Sverigedemokraterna i valrörelsen 2010
Urval och begrepp Urval: Den största politiska nyhetsartikeln varje dag i 8 ledande medier: SVT Aktuellt 21.00 (endast mån-fre) SVT Rapport 19.30 TV4 Nyheterna 19.00 SR Dagens Eko 16.4 Aftonbladet Expressen Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Tidsperioder: 21 augusti 17 september 2006 (endast press 17 september) 23 augusti 19 september 2010 (endast press 19 september) Sammanlagt har 216 artiklar och eterinslag bearbetats. Begrepp: Uttalande: Pratminus i press, intervjuer i etermedia Negativt: Artiklar/inslag som helt eller till övervägande delen består av negativa värdeord om partierna i artiklar/inslag eller av förekomst för partierna i tydligt negativa sammanhang. 2
c fi fp jl kd m mp s sd spi v Jämförelse 2006-2010 0,2 1,6 0,0 1,1 0,3 0,2 0,0,6 7, 7,9 8,2 9,3 9,6 8,9 10,4 11,8 11,4 0 10 20 30 1,7 16,7 21,8 24,6 27,4 Diagrammet visar de olika partiernas andel av publiciteten under de sista 4 veckorna i valrörelserna 2006 och 2010. När det gäller partier utanför riksdagen uppvisar publiciteten 2006 en något mera splittrad bild än vad som är fallet 2010. 2006 fick 4 partier utanför riksdagen publicitet i toppnyheterna. 2010 är det bara två partier, Feministiskt Initiativ och Sverigedemokraterna, som får publicitet. Fi:s publicitet är försumbar, det är i praktiken bara Sverigedemokraterna som uppmärksammas 2010. Vid varje val finns det ett medialt intresse av att uppmärksamma partier utanför riksdagen. Det gäller framförallt EU-valen (JL 2004 och PP 2009) men även riksdagsvalen. Frånvaron av egentlig konkurrens om medieutrymmet från andra partier utanför riksdagen kan ha gynnat Sverigedemokraterna vid valet 2010. Det kan också noteras att Sverigedemokraterna i stort sett inte fanns på mediearenan 2006. 2006 2010 3
Sverigedemokraternas publicitet per vecka (1) 1 11,6 Sverigedemokraterna spelade en undanskymd roll i början av valrörelsen. Ingenting tydde på att de skulle ta sig in på mediearenan. Mot slutet av vecka 34 börjar det ändra sig. Partiet får negativ uppmärksamhet för en rapport om att Sverige skulle ha drabbats av en våldtäktsvåg med våldtäkter begångna av invandrare. Kort därefter fick TV4:s beslut att stoppa Sverigedemokraternas reklamfilm stor uppmärksamhet. 10 0 8,3,3 4,3 4,0 2,9 2,3 0,7 vecka 34 vecka 3 vecka 36 vecka 37 Andel totalt Andel pos+neu Vecka 3 tar diskussionerna om att Sverigedemokraterna kan bli vågmästare fart och fortsätter under resten av valrörelsen. Bakgrunden är opinionsmätningar som tyder på att så kan bli fallet. Vecka 36 uppmärksammas Dansk Folkepartis partiledare Pia Kjaersgaard när hon framträder på ett av partiets valmöten för att ge partiet sitt stöd. Vecka 37 får Anders Borg publicitet när han angriper Sverigedemokraterna och anklagar partiet för att hota stabiliteten i parlamentet och för att bedriva en ansvarslös ekonomisk politik. Under de sista dagarna uppmärksammades det stort att partiets valmöten stördes av motdemonstranter. I den andra stapeln redovisas partiets andel av publiciteten när negativ publicitet rensats bort ur materialet. För samtliga veckor gäller att publicitetsandelen sjunker rejält. Sverigedemokraternas publicitet består till 47 % av negativt vinklade artiklar. För de andra partierna är motsvarande siffra 17 %. För Sverigedemokraternas del kan dock negativ publicitet vara av mindre betydelse, eventuellt kan det rentav gynna dem. Det var genom kritiska artiklar om våldtäktsrapporten, reklamfilmen och den eventuella vågmästarrollen partiet tog sig in på den mediala arenan. 4
1 10 Sverigedemokraternas publicitet per vecka (2) 11,6 Sverigedemokraternas publicitet karaktäriseras också av att företrädare för partiet betydligt mera sällan kommer till tals än företrädare för andra partier. Man har en betydligt högre andel publicitet som omnämnd än andra partier. SD kommer till tals i 40 % av sin publicitet. För de andra partierna är motsvarande siffra 71 %. Liksom är fallet med negativ publicitet märks tendensen att Sverigedemokraterna kommer till tals mindre under hela valrörelsen. Det är speciellt tydligt under den avslutande veckan. 0 2,3 2,2 1, vecka 34 vecka 3 vecka 36 vecka 37 Andel totalt,3 4,3 4,4 Andel av uttalanden 6,3 Sammanfattning: Medierna ger gärna uppmärksamhet åt nya företeelser, oavsett vad de tycker om dem. Samtidigt är medierna intresserade av olika typer av konflikter och konfrontationer. Sverigedemokraterna står både för nyhet och konfrontation. Inte minst bidrog uppmärksamheten kring reklamfilmen och våldtäktsrapporten på mycket av det senare. Det var i samband med dessa händelser partiets medieskugga började brytas. När diskussionerna sedan började handla om en möjlig vågmästarroll eskalerade publiciteten. Den avslutande publiciteten om mötningsstörningarna kan ha gett Sverigedemokraterna sympati. Det underdogperspektiv partiet strävar efter bekräftades i denna publicitet. Detta perspektiv fanns även med i diskussionerna om reklamfilmen där det framstod som att partiet censurerades. Det kan också tilläggas att även om sociala medier inte ingår i undersökningen kan det konstateras att partiets företrädare där är mycket aktiva och välorganiserade och ofta är först med att kommentera artiklar och blogginlägg.