Säkerhetsrutiner och ordningsregler för Biologihus A BIOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET

Säkerhetsrutiner och ordningsregler för Biologihus A BIOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET

2 SÄKERHETSRUTINER OCH ORDNINGSREGLER FÖR BIOLOGIHUS A

SÄKERHETSRUTINER OCH ORDNINGSREGLER FÖR BIOLOGIHUS A 3 Allmänna labbrutiner LABBANSVARIG Alla har ett ansvar för att det råder god ordning på labben. En person har det yttersta ansvaret för att arbetet på labbet utförs på rätt och ansvarsfullt sätt. Du skall veta vem som ansvarar för det labb där du arbetar. Ensamarbete är inte tillåtet i Biologihus A. LABBRUTINER Labbrutinerna listade nedan gäller för alla laboratorier i huset. Labbrock används endast på labb. Labbrock måste användas vid jobb med farliga kemikalier. Du får inte gå omkring med handskar på dig, det kan finnas stänk på dem (och då utsätts övriga på labbet för kemikalien eller radionukliden). Ta inte med den bärbara datorn in i labbet när kemikalier hanteras. Du får inte äta eller dricka på labbet. Kasta inte farliga och ohälsosamma labbrester, t.ex. agarplattor, plastspetsar m.m. i papperskorgarna. Tänk på att städpersonalen kan bli skadad. Detta avfall läggs i påsar och kartonger märkt Smittförande/ Skärande/Stickande avfall resp. kemisk avfall. Håll rent på labbet och där du arbetar. Vid spill av farlig vätska används vermiculit för att suga upp vätskan. Vermiculit finns i rum 144 på vån 1. Vid den lilla trappan på vån 1, 2 och 3 finns små vagnar med det som behövs för att städa upp spill. Spill med vermiculit behandlas som kemiskt avfall. Skölj allt glas med vatten och ta bort tejp och text innan det sätts till disk. RUMS- OCH APPARATANSVARING Namn på dem som har ansvar finns på skylt utanför varje rum. Om apparater inte fungerar eller går sönder, meddela omedelbart rums- eller apparatansvarig och fäst en notis på apparaten med texten ur funktion tillsammans med namn och datum. Vid fel som kan framkalla fara kontakta skyddsombud. Glöm inte att skylta om faran, ifall detta behövs t.ex. FARA, använd INTE instrumentet. REGLER Gällande lag och föreskrifter (AFS) finns på Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se där bl.a. föreskrifterna Systematisk arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 och Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19 finns, även på engelska. Regler ges även ut av andra instanser t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap www.msb.se och Kemikalieinspektionen www.kemi.se. RISKBEDÖMNING Enligt svensk och EU lagstiftning skall alla laborationer och arbetsuppgifter riskbedömas. Det är forskningsledarens ansvar att det blir gjort. Riskbedömningen ska göras innan experimentet/jobbet påbörjas. Detta för att preventiva åtgärder kan göras. I föreskriften, AFS 2011:19, kan du läsa om kraven du behöver ha med i riskbedömningen när du jobbar med kemikalier.

4 SÄKERHETSRUTINER OCH ORDNINGSREGLER FÖR BIOLOGIHUS A Riskbedömningen ska göras i KLARA och signeras av enhetschefen Mats Hansson. Riskbedömning för gravida/ammande Enligt Arbetsmiljöverket www.av.se ska riskbedömning göras för gravida/ammande kvinnor. I föreskriften, AFS 2007:5, kan du läsa om kraven du behöver ha med i riskbedömningen. Riskbedömningen ska göras tillsammans med handledaren och skyddsombudet. DRAGSKÅP Innan arbetet påbörjas görs en försäkran om att dragskåpet är godkänt. Vid arbete: dra upp skyddsglaset till arbetsläge. Dra ej upp helt, då fungerar inte utsuget på rätt sätt och skyddseffekten försvinner. Efter arbete: dra ner skyddsglaset (tar väldigt mycket luft från rummet annars). Elapparater i dragskåp skall anslutas till eluttagen på dragskåpets framsida, särskilt om brandfarliga varor finns i skåpet. Eluttagen har jordfelsbrytare. Belamra ej dragskåp med flaskor och apparater. Dragskåp är särskilt lämpligt vid arbete med lättflyktiga ämnen. DRAGBÄNK Innan arbetet påbörjas görs en försäkran om att dragbänken är godkänd. Starta dragbänk med vredet på väggen bakom. Efter avslutat arbete ställs vredet på 0. Även i läget 0 sker ett visst utsug. Maximalt en tredjedel av den perforerade bottenplåten får täckas för att få bästa utsug vid arbete på dragbänk. Dragbänk är särskilt lämplig vid arbete med svårflyktiga ämnen. Både dragskåp och dragbänk fungerar dock för både lättflyktiga och svårflyktiga ämnen men dragbänk får inte användas vid varma processer, maximal temperatur 40-50 grader. PUNKTUTSUG Innan arbetet påbörjas görs en försäkran om att punktutsuget är godkänt. Vid vissa arbeten med farliga ämnen som ej får plats i dragskåp eller dragbänk (t.ex. mikroskopering och vägning), använd punktutsug. Stäng av efter användandet. Kemikalier TILLSTÅND Biologihus A har gjort en F-anmälan angående GMM till Arbetsmiljöverket. har tillstånd från Räddningstjänsten Syd (www.rsyd.se) att hantera brandfarliga vara. har tillstånd för vissa grupp B ämnen (AFS 2011:19) i två forskningslaboratorier. har dispens för vissa kvicksilverkemikalier i ett forskningslaboratorium. Föreskriften, AFS 2011:19, från Arbetsmiljöverket www.av.se innehåller en lista över grupp A ämnen (ämnen och dess salter som inte är tillåtet att använda) och en lista över grupp B ämnen (ämnen och dess salter som kräver speciellt tillstånd för att inneha). Innan grupp B ämnen köps in behövs tillstånd från Arbetsmiljöverket. Elisabeth Barane kan hjälpa till vid ansökan. Enligt kemikalieinspektionen (www.kemi.se 1998:944) får kvicksilver och dess salter inte användas utan dispens. Elisabeth Barane kan hjälpa till vid ansökan. Innan nytt ämne köps in försäkras det att det inte är grupp B ämne eller ett kvicksilversalt. INKÖP AV KEMIKALIER Nyligen inköpta kemikalier rapporteras till KLARA samordnarna Elisabeth Barane eller Eva Svensson som skriver ut en klisteretikett per förpackning. De behöver information om kemikaliens namn och CAS nummer, namnet på företaget den kommer ifrån, mängden i en förpackning, antal förpackningar om mer än en och i vilket rum/skåp kemikalien ska förvaras. Biologihus A har ett gemensamt förråd av etanol, både 96% och 99,5%. Elisabeth Barane, Chatarina Mattsson och Eva Svensson har nyckel till etanolskåpet. INKÖP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN Bokför inköp av radioaktiva ämnen i pärmen Isotope folder i isotoplab, rum 130. Sätt också in fraktsedel i pärmen. Innan du tillåts jobba i isotoplabbet ska du gå en introduktionskurs som hålls av Marita Cohn. Mer information om regler på Lunds universitet finns på www.medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/beslut-lunds-universitetsstralskyddsforeskrifter.pdf. FÖRVARING AV KEMIKALIER Brandfarliga kemikalier och brandfarliga gifter kan förvaras i samma ventilerade skåp. Syror och basar kan förvaras i samma ventilerade skåp (helst på olika hyllor) men inte i samma skåp som brandfarliga ämnen. Kemikalier som är klassade som giftiga (dödskallemärkta) skall stå i giftskåp (alternativt i kyl eller frys på separat hylla som är märkt). Oxiderande kemikalier ska förvaras i ventilerat skåp men inte i samma skåp som brandfarliga ämnen. Ventilerade skåp Skåp 1 Skåp 2 Skåp 3 Skåp 4 Syror och baser Giftiga ämnen Brandfarliga Oxiderande ämnen kan förvaras på var sin hylla ämnen och giftiga brandfarliga tillsammans med ämnen på var sin omärkta kemikalier hylla Max 10 liter brandfarliga lösningsmedel får finnas framme på bänkar och max 50 liter får förvaras i ventilerat skåp i labblokal. Undvik förvaring

SÄKERHETSRUTINER OCH ORDNINGSREGLER FÖR BIOLOGIHUS A 5 i dragskåp, då detta kan innebära ett sämre skydd vid arbetet. KEMIKALIEHANTERING Före användning av en kemikalie åligger det användaren att informera sig om lämplig hantering av kemikalien. Riskbedömningen ska läsas igenom innan ett nytt experiment påbörjas. Rengör alltid våg vid eventuellt spill! Om giftiga ämnen behöver vägas kan du väga ett tomt rör med lock. Gå till dragskåp och överför det giftiga ämnet till röret, sätt på locket och väg röret på vågen. I de flesta fall kan du räkna om volymen för att få rätt koncentration. SÄKERHETSDATABLAD (SDS ELLER MSDS) Säkerhetsdatablad för farliga ämnen skall förvaras på labbet, så att vi lätt kan ta reda på risker med kemikalien (brandfarlig, allergen, cancerogen, giftig etc.) och åtgärder vid olycka samt regler för destruering). Det åligger den som beställer kemikalien att sätta säkerhetsdatabladet på rätt ställe. Säkerhetsdatablad på svenska och engelska kan skrivas ut från KLARA. GRUPP B ÄMNEN Om det finns tillstånd för ett grupp B ämne på ett labb ska riskbedömningen där ämnet igår läsas igenom innan experimentet startas och listan för ämnet ska signeras. CMR ÄMNEN I varje forskningslabb finns där en gul pärm märkt CMR (Cancer genic, Mutagenic and reproductive toxicity) med en uppdaterad lista över alla CMR ämnen i Biologihus A. Blanketten i pärmen fylls i vid exponering för något av dessa ämnen. Blanketten ska sparas i 40 år. MEDICINSK KONTROLL Föreskriften, AFS 2005:6 från Arbetsmiljöverket beskriver kemikalier med extra speciella risker som bly, kadmium, akrylamid, formaldehyd o.s.v. Arbetsgivaren ansvarar för att ordna medicinsk kontroll till arbetstagare som planeras arbeta med några av ovanstående ämnen. Här hittar du blanketter och instruktioner www.hr-webben.lu.se/hr-blanketter-mallar-och-manualer. Avfall Carbenicillin, Erytromycin, Kloramfenicol och Penicillin kan hällas ut i vasken. Kulturer som autoklaverats och behandlat med virkon som innehåller antibiotika Geneticin, Gentamycin, Neomycin, Puromycin, Streptomycin, Sulfadoxin eller tetracyklin kan hällas ut i vasken. Kulturer med några av ovanstående antibiotika som inte antoklaverats ska hanteras som riskavfall. Kulturen hälls på 5 liters flaska och packas i väl försluten plastpåse i kartong märkt Smittförande/Skärande/Stickande avfall. 5 liters flaska finns i rum 172. Kulturer som innehåller antibiotika Blaticidin, Ciprofloxacin, Enrofloxacin, Kanamycin, Nalidixinsyra, Vankomycin (byt helst till annan antibiotika), Zeomycin eller Zeozin ska hanteras som riskavfall. Kulturen hälls på 5 liters flaska och packas i väl försluten plastpåse i kartong märkt Smittförande/Skärande/Stickande avfall. 5 liters flaska finns i rum 172. Använda pipettspetsar, engångspipetter, Kyvetter, kanyler och skalpellblad samlas i lämplig burk som packas i väl försluten plastpåse i kartong märkt Smittförande/Skärande/Stickande avfall. Försluten och vägd kartong med riskavfall placeras i rum 172. Vikten skrivs på kartongen. Där finns en våg i korridoren utanför rum 172. GMV-avfall märks även med Genmodifierat växtmaterial och förvaras i respektive odlingsrum tills hämtning sker. Kartonger för riskavfall finns i två storlekar, 25 och 55 liter. Varje fylld kartong får väga max 8 kg resp. 12,5 kg. KEMISKT AVFALL Vissa kemikalier uppsamlas i slaskflaskor. Nya slaskflaskor finns i rum 246 (glasförrådet med icke sterilt glas). Flaskorna måste vara uppmärkta med etikett Laboratorieavfall/Chemical waste. Information om universitetets avfallsregler finns på www.medarbetarwebben.lu.se/stod-och-verktyg/lokaler-och-parkering/avfall-farligt-avfall-ochkallsortering. Kartonger och påsar till riskavfall finns i rum 172. Kartonger och påsar för kemiskt avfall finns i rum 144. SMITTFÖRANDE MATERIAL GMM-avfall GMM; genetiskt modifierade mikroorganismer GMO-avfall GMO; genetiskt modifierade organismer GMV avfall GMV; genetiskt modifierade växter Kulturer med GMM material behandlas med Virkon. Virkon köps in gemensamt för alla i Biologihus A och kan hämtas i rum 145. Kulturer bör behandlas i minst 15 min men helst över natten innan kulturen hälls ut i vasken. Smittförande obehandlat GMM material eller smittförande GMV material packas i väl försluten plastpåse i kartong märkt Smittförande/ Skärande/Stickande avfall. Kulturer behandlat med virkon som innehåller antibiotika Ampicillin, www.medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/etikett_kemiskt_avfall. png och farosymbol (pictogram, vid blandningar anges alla ingredienserna på etiketten och alla farosymboler som behövs sätts på). Fylld slaskflaska sätts i ventilerat kemikalieskåp, märkt chemical waste, i rum 144.

6 SÄKERHETSRUTINER OCH ORDNINGSREGLER FÖR BIOLOGIHUS A Större mängder packas av användaren i kartong för kemiskt avfall innehållande försluten plastpåse med vermiculit i botten och kring flaskor och burkar. Kartongen tejpas och förses med ifylld etikett Laboratorieavfall/ Chemical waste som anger innehåll och användare. Kartongen ställs i rum 144. Pipettspetsar, engångspipetter, kanyler och skalpellblad som använts till farliga kemikalier samlas i lämplig burk märkt med ifylld etikett Laboratorieavfall/ Chemical waste. Burken sätts antingen i ventilerat kemikalieskåp, märkt chemical waste, i rum 144 eller packas i försluten plastpåse i kartong för kemiskt avfall. Kartongen ställs i rum 144. Agarosgeler med Midori Green packas i försluten plastpåse i kartong för kemiskt avfall och märks med ifylld etikett Laboratorieavfall/ Chemical waste. Kartongen ställs i rum 144. Alla akrylamidgeler ska hanteras som kemiskt avfall och packas i försluten plastpåse i kartong för kemiskt avfall och märks med ifylld etikett Laboratorieavfall/ Chemical waste. Kartongen ställs i rum 144. Avklingning Radioaktiva lösningar av 32 P, 35 S kan förvaras i flaskor. Märk med etikett Radioaktivt avfall, Avklingning och fyll i alla uppgifter. Förvaras i rum 199. Radioaktivt avfall med 32 P, 35 S t.ex. geler, spetsar, papper, handskar m.m. förvaras i plexiglasbehållare märkt med etikett Radioaktivt avfall, Avklingning och fyll i alla uppgifter. Plexiglasbehållaren förvaras i rum 199 i 1 år. Väl försluten påse kastas därefter i container på gården. Radioaktivt avfall med 32P, 35S som innehåller farliga kemikalier märks med etikett Radioaktivt avfall, Avklingning och etikett Laboratorieavfall/ Chemical waste. När avklingningen är klar hanteras avfallet som kemiskt avfall. Den som sätter ner material för avklingning ansvarar för att det tas undan när avklingningen är klar. Lågradioaktivt Avfall Lågradioaktiva scintburkar, rör, spetsar, glas, papper m.m. behandlas som kemiskt avfall. Lågradioaktivt avfall innebär att aktiviteten per kartong måste vara mindre än 1 gränsvärde (L) vilket är 1000 MBq för 3 H och 10 MBq för 14 C. Koncentrationen måste vara mindre än 1 MBq/ml för 3 H och 10 kbq/ml för 14 C (för andra isotoper se www.stralsakerhetsmyndig- heten.se/global/publikationer/forfattning/ssmfs/2010/r%c3%a4ttelse- SSMFS-2010-2.pdf). Lågradioaktivt avfall packas i försluten svart plastpåse i 38 liters kartong märkt med ifylld gul etikett Lågradioaktivt avfall GAMLA FARLIGA KEMIKALIER Gamla farliga kemikalier som ska destrueras placeras i ventilerat kemikalieskåp, märkt chemical waste, i rum 144. KLARA etiketten tas bort och sätts på ett papper. Pappret läggs i en grå låda i rum 144. Elisabeth Barane eller Eva Svensson tar hand om pappren med etiketterna på. TOMMA FLASKOR ELLER BURKAR Tomma flaskor eller burkar som har innehållit farliga kemikalier och har några av nedanstående pictogram på sig ska hanteras som kemiskt avfall och ställas på hyllan i rum 144. KLARA etiketten tas bort från den tomma flaskan eller burken och sätts på ett papper. Pappret läggs i en grå låda i rum 144. Elisabeth Barane eller Eva Svensson tar hand om pappren med etiketterna på. RADIOAKTIVT AVFALL Den generella regeln på lunds universitet är att inget flytande radioaktivt avfall får spolas ut i vasken. Om en forskargrupp önskar hälla ut radioaktivt avfall i vasken måste den medicinska strålnings fysikern kontaktas först. I filen www.medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/ beslut-lunds-universitets-stralskyddsforeskrifter. pdf finns mer information om radioaktivitet. www.medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/lagradioaktivt_avfall_etikett.png. Här ska finnas uppgift om nuklid, aktivitet samt en underskrift krävs där man intygar att ytdosraten är mindre än 5 μsv/h, aktiviteten mindre än 1 gränsvärde (L) samt om det är en punktkälla och att aktiviteten är mindre än 50 kbq. Kartongen ska även märkas med förpackares namn (förslagsvis kontaktpersonen), institution/ avdelning, telefonnummer och kostnadsställe. Kartongen förvaras i rum 144. Scintillationsburkar betraktas som kemiskt avfall om de inte innehåller α-strålande ämnen och aktivitetskoncentrationen är lägre än 10 Bq/ml eller, för 3 H och 14 C, lägre än 100 Bq/ml. Packas i OMÄRKT KARTONG innehållande försluten plastpåse med vermiculit i botten och kring flaskor och burkar. Kartongen tejpas och förses med ifylld etikett Kemiskt avfall, Vätskescintillationslösning.

SÄKERHETSRUTINER OCH ORDNINGSREGLER FÖR BIOLOGIHUS A 7 Papper: till vanliga papperscontainrar i korridorer. Kartong: till container på gården. Wellpapp: till vanliga wellpappscontainrar i korridorer Smärre mängder av vattenlösliga alkoholer, neutraliserade syror och baser får spolas ut i vask. Spola efter med rejäl mängd kallt vatten. I avfallshandboken (www.medarbetarwebben. lu.se/stod-och-verktyg/lokaler-och-parkering/ avfall-farligt-avfall-och-kallsortering) kan du se vilka kemikalier du får lov att hälla ut i vasken. Särskilda frågor www.medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/etikett_vatskescintillationslosning.pdf. Förvaras i rum 144. Medel- Och Högradioaktivt Avfall Medel- och högradioaktivt avfall packas i OMÄRKT KARTONG och ställs i rum 199. Märks med Radioaktivt avfall, nuklid och namn. Hämtning av radioaktivt avfall ombesörjes av Marita Cohn Elisabeth Barane är ansvarig hantering och hämtning av kemiskt avfall. ÖVRIGT FARLIGT AVFALL Trasigt rent labbglas, engångspipetter och pipettspetsar packas i lämplig kartong (ej riskavfallskartong eller omärkt kartong) innehållande svart plastpåse. Plastpåse och kartong försluts med tejp och kastas i container på gården. Trasigt labbglas kontaminerat med mikro- eller plantorganismer hanteras som riskavfall och packas i påse i kartong märkt Smittförande/ Skärande/Stickande avfall. Kartongen förvaras i rum 172. Kanyler och skalpellblad samlas upp i burk med lock och hanteras som riskavfall och packas därefter i kartong märkt Smittförande/ Skärande/Stickande avfall. Kartongen förvaras i rum 172. Kvicksilvertermometrar och kvicksilverlampor: till ventilerat kemikalieskåp, märkt chemical waste, i rum 144. Lämnas som kemiskt avfall Batterier: till uppsamling i verkstaden. Lysrör: till uppsamling i verkstaden. Glödlampor och lågenergilampor: ute på gården. Övrig utrustning som innehåller miljöfarliga ämnen, t.ex. PCB: kontakta byggnadsenheten. Elektronikavfall (datorer, skrivare): till elektronikcontainer på gården. Fotokemikalier, kasserad film, framkallare och fixlösningar lämnas som kemiskt avfall. Tomma blybehållare: till ventilerat kemikalieskåp, märkt chemical waste, i rum 144. Lämnas som kemiskt avfall ÖVRIGT AVFALL Klarglas (torrt och rent): till klarglascontainer på gården. Färgat glas (torrt och rent): till container för färgat glas på gården. Metall: till metallcontainer på gården. Plastförpackningar: tomma och rena plastförpackningar: till container för plast på gården. BRANDSKYDDSKURS Alla anställda på biologiska institutionen ska vart femte år gå bransskyddskurs. Kursen ordnas av Carl Sjökvist. DATORARBETE För att undvika belastnings- och arbetsskador, tänk på arbetsplatsens utformning och hur du sitter när du arbetar. Om du behöver terminalglasögon kan du med din handledares tillåtelse ansöka om det via länken www.medarbetarwebben.lu.se/anstallning/arbetsmiljo-och-halsa/ glasogon-for-bildskarmsarbete. GAS Endast de som har detaljerade kunskaper får byta gasoltuber i skåp på gården. Gastuber: Kontrollera huvudkran, packning, gängning och dra åt tätt vid byte av reduceringsventil mellan tuber. Tuber får ej transporteras med monterad reduceringsventil. Tuber skall alltid vara säkrade med kätting. Brandfarlig gas får enbart förvaras i härför avsett utrymme. Undantaget är små tuber, max 2 liter tubvolym (t.ex. gasol) som får hanteras på labbet, men ska åter till förvaringsstället omedelbart efter användning. Gas på labb: Den som använder gas på labbet är ansvarig för att den också stängs av. FLYTANDE KVÄVE När flytande kväve förångas ökar kvävehalten i luften, i dåligt ventilerade utrymmen kan det medföra att syrebrist uppstår. Använd skyddsglasögon! Kontakt med flytande kväve kan ge köldskada, hudreaktionen liknar brännskada. Flytande kväve förvaras i kylrum 254. Verkstaden fyller löpande på behållaren.

8 SÄKERHETSRUTINER OCH ORDNINGSREGLER FÖR BIOLOGIHUS A UV-LJUS Använd godkända UV-skyddsglasögon eller UVskyddsskärm vid arbete med UV-ljus (ljusbord, lysrör etc.). Ett par skyddsglasögon eller skyddsskärm skall finnas vid varje UV-arbetsplats. BIOLOGISKA ÄMNEN Mikroorganismer, cellkulturer och humana invärtesparasiter som kan framkalla ohälsa definieras i AFS 2005:1 som smittämnen eller andra biologiska agens. Dessa ämnen indelas i följande riskklasser: Användning av skall meföra biologiska agens i skyddsåtgär der på minst Riskklass 1 skyddsnivå 1 Riskklass 2 skyddsnivå 2 Riskklass 3 skyddsnivå 3 Riskklass 4 skyddsnivå 4 I biologihus A hanteras endast biologiska agens tillhörande riskklasserna 1 och 2. Vid användning av biologiska agens i riskklasserna 3 och 4 måste register föras över de personer som riskerar att exponeras för dem. VÄXTHUS Särskilda växthus och kammare finns för odling av GMV. Chatarina Mattsson har mer information om du vill använda växthus eller kammare. Bra att veta BRANDLARM OCH BRANDSKYDDSUTRUSTNING Brandlarm finns kopplat till brandkåren. Vid brand, ring 0 112 (0 behövs om du ringer via fast telefon) Tavla med utrymningsväg sitter vid trappan på varje våning och vid entrén. Brandsläckare (med skum för kemikalier, elektronik etc.) finns i korridorerna och på kurslabb. Vattenslangar finns i särskilda skåp i korridorerna och på kurslabb. Brandfilt finns i korridor utanför rum 144 och på kurslabb. Vid mindre brand, försök att släcka med hjälp av brandfilt, brandsläckare eller vattenslang. Vid brandlarm måste enligt lag alla utrymma Biologihuset. Återsamlingsplats är gräsmattan i sydost intill växthus och i riktning Kårhuset. Enhetschef och skyddsombud räknar in anställda, för att kontrollera att ingen är kvar i huset. ÖVRIG SKYDDSUTRUSTNING Använd skyddsglasögon vid arbete där man riskerar stänk. Vid stänk i ögonen: Spola länge med ögondusch. Nödduschar och ögonduschar finns i korridorerna vid labben och på kurslab. Får ej blockeras! Ögonduschflaskor finns i alla laboratorier. Flaskan skall bara användas under transport till läkare. Förbandsstationer finns i korridorer och utanför kurslabb. OLYCKOR OCH INCIDENTER Alla olyckor och även incidenter (som skulle ha kunnat bli en olycka) måste enligt lag rapporteras. Kontakta både skyddsombud och enhetschef. Kontakta både din handledare, skyddsombud och enhetschef Mats Hansson. SKYDDSROND En skyddsrond utförs minst en gång per år av enhetschefen och skyddsombudet. Om du ser något som verkar farligt kontakta alltid skyddsombudet..

SÄKERHETSRUTINER OCH ORDNINGSREGLER FÖR BIOLOGIHUS A Nyttiga adresser, telefonnummer och kontaktpersoner Enhetschef... Mats Hansson... 046-222 49 80, 070-278 99 57 Skyddsombud... Chatarina Mattson... 046-222 77 87 Biträdande skyddsombud... Anders fredriksson.046-222 77 84, 073-072-236 44 09 Föreståndare för brandfarliga varor... Elisabeth Barane... 046-222 77 94 Ansvarig för joniserande strålning... Marita Cohn... 046-222 72 56 Arbetsmiljöingenjör... Vakant... 046-222 70 26 Kemiskt avfall... Elisabeth Barane... 046-222 77 94 Kemiskt avfall... Per Malmqvist, SYSAV... 040-635 19 02 per.malmquist@sysav.se Strålskyddsfysiker... Hanna Holstein... 046-22 01 93 Akademiska Hus... Lars Pålsson... 046-31 14 65 Företagshälsan... 046-222 32 80 www.av.se www.msb.se www.kemi.se www.rsyd.se www.medarbetarwebben.lu.se/stod-och-verktyg/lokaler-och-parkering/avfall-farligt-avfall-ochkallsortering www.medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/beslut-lunds-universitets-stralskyddsforeskrifter.pdf www.stralsakerhetsmyndigheten.se/global/publikationer/forfattning/ssmfs/2010/r%c3%a4ttelse- SSMFS-2010-2.pdf www.medarbetarwebben.lu.se/anstallning/arbetsmiljo-och-halsa/glasogon-for-bildskarmsarbete www.medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/etikett_kemiskt_avfall.png www.medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/lagradioaktivt_avfall_etikett.png www.medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/etikett_vatskescintillationslosning.pdf 9 Lunds unversitet Biologiska institutionen Foto: Erling Jirle, Kennet Ruona Layout: Inger Ekström. Senaste revideringen september 2016 LARM: RING 0 112 (0 BEHÖVS OM DU RINGER VIA FAST TELEFON Denna instruktion är omarbetad efter förlaga skriven av Erling Jirle, oktober 2002, reviderad av Carina Rasmussen, juni 2003, anpassad till Biologihuset av Ingrid Stål och Lena Carlsson, januari 2004. Reviderad av Lars Hederstedt, februari 2011. Reviderad av Elisabeth Barane, augusti 2011. Reviderad av Lars Hederstedt, januari 2013. Reviderad av Elisabeth Barane, Chatarina Mattson och Lars Hederstedt augusti 2015. Reviderad av Elisabeth Barane och Lars Hederstedt februari 2016. Reviderad av Elisabeth Barane, Chatarina Mattsson och Mats Hansson Augusti 2016. www.biologi.lu.se/internt BIOLOGISKA INSTITUTIONEN Biologihus A 223 62 Lund 046-2223812--046-2227315 www.biologi.lu.se

10 SÄKERHETSRUTINER OCH ORDNINGSREGLER FÖR BIOLOGIHUS A Anteckningar

SÄKERHETSRUTINER OCH ORDNINGSREGLER FÖR BIOLOGIHUS A 11 Efter genomgång av informationen skall intyg undertecknas i två exemplaroch lämnas till Elisabeth Barane. Nyttjaren får ett test på 5 frågor som ska besvaras (Säkerhetsrutinerna får gärna användas under testet) och lämnas för rättning till Elisabeth Barane. Nyttjaren får tillbaka undertecknat intyg när testet är godkänd. Intyg över säkerhetsgenomgång Instruktör eller handledare:... Härmed intygas dels att jag tagit del av ovanstående Säkerhetsrutiner och ordningsregler för Biologihus A, Biologiska institutionen, Lunds Universitet och dels att jag kommer att följa dessa rutiner och regler. Datum:... Namnteckning:... Namnförtydligande (fyll gärna i på datorn):... Mobilnummer:... (Vid brandlarm behöver vi kunna kontakta dig om du inte är på återsamlingsplatsen för att säkerställa att du inte är kvar i huset) RESULTAT PÅ TESTET... Godkänd Inte godkänd