Sköt om din brunn för bra dricksvatten



Relevanta dokument
Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

dricksvatten sköt om din brunn dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

dricksvatten att anlägga brunn dricksvatten INAKTUELLT Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga

dricksvatten att anlägga brunn dricksvatten Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Innehållsförteckning:

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

dricksvatten att anlägga brunn dricksvatten Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Provtagning av dricksvatten 2011

S V E N S K V A T T E N A N A LY S A B

I dessa allmänna råd används följande begrepp:

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.

Schysst vatten i kranen?

Test av ditt Brunnsvatten

Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning

Vattenverk i Askersund kommun

R Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

1995 ISO/IEC Datum Kundnr

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

BAGA Vattenfilter. Dags att göra rent vatten, till din affär? För ett renare vatten. Vi hjälper dig genom en enkel process!

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

SVENSK VATTENANALYS AB

SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

PROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS

Ackrediteringens omfattning

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Om dricksvattenkvalitet

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten

Egenkontrollprogram. för dricksvattentäkt

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20

Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Förklaringar till analysresultatet

Rapport 2007:7. Brunnsborrning

Västerhejde Annex 1:1, del av

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Senaste version av SOSFS 2003:17. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått fö...

100- undersökningen. Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter. Miljö och hälsoskyddskontoret

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Så här kan du ta vattenprov på ditt eget brunnsvatten:

Miljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec UNDERSÖKNING ÅR Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

små dricksvattenanläggningar

Is i livsmedelsanläggningar

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenanläggningar

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Små dricksvattenanläggningar. dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet. Information om små dricksvattenanläggningar

Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A

Indikatorer för uppföljning av kvaliteten på yt- och grundvattentäkter. Meddelande nr 2014:15

Egenkontroll för dricksvattenanläggning:

Egenkontrollprogram för vattenverk

Handläggare: Nicolina Magnusson Diarienummer: ABV 2018/0448 Datum: Dövestad. Bedömning 6 Lagen om allmänna vattentjänster

den trygga lösningen

Brunnar inom MHS Senast rev

Vattenverk i Askersund kommun

Brunnar inom MHS. Senast rev

PIK PROJEKT Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

BEDÖMNING AV VATTENKVALITET - ENSKILDA BRUNNAR

EGENKONTROLL FÖR DRICKSVATTENANLÄGGNING

Transkript:

Sköt om din brunn för bra dricksvatten

Innehåll Dags att se över din brunn? 4 Viktigt om ditt vatten 4 Lär känna din brunn! 5 Tre typer av brunnar 5 Tre typer av pumpar 9 Installationer med olika funktion 9 Vattentäktens svaga punkter 10 Känsliga ställen att se över 11 Vanliga tekniska problem 13 Checklista 13 Analysera ditt dricksvatten 14 Ackrediterat laboratorium 15 Vad en normal analys omfattar 15 Vanliga bekymmer med kvaliteten 16 Ansvar och åtgärder 17 Kontakter och råd 18 Livsmedelsverket 2014 ISBN: 978 91 7714 233 1 Formgivning: Nimbus Communication Omslagsfoto, foto sid 19: Lars Owesson/Scandinav.se foto sid 4: Anna Lundstedt/Scandinav.se foto sid 12: Per-Erik Nyström Illustrationer: Claes Stridsberg Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar, december 2014 2

Råd och tips för hälsosamt vatten Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Därför är det viktigt att se till att vattnet håller god kvalitet. Den här broschyren vänder sig till dig som tar dricksvatten från egen brunn. I broschyren får du råd om hur du underhåller och sköter din brunn, och hur du bedömer om det är dags att göra reparationer eller andra åtgärder. Mer information om dricksvatten från egen brunn hittar du i Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning. Råden finns på vår webbplats: livsmedelsverket.se 3

Dags att se över din brunn? Både kvaliteten på ditt vatten och tillgången av det kan förändras med tiden. Därför behöver du med jämna mellanrum se över din brunn eller dricksvattenanläggning. Det är brunnsägaren eller ägarföreningen som ansvarar för vattenkvaliteten och för att hålla brunnen i bra skick. Viktigt om ditt vatten Hälsa Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Därför är det viktigt att vattnet är hälsosamt och inte gör dig sjuk. Tillgång Vattnet ska finnas i sådan mängd att det täcker behovet av vatten som dryck, för matlagning och för hygieniska behov. Behovet av vatten beräknas till mellan 150 och 200 liter per person och dag. Inte bara lukt och smak Du bör alltid se till att vattnet inte är grumligt eller luktar och smakar illa. Men att bara lukta eller smaka på vattnet räcker inte för att avgöra om det är säkert att dricka och använda. Påverkan på installationer Utfällningar av till exempel kalk, järn, mangan och koppar påverkar ibland disk- och tvättmaskiner, varmvattenberedare, badrumsinredning och tvätt. Det kan bli dyrt. Se till att vattnet från din brunn inte innehåller ämnen som kan göra dig sjuk. 4

Lär känna din brunn! För att kunna sköta om brunnen och dricksvattenanläggningen, är det bra att lära sig hur dessa fungerar. Var är brunnen placerad? Är den grävd eller borrad? Vilken typ av pump har du? Här får du veta mer om de vanligaste typerna av brunnar, pumpar och installationer. Tre typer av brunnar Det finns främst tre olika brunnstyper. Vanligast idag är att man anlägger bergsborrade brunnar. Men de andra typerna av brunnar är också vanliga, särskilt i äldre fastigheter. 5

Grävd brunn För en grävd brunn krävs att det finns vattenförande lager på ett djup av högst fem till sex meter. Eftersom den grävda brunnen är anlagd i ytliga grundvattenmagasin, är den särskilt känslig för påverkan av föroreningar från till exempel avloppsinfiltration, sur nederbörd och jordbruk. Den grävda brunnen är också känslig för att grundvattenytan höjs och sänks naturligt. Det innebär att vattentillgången kan bli dålig, eller att brunnen sinar helt, under torrperioder. En grävd brunn anläggs oftast i egen regi då det inte finns företag i Sverige som har specialiserat sig på att gräva brunnar. Med bra förutsättningar och god utformning kan de fungera bra. 6

Filterbrunn En filterbrunn är en borrad brunn i jordlagren, där filtret anpassats till det grundvattenförande lagrets egenskaper. Eftersom vattnet tas upp från ett större djup än i den grävda brunnen är filterbrunnen mindre känslig för ytlig påverkan. 7

Borrad brunn Bergborrade brunnar utförs i Sverige oftast med hjälp av så kallad sänkhammarborrning, som drivs med tryckluft. Metoden är en kombination av rotation och slag. Denna borrteknik klarar av nästan alla former av vattenborrning oberoende av markförhållanden. Annan teknik är beroende av speciella geologiska förhållanden och har olika begränsningar. Bergborrade brunnar anläggs vanligtvis i två moment: dels borrning med foderrör genom jordlager och några meter ner i berget, dels ren bergborrning ner till vattenförenade lager eller sprickor. Bergborrad brunn är den brunnstyp som anläggs mest idag. Den bergborrade brunnen har stora fördelar om arbetet med den utförs omsorgsfullt och yrkesmässigt. Anlita därför endast certifierade brunnsborrare. Borrtekniken underlättar bland annat möjligheterna att ge brunnen ett gott skydd mot yttre påverkan. Även om vattentillgången kan vara liten är det är relativt sällsynt att en bergborrad brunn ger för lite vatten för ett enskilt hushåll. 8

Tre typer av pumpar Det är via pumpen som vattnet transporteras från brunnen till vattenledningar och vidare in i huset eller husen. Sänkpump Sänkpumpen är en så kallad djupvattenspump som finns i borrhålet och används framför allt i bergborrade brunnar. Ejektorpump Ejektorpumpen står på marken. Den är också en så kallad djupvattenspump och används framför allt i bergborrade brunnar där rasrisk förekommer. Sugpump Även sugpumpen står på marken och används normalt i grävda brunnar. Den kan dra upp vatten från en nivå som maximalt ligger cirka sju meter under pumpen. Installationer med olika funktion Oavsett vilken slags brunn och pump du har finns funktionerna nedan: Hydrofor/hydropress Reglerar trycket i vattenledningar och kranar så att spolningen blir rätt. Tryckströmbrytare Ser till att reglera trycket i hydroforen, vattenledningar och i spolningen i kranar. Kontaktormotorskydd Skyddar pumpens motor mot överbelastning. Brunnslock Förhindrar föroreningar att komma in i brunnen och avluftar eventuell gas i brunnen utomhus. Adapter Leder vatten genom brunnsväggen samtidigt som den förhindrar ytligt vatten att tränga ner i brunnen. 9

Vattentäktens svaga punkter I en bra brunn rinner det inte in något ytvatten eller ytligt grundvatten. Se därför över din brunns kritiska punkter och brunnens omgivning med särskilt fokus på eventuella källor till föroreningar. Särskilt känsliga är grävda brunnar, men föroreningar kan också drabba bergborrade brunnar. Den vänstra brunnen är lämpligt placerad i förhållande till föroreningskällorna. 10

Känsliga ställen att se över Ytligt påverkat vatten I brunnens omgivning kan det finnas verksamheter och omständigheter som smutsar ner grundvattnet, till exempel avloppsinfiltration, läckande avloppsrör, jordbruk, gödselupplag, läckande oljetankar eller oljespill och vägdagvatten. Brunnens närmaste omgivning är viktig för att ytvatten ska ledas bort från brunnen. Konstruktion Många föroreningar kan förhindras genom att man har en så tät konstruktion som möjligt ner till den nivå där grundvattnet kan tillåtas rinna in i brunnen. Då stängs ytvatten och ytligt grundvatten ute. Kritiska punkter för grävd brunn. 11

Kritiska punkter för borrad brunn Brunnslock En vanlig orsak till förorenat brunnsvatten är att brunnslocket på grävda brunnar är otätt eller trasigt. Det gör att möss, grodor, ödlor och insekter kan komma in i brunnen. Det kan i sin tur leda till att vattnet blir förorenat med bakterier och andra mikroorganismer. Ett rätt utformat brunnslock är tätt och har en avluftning som är utformad så att inte småkryp kan ta sig in i brunnen. 12

Vanliga tekniska problem Det kan hända att fel på utrustningen gör att det inte kommer något vatten när du spolar. Checklistan nedan hjälper dig hitta problemet och ger tips om vad du kan göra åt det. Att det är tomt i kranen kan också bero på att brunnen är torr. Flera orsaker till torr brunn Om brunnen sinar händer det oftast vid torrperioder under sommaren, tidigt på hösten eller när man använder mer vatten än vanligt. Vattenbrist kan också uppstå om stora vägbyggen och dikningar genomförs i närheten. Fördjupning och högtrycksspolning Om brunnen är torr eller om det bara finns lite vatten kvar är brunnens tillrinning för liten. Finns det möjlighet att fördjupa brunnen kan man nå ett större grundvattenmagasin. En bergborrad brunn kan ibland högtrycksspolas för att tillrinningen ska öka. Innan beslut om brunnen ska högtryckspolas bör man alltid diskutera riskerna med entreprenören. Checklista När inget vatten kommer ur kranarna Kontrollera att motorskyddet för pumpen är påslaget. Se efter om pumpen eller bottenventilen ligger under vattenytan. Om så är fallet är det inte brist på vatten i brunnen utan något fel på pumpen. Fel på sugpump och ejektorpump Fyll på slangarna med vatten, det kan ha kommit in luft i systemet. Byt bottenventil om felet återkommer. Om det inte hjälper måste pumpen troligen repareras eller bytas. Fel på sänkpump Ta upp pumpen för reparation eller byt pump. Fel på hydrofor/hydropress Om pumpen slår på och av i korta intervall är det troligen något fel i hydroforen/hydropressen. Det sliter hårt på pumpen. Torr brunn Tillrinningen är för dålig. Brunnen kan fördjupas eller högtryckspolas om det är en bergborrad brunn. 13

Analysera ditt dricksvatten Det är först när man analyserat vattnet som man verkligen vet att det håller god kvalitet som dricksvatten. Vid en vattenanalys undersöker man förekomsten av mikroorganismer och kemiska ämnen, och vattnets fysikaliska egenskaper. Mikrobiologi Det är viktigt att dricksvattnet inte innehåller mikroorganismer som vi kan bli sjuka av. Sjukdomsframkallande mikroorganismer kan vara svåra att analysera, framför allt för att de oftast förekommer i relativt liten mängd. Därför måste man i stället undersöka om dricksvattnet innehåller andra mikroorganismer som tyder på att vattnet kan ha blivit förorenat. De kallas indikatororganismer. Förhöjda halter av koliforma bakterier och odlingsbara mikroorganismer kan tyda på att brunnen har blivit förorenad med ytvatten. Escherichia coli, vanligen kallad E. coli, används främst som indikatorer på förorening från avföring, det vill säga förorening från avlopp eller gödsel. Om det finns sådana bakterier i dricksvattnet är det stor risk att vattnet också innehåller sjukdomsframkallande mikroorganismer. Kemi Kemiska ämnen i dricksvattnet undersöks också. Det kan vara ämnen som orsakar problem med färg, grumlighet och lukt, men det kan också vara ämnen som orsakar tekniska problem som utfällningar av kalk eller korrosion, det vill säga att ledningar rostar. Vissa kemiska ämnen kan ge problem med hälsan, till exempel radon, fluorid och vissa metaller som bly, arsenik och mangan. Regelbunden kontroll Livsmedelsverket rekommenderar att man regelbundet analyserar vatten från den egna brunnen, minst vart tredje år om brunnen förser en eller två familjer med vatten och en gång per år om brunnen förser många hushåll med vatten. Om man har eller har haft problem med brunnsvattnet är det lämpligt att testa vattnet oftare. Små barn är särskilt känsliga för höga halter av vissa ämnen, till exempel fluorid, bly, koppar och nitrit. Därför är det extra viktigt att brunnsvattnet testas ofta om små barn finns i hushållet. 14

Ackrediterat laboratorium Analys av vattenprover bör utföras av ett ackrediterat laboratorium. Laboratoriet ger anvisningar för hur själva provtagningen går till. Resultatet av analysen får du i ett dokument och du får också en särskild förklaring om något inte är som det ska. Är vattnet bedömt som tjänligt med anmärkning eller otjänligt måste du själv åtgärda det. Vad en normal analys omfattar Mikrobiologiska parametrar: Kemiska parametrar: E. coli (Escherichia coli.) Alkalinitet Kalium Oxiderbarhet CODMn ph Koliforma bakterier Ammonium Klorid Sulfat Odlingsbara mikroorganismer vid 22 o C Arsenik* Konduktivitet Total hårdhet Bly Koppar Turbiditet Fluorid Magnesium Uran Fosfat Mangan Radon Färg Natrium Järn Nitrat Kalcium Nitrit *) Arsenik bör analyseras i vissa geografiska områden. 15

Vanliga bekymmer med kvaliteten Parametrar Kommentar Parameter Kommentarer E. coli Indikerar förorening från avföring från människor eller djur. Orsak är ofta trasiga brunnslock eller avloppsinfiltration. Nitrit Kan indikera påverkan från förorening men kan också finnas naturligt i djupa brunnar vid syrebrist i vattnet. Höga halter medför att vattnet inte bör ges till barn under 1 års ålder Fluorid Vid för höga halter finns särskilda restriktioner för barn Oxiderbarhet CODMn Vattnet innehåller organiskt material som kan ge lukt, smak och färg. Orsak är ofta ytvattenpåverkan. Järn Kan medföra utfällningar, missfärgning och smak samt dålig lukt. Risk för skador på textilier vid tvätt och igensatta ledningar. Järn är naturligt förekommande i marken och är ett vanligt förekommande vattenkvalitetsproblemet. ph Låga ph-värden medför risk för frätskador (korrosion) på ledningar och kan leda till ökade metallhalter i vattnet. Kan indikera påverkan av ytvatten eller ytligt grundvatten. Klorid Kan påskynda korrosionsangrepp/ rostangrepp och ge smakförändringar. Även måttligt förhöjda halter kan indikera påverkan av salt grundvatten, avlopp, deponi, vägsalt och vägdagvatten. Radon Radonhalten i grundvatten kan ge tillskott till radon i inomhusluften. Det kan påverka hälsan negativt och kontrolleras med vattenprov. Detta gäller i första hand bergborrade brunnar. Koliforma bakterier Kan indikera både förorening från avföring och annan förorening. Orsak är ofta ytvattenpåverkan. Se även kommentaren för E. coli. Svavelväte Svavelväte luktar illa. Om svavelväte förekommer känns detta tydligt genom att vattnet luktar ungefär som ruttna ägg. Vattnet måste luftas bättre om man ska bli av med lukten. Svavelväte i de halter ämnet förekommer i brunnsvatten är ofarligt för hälsan. Mikroorganismer vid 22ºC Indikerar sådan förorening från vatten eller jord som normalt inte är av fekalt ursprung. Orsak är ofta ytvattenpåverkan Total hårdhet Höga halter förekommer naturligt där marken har hög kalkhalt. Risk för utfällningar i ledningar, kärl och fastighetsinstallationer särskilt vid uppvärmning. Skador på textilier vid tvätt kan förekomma. Nitrat Kan indikera påverkan från avlopp, gödsling och andra föroreningskällor. Höga halter medför att vattnet inte bör ges till barn under ett års ålder. 16

Ansvar och åtgärder Om du behöver åtgärda ditt dricksvatten finns det olika metoder för att se till att kvaliteten säkerställs. Ansvar Det är du som fastighetsägare/brunnsägare, eller din ägarförening, som är ansvarig för att säkerställa en god vattenkvalitet. Det innebär att du har ansvar för att kontrollera och ta prover på dricksvattnet i brunnen och det är även du som bör åtgärda eventuella problem. Otjänligt vatten Om ett provsvar visar att dricksvattnet är otjänligt, eller tjänligt med anmärkning, eller om du på annat sätt är missnöjd med kvaliteten, bör du som brunnsägare göra något åt det. Anlita alltid fackkunnigt folk för att åtgärda problemen. När det gäller problem med den mikrobiologiska kvaliteten ska orsaken alltid utredas först. Filter För att komma till rätta med problem med kemiska ämnen i dricksvattnet behöver man ibland installera filter. Kontakta fackkunniga filterleverantörer för att diskutera detta. Tänk på följande: Begär in skriftliga offerter från flera företag. Begär referenser av filterleverantören. Begär funktionsgaranti på åtgärden. En funktionsgaranti ska säkerställa att filtret löser problemet och inte skapar andra problem som mikrobiologisk aktivitet eller korrosion. Följ upp den installerade vattenreningen genom att ta prov på dricksvattnet en period efter det att vattenreningen installerats. Ny vattentäkt Föroreningar som är orsakade av människan, som avlopp och gödsel, kan ibland åtgärdas. Men ibland kan de naturliga förutsättningarna och föroreningskällan vara av det slag som gör det värt att anlägga en ny brunn eller ansluta till kommunalt vatten. 17

Kontakter och råd Beroende på vilken fråga du har om din brunn eller ditt vatten kan du behöva vända dig till olika myndigheter och organisationer. Allmän information Vänd dig till miljöförvaltningen i din kommun. Geologiska och tekniska förhållanden Sveriges geologiska undersökning (SGU) Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-179 000 sgu.se Dricksvattenkvalitet Livsmedelsverket Box 622 751 26 Uppsala Tel: 018-17 55 00 livsmedelsverket.se Vattenanalyser Vänd dig till ett ackrediterat laboratorium för vattenanalys. Tekniska problem Svenska Brunnsborrares Branschorganisation, Geotec Tel: 075 700 88 20 geotec.se Sveriges Avanti-borrare Förening Tel: 0771-28 26 84 18

19

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Därför är det viktigt att kvaliteten på vattnet är bra och att brunnen fungerar som den ska. Du som tar ditt dricksvatten från egen brunn har ansvar för att vattnet håller god kvalitet. Här får du tips om hur du underhåller och sköter din brunn och hur vattnet ska testas. Mer information hittar du i Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning. Råden finns på vår webbplats livsmedelsverket.se