Statens revisionsverks bokslut för år 2012

2012 BOKSLUT

Statens revisionsverks bokslut för år 2012 188: e verksamhetsår

3 Generaldirektörens översikt Statens revisionsverk är den i grundlagens 90 föreskrivna högsta externa revisorn i Finland, som reviderar skötseln av statsfinanserna samt övervakar finanspolitiken och parti- och valfinansieringen. Revisionsverket fungerar oavhängigt i anslutning till riksdagen. Under medverkan av riksdagens grundlagsutskott har som grundläggande målsättning för Statens revisionsverk fastställts att säkerställa att principerna för en rättsstat, demokrati och hållbar ekonomi förverkligas i skötseln av statsfinanserna och i finanspolitiken samt i val- och partifinansieringen. Berättelseåret var det sista året i Statens revisionsverks strategiperiod som omfattade åren 2007 2012. Det viktigaste utvecklingsprojektet under berättelseåret var att bereda revisionsverkets nya strategi SRV2020, vars målsättningar sträcker sig ända till år 2020. Mot slutet av berättelseåret utvärderades också hur den tidigare strategin har förverkligats. Strategin har förverkligats synnerligen väl, särskilt i fråga om den rapportering till riksdagen som sker i riksdagsberättelserna samt de revisionsteman som sammanför ämnena för revisionerna. Så gott som alla de revisionsteman som planerades i samband med den tidigare strategin har blivit rapporterade. Statens revisionsverks verksamhet som en aktör som tryggar och stärker riksdagens finansmakt och lagstiftningsmakt och stöder riksdagens visionära makt har klart stärkts under strategiperioden. För revisionsverket utarbetades och fastställdes under berättelseåret nya värden, vilka syftar till att styra all revisions-, tillsyns- och sakkunnigverksamhet, verkets växelverkan med revisions- och tillsynsobjekten samt intressegrupperna och verkets interna verksamhet. I beredningen av värdena medverkade hela personalen. De värden vilka styr verksamheten och samtidigt uttrycker och förverkligar de revisionsetiska internationella ISSAI-standarderna för extern revision av den offentliga ekonomin är ansvarstagande, öppenhet, objektivitet och värdesättande. Revisionsverkets verkningsfullhet och mervärde i skötseln av den finländska offentliga ekonomin och i samhället uppkommer genom resultaten av de olika revisionsslagen, dvs. granskning av finanspolitiken, redovisningsrevision och laglighetsgranskning samt effektivitetsrevision. Revisionsverket svarade under berättelseåret dessutom för tillsynen över parti- och valfinansieringen. Under berättelseåret bereddes den nationella lagstiftningen om försättande i kraft av de bestämmelser som hör till lagstiftningen i anknytning till fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Europeiska ekonomiska och monetära unionen, kortare uttryckt stabilitetsfördraget. Med samma lagstiftning verkställs också nationellt bestämmelserna i Europeiska unionens budgetramdirektiv dvs. rådets direktiv 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk. Statens revisionsverk deltog för sin del som sakkunnig i beredningen av verkställandet. Som uppgift för revisionsverket föreskrevs i denna lagstiftning att fungera som sådan oavhängig övervakare och utvärderare av finanspolitiken som avses i stabilitetsfördraget och unionens budgetramdirektiv. BOKSLUT 2012

4 Vekningsfullheten är på hög nivå men den faktabaserade beredningen av politiken framskrider inte STATENS REVISIONSVERK Revisionsverkets exaktare strategiska resultatmål under berättelseåret var att främja en resultatrik och högkvalitativ skötsel av statsfinanserna. Med den av revisionsverket utförda externa revisionen av staten säkerställdes att uppgifterna i statens och dess bokföringsenheters bokslut var tillförlitliga samt att budgeten och den centrala lagstiftningen om den hade iakttagits och den interna kontrollen fungerat. Detta skapar det grundläggande förtroendet för skötseln av finska statens finanser. I förhållanden med finanskris har detta förtroende redan i sig ett observerbart ekonomiskt värde. Dessutom ger tillförlitligheten för ekonomiska basfakta underlag för en resultatrik beredning av finanspolitiken samt för styrningen och ledningen av statens verksamhet och ekonomi. Vid revisionerna har dessutom hållits före en intern kontroll som skapar förutsättningar för god förvaltning samt lönsamhet och produktivitet. Under berättelseåret utvidgades den från redovisningsrevisionen separata, på de internationella ISSAI-standarderna för extern revision av den offentliga ekonomin baserade laglighetsgranskningen. Med en laglighetsgranskning som är separat från redovisningsrevisionen kan man bredare och djupare än vid redovisningsrevision sätta sig in i lagenligheten för skötseln av statsfinanserna också från utvecklandets synpunkt samt i förverkligandet av principerna för god förvaltning i skötseln av finanserna. Laglighetsgranskningarna har i praktiken visat sig vara verktyg för utvecklandet av förvaltningen och skötseln av finanserna. Ett konkret exempel på detta är regeringens proposition RP 11/2013 rd om ändring av lagen om penningautomatunderstöd, i vilken i stor utsträckning har beaktats de rekommendationer som revisionsverket framfört vid sin laglighetsgranskning. I effektivitetsrevisionerna har under berättelseåret betonats frågor som berört effekterna av, kvaliteten för, finansieringen av och styrningen av den offentliga service som ges medborgarna. Ämnena har behandlat bl.a. hanteringen av arbetslösheten, migrationen, barnskyddet samt kommun- och servicestrukturreformen. En del av effektivitetsrevisionerna har vid sidan av stödet för utvecklandet av förvaltningen dessutom väckt en livlig medborgardebatt, vilket för sin del på lång sikt ökar delaktigheten i offentliga angelägenheter och förtroendet för skötseln av den offentliga ekonomin och för demokratins funktionsduglighet. Revisionsverket följer systematiskt upp hur de vid effektivitetsrevisionerna framförda ställningstagandena har förverkligats. Antalet rekommendationer som förverkligats helt eller så gott som helt sjönk från föregående år med 9 procent till 37 procent och motsvarigt ökade antalet rekommendationer som förverkligats i någon mån till 39 procent. Av rekommendationerna förverkligades 24 procent just inte alls eller inte alls. Sålunda förverkligas ca 76 procent av revisionsverkets rekommendationer helt eller åtminstone i någon mån. Särskilt informationssystemprojekten och lagstiftningen om dem framskred långsammare än väntat vilket också syns i graden för hur rekommendationer har förverkligats. Vid effektivitetsrevisionerna har på senare år ofta den centrala aspekten varit beslutsfattandets faktaunderlag och främjande av ett faktabaserat beslutsfattande. Rekommendationerna angående beslutsfattandets faktaunderlag och en faktabaserad beredning av politiken har inte förverkligats särskilt väl. Ett stående revisionstema vid revisionsverket är lagstiftningens och lagberedningens kvalitet ur statsfinansiell synvinkel. Detta granskas särskilt vid effektivitetsrevisionerna. Enligt respons som fåtts från kanslicheferna har de utförda revisionerna för sin del stött utvecklingsarbetet och även gett lagberedarna motivation. I effektivitetsrevisionerna och granskningarna av finanspolitiken samt delvis också i laglighetsgranskningarna har revisionsverket hållit före perspektivet för en fungerande konkurrens och särskilt utvärderat de konkurrenshinder som är förenade med statsbidrag, lagstiftningen och den offentliga förvaltningens verksamhetssätt och ICT-verksamheten. På flera av dessa delområden har konkurrensmyndigheterna inte haft en klar eller tillräcklig behörighet. En fungerande konkurrens är av stor betydelse för medborgarna. Brist på

5 konkurrens höjer prisnivån, minskar incitamenten för innovationer och försämrar sålunda produktiviteten och den ekonomiska tillväxten. Med en fungerande konkurrens har medborgaren och konsumenten större valfrihet. En fungerande konkurrens är också en praktisk förutsättning för ett fungerande och effektivt utnyttjande av informationsförvaltning och ICT, vilket indirekt visar sig i kvaliteten för den service som medborgarna får. I granskningen av finanspolitiken år 2012 har ett centralt tema varit att säkerställa tillförlitligheten för de uppgifter som riksdagen får om de europeiska finansiella stabiliseringsarrangemangen och riskerna med dem. Med granskningarna har man för sin del kunnat inverka på en bättre kvalitet för den information som ges till riksdagen och främja förtroendet för riksdagens möjligheter att påverka och därigenom för den finländska demokratins funktionsduglighet. Ett andra tema har varit att utvärdera förhållandet mellan regeringsprogrammet och ramförfarandet. I detta avseende har revisionsverkets observationer fått en central ställning i utvecklandet av statsrådets styrnings- och ledningssystem. Under år 2012 inföll val av republikens president och kommunalval. Att behandla redovisningarna av valfinansieringen och övervaka valfinansieringen vid kommunalvalen är ett prestationsmässigt drygt arbete. Förhandsredovisningar publicerades 5 008 stycken och skyldiga att redovisa sin valfinansiering är 19 070 personer. Vid datum för bokslutets uppgörande saknades ännu redovisningar från 277 redovisningsskyldiga. För behandlingen av redovisningarna av valfinansieringen ordnades vid verket ett valfinansieringstalko, i vilket alla enheters personal deltog i stor omfattning. Datum för inlämnande av redovisningarna av valfinansieringen vid kommunalvalet var nyårsafton, vilket man hade att ta i beaktande i semesterarrangemangen. I fråga om tillsynen över val- och partifinansieringen har man vid verket också börjat bereda sig på nödvändigheten att förnya och utveckla informationssystemen. Kvalitetshanteringen vid revisionsverket svarar mot internationella standarder Om revisionsverkets kvalitetshanteringssystem färdigställdes under berättelseåret en internationell referensutvärdering jämte kvalitetskontroll. På basis av referensutvärderingen svarar revisionsverkets kvalitetshanteringssystem mot de krav som ställs i de internationella ISSAI-standarderna för den högsta externa revisionen av den offentliga ekonomin och särskilt i ISSAI 40 -standardens krav angående kvalitetshanteringssystemet. Inom revision på den privata sektorn ingår motsvarande krav i ISQC1 -standarden och i principerna i ISA 220 -standarden. Personalen är mycket flexibel och kunskapsområdet breddadesi Det viktigaste resultatet av personalpolitiken under berättelseåret är att flexibiliteten i revisionsverkets verksamhet har ökat. Verket har kunnat sköta sina nya lagstadgade uppgifter i tillsynen över val- och partifinansieringen samt den nyaste, med de i grundlagens 90 föreskrivna grundläggande uppgifterna synnerligen nära anknutna oavhängiga utvärderingen och övervakningen av finanspolitiken samtidigt som verkets personalstyrka har minskat som en del av stabilitets- och effektivitetsprogrammet. Under berättelseåret beredde man sig vid revisionsverket på den lag varmed åt revisionsverket från 1.1.2013 föreskrevs den oavhängiga övervakning och utvärdering av finanspolitiken som är förenad med lagstiftningen om EU:s stabilitetsfördrag och styrningen av EU:s ekonomiska politik. För granskningen av finanspolitiken stärktes inom ramen för anslag och den naturliga personalomsättningen revisionsverkets makroekonomiska och nationalekonomiska kunnande. Revisionsverket har således den minimiberedskap som krävs för uppgifterna i övervakningen av finanspolitiken. Stabilitets- och effektivitetsprogrammets målsättningar uppnåddes I revisionsverkets egen personalpolitik och ekonomi fortsatte man att verkställa stabilitets- och effektivitetsprogrammet. Som resultat av programmet har antalet vid revisionsverket fullgjorda BOKSLUT 2012

6 årsverken under åren 2010 2012 minskat från 148 årsverken till 137 årsverken. Målet för stabilitets- och effektivitetsprogrammet var att minska antalet årsverken med nuvarande personalstruktur till 138 årsverken. De totala arbetskraftskostnaderna minskade med 2,8 procentenheter. Revisionsverkets strategiska lönsamhetsmål är, att utvecklingen av kostnaderna enligt bokslutet och priset på en presterad dag under den fyra år långa planeringsperioden inte ska överstiga utvecklingen av konsumentprisindex. Omkostnaderna minskade jämfört med år 2011 med 2,6 procent medan årsmedelvärdet för konsumentprisindex under samma period steg med 2,8 procentenheter. Priset på revisionsverkets externa prestationer relaterat till ett dagsverke steg med 4,9 procent. Ökningen beror huvudsakligen på att de för externa prestationer använda dagsverkena minskade relativt sett mer än den avlönade frånvaron och för indirekta prestationer använda tiden, vilket kan betraktas som en försvagning av produktiviteten. Under åren 2010 2012 har priset på en presterad dag emellertid minskat med 8,9 procent när årsmedelvärdet för konsumentprisindex under samma period har stigit med 6,2 procent, vilket innebär att det strategiska lönsamhetsmålet är i färd att förverkligas. Volymen för personalens sjukfrånvaro ökade men svarar mot medelvärdet i statsförvaltningen. Under berättelseåret påbörjades Aslak -rehabilitering och dessutom fortsatte man att utveckla ledarskapet och ordnade utbildning om grupparbete och välmåendet i arbetet. För personalen ordnades klart mera utbildning än året innan och för utbildning användes 10,5 dagsverken per årsverke. Från prestationsbedömningarna åtskilda utvecklingssamtal förs övergripande vid verketi. Ett utmärkt helhetsresultat Som helhet har resultatet för år 2012 varit utmärkt. Personalen har visat stor motivation och engagemang för sina uppgifter samt flexibilitet att sköta en särskild uppgift av kommunalvalets slag, samtidigt som de grundläggande uppgifterna har blivit väl skötta. Jag tackar revisionsverkets personal för ett utmärkt arbete. Tuomas Pöysti STATENS REVISIONSVERK

7 Innehåll Generaldirektörens översikt... 3 1 Verksamhetsberättelse... 8 1.1 Effekter 8 1.1.1 Verkets effekter till stöd för riksdagens budget- och lagstiftningsmakt 9 1.1.2 Verkets effekter som främjar goda förfaranden och förebygger fel och oegentligheter i förvaltningen 9 1.1.3 Verkets inverkan på medborgarnas förtroende för en adekvat skötsel av och tillsyn över statsfinanserna samt för den offentliga förvaltningen 10 1.1.4 Revisionsverkets verkningar i det internationella samfundet 11 1.2 Prestationer och kvalitetshantering 12 1.2.1 Prestationsvolymer och åstadkomna offentliga nyttigheter... 12 1.2.2 Serviceförmågan samt prestationernas och de offentliga nyttigheternas kvalitetu... 14 1.2.3 TKvalitetssystemets verkställande vid revisionsverket... 16 1.3 Funktionell effektivitet 17 1.3.1 Verksamhetens produktivitet... 18 1.3.2 Verksamhetens lönsamhet... 18 1.4 Hantering och utvecklande av de andliga resurserna 18 1.5 Bokslutsanalys 23 1.5.1 Finansieringsstruktur... 23 1.5.2 Budgetutfall... 23 1.5.3 TIntäkts- och utgiftskalkyl... 23 1.5.4 Balansräkning... 23 1.6 Utlåtande om utvärdering och bekräftelse gällande den interna kontrollen 24 1.7 Sammanfattning av observerade missbruk 25 2 Budgetens utfallskalkyl 26 3 Intäkts- och utgiftskalkyl 27 4 Balansräkning 28 5 Bilageuppgifter 29 6 Undertecknande av bokslutet 32 BILAGOR Arbetstidsanvändningen enligt verksamhetsenhet1.1. 31.12.2012 34 Slutprestationer år 2012... 35 Organisation och uppgiftsfördelning... 38 BOKSLUT 2012

8 1 Verksamhetsberättelse STATENS REVISIONSVERK Statens revisionsverk är en direkt i grundlagen föreskriven oavhängig revisions- och tillsynsmyndighet, som står utanför den egentliga statsförvaltningen eller riksdagen underställda förvaltningen. Revisionsverkets i grundlagen föreskrivna uppgift är att granska lagenligheten och ändamålsenligheten för skötseln av statsfinanserna samt iakttagandet av statsbudgeten. Revisionsverket fullgör denna sin uppgift genom att utföra effektivitetsrevision, redovisningsrevision, laglighetsgranskning samt granskning av finanspolitiken. Statens revisionsverk fungerar i Finland som nationellt revisionsorgan enligt Lissabonavtalet och fungerar i samarbete med Europeiska revisionsrätten i den externa övervakningen av unionens medel. Som en uppgift för revisionsverket har i lagen om kandidaters valfinansiering (273/2009) föreskrivits att övervaka iakttagandet av skyldigheten att redovisa valfinansieringen, publicera redovisningarna av valfinansieringen och att kontrollera redovisningarna av valfinansieringen. I partilagen (10/1969, ändrad 683/2010) har som uppgift för revisionsverket föreskrivits att övervaka partistöd till partier, partinära sammanslutningar och föreningar som avses i beslut om statsunderstöd, redovisandet av kostnader för och finansiering av valkampanjen samt iakttagandet av de författningar som gäller uppgörande och inlämnande av handlingar och uppgifter i anknytning härtill. Revisionsverkets nyaste uppgift är oavhängig övervakning av finanspolitiken, om vilket nationellt föreskrivs i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen och om tillämpning av fördraget samt om kraven på de fleråriga ramarna för de offentliga finanserna (869/2012) och i lagen om statens revisionsverk (ändrad med lag 870/2012). 1.1 Effekter Revisionsverket stöder riksdagen i dess utövande av lagstiftningsmakten, den statsfinansiella makten och tillsynsmakten och är sålunda en del av den grundlagsenliga ordning som förverkligar och tryggar riksdagens finansiella makt. Revisionsverkets målsättning är att främja en resultatrik och god skötsel av statens finanser. Den centrala aspekten är att säkerställa att de samhällspolitiska målsättningar som har uppställts i samband med lagstiftningen om statsbudgeten och insamlandet av statens intäkter och användningen av statens medel uppnås, och att regeringen och förvaltningen har vidtagit nödvändiga åtgärder för att de ska uppnås. I tillsynen över valoch partifinansieringens laglighet är målsättningen att främja öppenhet i val- och partifinansieringen samt medborgarnas rätt att bedöma de politiska partiernas och i offentliga förtroendeuppdrag verksamma individers bindningar. En målsättning är också att förhindra korruption och på osakliga bindningar baserat inflytande på republikens presidents, riksdagsledamöternas, kommunfullmäktiges och partiernas verksamhet. Samhälls- och medborgarresultaten av den externa revisionen av statsfinanserna, och därigenom verksamhetens samhälleliga effekter, uppkommer på tre områden. Det viktigaste verkningsområdet för revisionsverkets verksamhet är revisionens förebyggande och ansvarsutkrävande effekt. De två andra verkningsområdena är att säkerställa funktionsdugligheten för lönsamhetsoch resultatdata samt förvaltningens interna kontroll och styrning samt sådana konkreta

9 tillrättalägganden och utvecklingsåtgärder som åstadkoms med revisionen. Säkerställandet stöder för sin del det framtida ekonomiska beslutsfattandet genom att stärka beslutsfattandets faktaunderlag. 1.1.1 Verkets effekter till stödför riksdagens budget- och lagstiftningsmakt Revisionsverket följer på basis av riksdagens revisionsutskotts betänkanden med hur riksdagens ställningstaganden förverkligas, om i dem har förutsatts rapportering från regeringen i en sak eller om revisionsverkets revisionsverksamhet har hänfört sig till saker som anknyter till ställningstagandet. Om detta rapporterar revisionsverket årligen i sin årsberättelse som ges till riksdagen. De saker som har lyfts fram i revisionsutskottets betänkanden baserar sig som regel på centrala observationer och ställningstaganden som har framförts i revisionsverkets berättelser till riksdagen. Riksdagens ställningstaganden berör viktiga frågor, där genomförandet av förändringar sker långsamt. Ett ärende som anknyter till ett ställningstagande följs därför med också under en längre period. Årligen har riksdagen gjort 2 4 ställningstaganden som har varit förenade med rapporteringsskyldighet för regeringen. 1.1.2 Verkets effekter som främjar goda örfaranden och förebygger fel och oegentligheter i förvaltningen Revisionsverket följer med verkningarna av sin egen rapportering och de åtgärder som har vidtagits med anledning av observationerna vid revisionerna. Syftet med uppföljningen är att effektivera revisionsverksamhetens förebyggande och ansvarsutkrävande verkningar. I mitten och i slutet av valperioden ger revisionsverket som särskilda berättelser till riksdagen en valperiodsrapport om granskningen av finanspolitiken, i vilken granskas finanspolitikens faktaunderlag, hur reglerna för finanspolitiken har iakttagits och fungerat samt hur de för finanspolitiken uppställda målsättningarna har uppnåtts. Den valperiodsrapport som hänförde sig till valperioden 2007 2010 gavs i början av år 2011 och den behandlade effekterna av ramförfarandet som verktyg för hantering av finanspolitiken (B 21/2010 rd). I rapporten i mitten av valperioden utvärderas, hur revisionsverkets och riksdagens ställningstaganden har beaktats i beredningen av och rapporteringen om finanspolitiken. Uppföljningen av den valperiodsrapport som gällde valperioden 2007 2010 ingår som en del av halvtidsrapporten valperioden 2011 2014. År 2012 rapporterades observationerna vid den fortlöpande granskningen i den särskilda berättelsen till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och statens bokslutsberättelse för år 2011. Effektivitetsrevisionen följer upp hur de ställningstaganden som den framfört i sina berättelser förverkligas i förvaltningen. Verkningarna av enskilda effektivitetsrevisioner på revisionsobjekten utvärderas med uppföljningar, vilka i regel görs 2-3 år från det att berättelsen har getts. År 2012 slutfördes 21 uppföljningsrapporter, i vilka utvärderades hur inalles 104 av revisionsverket givna rekommendationer hade förverkligats. Fyra rekommendationer utvärderades inte, emedan de inte längre var aktuella p.g.a. att förändringar har skett i verksamhetsomgivningen och i ansvarsorganisationerna. Av de rekommendationer som utvärderades hade 37 procent förverkligats helt eller så gott som helt, 39 procent hade förverkligats i någon mån och 24 procent hade förverkligats endast i ringa mån eller inte alls. Andelen för rekommendationer som hade förverkligats helt eller så gott som helt hade sjunkit från föregående års nivå med 9 procentenheter. Andelen rekommendationer som hade förverkligats i någon mån hade ökat i det närmaste motsvarigt, medan andelen förverkligade i ringa mån eller inte alls var i det stora hela oförändrad. Som den huvudsakliga orsaken till dessa förändringar kan på basis av utvärderingarna anses att särskilt in- BOKSLUT 2012

10 40 35 30 25 1.1.3 Verkets inverkan på medborgarnas förtroende för en adekvat skötsel av och tillsyn över statsfinanserna samt för den offentliga förvaltningen STATENS REVISIONSVERK 20 15 10 5 0 2009 2010 2011 meddelandeålägganden i revisionsberättelserna delvis eller helt förnyade meddelandeålägganden negativa ställningstaganden till lagenligheten i revisionsberättelserna Figur 1 På revisionsberättelserna baserade medde landeålägganden och negativa ställningsta ganden till lagenligheten Den externa revisionen av statsfinanserna upprätthåller för sin del ett grundat förtroende för en god skötsel av statsfinanserna och generellt för regeringens och statsförvaltningens verksamhet. Revisionen har som en målsättning att ålägga förvaltningen ansvar för en god skötsel av finanserna. Genom att med revisionen som verktyg säkerställa iakttagandet av lagen och budgeten samt en god och resultatrik skötsel av finanserna samt genom att också öppet föra fram utvecklingsbehov och missförhållanden, skapar den externa revisionen förutsättningar för ett motiverat, på fakta baserat förtroende. Förtroendet för den offentliga förvaltningens verksamhet är ett nationellt och nationalekonomiskt socialt kapital, vars utveckling är svår att mäta eller utvärdera i den årliga resultatrapporteringen. Förtroendet är emellertid klart också av ekonomisk betydelse för statens förmåga att vid behov fatta nödvändiga men också svåra beslut angående skötseln av finanserna. Under berättelseåret har inte mer detaljerat utvärderats den av Statens revisionsverk utförda externa revisionens inverkan på förtroendet. Växelverkan och öppenheten mellan verket och förvaltningen har ökats år 2012, när vid revisionsverket drogs upp verkets samfällda riktlinjer angående publicering av utlåtandena om utkasten till revisionsberättelse. Av revisionsobjekten begärs på enahanda sätt utlåtanden om utkasten till berättelserna från granskningen av finanspolitiken, laglighetsgranskningen och effektivitetsrevisionen. Revisionsobjektens utlåtanden publiceras på verkets webbsidor i enlighet med principerna för god revisionskommunikation och god förvaltning. De är således öppet tillgängliga för medborgarna samt myndigheterna i statsförvaltningen. Statens revisionsverk alstrar objektiv och tillförlitlig information om skötseln av statsfinanserna, resultatet av skötseln av statsformationssystemprojekten och de med dem förenade lagstiftningsprojekten framskred långsammare än väntat. Överhuvudtaget har de rekommendationer till åtgärder som har syftat till ett bättre faktaunderlag för beslutsfattandet inte framskridit särskilt väl. Ökningen av andelen rekommendationer som förverkligats i någon mån förklaras också av att det inom ramen för uppföljningstiden var svårt att bedöma hur vittbärande rekommendationer till åtgärder som berörde flera aktörer hade framskridit. I fråga om dessa fortsätts uppföljningen emellertid i normala fall inte, utan effektivitetsrevisionen följer med och beaktar dem i den sedvanliga grundläggande uppföljningen, i riskanalyserna och i andra revisioner som påbörjas senare. I samband med revisionerna för år 2011 klarlades också effekterna av de meddelandeålägganden som hade ingått i revisionsberättelserna året innan. I revisionsberättelserna för år 2010 gavs meddelandeålägganden till fem ämbetsverk och inrättningar. Av den förnyades i fråga om tre meddelandeåläggandet antingen helt eller delvis år 2011 (3 år 2010, 7 år 2009).

11 finanserna samt om hur budgeten och reglerna för finanspolitiken iakttas. På så sätt stöder verket demokratins funktionsduglighet och ger förutsättningar för en offentlig diskussion om skötseln av statsfinanserna. En ansvarskännande kommunikation och ett gott rykte stöder revisions- och tillsynsinformationens effekter samt målsättningarna för god förvaltning. Riktlinjerna för kommunikationen baserar sig på den i 12 i grundlagen föreskrivna offentlighetsprincipen, på offentlighetslagen (621/1999) samt på den s.k. kommunikationsförordningen (1030/1999). I kommunikationen beaktas också ISSAI-standarderna angående revisionskommunikationens kvalitet samt rekommendationen om statsförvaltningens kommunikation (2010). Vid revisionsverket har inte under år 2012 utvärderats det generella eller medborgerliga förtroendet för skötseln av statsfinanserna eller parti- och valfinansieringens öppenhet. Genom att säkerställa att förvaltningens redovisningsskyldighet förverkligas svarar effektivitetsrevisionen för sin del på medborgarnas förväntningar på en god och resultatrik skötsel av finanserna. Med hjälp av revisionsinformationen har medborgarna också möjlighet att själva bedöma de statliga myndigheternas verksamhet och dess resultat. En del av effektivitetsrevisionerna och deras resultat har också omedelbart intresserat medborgarna och åstadkommit en livlig medborgardebatt. I den årsberättelse som gavs till riksdagen i september 2012 behandlades ett flertal teman med ett uttryckligt medborgarperspektiv. De var revisioner som gällt hanteringen av sysselsättningen, utvecklande av kommun- och servicestrukturen och barnskyddet. Vid revisionerna behandlades bl.a. den service som den offentliga förvaltningen ger medborgarna, hur den finansieras och ordnas samt kvaliteten och verkningarna. Tillsynen över val- och partifinansieringens laglighet förverkligar medborgarnas rätt att få information om och bedöma de politiska partiernas och offentligt förtroendevaldas ekonomiska bindningar. Detta är klart ägnat att motverka korruption och främja god förvaltning. Den externa revisionen av statsfinanserna och laglighetstillsynen över val- och partifinansieringen är en del av det institutionella arrangemang som motverkar korruption och främjar god förvaltning. Tillsynen över val- och partifinansieringen har också breddat revisionsverkets uppgiftsområde till att omfatta allmän laglighetsövervakning. 1.1.4 Revisionsverkets verkningar i det internationella samfundet Revisionsverket inriktade år 2012 den internationella verksamheten på granskningar av finanspolitiken, finans- och ekonomikrisen och dess finansiella arrangemang samt miljöfrågor. Det av finans- och ekonomikrisen förutsatta samarbetet med de nationella revisionsverken bedrev man genom att inom arbetsgruppen INTOSAI Task Force Global Financial Crisis fungera som ordförande för en underarbetsgrupp. Underarbetsgruppens slutrapport blev en del av den övergripande rapporten. Arbetsgruppens slutrapport ska presenteras vid INTOSAI:s följande kongress i Kina i oktober 2013. Revisionsverket är verksamt i två andra av INTOSAI:s arbetsgrupper (Working Group on Key National Indicators och INTO- SAI Working Group on Public Debt). Revisionsverket stod värd för den sistnämnda arbetsgruppens möte i september 2012. Gruppen fortsätter med att förnya de internationella standarderna för revision av den offentliga skuldhanteringen. Revisionsverket går också i fortsättningen in för att fästa uppmärksamhet vid att de standarder som utarbetas ska kunna utnyttjas genuint för att utveckla revisionsarbetet. Statlig skuldhantering enligt internationella standarder och säkrande av den med extern revision stöder för sin del stabilitet i det internationella finansieringssystemet, vilket indirekt är av stor ekonomisk betydelse också för Finlands nationalekonomi och statsfinanser. Dessutom fungerade revisionsverket som ordföran- BOKSLUT 2012

12 STATENS REVISIONSVERK de för det nätverk inom granskning av finanspolitiken som fungerar under den kontaktkommitté som bildats av de högsta revisionsorganen i Europeiska unionen. I och med eurokrisen har revisionsverket i fråga om de europeiska finansiella stabiliseringsarrangemangen fäst uppmärksamhet vid betydelsen av redovisningsskyldighet och en ordnad extern revision. Revisionsverket arrangerade i november 2012 en nordisk riskanalysverkstad som behandlade riskanalysen på makronivå vid de nordiska revisionsverken. Som behållning av riskanalysverkstaden kunde man dela med sig av goda förfaranden. Samtidigt kunde man ta lärdom av metoder som utvecklats av andra och av verkningarna av riskanalys på makronivå av de olika revisionsslagen och arbetet med att utveckla dem i de nordiska länderna. I utvecklandet av miljögranskningarna har revisionsverket varit aktivt både globalt och på det europeiska planet. Revisionsverket är medlem i INTOSAI:s och EUROSAI:s miljöarbetsgrupper (Working Group on Environmental Auditing). I dessa arbetsgrupper har revisionsverket framhållit vikten av den statsfinansiella aspekten vid granskning av miljöteman. INTOSAI:s WGEA-grupp kallade revisionsverket till medlem av styrningsgruppen från början av år 2011. På revisionsverkets ansvar har varit ett forskningsprojekt med anknytning till rapportering av den hållbara utvecklingen. Under berättelseåret publicerades en av revisionsverken i Lettland, Litauen, Norge, Polen, Finland, Danmark och Sverige gjord parallell revision, som behandlade EU:s utsläppshandel samt funktionsdugligheten för Kyoto-avtalets mekanism för ren utveckling (CDM) och gemensamt genomförande (JI). Revisionsverket deltog i revisionen med en effektivitetsrevision som utvärderade funktionsdugligheten för Kyotos mekanismupphandlingar och resultat. I slutsatserna från den parallella revisionen konstateras, att EU:s utsläppshandel har genomförts i enlighet med reglerna. Dess effektivitet har emellertid försvagats av ett lägre pris på utsläppsrätten än förväntat, vilket inte har sporrat till att ta i användning renare teknologi och inte har skapar någon märkbar konkurrensfördel för produktion med mindre utsläpp. Enligt revisionen borde staterna också framdeles sörja för att de med tillbudsstående medel går in för att främja en effektiv funktion hos systemet. Revisionsverket gjorde en referensutvärdering hos den franska revisionsdomstolen Court des Comptes. Revisionsverket utvärderade hur revisionsdomstolen iakttar ISQC 1-kvalitetsövervakningsstandarden och det internationella revisorsförbundets ISA -standarder när den verifierar riktigheten för det franska statsbokslutet och boksluten från de största fonderna inom Frankrikes allmänna socialskyddssystem. Tyngdpunkten i observationerna och rekommendationerna låg vid kvalitetssystemets delområden och ansvar, oavhängighet, etiska regler, personalresurser och utbildning, kvalitetssäkring samt dokumentation. Med referensutvärderingen konstaterades kvalitetsövervakningens funktionsduglighet i verifieringen av franska statens bokslut och socialskyddssystem. Revisionsverket ingick dessutom under berättelseåret ett avtal om att tillsammans med revisionsverket i Storbritannien delta i en referensutvärdering av revisionsverket i Sverige, Riksrevisionen. På revisionsverkets ansvar är särskilt att utvärdera effektivitetsrevisionen. 1.2 Prestationer och kvalitetshantering 1.2.1 Prestationsvolymer och åstadkomna offentliga nyttigheter En särskild berättelse om revisionen av statsbokslutet och statens bokslutsberättelse för finansåret 2011 (B 14/2012 rd) gavs till riksdagen 22.5.2012. I den särskilda berättelsen gavs till riksdagen revisionsberättelsen över revisionen av statsbokslutet för finansåret 2011 samt framfördes revisionsverkets ställ-

13 ningstaganden till uppgifterna om samhälleliga verkningar i bokslutsberättelsen. Dessutom behandlade den särskilda berättelsen iakttagandet av ramarna för statsfinanserna och finanspolitikens faktaunderlag. Särskild uppmärksamhet ägnades åt statens ansvarsförbindelser i syfte att trygga den finansiella stabiliteten på euroområdet. År 2012 slutfördes tre granskningsberättelser om finanspolitiken. Observationerna vid den fortlöpande granskningen av finanspolitiken rapporterades dessutom i den särskilda berättelsen till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och statens bokslutsberättelse för finansåret 2011. Volymen för berättelseprestationer vid granskning av finanspolitiken relaterat till antalet förverkligade årsverken vid granskningens ansvarsenhet var 1,08. Andelen för granskning av finanspolitiken av verkets externa sakkunnigverksamhet var 26,6 procent (809 dv). Effektivitetsrevisionen slutförde år 2012 16 revisioner. Av dem rapporterades 11 som revisionsberättelse, en som en del av verkets särskilda berättelse och en som en internationell gemensam rapport. Två revisioner utmynnade i förutredning och en i ett brev. Dessutom utarbetades diskussionsinitiativet Koulutus-, tutkimus- ja innovaatiotoiminnan ohjaus ja hallinta (Styrning och hantering av utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamheten), som har publicerats på verkets webbsidor. On helheten har också rapporterats i verkets årsberättelse. Vid utvärderingen har utnyttjats verkstadsmetoder som bygger på bred medverkan av FUI-aktörer. Det målsatta antalet 15 slutförda revisionsberättelser uppnåddes inte. Detta berodde huvudsakligen på att de tillbudsstående personalresurserna förverkligades som mindre än planerat. Antalet dagsverken som riktades på effektivitetsrevision var 11,1 procent mindre jämfört med året innan. Volymen för berättelseprestationer vid effektivitetsrevision relaterat till antalet förverkligade årsverken vid revisionens ansvarsenhet var 0,31. Effektivitetsrevisionens andel av verkets externa sakkunnigverksamhet var 56,2 procent (1 709 dv). Under berättelseåret har effektivitetsrevisionen utarbetat 21 uppföljningsrapporter. Antalet enskilda revisioner, om vilka uppföljningar gjordes, var 23 stycken. Denna skillnad beror på att uppföljningarna av några revisioner sammanslogs till att rapporteras enligt temahelheter. Det målsatta antalet uppföljningsrapporter, 20, överskreds sålunda. Berättelseåret var det sista året under den föregående strategiperioden (2007-2012). Enligt en gjord bedömning lyckades verkställandet av strategin vid effektivitetsrevisionen som helhet väl. De planerade revisionstemana rapporterades till riksdagen med ett undantag. Likaså genomfördes de viktigaste planerade utvecklingsprojekten, såsom uppdatering av instruktionen om effektivitetsrevision samt utvecklande av revisionsprocessen och revisionens dokumenthantering. På basis av en under berättelseåret gjord referensutvärdering svarar kvalitetshanteringen vid effektivitetsrevisionen väl mot kraven i de internationella ISSAI-standarderna för extern revision. I 10 i lagen om kandidaters valfinansiering (273/2009) har föreskrivits om Statens revisionsverks uppgift att utöva tillsyn över iakttagandet av skyldigheten att redovisa för valfinansieringen och om de berättelser om denna uppgift som skilt för varje val ska ges till riksdagen. Statens revisionsverk övervakade år 2012 valfinansieringen vid valet av republikens president samt vid kommunalvalet och skötte således vid dessa val behandlingen av redovisningarna av valfinansieringen och förhandsredovisningarna samt den rådgivningstjänst som anknöt till övervakningen av valfinansieringen. Vid kommunalvalet är antalet redovisningsskyldiga stort, 19 070 personer. Om tillsynen över valfinansieringen vid kommunalvalet kommer revisionsverket att ge en berättelse till 2013 års riksdag. I denna berättelse kommer åtgärderna och prestationsvolymerna i tillsynen över valfinansieringen vid kommunalvalet att behandlas närmare. Statens revisionsverk gav år 2012 en be- BOKSLUT 2012

14 STATENS REVISIONSVERK rättelse till riksdagen om tillsynen över valfinansieringen vid valet av republikens president år 2012 (B 18/2012 rd). Revisionsverket fullgjorde under år 2012 de uppgifter som föreskrivits det i partilagen (10/1969, ändrad 683/2010). Med stöd av partilagen erhölls från partierna, partiföreningarna och de partinära sammanslutningarna de i partilagen föreskrivna aktuella redovisningarna av bidrag som dessa tagit emot. Likaså ser revisionsverket till, att de sammanslutningar och stiftelser som det övervakar lämnar sina bokslut och revisionsberättelser till registret för redovisningar. Revisionsverket utförde dessutom med stöd av partilagen inalles 20 granskningar hos partiorganisationer och närstående sammanslutningar. Om granskningarna rapporteras till riksdagen i den berättelse som avses i 9 e i partilagen på våren 2013. Redovisningsrevisionen har i enlighet med revisionsverkets revisionsplan år 2012 rapporterat om revisionen av statsbokslutet och statens bokslutsberättelse för år 2011 samt lämnat 88 revisionsberättelser som behandlar bokföringsenheter, statliga fonder utanför budgeten eller ämbetsverk vilka resultatstyrs av ett ministerium. Under år 2012 gavs fyra laglighetsgranskningsberättelser. Volymen för berättelseprestationer vid ansvarsenheten för redovisningsrevision och laglighetsgranskning relaterat till antalet förverkligade årsverken var 1,45. Redovisningsrevisionens andel av verkets externa sakkunnigverksamhet var 11,2 procent (339 dv). Till revisionsverket lämnades år 2012 16 (22 st 2011, 20 st 2010) av myndigheterna gjorda anmälningar om i deras verksamhet konstaterade missbruk av statens medel eller egendom. Dessutom anmälde statliga ämbetsverk och inrättningar till revisionsverket 7 fall (13 st 2011, 6 st 2010) där det var fråga om missbruk som mottagare av statsbidrag misstänktes ha gjort sig skyldiga till. Revisionsverket har också fått till kännedom anmälningar som gäller övervakningen av stöd från de ämbetsverk som förvaltar EU-stöd. Revisionsverket emottog under berättelseåret 55 av enskilda personer och sammanslutningar framställda klagomål angående vad som upplevts som ett missförhållande i statsfinanserna (67 st 2011 och 48 st 2010). Under berättelseåret behandlades inalles 67 klagomålsärenden (58 st 2011 och 57 st 2010) 1.2.2 Serviceförmågan samt prestationernas och de offentliga nyttigheternas kvalitet Granskning av finanspolitiken Den kvalitativa målsättningen för granskningen av finanspolitiken var, att alla granskningar av finanspolitiken görs i enlighet med instruktionen om granskning av finanspolitiken. För kvalitetssäkringen under granskningsprocessen vid granskning av finanspolitiken i alla skeden av granskningsprocessen svarar revisionschefen för finanspolitik. För de granskningar av finanspolitiken vilka publiceras som riksdagsberättelser begärs som kvalitetssäkrare någon annan tjänsteman vid revisionsverket, när revisionschefen för finanspolitik medverkar i granskningen. Chefen för granskning av finanspolitiken och verksamhetsenheten ledningens stöd (överdirektören) svarar för kvalitetssäkringen av de granskningar av finanspolitiken som rapporteras i riksdagsberättelserna. År 2012 har särskild uppmärksamhet ägnats åt de finanspolitiska granskningsberättelsernas struktur och åt klarheten i kapitlet om ställningstaganden vid granskningen. Ställningstagandena och rekommendationerna bör vara klara och konkreta och de bör kunna härledas ur observationerna vid granskningen. På basis av den år 2012 gjorda referensutvärderingen av kvalitetshanteringssystemet vid revisionsverket svarar instruktionerna om granskning av finanspolitiken och kvalitetshantering mot de internationella ISSAI-standarderna för extern revision.

15 Effektivitetsrevision Kvalitetsmålsättningen för effektivitetsrevisionen var, att alla effektivitetsrevisioner utförs i enlighet med instruktionen om effektivitetsrevision eller en preciserande instruktion på lägre nivå, och att verksamhetsenheten för effektivitetsrevision utvärderar kvaliteten för alla slutförda revisioner så, att utvärderingen av den slutförda berättelsen görs av en chef som inte har medverkat i revisionsprocessen. Dessa målsättningar förverkligades. På basis av den uppföljning som görs vid handledningen under revisionens gång och den i efterhand gjorda kvalitetsutvärderingen kan anses, att kvalitetsnivån som helhet har uppfyllt de krav som ställs i instruktionen. Mest rum för utveckling fanns alltjämt i att presentera observationerna vid revisionerna klart och på rätt sätt betona väsentliga omständigheter. En kvalitetsmålsättning var också, att alla revisioner som är större än 180 dagsverken alltid bereds som grupparbete. Målsättningen förverkligades i fråga om de revisioner som slutfördes under berättelseåret. Dessutom försäkrade man sig i fråga om de revisioner, som inte hade planerats att utföras som grupparbete, att för revisionen hade reserverats den kompetens som revisionsupplägget förutsatte. Målsättningen för effektivitetsrevisionens tidtabell var att en påbörjad revisionsberättelse ska vara klar inom 18 månader. Avsikten med det är att säkerställa att revisionsresultaten är aktuella och därigenom också verkningsfulla. År 2012 slutfördes sju revisionsberättelser i enlighet med målsättningen inom 18 månader. Två revisioner försenades från målsättningen endast litet, två revisioner flera månader. Dessutom utmynnade en revision i ett brev. Allt som allt hölls revisionsprojekten bättre än under tidigare år inom de planerade tidtabellerna. Även om tidtabellsmålet för slutförda revisionsberättelser inte klarades i sig, uppnåddes att de viktigaste revisionsresultaten var aktuella och verkningsfulla. Målsättningen för serviceförmågan var, att varje gång riksdagsutskotten framställer en begäran om hörande i anknytning till revisionerna, sänder man en sakkunnig. Också av förvaltningen ställda motsvarande begäranden och förfrågningar om utlåtanden med anknytning till revisionerna ska besvaras. Dessa målsättningar förverkligades. Redovisningsrevision och laglighetsgranskning Målsättningen för kvalitetshanteringen av redovisningsrevisionen och laglighetsgranskningen är att alla revisioner utförs i enlighet med kraven i revisionsverkets redovisningsrevisionsinstruktion. Redovisningsrevisionschefen övervakar som en del av sitt styrningsuppdrag att revisionerna iakttar revisionsinstruktionen. Förutom övervakningen under revisionens gång utfördes vid verksamhetsenheten intern kvalitetskontroll, där revisionsgruppernas förmän fick som uppgift att kvalitetskontrollera revision som utförts av en annan revisionsgrupp. Målsättningen för redovisningsrevisionernas tidtabell var, att revisionerna av ministerierna för år 2011 ska vara klara senast 17.5.2012, revisionerna av övriga bokföringsenheter och ämbetsverk och inrättningar senast 11.5.2012 samt revisionen av statsbokslutet senast 20.5.2012. Redovisningsrevisionsberättelserna blev klara enligt målsättningen. Nivån för hur den målsatta tidtabellen uppnåddes kan betraktas som synnerligen god. Revisionsberättelserna publicerades på revisionsverkets hemsidor och en tryckt samlingspublikation distribuerades till de viktigaste intressegrupperna. Inalles gavs fyra laglighetsgranskningsberättelser och i kvalitetshanteringen av dem följs huvudsakligen samma principer som i kvalitetshanteringen av redovisningsrevisionsberättelserna. På basis av en internationell referensutvärdering av kvalitetshanteringssystemet vid revisionsverket ger instruktionerna om redovisningsrevision goda grunder för att redovisningsrevisionen verkställs på ett sätt som svarar mot kraven och principerna i internationella standarder. Instruktionerna om BOKSLUT 2012

16 STATENS REVISIONSVERK laglighetsgranskning svarar mot de internationella ISSAI -standarderna om extern revision av den offentliga ekonomin. 1.2.3 Kvalitetssystemets verkställande vid revisionsverket Kvalitetssäkring Utgångspunkten för kvalitetssäkringen vid revisionsverket är, att verksamhetsenheterna för revision sörjer för att revisionsinstruktionerna är a jour samt för att instruktionerna och förfarandena kontinuerligt utvecklas. Grundvalen för revisionsinstruktionerna är de av INTOSAI fastställda internationella ISSAI -revisionsstandarderna, de av revisionsverket tillämpade på ISSAI -standarderna baserade etiska principerna för extern revision och principerna för en god finländsk förvaltning. Kvalitetssäkringen vid verksamhetsenheterna för revision har byggts in i deras revisionsprocesser. Kvalitetsgruppens uppgifter och rapportering Vid revisionsverket finns för den kontinuerliga utvärderingen och utvecklandet av kvalitetshanteringssystemet samt för uppföljningen av kvaliteten en kvalitetsgrupp, som rapporterar till generaldirektören samt till cheferna för verksamhetsenheterna för revision vilka ansvarar för att kvalitetssäkringen av revisionen ordnas. Den av revisionsverket tillsatta kvalitetsgruppen har sammanställt och lämnat en kvalitetsrapport över berättelseåret till verkets ledning. Kvalitetsrapporteringen har detta år utvidgats till att gälla samtliga ansvarsområden inom verket. Kvalitetsgruppen har dessutom till uppgift att främja god kvalitetspraxis vid revisionsverket. Kvalitetsrapporten har också publicerats på revisionsverkets webbsidor bland dokumenten om planering och uppföljning. Kvalitetssystemets funktion Revisionsverkets verksamhetsenheter ansvarar för deras verksamhets kvalitet och upprätthåller ett sådant kvalitetssystem som verksamheten förutsätter. Kvalitetssystemen vid verksamhetsenheterna för revision bygger på aktuella revisions- och verksamhetsinstruktioner, en standardiserad revisionsprocess, aktuell handledning och övervakning som säkrar dess kvalitet samt kvalitetskontroll i efterhand. Med hjälp av kvalitetssystemen försäkrar sig verksamhetsenheterna om en jämn och god kvalitet i deras verksamhet, förebygger och avgränsar verkningar av eventuella avvikelser i kvaliteten samt alstrar basfakta för vidare utvecklande av kvaliteten för enhetens verksamhet. I revisionsverkets sammantagna verksamhet utgör personrisken indirekt också en kvalitetsrisk. I hanteringen av kvalitetsrisken är det från denna synpunkt fråga om den erforderliga kompetensen, motivationen, projekthanteringen och en balanserad användning av resurserna. Verksamhetsenheterna för revision har med aktiva åtgärder, bl.a. verktyg för projekthantering, främjande av grupparbete och förbättrade dokumenteringsförfaranden gått in för att förebygga och begränsa personriskernas inverkningar på revisionsarbetets kvalitet. Under berättelseåret har kvalitetskontrollen i efterhand målmedvetet utvecklats vid verksamhetsenheterna för revision. Likaså slutfördes under berättelseåret en internationell referensutvärdering av funktionsdugligheten för kvalitetshanteringssystemet i revisionsverkets revisionsverksamhet. Dess resultat har systematiskt utnyttjats i utvecklandet av kvaliteten och kvalitetshanteringssystemet på verkets nivå samt vid verksamhetsenheterna för revision. På basis av kvalitetsgruppens rapport kan sammanfattningsvis göras bedömningen, att revisionsverket har som helhet tillräckliga verktyg för att hantera kvalitetsriskerna. Uppmärksamhet bör emellertid ägnas åt hanteringen av personrisken. Internationell referensutvärdering av kvalitetshanteringssystemets funktion Kvalitetshanteringssystemet vid Statens revisionsverk var föremål för en internationell referensutvärdering, som slutfördes under berättelseåret. I referensutvärderingen får

17 den utvärderade organisationen en helhetsbedömning av sin verksamhets kvalitetssystem med internationella mätare och en på de internationella ISSAI -standarderna för extern revision baserad utvärderingsmetod. I referensutvärderingen gör man sig förtrogen med verkets instruktioner och förfaranden bl.a. genom intervjuer och med hjälp av ett omfattande skriftligt material. Till den hör en kvalitetskontroll av revisioner jämte arbetspapper som valts ut av utvärderingsgruppen. I utvärderingen ges utvecklingsrekommendationer om utnyttjande av goda förfaranden. I referensutvärderingen av revisionsverket var föremålet särskilt revisionsverkets kvalitetshanteringssystem. Utvärderarna klarlade hur väl kvalitetshanteringssystemet svarar mot de internationella ISSAI -standarderna för extern revision av den offentliga ekonomin och särskilt ISSAI 40 -standarden om kvalitetssäkringssystemet. I den lagstadgade revisionen på den privata sektorn är motsvarande standard den av det internationella revisorsförbundet IFAC:s nämnd för revisionsstandarder givna ISQC -standarden, som dessutom kompletteras av ISA 220 -standarden. På basis av utlåtandet vid referensutvärderingen svarar kvalitetshanteringssystemet och kvalitetssäkringen vid Statens revisionsverk mot kraven i de internationella ISSAI -standarderna. Instruktionerna om och verkställandet i praktiken av effektivitetsrevisionen, granskningen av finanspolitiken och laglighetsgranskningen är enligt referensutvärderingen konsekventa och svarar väl mot internationella standarder och bästa praxis. Revisionsdokumenteringen vid revisionerna är adekvat. Revisionsverket har framgångsrikt och i enlighet med standarderna infört två nya revisionsslag, granskning av finanspolitiken och laglighetsgranskning. Revisionsverkets interna kvalitetsgrupp är enligt utvärderingen ett viktigt verktyg för spridning av goda förfaranden och för organisationens interna inlärning. Enligt utvärderingen har man på ett bra sätt kunnat skärpa revisionsverkets verksamhet med hjälp av den nyligen i användning tagna riskanalysen av stats- och nationalekonomin. Denna riskanalys borde användas mera i de enskilda revisionsslagens och -objektens riskanalyser. Observationerna vid kvalitetsövervakningen och kvalitetssäkringen kunde också utnyttjas effektivare som verktyg i inlärningen hos organisationen. I syfte att främja resultatansvar och öppenhet i förvaltningen uppmanades SRV att i sitt revisionsarbete införa mer bedömningar än för närvarande av de verkningar som besluten i förvaltningen har för medborgarna. Läsbarheten för effektivitetsrevisionens och laglighetsgranskningens rapporter borde förbättras och den tväradministrativa och problemorienterade aspekten stärkas. Det är också skäl att alltjämt utveckla samarbetet mellan revisionsslagen och teamarbetet vid revisionerna. 1.3 Funktionell effektivitet Vid Statens revisionsverk genomförs ett år 2010 inlett stabilitets- och effektivitetsprogram, som syftar till att vid Statens revisionsverk förverkliga de inbesparingsåtgärder som förutsätts av det allmänna läget i statsekonomin och därigenom på ett så hållbart sätt som möjligt minska på antalet årsverken vid revisionsverket när uppgifterna utökas. Personalnedskärningarna förhöjer den revisionsrisk som avses i de internationella standarderna för extern revision. Antalet dagsverken som under berättelseåret användes för externa prestationer minskade med 7,5 procent från år 2011. Hur dagsverkena fördelar sig på olika typer av prestationer behandlas i tabell 1. Lönsamhets- och produktivitetsmålsättningen vid revisionsverket är, att utvecklingen av verkets utgifter enligt bokslutet och de med priset på en presterad dag mätta kostnaderna inte under den fyra år långa planeringsperioden sammantaget överstiger stegringen av kostnadsnivån enligt konsumentprisindex. Revisionsverkets utvecklingsåtgärder och informationssystempro- BOKSLUT 2012

18 jekt är av karaktären investeringar, dvs. de betalar tillbaka sig som förbättrad lönsamhet eller verkningsfullhet inom ramen för en öppet redovisad återbetalnings/verkningstid. Att uppnå dessa målsättningar förutsätter i praktiken att personalstrukturen långsiktigt utvecklas så att den blir kostnadseffektivare samt att utvecklingsåtgärderna och informationssystemprojekten lyckas. Samtidigt är målsättningen att trygga personalens välmående och orkande i arbetet samt att förbättra förutsättningarna för dessa. 1.3.1 Verksamhetens produktivitet Som resultat av stabilitets- och effektivitetsprogrammet har volymen för den arbetstid som använts för externa prestationer minskat med 7,5 procent från föregående års 21 684 dagsverken till 20 056 dagsverken under berättelseåret. Antalet dagsverken 18 831 år 2010 är inte jämförbart på grund av en förändring av beräkningssättet. Andelen för externa prestationer av verkets årsverken minskade med 1,7 procent från 59,2 procent år 2011 till 58,2 procent under berättelseåret. 2010 års siffra 50,4 procent är inte jämförbar på grund av förändringen av beräkningssättet. 1.3.2 Verksamhetens lönsamhet Priset på verkets externa prestationer per dagsverke ökade från 2011 års 691 euro till 725 euro under berättelseåret (796 år 2010). Priset på en extern presterad dag ökade således med 4,9 procent. Kostnaderna för verkets verksamhet minskade med 3 procent jämfört med året innan. 1.4 Hantering och utvecklande av de andliga resurserna En beskrivning av den målsatta nivå för kunnandet som förutsätts för att revisionsverket skall klara av sin grundlagsenliga uppgift har getts i personalvisionen i revisionsverkets strategi och i strategins personalpolitiska avsnitt. Revisionsverkets personalpolitik är uppbyggd av följande delområden: trevisionsverkets och dess personals verk samhetsetik,ett sporrande och rättvist av löningssystem, en sporrande karriär i uppgifter som för man, expert och professionell, ett system för ledning och utvecklande av Nyckeltal som beskriver verksamhetens produktivitet STATENS REVISIONSVERK Tabell 1 Den effektiva arbetstidens fördelning på olika typer av prestationer (dagsverken) 2010 2011 2012 1 Redovisningsrevision 8 451 7 566 7 482 Laglighetsgranskning 511 963 548 Effektivitetsrevision 6 802 5 140 4 567 Granskning av finanspolitiken 501 377 287 Övriga granskningar 82 0 0 Riksdagsrapportering 263 312 184 Tillsyn över parti- och valfinansieringen 554 647 460 Extern sakkunnigverksamhet 1 667 2 911 3 037 Externa prestationer totalt 18 829 21 684 20 056 Indirekt arbetstid, semestrar och annan frånvaro totalt 18 527 7 641 7 557 Total arbetstid sammantaget 37 357 36 640 34 145 Uppgifterna för år 2010 är inte jämförbara på grund av en ändring av beräkningssättet. 1 Arbetstidsanvändningen enligt verksamhetsenhet, revisionsslag och verksamhetsslag har beskrivits närmare i bilaga 1.

19 kunnandet, vars kompetensområden stöder förverkligandet av revisionsverkets grundläggande uppgift och strategi, ett tydligt och effektivt ledningssystem, ett gott behärskande av arbetet, gemenskap i arbetet, välmående i arbetet och, yrkesidentitet och yrkesstolthet Målsättningen är att revisionsverket är ett resultatrikt och gott arbetssamfund. Under berättelseåret fastställdes revisionsverkets värden. De styr all intern och extern verksamhet som revisionsverket och dess personal utövar samt vägleder till att tillämpa revisionsetik enligt internationella standarder och en god tjänstemannaetik. Revisionsverkets värden och verksamhetsetik samt revisionsetiska principer sammanställdes till ett tydligt etiskt verksamhetsregelverk. I förverkligandet av projektet har samtliga enheter och deras personal medverkat. Värdeprocessen anknyter starkt till arbetet med att bereda revisionsverkets strategi 2013-2020, som pågick under berättelseåret. På basis av den under föregående berättelseår gjorda THB-enkätundersökningen och BBI 15 -undersökningen angående utbrändhet fortsattes de individuella åtgärderna i samarbete med företagshälsovården till stöd för de anställdas orkande och utvecklandet av verkets resursplanering med ett bättre orkande som en målsättning. En god administrering av arbetet har man eftersträvat genom att i resursplaneringen på alla nivåer av planeringen klart påvisa de till buds stående resurserna och tidtabellerna för genomförande av arbetsuppgifter och projekt. Med bättre föregripande och fördelning av arbetsuppgifterna samt med nya arbetsredskap har man sålunda gett stöd för en resultatrik verksamhet och orkande i arbetet. Vid revisionsverket påbörjades under berättelseåret Aslak -rehabilitering enligt en tidigare uppgjord plan. Rehabiliteringen sker som rehabilitering i grupp och den genomförs under åren 2012 och 2013. Revisionsverkets föregående Aslak -rehabiliteringskurs Nyckeltal som beskriver verksamhetens lönsamhet Euro 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 796 691 725 2010 1 2011 2012 4 % 3 % 9 % 9 % 16 % 48 % Figur 2 Kostnaden för SRV:s prestationsdag 9 % 2 % Milj. 20 15 10 5 0 14,99 14,99 14,55 2 010 2 011 2 012 1 Revisions- och sakkunnigverksamhet Tillsyn över parti- och valfinansieringen Intern verksamhet Frånvaro Fastighetskostnader Avdelav verkets övriga gemensamma kostnader Andel av förvaltningsenheten Andel av informatikenheten Figur 4 De totala kostnadernas fördelning på olika prestationstyper BOKSLUT 2012 Figur 3 Utvecklingen av de totala utgifterna

20 genomfördes år 2006. För verkets ledning, de verksamma förmännen och övriga på basis av ansökan till förmannautbildning valda inalles 35 personer ordnades till ledning av välmåendet i arbetet ansluten utbildning, som utgör en fortsättning på den ledarskapsutbildning som påbörjades år 2009. Om verkets modell för tidigt stöd och noterande i tid av med arbetsförmågan förenade problem samt lösande av problemen ordnades i samarbete med företagshälsovården två utbildningar för hela personalen. Verkets gemensamma projekt för ledande och utvecklande av kompetensen är alltjämt på hälft. För ledandet av kompetensen har som verktyg förvärvats Komppi-systemet, med vars hjälp man under berättelseåret har genomfört både de personliga utvecklingssamtalen och bedömningarna av arbetsprestationerna. Med samma system verkställs senare också kompetenskartläggningarna samt de personliga utvecklingsplanerna (HEKS). Gemenskapen i arbetet vid verket stöds kontinuerligt med att en öppen och tydlig information ges åt hela personalen och gemensamma tillställningar och andra gemensamma aktiviteter ordnas för verkets personal. Under berättelseåret har regelbundet ordnats generaldirektörens infosammankomster samt andra gemensamma tilldragelser. Kommunikationen har effektiverats på det elektroniska arbetsbordet i verkets intranet. Vid effektivitetsrevisionen utarbetades en kompetenskarta som preciserar verkets kompetenskrav, med vars hjälp utbildningsbehoven har klarlagts under utvecklingssamtalen. Effektivitetsrevisionens egen utbildningsverksamhet har planerats och genomförts på denna grund. Utbildningen som helhet är tämligen omfattande och dess genomförande fördelar sig på flera år. Under berättelseåret var tyngdpunkten i utbildningen statsekonomin som en del av den offentliga ekonomin och nationalekonomin, varvid utbildning ordnades bl.a. om den ekonomiska politikens målsättningar och verktyg, om nationalräkenskaperna och om statens ekonomiska ställning. Nyckeltal som beskriver hanteringen och utvecklandet av de andliga resurserna Personalstyrka, personalstruktur och personalkostnader I slutet av år 2012 var personalstyrkan vid revisionsverket 2.8 procent mindre än i slutet av det föregående året. Minskningen av personalstyrkan fördelade sig jämnt på kvinnor och män. Målsättningen för revisionsverkets år 2010 inledda stabilitets- och effektivitetsprogram var 138 årsverken under berättelseåret. Denna målsättning uppnåddes STATENS REVISIONSVERK Tabell 2 Personalstyrka och årsverken 2010 2011 2012 Årlig förändring% Personalstyrka 31.12. 148 144 140-2,8 Kvinnor 66 61 59-3,3 Män 82 83 81-2,4 Årsverken 148 144 137-5,0 Personalens genomsnittliga ålder steg från föregående år med 1,2 procent. Vid årets slut utgjorde andelen för dem som fyllt 45 år 63,6 procent av hela personalen, vilket är 0,4 procentenheter mer än i slutet av år 2011. Revisionsverkets största åldersgrupp är 55-64 åringarna, som utgör 34,3 procent av hela personalen. Tabell 3 Kvinnornas och männens genomsnittsålder, figur personalens åldersstruktur 31.12. 2010 2011 2012 Årlig förändring% Personalstyrka 47,2 49,1 49,7 1,2 Kvinnor 45,0 46,6 47,6 2,0 Män 49,1 50,9 51,2 0,6

21 40 35 2012 30 pers. 25 20 15 10 5 0 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65- åldersklass Män 2011 Kvinnor 2011 Män 2010 Kvinnor 2010 vuosi 2011 2010 2009 2008 0 20 40 60 80 100 prosenttia Figur 5 Personalens åldersstruktur31.12. Figur 6 Den som regelmässig arbetstid utförda arbetstidens andel av den regelmässiga årsarbetstiden(%). Personalens utbildningsnivå är hög. Personalens utbildningsnivåindex är 6,7. I slutet av året utgjorde andelen för dem som avlagt högre högskole- och universitetsexamen 78,6 procent av hela personalen. Andelen för dem som genomgått forskarutbildning (avlagt licentiat- eller doktorsexamen) var 12,9 procent, vilket är 1,8 procentenheter mer än året innan. Tabell 4 Utbildningsnivåindex 31.12. 2010 2011 2012 Årlig förändring % Hela personalen 6,7 6,7 6,7 0,0 Kvinnor 6,6 6,5 6,5 0,0 Män 6,8 6,9 6,9 0,0 Personalen är huvudsakligen fast anställd. Antalet visstidsanställda minskade alltjämt jämfört med föregående år. Tabell 5 Fast och visstidsanställd personal 31.12. 2010 2011 2012 Årlig förändring % Fast anställda 139 137 135-1,5 Kvinnor 58 56 56 0,0 Män 81 81 79-2,5 Visstidsanställda 9 7 5-28,6 Kvinnor 8 5 3-40,0 Män 1 2 2 0,0 Antalet deltidsanställda personer minskade från föregående år med 42,9 procent. Tabell 6 Heltids- och deltidsanställd personal 31.12. 2010 2011 2012 Årlig förändring % Heltidsanställda 141 137 136-0,7 Deltidsanställda 7 7 4-42,9 BOKSLUT 2012

22 Tabell 7 Arbetskraftskostnader 2010 2011 2012 Årlig förändring % Arbetskraftskostnader totalt /år 12 088 520 12 224 634 11 888 083-2,8 % Löner för utförd arbetstid, % -andel av 76,3 % 75,7 % 73,3 % -3,2 % lönesumman Indirekta arbetskraftskostnader 4 617 224 4 738 818 4 722 589-0,3 % De indirekta arbetskraftskostnadernas andel 61,8 % 63,3 % 65,9 % 4,1 % av lönerna för utförd arbetstid Källa: Tahti-systemet.. Välmående i arbetet Personalomsättningen ökade något från föregående år. I annan arbetsgivares tjänst övergick 3,5 procent av den personal som var anställd i slutet av år 2011. Detta var 75 procent mera än år 2011. Med pension avgick dessutom 1,4 procent. Sjukfrånvarons volym ökade med 56,6 procent från år 2011. Sjukfrånvarons volym svarar mot det genomsnittliga talet vid statens ämbetsverk. Företagshälsovårdens tjänster utnyttjades 632 gånger, vilket är 4,6 gånger per årsverke. Antalet besök hos företagshälsovården sjönk från föregående år med 8 procent per årsverke. Företagshälsovårdstjänsternas nettokostnader ökade med 4,9 procent. Tabell 8 Omsättning och annat välmående i arbetet 2010 2011 2012 Årlig förändring % Avgångsomsättning (%-andel av personalen) 0,7 % 2,0 % 3,5 % 75,0 % Tillträdesomsättning (%-andel av personalen) 7,4 % 0,7 % 3,5 % 400,0 % Sjukfrånvaro (dv/åv) 7,3 6,1 9,5 56,6 % Företagshälsovårdstjänsternas kostnader netto ( /åv) 496 592 620 4,9 % Utvecklande av kompetensen Deltagandet i utbildning ökade med 14,1 procent per årsverke. Utbildningskostnaderna exklusive lönekostnader och utvecklande av yrkeskunskapen på egen hand minskade från föregående år med 29,7 procent per årsverke. STATENS REVISIONSVERK Tabell 9 Utbildning och utveckling 2010 2011 2012 Årlig förändring % Deltagande i utbildning (euro/åv) 11 1 131 1 402 985-29,7 % Deltagande i utbildning (arbetsdagar/åv) 11 6,7 9,2 10,5 14,1 % 1 Inkluderar inte lönekostnaderna för förlorad arbetstid eller utvecklande av yrkeskunskapen på egen hand.

23 1.5 Bokslutsanalys 1.5.1 Finansieringsstruktur Enligt bokslutet för år 2012 inträffade inte förändringar i finansieringen. Revisionsverkets utgifter bestreds från moment 21.40.01 Omkostnader för statens revisionsverk och mervärdesskatteutgifterna från moment 21.40.29. 1.5.2 Budgetutfall Revisionsverket beviljades för år 2012 för omkostnader 15 379 000 euro. Detta är 2,8 procent mera än år 2011. För omkostnader användes 13 042 000 euro. Från omkostnadsmomentet överfördes till följande år 2 337 000 euro, vilket är 898 000 euro mera än den post som överfördes föregående år. Revisionsverket beviljades för år 2012 för mervärdesskatteutgifter 640 000 euro. 1.5.3 Intäkts- och utgiftskalkyl Utgifterna för revisionsverkets verksamhet minskade jämfört med år 2011 med 2,6 procent. Av revisionsverkets utgifter år 2012 utgjorde personalkostnaderna 79,2 procent. Personalkostnaderna minskade med 1,9 procent till följd av revisionsverkets stabilitetsoch effektivitetsprogram och de åtgärder som ingick i detta. Löner och arvoden minskade med 1,9 procent. Efter personalkostnaderna var de därnäst största utgiftsposterna köp av tjänster 8,5 procent och hyror 8,5 procent. Köp av tjänster minskade med 9,2 procent och i hyrorna inträffade ingen förändring. 1.5.4 Balansräkning Värdet av revisionsverkets anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar minskade under berättelseåret till 122 788,82 euro från föregående års 184 206,55 euro. BOKSLUT 2012

24 1.6 Utlåtande om utvärdering och bekräftelse gällande den interna kontrollen STATENS REVISIONSVERK Helsingfors den 15 mars 2013 Generaldirektör Tuomas Pöysti Överdirektör Esa Tammelin Statens revisionsverks ledning sörjer för att vid verket tillämpas med hänsyn till omfattningen av dess ekonomi och verksamhet samt till dem anknutna risker adekvata förfaranden (intern kontroll) vilka säkerställer lagenlighet och resultat i verkets ekonomi och verksamhet, tryggandet av medel och egendom som är i verkets besittning, samt sådana riktiga och tillräckliga uppgifter om verkets ekonomi och verksamhet som förutsätts för ledandet av verket och av redovisningsskyldigheten. Tillståndet för revisionsverkets interna kontroll och den därmed förenade riskhanteringen har utvärderats genom att jämföra dem med controllerns vid statsrådet rekommendation angående goda förfaranden i och utvärdering av riskhanteringen vid statens ämbetsverk och inrättningar och utnyttja den utvärderingsram som ingår i rekommendationen. Till stöd för den av verkets ledning gjorda utvärderingen har använts av verksamhetsenheterna och enheterna gjorda självutvärderingar, kvalitetsrapporten om verkets revisions- och tillsynsverksamhet, den för ledningen utarbetade dataskyddsrapporten samt observationerna vid den interna revisionen. På basis av utvärderingen uppfyller den interna kontrollen och riskhanteringen vid Statens revisionsverk de krav som har föreskrivits för dem. Under år 2012 har man utvecklat revisionsinstruktionerna och kvalitetsverksamheten, fortsatt med att köra in den nya modellen för hantering av datasäkerheten bl.a. genom att ge hela personalen utbildning i dataskyddsfrågor samt fortsatt med åtgärderna till stöd för välmåendet i arbetet. En central åtgärd som anknöt till kvalitetsutvecklingen var den vid verket gjorda internationella referensutvärderingen, där det främsta föremålet för utvärderingen var funktionsdugligheten och standardenligheten för verkets kvalitetshanteringssystem. Åtgärderna för hantering av kvaliteten och kvalitetsrisken vid verket har behandlats i verksamhetsberättelsens kapitel 1.2.3. Dataskyddsnivån vid verket besiktigades under år 2012. Dataskyddsnivån vid verket konstaterades vara tillräckligt hög för att man tryggt kan behandla revisionsmaterialen. Revisionsverket har redan år 2010 inlett ett stabilitets- och effektivitetsprogram för att på ett hållbart sätt anpassa sig till de finansiella ramar som riksdagen har uppställt i sin egenskap av utövare av budgetmakten. I planeringen av revisionsverkets verksamhet har man fortsatt med en föregripande strategisk resursplanering som utgår från en minskande personalstyrka. De verkningar som en minskande personalstyrka medför ses också vid revisionsverket som den största risken, på vilken man bereder sig genom att allt noggrannare bedöma uppgifternas viktighet och anpassa målsättningarna till resurserna. År 2013 bör vid revisionsverket ägnas särskild uppmärksamhet åt att främja och utveckla processer och förfaranden vilka överskrider enhetsgränserna. De mest centrala utvecklingsåtgärderna år 2013 är att utnyttja de resultat av den externa utvärderingen som inverkar på strategin och den praktiska verksamheten, att utveckla riskanalysen av stats- och nationalekonomin så att den bättre styr riktandet av revisionsverksamheten, att utveckla revisionsinstruktionerna, att fortsätta med åtgärderna till stöd för välbefinnandet i arbetet, att satsa på ICT-utbildning samt att fortsätta med dataskyddsutbildningen.

25 1.7 Sammanfattning av observerade missbruk Från berättelseåret finns inget att rapportera. BOKSLUT 2012

26 STATENS REVISIONSVERK Budgetens utfallskalkyl 2 Kompletterande uppgifter gällande reservationsanslag Anslag i budgeten för år 2012 Bokslut 2012 Budget 2012 (B + TB) Bokslut 2011 Huvudtitelns, momentets och kontoindelningens nummer, namn och anslagstyp Överfört till följande år Användning år 2012 (exkl. annulleringar) Kan användas år 2012 Överförda från tidigare år Jämförelse Budget- Bokslut överfört till följande år använt år 2012 21. Riksdagen 21.40. Statens revisionsverk 15 545 084,52 16 019 000,00 13 569 124,19 2 336 925,34 15 906 049,53 1 439 468,55 16 818 468,55 14 481 543,21 2 336 925,34 21.40.01 Omkostnader för statens revisionsverk (reservationsanslag 2 år) 14 963 000,00 15 379 000,00 13 042 074,66 2 336 925,34 15 379 000,000 0,00 1 439 468,55 16 818 468,55 14 481 543,21 2 336 925,34 21.40.29 Mervärdesskatteutgifter för statens revisionsverk (reservationsanslag) 582 084,52 640 000,00 527 049,53 0,00 527 049,53 112 950,47 0,00 0,00 0,00 0,00 15 545 084,52 16 019 000,00 13 569 124,19 2 336 925,34 15 906 049,53 1 439 468,55 16 818 468,55 14 481 543,21 2 336 925,34 Anslagskonton totalt Se / skriv ut Budgetens utfallskalkyl större Användare av ipad rekommenderas att låsa skärmens omvändning (= vertikalläge) - tabellen är upplagd i horisontalläge.

27 3 Intäkts- och utgiftskalkyl 1.1.2012 31.12.2012 1.1.2011 31.12.2011 Intäkter av verksamhet Övriga intäkter av verksamhet 3 292,00 3 292,00 1 280,00 1 280,00 Kostnader av verksamhet Material, tillbehör och varor: Inköp under räkenskapsperioden 192 735,56 309 499,29 Personalkostnader 11 666 162,04 11 891 859,56 Hyror 1 243 963,41 1 243 804,47 Köp av tjänster 1 254 648,96 1381 369,94 Övriga kostnader 281 195,71 233 699,22 Avskrivningar 91 257,73 14 729 963,41 68 449,47 15 128 681,95 Återstod III -14 726 671,41-15 127 401,95 Intäkter av skatter och obligatoriska avgifter Erlagda mervärdesskatter -527 049,53-527 049,53-582 084,52-582 084,52 Räkenskapsperiodens kostnadsåterstod -15 253 720,94-15 709 486,47 BOKSLUT 2012

28 4 Balansräkning Aktiva Anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar 31.12.2012 31.12.2011 Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 213,65 1 968,48 Övriga utgifter med lång verkningstid 63 683,23 63 896,88 96 909,31 98 877,79 Materiella tillgångar Maskiner och utrustningar 58 034,59 83 000,93 Inventarier 847,35 58 881,94 2 327,83 85 328,76 Anläggningstillgångar och övriga 122 778,82 184 206,55 långfristiga placeringar totalt Omsättnings- och finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar 7 509,73 7 509,73 620,82 620,82 Vaihto- ja rahoitusomaisuus yhteensä 7 509,73 620,82 Vastaavaa yhteensä 130 288,55 184 827,37 Passiva Eget kapital Statens kapital Statens kapital 1.1.1998-819 653,02-819 653,02 Förändringar i kapitalet från tidigare -1 951 410,71-1 840 972,31 räkenskapsperioder Kapitalöverföringar 15 139 514,46 15 599 048,07 Räkenskapsperiodens kostnadsåterstod -15 253 720,94-2 885 270,21-15 709 486,47-2 771 063,73 Främmande kapital Kortfristigt Leverantörsskulder 146 841,97 274 503,86 Avräkningar mellan räkenskapsverken 296 647,16 267 711,08 Poster för redovisning vidare 200 871,41 211 371,64 Resultatregleringar 2 371 198,22 3 015 558,76 2 202 304,52 2 955 891,10 Främmande kapital totalt 3 015 558,76 2 955 891,10 STATENS REVISIONSVERK Passiva totalt 130 288,55 184 827,37

29 5 Bilageuppgifter Bilaga 1 Utredning av principerna för bokslutets uppgörande och dess jämförbarhet Bokslutet har uppgjorts under iakttagande av lagen och förordningen om statsbudgeten samt finansministeriets och Statskontorets föreskrifter och instruktioner. Om uppgörande av bokslutet har föreskrivits i 61 66 h i förordningen om statsbudgeten. För fastställande av planenliga avskrivningar av anläggningstillgångar har använts en på förhand uppgjord avskrivningsplan. De planenliga avskrivningarna beräknas som konstanta avskrivningar på det ursprungliga anskaffningspriset. Avskrivningstiden är för adb-program och utrustningar tre år, för tjänstebil sju år samt för alla andra maskiner, utrustningar och kontorsinventarier fem år. Revisionsverket har ingen nationalegendom. I driftsintäkterna inkluderar intäkterna försäljningsintäkterna av ur bruk tagen egendom. I driftsutgifterna inkluderar personalutgifterna Statens revisionsverks tjänstelöner, semesterpenningar, övertidsarbeten, sakkunnigarvoden, utbildningsarvoden, övriga arvoden, ändring av semesterlöneskulden samt personalbikostnader. Övriga utgifter inkluderar resekostnader, inhemska och utländska medlemsavgifter, avgifter för användarrätt, till Statskontoret betalda trafikskadepremier samt övriga till offentligrättsliga samfund betalda obligatoriska avgifter, vilka inte är skatter. De kortfristiga resultatregleringarna i balansräkningens främmande kapital inkluderar semesterlöneskulden och övriga resultatregleringsskulder. I Statens revisionsverks affärsbokföring är noteringsgrunden notering enligt betalningsgrunden. I bokslutet har noteringarna korrigerats enligt prestationsgrunden Bilaga 2 Nettobudgeterade intäkter och utgifter Revisionsverket har inte under det avslutade finansåret i räkenskapsverkets bokföring nettobudgeterade moment på vilka i budgeten har antecknats nettointäkt eller beviljats nettoanslag. Bilaga 3 Överskridningar av förslagsanslag Revisionsverket har inte överskridningar av förslagsanslag. Bilaga 4 Annullerade överförda anslag Revisionsverket har inte annullerade överförda anslag. Bilaga 5 Specifikation av lönekostnader 2012 2011 Personalkostnader 9 665 474,23 9 825 087,27 Löner och arvoden 9 516 876,99 9 701 799,78 Ändring av semesterlöneskulden 148 597,24 123 287,49 Personalbikostnader 2 000 687,81 2 066 772,29 Pensionskostnader 1 739 569,74 1 826 872,48 Övriga personalbikostnader Totalt 261 118,07 11 666 162,04 239 899,81 11 891 859,56 Ledningens löner och arvoden¹), av vilket 903 634,81 820 109,29 -resultatbaserade poster 51 181,52 0,00 Naturaförmåner 151 257,46 161 688,00 Ledningen 8 074,30 10 020,00 Övrig personal 143 183,16 151 668,00 1) Inkluderar inte personalbikostnader, de resultatbaserade posterna från en tre års bedömningsperiod BOKSLUT 2012

30 Bilaga 6 Utredning av grunderna för planenliga avskrivningar och förändringar av dem Vid revisionsverket har de planenliga avskrivningarna beräknats enligt enhetliga principer som konstanta avskrivningar på det ursprungliga anskaffningspriset enligt anläggningstillgångarnas ekonomiska livstid. Revisionsverket har ingen nationalegendom. Grunderna för de planenliga avskrivningarna har inte förändrats under räkenskapsåret. De planenliga avskrivningstiderna är: Anläggningstillgångar Avskrivningsmetod Avskrivningstid år Årlig avskrivnings -% Restvärde % Immateriella tillgångar 112 Immateriella rättigheter 1120 Köpta adb-program konstant 3 33 0 114 Övriga långfristiga utgifter 1140 Egentillverkade och beställda adbavskrivning konstant 3 33 0 program avskrivning Materiella tillgångart 125 126 Maskiner och utrustningar 1250 Bilar och övriga landtransportmedelet konstant 7 14 0 1255 Adb-utrustningar jämte avskrivning konstant 3 33 0 bredvidutrustning avskrivning 1256 Kontorsmaskiner och -utrustningar konstant 5 20 0 1257 Telefoncentraler och annan avskrivning konstant 5 20 0 kommunikationsutrustning avskrivning 1258 Audiovisuella maskiner och konstant 5 20 0 utrustningar avskrivning 1269 Övriga maskiner och utrustningar konstant 5 20 0 127 Inventarier 1270 Bostads- och kontorsinventarier avskrivning tasapoisto 5 20 0 Bilaga 7 Avskrivningar på nationalegendom och anläggningstillgångar samt övriga långfristiga utgifter STATENS REVISIONSVERK Anskaffningsutgiften inkluderar alla anläggningstillgångar, vilkas ekonomiska brukstid ännu inte hade utgått vid räkenskapsperiodens början, även om deras anskaffningsutgift redan hade avskrivits i sin helhet. Revisionsverket har ingen nationalegendom Anläggningstillgångar Immateriella nyttigheter Immateriella rättigheter Övriga långfristiga utgifter Totalt Anskaffningsutgift1.1.2012 272 905,74 121 902,48 394 808,22 Ökningar 0,00 Minskningar Anskaffningsutgift 31.12.2012 272 905,74 121 902,48 394 808,22 Ackumulerade avskrivningar1.1.2012 270 937,26 24 993,17 295 930,43 Ackumulerade avskrivningar på minskningar 0,00 TPlanenliga avskrivningar under 1 754,83 33 226,08 34 980,91 räkenskapsperioden Från planen avvikande avskrivningar under räkenskapsperioden Värdenedskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar31.12.2012 272 692,09 58 219,25 330 911,34 Värdeförhöjningar Bokföringsvärde31.12.2012 213,65 63 683,23 63 896,88

Om revisionsverkets bokslut har getts riktiga och tillräckliga uppgifter i bokslutskalkylerna och deras bilageuppgifter samt i verksamhetsberättelsen. 31 Anläggningstillgångar Materiella nyttigheter Maskiner och Inventarier Totalt utrustningar Anskaffningsutgift1.1.2012 912 619,17 77 854,62 990 473,79 Ökningar 29 830,00 29 830,00 Minskningar 23 567,00 1 155,45 24 722,45 Anskaffningsutgift 31.12.2012 918 882,17 76 699,17 995 581,34 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2012 829 618,24 75 526,79 905 145,03 Ackumulerade avskrivningar på minskningar 23 567,00 1 155,45 24 722,45 Planenliga avskrivningar under 54 796,34 1 480,48 56 276,82 räkenskapsperioden Från planen avvikande avskrivningar under räkenskapsperioden Värdenedskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar 31.12.2012 860 847,58 75 851,82 936 699,40 Värdeförhöjningar Bokföringsvärde 31.12.2012 58 034,59 847,35 58 881,94 Bilaga 8 Finansieringsintäkter och kostnader Revisionsverket har inte finansieringsintäkter och kostnader. Bilaga 9 Från budgetekonomin givna lån Revisionsverket har inte från budgetekonomin givna, vid finansårets utgång gällande lån. Bilaga 10 Värdepapper och placeringar på det egna kapitalets villkor TRevisionsverket har inte i sin besittning aktier, andelar, andra med aktier jämförbara värdepapper eller placeringar på det egna kapitalets villkor. Bilaga 11 Balansräkningens finansieringsposter och skulder Revisionsverket har inte vid finansårets utgång finansieringsposter i balansräkningen eller gällande skulder till statens budgetekonomi Bilaga 12 Statsgarantier och av staten ställda säkerheter och övriga ansvarsförbindelser Revisionsverket har inte vid finansårets utgång gällande beviljade statsgarantier och av staten ställda säkerheter och övriga ansvarsförbindelser. Övriga fleråriga ansvar Budgetutgifter Anslagsbehov Anslagsbehov Anslagsbehov Anslagsbehov Anslagsbehov 2012 2013 2014 2015 senare totalt Hyresavtal 1 436 316,86 1 403 740,00 1 403 740,00 1 403 740,00 1 403 740,00 5 614 960,00 Totalt 1 436 316,86 1 403 740,00 1 403 740,00 1 403 740,00 1 403 740,00 5 614 960,00 Bilaga 13 I balansräkningen ingående fonderade medel Revisionsverket har inte i balansräkningen ingående fonderade medel. Bilaga 14 Fonderade medel som inte ingår i balansräkningen Revisionsverket har inte fonderade medel som inte ingår i balansräkningen. Bilaga 15 Förändringar av skuld Revisionsverket har inte under finansåret haft gällande skulder till statens budgetekonomi. Bilaga 16 Skuldens maturitetsfördelning och duration BOKSLUT 2012 Revisionsverket har inte maturitetsfördelning eller duration i balansräkningen. Bilaga 17 Övriga kompletterande uppgifter för givande av riktiga och tillräckliga uppgifter

32 6 Undertecknande av bokslutet Bokslutet har godkänts i Helsingfors den 15 mars2013 Generaldirektör Tuomas Pöysti Förvaltningsdirektör Mikko Koiranen STATENS REVISIONSVERK

33 Verkets ledningsgrupp år 2012 Generaldirektör Tuomas Pöysti Överdirektör Vesa Jatkola Överdirektör Marjatta Kimmonen Överdirektör Esa Tammelin Förvaltningsdirektör Mikko Koiranen ÖverdirektörTytti Yli-Viikari Biträdande chef för granskning av finanspolitiken och ledningens stöd Nina Alatalo Revisionschef för finanspolitik Heidi Silvennoinen (saknas på bilden) Personalens representanter: ledande redovisningsrevisor Klaus Krokfors, ledande effektivitetsrevisor Eeva Miettinen och effektivitetsrevisionsråd Timo Oksanen (saknas på bilden). TSom ställföreträdare för Tytti Yli-Viikari och medlem av ledningsgruppen 28.8. 31.12.2012 har fungerat stabschef (t.f.) Tanja Tanayama. BOKSLUT 2012

34 Bilaga 1 Arbetstidsanvändning 1.1. 31.12.2012 STATENS REVISIONSVERK Se / skriv ut Arbetstidsanvändning enligt verksamhet och enhet i större format Användare av ipad rekommenderas att låsa skärmens omvändning (= vertikalläge) - tabellen är upplagd i horisontalläge

35 Bilaga 2 Slutprestationer år 2012 Statens revisionsverks berättelser till riksdagen Statens revisionsverks berättelse om sin verksamhet till 2012 års riksdag, B 17/2012 rd Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och statens bokslutsberättelse för år 2011, B 14/2012 rd Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om tillsynen över valfinansieringen vid presidentvalet år 2012, B 18/2012 rd Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om tillsynen över partifinansieringen 2010 2011, B 6/2012 rd Revisionsberättelser Redovisningsrevision Republikens presidents kansli Republikens presidents kansli 61/53/11 Statsrådets kansli Statsrådets kansli 62/53/11 Utrikesministeriets förvaltningsområde Utrikesministeriet 63/53/11 Justitieministeriets förvaltningsområde Justitieministeriet 64/53/11 Brottspåföljdsverket 65/53/11 Inrikesministeriets förvaltningsområde Inrikesministeriet 66/53/11 Förvaltningens datateknikcentral 67/53/11 Nödcentralverket 68/53/11 Migrationsverket 69/53/11 Räddningsinstitutet 70/53/11 Polisstyrelsen 71/53/11 Gränsbevakningsväsendet 72/53/11 Försvarsministeriets förvaltningsområde Försvarsministeriet 73/53/11 Försvarsförvaltningens byggverk 74/53/11 Försvarsmakten 75/53/11 Finansministeriets förvaltningsområde Finansministeriet 76/53/11 Statens ämbetsverk på Åland 77/53/11 Regionförvaltningsverket i Södra Finland 78/53/11 Regionförvaltningsverket i Östra Finland 79/53/11 Regionförvaltningsverket i Lappland 80/53/11 Regionförvaltningsverket i Syd-västra Finland 81/53/11 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 82/53/11 Regionförvaltningsverket i Norra Finland 83/53/11 Statistikcentralen 84/53/11 Tullstyrelsen 85/53/11 Statskontoret 86/53/11 Statens ekonomiska forskningscentral 87/53/11 Statens servicecenter för ekonomi- och personalförvaltning 88/53/11 Skatteförvaltningen 89/53/11 Befolkningsregistercentralen 90/53/11 Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde Undervisningsministeriet 91/53/11 Riksarkivet 92/53/11 Museiverket 93/53/11 Utbildningsstyrelsen 94/53/11 Finlands Akademi 95/53/11 Förvaltningsnämnden för Sveaborg 96/53/11 Statens konstmuseum 97/53/11 Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde Jord- och skogsbruksministeriet 98/53/11 Livsmedelssäkerhetsverket 99/53/11 Geodetiska institutet 100/53/11 Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi 101/53/11 Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 102/53/11 Lantmäteriverket 103/53/11 Landsbygdsverket 104/53/11 Skogsforskningsinstitutets 105/53/11 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet 106/53/11 Kommunikationsministeriets förvaltningsområde Kommunikationsministeriet 107/53/11 Meteorologiska institutet 108/53/11 Trafikverket 109/53/11 Trafiksäkerhetsverket 110/53/11 Kommunikationsverket 111/53/11 BOKSLUT 2012

36 STATENS REVISIONSVERK Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde Arbets- och näringsministeriet 112/53/11 Energimarknadsverket 113/53/11 Geologiska forskningscentralen 114/53/11 Konkurrensverket 115/53/11 Konsumentforskningscentralen s 116/53/11 Konsumentverket 117/53/11 Centralen för turistfrämjande 118/53/11 Mätteknikcentralen 119/53/11 Patent- och registerstyrelsen 120/53/11 Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer 121/53/11 Statens tekniska forskningscentral VTT 122/53/11 Säkerhets- och kemikalieverket 123/53/11 Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral 124/53/11 Södra Savolax närings-, trafik- och miljöcentral 125/53/11 Tavastlands närings-, trafik- och miljöcentral 126/53/11 Sydöstra Finlands närings-, trafik- och miljöcentral 127/53/11 Kajanalands närings-, trafik- och miljöcentral 128/53/11 Mellersta Finlands närings-, trafik- och miljöcentral 129/53/11 Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral 130/53/11 Birkalands närings-, trafik- och miljöcentral 131/53/11 Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral 132/53/11 Norra Karelens närings-, trafik- och miljöcentral 133/53/11 Norra Österbottens närings-, trafikoch miljöcentral 134/53/11 Norra Savolax närings-, trafik- och miljöcentral 135/53/11 Satakunta närings-, trafik- och miljöcentral 136/53/11 Nylands närings-, trafik- och miljöcentral 137/53/11 Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral 138/53/11 Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Social- och hälsovårdsministeriet 139/53/11 Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet 140/53/11 Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården 141/53/11 Strålsäkerhetscentralen 142/53/11 Institutet för hälsa och välfärd 143/53/11 Miljöministeriets förvaltningsområde Miljöministeriet 144/53/11 Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet 145/53/11 Finlands miljöcentral 146/53/11 Statsbokslutet 147/53/11 Statliga fonder utanför statsbudgeten Brandskyddsfonden 148/53/11 Oljeskyddsfonden 149/53/11 Granskning av finanspolitiken 4/2012 Förbindelserna i de finansiella stabiliseringsarrangemangen på euroområdet - Hur ansvarsposternas bindande karaktär och risker framgår av statens bokslutsberättelse. 16/2012 Riksdagens tillgång på information om de finansiella stabiliseringsarrangemangen i Europa. 17/2012 Förhållandet mellan regeringsprogrammet och ramförfarandet. 164/51/2012 Rapportering om ramförfarandet i statsfinanserna och finanspolitiken. Fortlöpande granskning av finanspolitiken. Laglighetsgranskning 7/2012 Den interna övervakningen av processer inom personal- och ekonomiförvaltning som sköts av servicecentret 9/2012 Betalningen av den statliga motfinansieringen åt universiteten 10/2012 Budgeteringen av fullmakter och fullmaktsuppföljningen vid trafikledsprojekt 14/2012 Bidrag från vinstmedel av tippning och penninglotterier för främjande av idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete Effektivitetsrevision 1/2012 Statsbidragen i social- och hälsovårdens IT-projekt 2/2012 Stöd till områden med plötsliga strukturomvandlingar 3/2012 Lokaladministreringen i försvarsförvaltningen

37 5/2012 Sjukfrånvaron och uppföljningen av den i statsförvaltningen 6/2012 Barnskyddet 8/2012 Humanitärt bistånd 11/2012 De strukturella arrangemangen i utbildningen på andra stadiet 12/2012 Författningsberedningen vid socialoch hälsovårdsministeriet 13/2012 Arbetsrelaterad invandring Rapport från internationellt gemensamt projekt Emissions trading to limit climate change: Does it work? Utmynnade i brev Energibeskattningen Läkemedelsförvaltningen och systemet för läkemedelsersättningar Informationssystemprojekt (PRH) 18/2012 Regeringens lagstiftningsplan 19/2012 Styrningssystemet på inrikesministeriets förvaltningsområde BOKSLUT 2012

38 Bilaga 3 Organisation och uppgiftsfördelning Se / skriv ut Organisation och uppgiftsfördelning i större format Användare av ipad rekommenderas att låsa skärmens omvändning (= vertikalläge) - tabellen är upplagd i horisontalläge Av riksdagens kanslikommission utsedda ledande tjänstemän som representerar arbetsgivaren vid revisionsverket är generaldirektör Tuomas Pöysti, överdirektör Tytti Yli-Viikari, överdirektör Vesa Jatkola, överdirektör Marjatta Kimmonen, överdirektör Esa Tammelin, förvaltningsdirektör Mikko Koiranen, biträdande chefen för granskning av finanspolitik och ledningens stöd Nina Alatalo och revisionschef för finanspolitik Heidi Silvennoinen. STATENS REVISIONSVERK