Högskola, Brandskyddshandboken, Rapport 3134, 2005 Räddningsverket, Dynamisk lastpåverkan Referensbok, 2005 Dahlberg, P., Maria, D., Riskstudie av farliggodstransporter inom Norra Stockholms län, Rapport 5091, Lunds tekniska högskola, 2001