BOKSLUT 2013 AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL EXKL. POSTER AV ENGÅNGSKARAKTÄR, % OMSÄTTNING

METSÄ GROUPS BOKSLUT

BOKSLUT 2013 OMSÄTTNING MILJ. EURO RÖRELSERESULTAT EXKL. POSTER AV ENGÅNGSKARAKTÄR, MILJ. EURO AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL EXKL. POSTER AV ENGÅNGSKARAKTÄR, % 5 500 600 16 4 400 500 400 12 3 300 300 8 2 200 200 4 1 100 100 0 0 2009 2010 2011 2012 2013 0 2009 2010 2011 2012 2013-100 2009 2010 2011 2012 2013-4 INVESTERINGAR MILJ. EURO KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN MILJ. EURO RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD MILJ. EURO 240 600 2 500 180 120 60 500 400 300 200 100 2 000 1 500 1 000 500 2009 2010 2011 2012 2013 0 2009 2010 2011 2012 2013 0 2009 2010 2011 2012 2013 0 NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD % SOLIDITET % 160 40 120 30 80 20 40 10 2009 2010 2011 2012 2013 0 2009 2010 2011 2012 2013 0 PEFC/02-31-120 UTGIVARE Metsä Group Koncernkommunikation PB 10 02020 METSÄ communications@metsagroup.com Publikationen finns i PDF-format på webbplatsen www.metsagroup.fi. Bokslutet finns tillgänglig på svenska, finska och engelska. Omslag: Carta Integra 210 g/m 2 Insats: Galerie Art Silk 115 g/m 2 OMSÄTTNING PER MARKNADSOMRÅDE % Övriga Europa 30 Finland 19 Tyskland 13 Storbritannien 10 Kina 7 Italien 5 Sverige 5 Nordamerika 4 Övriga Asien 4 Övriga länder 3

2 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 10 STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION KONCERNEN 11 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 12 BALANSRÄKNING 13 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 14 RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN 15 NOTER TILL BOKSLUTET MODERFÖRETAGET 70 RESULTATRÄKNING 71 BALANSRÄKNING 72 FINANSIERINGSANALYS 74 NOTER TILL BOKSLUTET 83 FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE 84 REVISIONSBERÄTTELSE 85 KVARTALSJÄMFÖRELSER 86 FEM ÅR I SIFFROR FÖRVALTNING 87 UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET 93 UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN 96 METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE, FÖRVALTNINGSRÅD OCH STYRELSE 99 METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE OMSÄTTNING OCH RESULTAT För år 2013 redovisar Metsä Group en omsättning på 4 931,6 miljoner euro (2012: 5 001,0 och 2011: 5 345,8). Till följd av de enheter som lagts ned och som omorganiserats minskade koncernens omsättning med cirka 76 miljoner euro jämfört med föregående år. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 342,3 miljoner euro (2012: 255,7 och 2011: 314,5), dvs. 6,9 procent av omsättningen (2012: 5,1 och 2011: 5,9). Rörelseresultatet förbättrades tack vare ökade leveransmängder för falskartong och vittop kraftliner samt prisökningar för massa och CTMP-massa. För barr- och lövmassa var marknadspriserna i utländsk valuta i genomsnitt drygt 5 procent högre jämfört med 2012. Priserna i euro var i genomsnitt 2 procent högre jämfört med 2012. Det ökade rörelseresultatet för mjuk- och matlagningspapper berodde dels på ökad försäljning, dels på minskade fasta kostnader och bättre produktionseffektivitet. Koncernens fasta kostnader var cirka 5 procent lägre än 2012. Förlusterna i de enheter som lagts ned och som omorganiserats minskade med cirka 9 miljoner jämfört med föregående år. Posterna av engångskaraktär var netto -7,9 miljoner euro (2012: -14,2 och 2011: -285,3). Av de mest betydande positiva posterna hänförde sig 5,3 miljoner euro till försäljning av markområden, 4,6 miljoner euro till försäljningen av Alizay, 2,5 miljoner euro till försäljningen av den gamla pappersmaskinen i Äänekoski och 3,2 miljoner till återföringar av tidigare kostnadsavsättningar. Avskrivningarna och nedskrivningarna i Kaskö och Suolahti uppgick till 8,5 miljoner euro och de övriga posterna anknutna till träproduktindustrins effektiviseringsprogram till 8,8 miljoner euro. Kostnadsavsättningen för landskapsgestaltningen för den nedlagda avstjälpningsplatsen vid bruket i Husum i Sverige var 6,6 miljoner euro. Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 334,4 miljoner euro (2012: 241,5 och 2011: 29,2). Andelen i intresseföretagens resultat var 9,7 miljoner euro (2012: 4,8 och 2011: 4,2), de finansiella intäkterna var 8,3 miljoner euro (2012: 15,3 och 2011: 8,7), de finansiella kursdifferenserna -4,6 miljoner euro (2012: 2,4 och 2011: 2,3) och de finansiella kostnaderna 124,1 miljoner euro (2012: 130,8 och 2011: 142,0). I de finansiella kostnaderna ingår en tilläggsränta på cirka 8 miljoner euro, som hänför sig till tidigarelagd återbetalning av ett USD-lån i förtid i mars. I de finansiella intäkterna för jämförelseåret ingår en utdelning på 7,6 miljoner euro från Pohjolan Voima Oy. Räkenskapsperiodens resultat före skatt var 223,7 miljoner euro (2012: 133,2 och 2011: -97,7) och skatterna, inklusive förändringen av uppskjutna skatteskulder, uppgick till 35,1 miljoner euro (2012: 31,8 och 2011: 58,9). Resultatet för räkenskapsperioden uppgick till 188,7 miljoner euro (2012: 101,4 och 2011: -156,6). Avkastningen på koncernens sysselsatta kapital exklusive poster av engångskaraktär var 9,1 procent (2012: 7,1 och 2011: 8,5) och avkastningen på eget kapital 10,3 procent (2012: 6,9 och 2011: 8,6). Avkastningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var 8,9 procent (2012: 6,7 och 2011: 1,1) och avkastningen på eget kapital 9,9 procent (2012: 6,1 och 2011: -9,9). BALANS OCH FINANSIERING Metsä Groups likviditet är god. Den totala likviditeten var 1 188,4 miljoner euro i slutet av december (2012: 1 167,8 och 2011: 854,9). Av detta var 452,7 miljoner euro (2012: 518,5 och 2011: 330,4) likvida medel och placeringar och 735,7 miljoner euro (2012: 649,3 och 2011: 524,5) bindande kreditfaciliteter redovisade utanför balansräkningen. Koncernens likviditetsreserv kompletteras av icke-bindande företagscertifikatprogram och kreditlimiter till ett värde av 174,7 miljoner euro (2012: 526,5 och 2011: 524,1). Antalet tillgängliga företagscertifikatprogram har omdimensionerats under 2013 så att de motsvarar koncernens storlek och behov. I slutet av december var koncernens soliditet 38,1 procent och nettoskuldsättningsgrad 76 procent (2012: 34,8 och 86 samt 2011: 28,1 och 132). Den räntebärande nettoskulden uppgick till 1 486,1 miljoner euro (2012: 1 590,0 och 2011: 1 953,4). Nettokassaflödet från rörelsen var 313,5 miljoner euro (2012: 257,1 och 2011: 323,0). Under året ökade rörelsekapitalet med 47,6 miljoner euro (2012: frigjordes 82,1 och 2011: frigjordes 74,4). Förändringen i det verkliga värdet för de finansiella tillgångar som kan säljas var -57,9 miljoner euro, främst beroende på att det verkliga värdet på aktierna i Pohjolan Voima Oy sjönk till följd av förändringen i futurpriserna för el. I slutet av året var soliditeten för moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 62,3 procent och nettoskuldsättningsgraden 16 procent (2012: 61,0 och 21 samt 2011: 60,7 och 41). Medlemmarnas insatser i Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital ökade under året med totalt 61,8 miljoner euro (45,4). Det ordinarie andelskapitalet ökade med 2,7 miljoner euro (2,4). A-insatserna i tillläggsandelskapitalet ökade med 38,9 miljoner euro (28,9) och B-insatserna med totalt 34,6 miljoner euro (14,2). I ökningen av B-tilläggsandelskapitalet ingår en andel på 14,4 miljoner euro som överförts från C-tilläggsandelskapitalet. Enligt de meddelanden som mottagits före utgången av 2013 förfaller 26,4 miljoner euro (28,7) av tilläggsandelskapitalet till återbetalning den 1 juli 2014. I början av april betalade Metsä Board det återstående beloppet på 450 miljoner euro av ett masskuldebrevslån på 500 miljoner euro och tog ut 500 miljoner euro av det syndikerade kreditlånet som undertecknades i maj 2012. I december betalade Metsä Board i förtid en låneandel på 150 miljoner euro, som hänförde sig till ett syndikerat kreditlån som togs ut i april. Den ursprungliga förfallodagen för låneandelen skulle varit den 30 juni 2014. Metsä Board har samtidigt tagit ut ett arbetspensionslån på 75 miljoner euro samt ett banklån på 50 miljoner lån. Moody s Investors Service höjde Metsä Boards kreditvärdering från nivån B3 till B2 i maj. Värderingsutsikten höjdes i december från stabil till positiv. Standard & Poor s Rating Services höjde Metsä Boards kreditvärdering i augusti från nivån B- till B och i december från nivån B till B+. Värderingsutsikterna är stabila. Höjningen av kreditvärderingarna påverkade inte Metsä Boards nuvarande finansiella kostnader. 2 BOKSLUT 2013 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Metsä Tissue undertecknade i april ett syndikerat låneavtal på 200 miljoner euro. Genom lånet återfinansierades det syndikatlån som skulle förfalla i september 2013. Metsäliitto Osuuskunta undertecknade ett syndikerat låneavtal på 400 miljoner euro i december. Genom lånet återfinansieras det syndikatlån som förfaller i april. Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board enades den 30 september 2013 om ägararrangemang där Metsä Group Treasury Oy (tidigare Metsä Group Financial Services Oy), som verkar som den interna finansieringsenheten, i sin helhet övergick i Metsäliitto Osuuskuntas ägo. Arrangemanget påverkade inte Metsä Groups nyckeltal. PERSONAL Under 2013 sysselsatte Metsä Group i medeltal 11 222 personer (2012: 11 986 och 2011: 13 046). I slutet av december var antalet koncernanställda 10 741 (2012: 11 447 och 2011: 12 525), av vilka 5 238 arbetade i Finland (2012: 5 414 och 2011: 5 660) och 5 503 utomlands (2012: 6 033 och 2011: 6 865). Personalomsättningen under räkenskapsperioden var 9,5 procent (2012: 20,0 och 2011: 7,8) och anställningens medellängd var 16,7 år (2012: 16,3 och 2011:15,6). Utbetalade löner och arvoden till Metsä Groups personal uppgick till 466,7 miljoner euro (2012: 469,3 och 2011: 598,6). I slutet av december sysselsatte moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 2 579 personer (2012: 2 645 och 2011: 2 723). Moderbolaget utbetalade 105,3 miljoner euro (2012: 97,1 och 2011: 99,7) i löner och arvoden. Metsä Group främjar god ledarskapspraxis genom att utbilda direktörer, chefer och personal så att de förstår och följer koncernens uppförandekod och gemensamma principer. Metsä Groups målsättning är att genom utbildning säkerställa att hela personalen är medveten om de krav som uppförandekoden ställer. Utbildningarna startade hösten 2011 och före utgången av 2013 hade cirka 84 procent av tjänstemännen (2012: 75) genomgått utbildningen. Koncernens personaladministration och affärsverksamheter har startat förberedelserna för den kommande pensioneringsvågen genom kompetensutveckling av nuvarande personal och förberedelser för kommande rekryteringsbehov. Metsä Group deltog även i Skogsindustrins skolkampanj och Dialogprojektet för yrkesskolor med syfte att kartlägga framtida arbetstagares förväntningar på arbetslivet. Säkerheten i arbetet är mycket viktig för Metsä Group, och vi anser att säkerhetsnivån återspeglar den generella kvaliteten på koncernens verksamheter. Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra säkerheten i arbetet, och vårt mål är att minska antalet arbetsolyckor som leder till minst en dags frånvaro med tio procent per år. Det långsiktiga målet är noll arbetsolyckor. År 2013 minskade antalet olyckor som medförde frånvaro med 16 procent till 13,2 procent (2012: 15,7 och 2011: 18,3). Under räkenskapsperioden inträffade en arbetsolycka med dödlig utgång i produktionen (2012: 1 och 2011: 1). Sjukfrånvaron inom koncernen var 4,0 procent (2012: 4,1 och 2011: 4,4) av den regelbundna arbetstiden. Under året genomfördes även en enkät om arbetstillfredsställelse bland personalen, där frågor om arbetshälsa och säkerhet i arbetet stod i särskilt fokus. Enkätresultaten hjälper till att utveckla personalens arbetstillfredsställelse, men även affärsverksamheterna att uppnå sina strategiska mål. På skalan 4 10 i enkäten Fungerande arbetsgemenskap uppnåddes resultatet 8,3 på koncernnivå. MEDLEMMAR Vid periodens slut hade Metsäliitto Osuuskunta 123 275 medlemmar (2012: 124 255 och 2011: 125 144). Under året har 2 233 nya medlemmar anslutit sig till andelslaget och 3 213 medlemmar avgått. INVESTERINGAR Metsä Groups investeringar i anläggningstillgångar uppgick under 2013 till totalt 206,6 miljoner euro (2012: 204,5 och 2011: 227,1). Dessutom förband sig Metsä Board att teckna aktier i Pohjolan Voima Oy för cirka 6 miljoner euro och Metsä Fibre för cirka 2 miljoner euro. Metsä Tissues investering på 55 miljoner euro vid bruket i Krapkowice i Polen blev klar. Investeringen omfattar två moderna mjukpappersmaskiner, en förädlingslinje för storkonsumentprodukter samt en ny förädlings- och logistikcentral. För att öka andelen förnybar energi startade Metsä Tissue och samriskföretaget Katrinefors Kraftvärme AB, som till hälften ägs av det lokala energibolaget VänerEnergi AB, ett byggprojekt för nytt biokraftverk i anslutning till Metsä Tissues bruk i Mariestad. Genom biokraftverket kommer oljeförbrukningen vid bruket i Mariestad att minska med 90 procent och koldioxidutsläppen med 6 000 ton. Metsä Tissues andel av den totala biokraftverksinvesteringen på 30 miljoner euro är 50 procent. Biokraftverket tas i drift före utgången av 2014. Metsä Tissue bygger även en ny förädlingslinje på cirka 10 miljoner euro vid bruket i Mariestad. Linjen kommer att tas i drift sommaren 2014. I Tyskland moderniserades pappersmaskin 1 vid bruket i Raubach och i Ryssland invigde Metsä Tissue en ny förädlings- och logistikenhet. Omläggningen av produktionsprocessen vid Metsä Fibres bruk i Joutseno till polysulfidkokning blev klar i maj. Under sommaren lanserade Metsä Fibre den nya barrmassan Botnia Nordic Plus, vars nya papperstekniska egenskaper kunderna kan utnyttja för att utveckla sin egen process. I juni fattades beslut om att förnya bottnen på sodapannan och modernisera luftsystemet vid bruket i Joutseno. Förnyelsen av bottnen på sodapannan säkerställer brukets driftsäkerhet och pannans säkerhet. Moderniseringen av luftsystemet minskar kvävedioxidutsläppen i rökgaserna. I augusti fattades även beslut om modernisering av flissilot och effektivisering av behandlingssystemet för flissilots luktgaser vid bruket i Joutseno. Med investeringarna ökar driftsäkerheten vid bruket och minskar luktgasutsläppen från bruket. Investeringarna tas i bruk i juni 2014. STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOKSLUT 2013 3

Moderniseringen av automationssystemet vid massabruket i Kemi har påbörjats, och hela investeringsprojektet blir klart före 2015. Den nya sågmatningen, såglinjen och linjerna för hantering av färskt virke startades upp i september vid Metsä Woods sågverk i Vilppula. Investeringen på cirka 30 miljoner euro vid sågverket i Vilppula ger bättre produktionseffektivitet och flexibilitet att tillgodose kundernas olika behov. FÖRETAGSARRANGEMANG I januari 2013 sålde Metsä Board fabriksområdet i Alizay med befintliga anläggningar och byggnader till det statliga företaget Conseil General de l Eurelle för 22 miljoner euro. Metsä Wood sålde i april hela aktiestocken i Metsä Wood Merk GmbH till den tyska koncernen Ed. Züblin AG, som ingår i Strabagkoncernen. Metsä Wood stängde den franska sågen Casteljaloux inklusive dess förädlings- och distributionsenhet. I slutet av året lades också Metsä Woods förädlings- och distributionsenhet i Kaskö ned. I maj köpte Metsäliitto Osuuskunta Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varmas aktier i Metsä Tissue Oyj, vilka utgjorde totalt 8,38 procent av bolagets aktiekapital. I januari 2014 ökade Metsäliitto Osuuskunta sin ägarandel i Metsä Tissue genom att köpa aktier av Jozef Antošík, vilka representerade 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta 91 procent och Jozef Antošík 9 procent av Metsä Tissues aktiekapital. AFFÄRSOMRÅDEN VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER Metsä Forest redovisade en omsättning på 1 561,0 miljoner euro (2012: 1 515,4) och rörelseresultatet var 27,8 miljoner euro (20,2). I rörelseresultatet ingår inga poster av engångskaraktär. I Finland var virkeshandeln under året bättre än i genomsnitt. Virkeshandeln var trög under sommaren, men ökade efter semestrarna till samma nivå som föregående år. Metsä Forest köpte aktivt alla virkesslag både som rotköp och som leveransköp. På hösten var efterfrågan störst på stockdominerade föryngringsobjekt, sommargallringar och energived. Anskaffningen av skogsenergi utvecklades gynnsamt och försäljningen av skogsvårdstjänster fortsatte öka. Metsä Forest levererade cirka 30 miljoner kubikmeter (30) virke till sina kunder. Cirka 83 procent gick till industrin i Finland. I Finland köptes huvuddelen av virket av Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Inköpsvolymen från finska privatskogar var större än planerat. Exportlicenssystemet för runt barrvirke i Ryssland fungerade bättre under sommaren, även om byråkratin fortfarande störde exporten. Utbudet på virke var stor och prisnivån var fortsatt stabil. I Baltikum var det överskott på massaved, men sågverken hade brist på timmer. I Sverige var det brist på virke från privatskogar, men de företags- och statsägda skogarna levererade virke som normalt till marknaden. För Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar anordnades olika evenemang under året, bland annat Huvudstadsregionens skogsdag som lockade drygt 3 000 besökare. På våren infördes en ny tjänst för ägarmedlemmarna, Taimiturva, som är marknadens mest omfattande tjänst för skogsföryngring. Med Taimiturva-tjänsten kan skogsägaren köpa sig ett etablerat plantbestånd med måltäthet och med en genomsnittlig höjd på 1,3 meter. Utvecklingen av webbtjänsten Skogen på nätet fortsatte genom att man lade till nya funktioner. I december inleddes samarbetsförhandlingarna om den preliminära planen på effektivisering av den operativa styrningen och förändringen av Metsä Forests struktur. Förhandlingarna gällde hela personalen i Finland med undantag av skogsarbetare samt landsbolagen inom den internationella virkesanskaffningen. Förhandlingarna avslutades den 15 januari 2014 och den nya organisationen börjar gälla den 1 april 2014. TRÄPRODUKTER Metsä Wood redovisade en omsättning på 897,0 miljoner euro (2012: 904,2) och ett rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär om 15,1 miljoner euro (18,6). Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var -2,1 miljoner euro (16,3). Omsättningen och lönsamheten för första halvåret låg på samma nivå som föregående år, men under det andra halvåret var den ekonomiska utvecklingen sämre än under jämförelseperioden. Osäkerheten och den begränsade tillgången till finansiering för byggprojekten försvagade marknaden för byggverksamheten i vissa delar av Europa. I Storbritannien började ekonomin och byggverksamheten dock långsamt återhämta sig. Efterfrågan utanför Europa ökade, framför allt i Asien. Metsä Woods starka ställning inom träbyggandet stödde försäljningen av Kerto och andra byggprodukter. Mot slutet av året stabiliserades efterfrågan så att den följde den normala säsongsvariationen. Plywoodprodukternas industriella användning ökade på huvudmarknaden och lönsamheten utvecklades gynnsamt tack vare produktivitetshöjande åtgärder. Marknadsbalansen för sågade trävaror var relativt bra hela året. Den svaga positiva prisutvecklingen för sågade trävaror räckte inte till för att kompensera effekten av det samtidigt ökade priset på råvara. Produktionsstoppet vid sågverket i Vilppula på sommaren med anledning av moderniseringen av sågverket minskade leveransvolymerna för sågade trävaror. Den industriella användningen av Metsä Woods produkter främjades under året. Transport- och logistikföretaget DB Schenker valde Metsä Woods träkonstruktioner till utbyggnaden av sin landtrafikscentral i Vinikby i Vanda med cirka 12 000 kvadratmeter. Metsä Woods leveranser omfattar stommen, taket och ytterväggarna till utbyggnaden färdigmonterade. Byggarbetena inleddes i maj 2013. Metsä Wood Merk GmbH:s hela aktiestock såldes i april till den tyska koncernen Ed. Züblin AG, som ingår i Strabag-koncernen. Arrangemanget stöder Metsä Woods fokusering på träbyggandets system- och produktdelslösningar på den centraleuropeiska marknaden. Samtidigt avtalade parterna om långsiktigt samarbete där båda företagen säljer varandras produkter. Metsä Wood informerade i april om en omstrukturering av sina verksamheter och inledde ett effektiviseringsprogram för att förbättra bolagets konkurrenskraft och lönsamhet. I och med effektiviseringsprogrammet inledde bolaget förhandlingar om personalminskningar. Förhandlingarna ledde till att bolagets personal minskade med 73 personer i Finland och med 135 personer i Storbritannien. Till följd av nedläggningen av den franska sågverks- och vidareförädlingsenheten Casteljaloux sades 31 personer upp i slutet av året. Metsä Wood tillkännagav i augusti sina planer på att lägga ned förädlings- och distributionsenheten i Kaskö. Under förhandlingarna om 4 BOKSLUT 2013 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

nedläggningen kunde man inte finna företagsekonomiska förutsättningar för att fortsätta med verksamheten. Verksamheten i enheten lades ned i slutet av året och personalminskningen blev totalt 51 personer. MASSA Metsä Fiber redovisade en omsättning på 1 313,8 miljoner euro (2012: 1 273,9). Också lönsamheten förbättrades jämfört med föregående år. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 196,6 miljoner euro (148,1). Omsättningen och rörelseresultatet förbättrades, framför allt till följd av höjda massapriser och ökade försäljningsvolymer. Marknaden visade en uppgång under första kvartalet, och den måttliga uppgången fortsatte under hela året. Efterfrågan på blekt avsalumassa ökade i Kina med cirka nio procent jämfört med 2012. Marknaden för barrmassa var i balans. Den nya kapaciteten ökade utbudet på kortfibrig massa något. Massaprisutvecklingen var gynnsam hela året, framför allt för barrmassa, där priset steg med 100 dollar under året och slutade på 910 dollar per ton. Metsä Fibres leveransvolym för massa var 2 297 000 ton (2 258 000). Av leveranserna gick 888 000 ton till delägare (905 000) och 1 409 000 ton till marknadskunder (1 353 000). Vid Metsä Fibres massabruk slogs ett nytt årsproduktionsrekord, dvs. 2 297 000 ton (2012: 2 237 000). De nya årsproduktionsrekorden slogs vid bruken i Kemi och Raumo. Även Metsä Svirs sågverk i Ryssland slog ett nytt årsproduktionsrekord. Metsä Fibres totala virkesförbrukning under 2013 var 12,5 miljoner kubikmeter (12,2), varav 82 procent var barrved. Av virket kom 87 procent från certifierade skogar, varav merparten var certifierad enligt PEFC-standarden i Finland. Ombyggnaden av produktionsprocessen vid bruket i Joutseno till polysulfidkokning blev klar under året. Dessutom fattade man beslut om att förnya bottnen på sodapannan och modernisera luftsystemet vid bruket i Joutseno samt att modernisera flissilot och effektivisera behandlingssystemet för luktgaser. Moderniseringen av automationssystemet vid massabruket i Kemi påbörjades. Det viktigaste forsknings- och utvecklingsprojektet under 2013 var stödet till lanseringen av polysulfidmassan. Dessutom utreddes bland annat möjligheterna till minskad vattenförbrukning i massaprocessen. Det gemensamma projektet, som utreder förutsättningar för en investering i ett raffinaderi för biogasverk i Joutseno med Helsingfors Energi och Gasum, fortsatte med en miljökonsekvensbedömning. Myndighetsutlåtandet blev klart i december. KARTONG OCH PAPPER Metsä Board redovisade en omsättning på 2 019,3 miljoner euro (2012: 2 107,6) och ett rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär om 104,4 miljoner euro (74,9). De redovisade posterna av engångskaraktär i rörelseresultatet var +9,2 miljoner euro (+146,2) netto. Rörelseresultatet förbättrades tack vare kraftigt ökade leveransmängder för falskartong och vit kraftliner, minskade förluster i de enheter som lagts ned och som ska omstruktureras samt av prisökningar för massa och CTMP-massa. Priset på vittop kraftliner var något högre än föregående år, men det genomsnittliga försäljningspriset på falskartong och papper var något lägre. Rörelseresultatet försämrades även av att det brittiska pundet och den amerikanska dollarn försvagades mot euron och att den svenska kronan förstärktes mot euron. Rörelseresultatet för Metsä Board inklusive poster av engångskaraktär var 113,6 miljoner euro (221,1). Nettoräntorna och de övriga finansiella kostnaderna var 54,7 miljoner euro (52,3) och de finansiella kursdifferenserna -1,1 miljoner euro (5,0). De högre finansiella kostnaderna jämfört med jämförelseperioden berodde huvudsakligen på tidigarelagd återbetalning av ett USD-lån. Pohjolan Voima Oy betalade dessutom en utdelning på 5,5 miljoner under jämförelseperioden. Resultatet exklusive poster av engångskaraktär före skatt var 48,6 miljoner euro (27,7), resultatet per aktie 0,17 euro (0,13) och avkastningen på sysselsatt kapital 6,4 procent (4,8). Resultatet inklusive poster av engångskaraktär före skatt var 57,8 miljoner euro (173,9), resultatet per aktie 0,19 euro (0,52) och avkastningen på sysselsatt kapital 7,0 procent (12,4). I slutet av december var Metsä Boards soliditet 40,7 procent och nettoskuldsättningsgraden 70 procent (33,2 och 73). Försäljningen av Metsä Group Treasury Oy till Metsäliitto Osuuskunta i slutet av september minskade klart Metsä Boards räntebärande lån och likvida medel, men effekten på den räntebärande nettoskulden var ringa. Arrangemanget resulterade i att Metsä Boards soliditet förbättrades med cirka 5 procentenheter och avkastningen på sysselsatt kapital med cirka 1 procentenhet. Metsä Board tillkännagav i november sina planer på att förnya sin ledarskaps- och rapporteringsstruktur för att ännu bättre motsvara bolagets strategi och skapa bättre förutsättningar för en ökning av falskartong- och kraftlinerverksamheterna. Metsä Boards egentliga affärsverksamhet uppdelas i två affärsområden, dvs. Cartonboard och Linerboard and Paper. Dessa utgör även Metsä Boards rapporteringssegment från och med början av 2014. MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER Metsä Tissue redovisade en omsättning på 1 000,1 miljoner euro (2012: 981,5). Försäljningen av egna produktmärken var fortsatt stabil i Finland och Skandinavien. Försäljningen av egna produktmärken ökade jämförelsevis mest i Ryssland och i centrala Östeuropa. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 54,5 miljoner euro (41,9). Förbättringen berodde dels på ökad försäljning, dels på minskade fasta kostnader till följd av omorganisationen samt av förbättrad produktionseffektivitet. Metsä Tissues investeringsprogram på 55 miljoner euro i Krapkowice i Polen slutfördes enligt planerna. Investeringen omfattade bland annat två nya mjukpappersmaskiner, en förädlingslinje för storkonsumentprodukter samt en ny logistikcentral. Efter moderniseringarna är bruket i Krapkowice en av Europas modernaste mjukpappersbruk. I våras togs den nya förädlings- och logistikenheten i Vorsino i Ryssland i bruk. Enheten ska möta de växande behoven på mjukpappersmarknaden i Moskva, S:t Petersburg och andra storstäder. Samriskföretaget Katrinefors Kraftvärme AB, som till hälften ägs av Metsä Tissue, informerade om sina planer att i anslutning till Metsä Tissues fabrik i Mariestad i Sverige bygga ett biokraftverk. Dessutom bygger Metsä Tissue en ny förädlingslinje vid bruket i Mariestad. År 2013 lanserade Metsä Tissue flera nya produkter för konsumentbruk och storhushåll. Toalettpapper med fyra skikt lanserades i höstas på marknaden i Finland, Skandinavien, Baltikum och Ryssland. I Skandinavien kom även ett starkare hushållspapper till affärerna, som är speciellt avsett för användning i köket. STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOKSLUT 2013 5

FORSKNING OCH UTVECKLING Metsä Groups forsknings- och utvecklingskostnader var 17,7 miljoner euro (2012: 19,6 och 2011: 19,4), dvs. 0,4 procent (2012: 0,4 och 2011: 0,3) av rörelsekostnaderna. Inom forskning och utveckling fokuserar Metsä Group på att förbättra process- och resurseffektiviteten, utnyttja förnybara råvaror som konkurrensfördel och erbjuda kunderna mervärdesprodukter och -tjänster. Fokusområden inom process- och resurseffektiviteten är bland annat ökat utbyte av produktionen, energieffektivitet och optimal användning av biprodukterna. Vi utvecklar produkterna och tjänsterna i nära samarbete med våra kunder. Genom att aktivt deltaga i planeringen och styrningen av FIBIC Oy:s (Finlands bioekonomiklusters) forskningsprogram har den grundläggande forskningen riktats in på att både främja målen för den befintliga affärsverksamheten och kartläggningen av nya affärsmöjligheter. I slutet av 2012 deltog Metsä Group i bildandet av den europeiska biobaserade industrins konsortium Bio-based Industries Consortium, som har som mål att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. Genom detta konsortium deltog vi i bildandet av ett innovationspartnerskap mellan den offentliga och privata sektorn under Europeiska kommissionen. Projektet var en del av genomförandet av ramprogrammet Horisont 2020. Innovationspartnerskapet strävar efter att accelerera kommersialiseringen av forskningsresultaten. Inom virkesanskaffning och skogstjänster hänförde sig projekten till utveckling av medlemstjänsterna, produktiviteten inom drivning, transport och skogstjänsterna samt av datasystemen som stöder dessa. En ny tjänst, Taimiturva, infördes för ägarmedlemmarna, och webbtjänsten Skogen på nätet fick nya funktioner. För att förbättra produktiviteten inom transporter utnyttjade man möjligheten enligt den nya lagstiftningen att använda större virkesbilar samt införde ett nytt operativt planerings- och styrsystem för transporter. Som en del av styrsystemet finns företagarsystemet LogForce, som kan användas för att skapa standardsystem inom branschen för multiföretagande. Inom träproduktindustrin låg fokus på utvecklingen av konstruktionslösningar för byggande och mervärdesprodukter samt på den ständiga utvecklingen av plywoodprodukter för industrin enligt kundernas krav. Vi vidareutvecklade stomlösningar samt tak- och mellanbjälklagselement för byggande av affärslokaler och även brand-, fukt- och mögelskydd för plywoodprodukter samt behandlingar som förlänger hållbarheten på lång sikt. Den flexibla bearbetningen av produkterna på den ombyggda såglinjen vid sågverket i Vilppula var en betydande förändring. Sågverkets moderna produktionsteknik med mångsidiga sågmallar ger ännu bättre möjligheter att tillverka produkter som är anpassade efter kundernas behov och därmed en kundorienterad produktutveckling. Inom forskning och utveckling på Metsä Fibre låg fokus på att köra igång den nya polysulfidprocessen vid bruket i Joutseno och att hjälpa kunderna vid införandet av den nya massan. Dessutom undersökte Metsä Fibre fossilfria alternativ för ett massabrukskoncept och minskad vattenförbrukning i massaprocesserna. Det gemensamma projektet, som utreder investering i ett biogasverk för produktion av biogas i Joutseno med Helsingfors Energi och Gasum, fortsatte med en miljökonsekvensbedömning. Myndighetsutlåtandet blev klart i december 2013. Huvudmålet för forskning och utveckling inom kartong- och pappersindustrin är att i framtiden tillverka allt lättare kartonger utan att ge avkall på deras slutliga användningsegenskaper. Man söker även aktivt efter nya slutanvändningsområden för produkterna. Verksamheten utgår från kundernas behov och produktions- och resurseffektivitet. År 2013 lanserades de nya lättare falskartongerna, som har högre prestanda och bättre tryckegenskaper. Produktförnyelserna syftar till att främja tillväxten inom falskartongförsäljningen. Inom ökningen av kraftlinerverksamheten togs ett stort steg våren 2013, när produktionen av helblekt lätt kraftliner startade vid bruket i Husum. Under 2014 kommer kraftlinerproduktionens andel i Husum att öka ytterligare. Inom affärsverksamheten Papper strävar man efter att ytterligare förenkla produktsortimentet. Samtliga bruk gjorde stora besparingar i de rörliga kostnaderna under räkenskapsperioden. Besparingsåtgärderna fortsätter under 2014. Metsä Board strävar aktivt efter att stärka sin position som kvalitetsledare och även utveckla sina tjänster inom leveranskedjan till toppennivå. Projektet Lean SCM, som syftar till att effektivisera leveranskedjans processer och verktyg, framskred som planerat under 2013. Målsättningen är att slutföra projektet för kartongverksamheten under 2014. Målsättningen för produktutvecklingen inom mjuk- och matlagningspapper är att tillgodose kundernas och slutanvändarnas behov genom att skapa optimala koncept och lösningar i samarbete med dem och att förbättra kundgruppernas användarupplevelser och öka deras värde. Under året lanserade Metsä Tissue flera nya och förnyade produkter på marknaden. HÅLLBAR UTVECKLING Metsä Group har förbundit sig att främja hållbar utveckling, kontinuerligt förbättra sin egen verksamhet och bedriva ansvarsfull affärsverksamhet. Verksamheten styrs av koncernens uppförandekod och av principer för hållbar utveckling samt ett brett sortiment av policyer som styr olika områden. Metsä Group stödjer ansvarsfullt skogsbruk enligt principen för hållbar utveckling. Vi kan spåra det virke vi använder till hundra procent. Det kommer alltid från skogar som har skötts enligt principen om hållbar utveckling. Målsättningen är att andelen certifierat virke i verksamheten ska vara över 80 procent. Under räkenskapsperioden kom 82 procent (2012: 82 och 2011: 81) av det virke som virkesanskaffningen köpte från certifierade skogar. Kraven i EU:s Timmerförordning, som trädde i kraft våren 2013, har inkluderats i den praxis som Metsä Groups virkesanskaffning tillämpar. Metsä Group strävar efter att i sin verksamhet dämpa klimatförändringen. Vårt mål är att fram till 2020 minska de fossila CO 2 -utsläppen i produktionen med 30 procent per producerad ton jämfört med nivån år 2009. Till följd av viktiga investeringar uppnåddes målet redan 2013 i och med att koldioxidutsläppen minskade med 32 procent från jämförelseåret. Av de bränslen som används består redan idag 85 procent av träbaserade biobränslen (2012: 83 och 2011: 80), mestadels av koncernens egna biprodukter, såsom bark och svartlut. Huvuddelen, 83 procent, av den anskaffade totalenergin, är koldioxidneutral (2012: 82 och 2011: 80). Metsä Groups energieffektivitet har förbättrats med fem procent sedan 2009. Målsättningen är att förbättra energieffektiviteten med tio procent fram till 2020. Att förbättra energieffektiviteten är en väsentlig del av alla investeringar i produktionen. Metsä Group söker ständigt efter metoder att minska vattenförbrukningen i sin produktion bland annat genom effektiv återanvändning av vattnet i processerna. År 2013 var den totala vattenförbrukningen 302 6 BOKSLUT 2013 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

miljoner kubikmeter (2012: 258 och 2011: 370). Processvattenförbrukningen var 146 miljoner euro (2012: 149 och 2011: 164). Metsä Groups mål är att fram till 2020 minska processvattenförbrukningen med tio procent jämfört med nivån 2010. År 2013 var Metsä Groups utsläpp till luft följande: fossil koldioxid (CO 2 ) 855 000 ton (2012: 962 000 och 2011: 1 200 000), biogenisk koldioxid 7 070 000 (2012: 6 884 000 och 2011: 7 001 000), kväveoxider (som NO 2 ) 6 500 ton (2012: 6 400 och 2011: 7 300) och svavel (som SO 2 ) 2 160 ton (2012: 1 700 och 2011: 2 400). Utsläppen i vattendrag var: fosfor 54 ton (2012: 50 och 2011: 79) och kemisk syreförbrukning (COD) 42 900 ton (2012: 43 600 och 2011: 45 800). Vår totala avfallsmängd ökade med 5 procent från föregående år till 845 000 ton medan produktionen ökade med tre procent. Mer än 90 procent av de restprodukter och avfall som våra produktionsanläggningar producerar återvinns främst genom återanvändning av materialen och därefter inom energiproduktionen. Endast det avfall som inte kan användas någon annanstans hamnar på avstjälpningsplatsen. År 2013 var mängden deponiavfall 76 000 ton (2012: 81 400 och 2011: 69 000). I princip alla av koncernens produktionsanläggningar har ett ISO 9001-kvalitetssystem och ett ISO 14001-miljösystem samt ett Chain of Custody-system, som på ett tillförlitligt sätt kan verifiera andelen certifierat virke i produkterna. Flera av koncernens produktionsanläggningar använder dessutom det certifierade arbets- och produktsäkerhetssystemet OHSAS 18001 och energieffektivitetssystemet ISO 50001. På koncernens produktionsanläggningar konstaterades under året inga avvikelser som skulle haft betydelsefulla miljökonsekvenser. Några tillståndsvillkor överskreds dock. Koncernens dotterbolag har kvar miljöansvar för tidigare verksamheter på stängda, sålda eller uthyrda industritomter och på nedlagda avstjälpningsplatser. Bokföringsmässiga reserveringar har gjorts för de kostnader som saneringsarbetet ger upphov till, i de fall där man har kunnat fastställa koncernens ansvar för markområdenas förorening. Koncernens miljöåtaganden år 2013 var 28,2 miljoner euro (2012: 26,6 och 2011: 26,3). Metsä Groups miljökostnader under 2013 var 47,3 miljoner euro (2012: 49,5 och 2011: 54,0) och bestod främst av driftsoch underhållskostnader för miljöskyddsutrustningarna, kostnader för avfallshanteringen och miljökonsekvenserna samt av avskrivningar på aktiverade miljökostnader. Utöver i våra egna verksamheter har vi förbundit oss till ansvarstagande i hela vår leveranskedja. Vårt mål sedan juni 2011 har varit att inkludera uppförandekoden för leverantörer i alla nya och förnyade leverantörsavtal. År 2013 infördes uppförandekoden i totalt 216 avtal (2012: 73) och ingår nu i cirka 50 procent av alla nya leverantörsavtal. Metsä Group har som mål att revidera alla råvaruleverantörer med hög riskklassificering före utgången av 2015. Inom anskaffningsfunktionen inleddes under perioden en systematisk bedömning av råvaror och deras bearbetningsländer enligt principerna för hållbar utveckling. RISKHANTERING OCH RISKER Koncernens bolagsstyrningssystem tillsammans med den riskhanteringspolicy som styrelsen fastställt styr riskhanteringsarbetet inom Metsä Group. Metsä Groups riskhantering är en systematisk och förebyggande verksamhet som bidrar till att bedöma och hantera de risker, hot och möjligheter som hänför sig till affärsverksamheten. Metsä Group gör en regelbunden bedömning av strategiska, operativa och finansiella risker och skaderisker som en del av sin löpande verksamhet. Dessutom bedömer koncernen riskerna i samband med årsplanerings- och strategiprocessen. Vid riskbedömningen i samband med årsplaneringen ligger fokus på identifiering av omsättnings- och kostnadsrisker, och vid riskbedömningen i samband med strategiprocessen analyserar affärsområdena de risker som hänför sig till genomförandet av deras affärsstrategier. Koncernens ledningsgrupp analyserar regelbundet de mest betydande riskerna som en del av sitt ledningsgrupparbete. Resultaten av riskhanteringsprocessen rapporteras regelbundet till styrelsen och till styrelsens kontrollutskott. Vid riskbedömningarna 2013 identifierades följande risker och osäkerhetsfaktorer som kan påverka Metsä Groups ekonomiska prestations- och funktionsförmåga: UTVECKLING AV VÄRLDSEKONOMIN OCH EUROOMRÅDET På huvudmarknadsområdena följer efterfrågan på träprodukter, massa, papper och kartong den allmänna ekonomiska utvecklingen. Tron på den positiva utvecklingen och tillväxten inom världsekonomin och euroområdet har stärkts något, men den ekonomiska förändringen präglas fortfarande av stora osäkerhetsfaktorer. En långsammare eller helt avstannad gynnsam utveckling i ekonomin kan ha direkta negativa konsekvenser för efterfrågan på Metsä Groups produkter, lönsamhet samt på tillgången till och priset på finansiering. TILLGÅNG TILL FINANSIERING Koncernens tillgång till kapital och priset på kapitalet är i stor utsträckning beroende av de rådande förhållandena och förändringarna på finansmarknaden samt det egna ekonomiska läget. Trots ett smärre förbättrat förtroende till ekonomin påverkar den mångåriga europeiska skuldkrisen fortfarande den internationella finansmarknaden, bankernas verksamhet och deras kreditgivning. Den ökande regleringen av finansmarknaderna försvårar dessutom tillgången till finansiering. Dessa faktorer kan ha negativa konsekvenser för tillgången till och priset på det främmande kapital som Metsä Group behöver. Inom Metsä Group har man förberett sig för en återfinansieringsrisk genom att mångsidigt utnyttja olika finansieringskällor och starta återfinansieringsprocesserna i god tid innan lånen förfaller till betalning. Dessutom hade koncernen i slutet av 2013 uttagbara bindande kreditlimiter för över 700 miljoner euro till sitt förfogande. AFFÄRSVERKSAMHETENS CYKLISKA FLUKTUATIONER OCH KONKURRENSVILLKOR Metsä Group är verksam inom en cyklisk bransch, där balansen mellan efterfrågan och utbud kraftigt påverkar prisnivån på produkterna. En eventuell minskning i efterfrågan eller ökning i utbudet kan ha en negativ inverkan på marknadsbalansen. Ogynnsamma konjunkturer eller ökad kapacitet hos konkurrenterna kan sänka priserna på slutprodukterna. Å andra sidan kan en eventuell kapacitetsminskning hos de industriella aktörerna eller en omstrukturering inom industrin leda till prishöjningar. Även större, långvariga valutakursändringar påverkar marknadsbalansen för skogsindustriprodukter på huvudmarknadsområdena och producenternas konkurrenskraft i Europa. STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOKSLUT 2013 7

EFTERFRÅGAN OCH MARKNADSPRISET PÅ MASSA Vid full kapacitet kan Metsä Fibre producera cirka 2,4 miljoner ton blekt barr- och lövmassa per år. Resultatet i verksamhetsområdet Massa har en central betydelse för hela Metsä Groups affärsverksamhet. Starten av konkurrenternas nya bruk för produktion av kortfibermassa under det första halvåret 2014 har stor inverkan på massamarknaden och kan således inverka negativt på hela Metsä Groups affärsverksamhet och rörelseresultat. KREDITRISKER OCH ÖVRIGA MOTPARTSRISKER Affärsområdena och den centrala kreditövervakningen ansvarar för kreditrisker förknippade med kommersiell verksamhet. Kreditövervakningen fastställer tillsammans med affärsområdenas ledning de interna kreditlimiter som beviljas kunderna samt betalningsvillkoren. En stor del av kreditriskerna täcks av de försäkringsavtal som har ingåtts med kreditförsäkringsbolagen. Metsä Groups kundkreditrisk har varit på normal nivå 2013. Kreditriskerna har minskats genom att effektivisera kreditövervakningsåtgärderna och -processerna. Huvudprinciperna för kreditövervakningen har definierats i den kreditanvisning som Metsä Groups styrelse har fastställt och som följer riskhanteringspolicyn. Vid behov deltar koncernens och affärsområdenas operativa ledning i bedömningen av kreditriskerna och i de slutgiltiga kreditbesluten. När det gäller penningmarknadsinvesteringar, derivat och lån godkänner vi enbart sådana motparter som fastslagits i koncernens finansieringspolicy, som motsvarar kreditvärdigheten eller som särskilt namngetts genom styrelsens beslut. KUNDRELATIONER I några av koncernens affärsverksamheter hänför sig en stor del av försäljningen till ett begränsat kundunderlag. Förlusten av en stor eller flera viktiga kundrelationer kan i så fall ha en negativ inverkan på affärsverksamheten i fråga samt på koncernens resultat. PRISRISKER INOM PRODUKTIONS- OCH LOGISTIKKOSTNADER OCH TILLGÅNG TILL PRODUKTIONSMEDEL Oförväntade prisförändringar för de produktionsfaktorer som är viktigast för verksamheten, såsom virke, energi och kemikalier, eller direkta problem med tillgången till dessa kan försämra lönsamheten och äventyra den fortsatta verksamheten. Metsä Group strävar efter att skydda sig mot dessa risker genom långfristiga leveransavtal och därmed förbundna derivatavtal. En kraftig prisökning i transportkostnader och övriga logistikkostnader kan påverka Metsä Groups lönsamhet. Även eventuella förändringar i lagstiftningen, regleringen eller beskattningen av viktiga produktionsfaktorer för verksamheten kan, om de realiseras, innebära betydande kostnadsökningar för Metsä Group. ANSVARSRISKER Olika typer av ansvarsrisker för skador som orsakas tredje parter är förknippade med Metsä Groups affärsverksamhet, till exempel allmänna operativa ansvarsrisker, avtalsrisker, miljörisker och produktansvarsrisker. Syftet är att hantera dessa risker till exempel genom att effektivisera affärsprocesser genom avtalsutbildning, förbättra ledarskapspraxis, höja kvalitetskrav och öka transparensen i verksamheten. En del av de nämnda ansvarsriskerna täcks av försäkringsavtal. AVBROTTSRISKER Stora skador, allvarliga olyckor, naturkatastrofer, miljöskador, allvarliga fel i viktiga datasystem, arbetskonflikter och problem med leverans av de viktigaste råvarorna kan i extrema fall avbryta affärsverksamheten. Då produktionsavbrotten är långvariga kan de ekonomiska förlusterna vara betydande. Dessutom kan det leda till slutliga kundförluster. Affärsområdena, fabrikerna och serviceverksamheterna (såsom koncernens data-administration) har sammanställt kontinuitets- och återhämtningsplaner för att minska dessa risker. Egendoms- och avbrottsrisker vid produktionsanläggningarna är till största delen täckta med försäkringsavtal. SÄKERHETSRISKER Exempel på de risker som hotar företagssäkerheten är brister och försummelser inom säkerhet i arbetet, datasäkerhet, ekonomiska oegentligheter och personsäkerhet, externa hot och avsaknad av internkontroll. Koncernens störningsfria verksamhet säkerställs genom hantering av hot mot företagssäkerheten. Detta sker genom att utveckla och effektivera de viktigaste säkerhetsrelaterade verksamhetsprocesserna samt genom att öka riktlinjer, utbildning och internkontroll i anslutning till hantering av de centrala riskerna samt regelbundna övningar för hantering av krissituationer. PERSONAL Metsä Group har satsat på att säkerställa tillgången på yrkeskunnig personal och minska personalomsättningen med hjälp av utvecklingsprogram för personal, planer för rekrytering av efterföljare och utveckling av bilden som arbetsgivare. Metsä Group strävar efter att bland annat förbereda sig för risker i samband med generationsväxlingar och övriga personalrisker genom säkring av arbetsförmågan, karriärplanering och arbetsrotation. Metsä Group satsar dessutom kraftigt på samarbete med läroanstalter på alla nivåer och vi startar traineeprogram efter behov. FINANSIERINGSRISKER Finansieringsriskerna i affärsverksamheten hänför sig i huvudsak till valutor, räntor, likviditet, motpartsrisker och användning av derivatinstrument. Finansieringsriskerna hanteras i enlighet med den finansieringspolicy som Metsä Groups styrelse har fastställt. Syftet är att minska osäkerhet, förbättra förutsebarhet, balansera kassaflöde och ge affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till de förändrade förhållandena. ÄNDRINGAR I ANDELS- OCH TILLÄGGSANDELSKAPITALET Metsäliitto Osuuskuntas medlem är vid sin avgång berättigad till återbetalning av den betalda insatsen och tilläggsinsatsen. Tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmen även efter ett skriftligt krav. Enligt andelslagets stadgar kan man för återbetalning av egentliga andelar och tilläggsandelar använda en penningsumma som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen. Återbetalningar av andelskapitalet som är större än normalt kan ha en negativ inverkan på Metsä Groups ekonomiska ställning. PÅGÅENDE RÄTTSLIGA TVISTEFRÅGOR I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet 8 BOKSLUT 2013 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 215 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 72 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibres aktieägare undertecknade 2009. Metsäliitto Osuuskunta bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Skiljedomstolen väntas meddela sitt beslut i ärendet under det första kvartalet 2014. FÖRBEREDELSE FÖR RISKER OCH ÖVERFÖRING AV RISKER För identifierade risker förbereder man sig efter bästa vetande och på det sätt som är mest ändamålsenligt för koncernen. När det gäller skaderisker arbetar man aktivt inom riskhantering med försäkringsbolagen. Ett exempel på detta är de regelbundna riskbedömningarna för olika delområden, såsom fabriker och transportkedjan. Koncernens produktionsanläggningar och servicefunktioner har förberett sig för eventuella störningar eller avbrott i verksamheten genom att sammanställa kontinuitets- och återhämtningsplaner. Ledarskapet under krissituationer styrs i koncernen, affärsområdena och enheterna av koncernens krishanteringsplan. Koncernens affärsområden bär själva en del av riskerna och de risker som överträffar den egna riskhanteringsförmågan överförs selektivt till försäkringsbolag, banker och andra motparter med hjälp av försäkringsoch derivatavtal samt övriga avtal. Betydande skaderisker täcks med följande globala försäkringsavtal: Program för egendoms- och avbrottsskadeförsäkring Allmänt program för affärsverksamhets- och produktansvarsförsäkring Program för ledningens och förvaltningsorganens ansvarsförsäkring Program för transportförsäkring Program för kreditförsäkring UTSIKTER FÖR DEN NÄRMASTE TIDEN År 2014 ligger virkesbeställningarna från Metsä Forests kunder på normal nivå. Efterfrågan på virke fortsätter att vara stabil för alla virkesslag. Efterfrågan på träprodukter är fortsatt stabil inom ramen för den normala säsongsvariationen. Under första kvartalet förväntas marknaden för industriprodukter och sågade trävaror vara i stort sett i balans. Utsikten för byggandet och vidareförädling är dock utmanande i en stor del av huvudmarknaden. Starten av konkurrenternas nya bruk för produktion av kortfibermassa i Sydamerika och ökade produktionsvolymer under första halvåret har stor inverkan på massamarknaden. Å andra sidan stärks den positiva utvecklingen av den låga lagernivån hos producenterna av barrmassa, förseningen av projekten med tilläggskapacitet och de kinesiska investeringarna i produktionskapaciteten för mjukpapper och kartong. Den asiatiska marknadens betydelse för Metsä Fibre ökar. Under första kvartalet 2014 förväntas leveransvolymerna för falskartong och vittop kraftliner öka något. Metsä Board höjde priserna på falskartong i Europa under årets sista kvartal, men det finns inga tecken på några större ändringar i den genomsnittliga prisnivån för vittop kraftliner under den närmaste framtiden. Leveransvolymerna för obestruket finpapper och bestruket papper beräknas under första kvartalet 2014 i stort sett vara på samma nivå som under föregående kvartal. Några större ändringar i papperspriserna förväntas fortfarande inte. Efterfrågan på mjuk- och matlagningspapper förväntas vara fortsatt gynnsam. Förändringar i energi- och råvarupriser påverkar dock kraftigt utvecklingen av bolagets rörelseresultat. Ökningen av dessa kostnader tillsammans med den lokala tillgången, kvaliteten och priset på returpapper innebär betydande utmaningar även för det nya året Metsä Groups rörelseresultat exklusive engångsposter förväntas bli något bättre under första kvartalet 2014 jämfört med sista kvartalet 2013. FÖRSLAG TILL ANDELSRÄNTA Styrelsen i Metsäliitto Osuuskunta har beslutat att föreslå för förvaltningsrådet att räntan på medlemmarnas stadgeenliga insatser i andelskapitalet ska utgå med en ränta på 5,5 procent för 2013 samt en tillläggsränta om 1,0 procent jubileumsåret till ära, dvs. totalt 6,5 procent (5,5 procent för 2012). Förslag till ränta på A-insatserna i tilläggskapital är 5,0 procent (5,0) och på B-insatserna 4,5 procent (4,5). Styrelsens förslag behandlas i april av förvaltningsrådet i Metsäliitto Osuuskunta som i sin tur gör en framställan om beloppet av andelsräntan till fullmäktige för beslut i maj. HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSPERIODEN Metsäliitto Osuuskunta ökade sin ägarandel i Metsä Tissue genom det aktieförvärv som genomfördes den 15 januari 2014. Metsäliitto Osuuskunta köpte Metsä Tissue Oyj:s aktier av Jozef Antošík. Aktierna representerar totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta totalt 91 procent och Jozef Antošík 9 procent av Metsä Tissues aktiekapital. STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOKSLUT 2013 9

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2013 METSÄLIITTO OSUUSKUNTA Euro Till fullmäktiges förfogande står räkenskapsperiodens överskott 48 098 156,39 balanserade vinstmedel från tidigare år 595 983 633,63 sammanlagt 644 081 790,02 Styrelsen föreslår, att till reservfond II överförs i enlighet med 13 1 mom. i stadgarna 2 404 907,82 samt dessutom 2,18 2 404 910,00 andelsränta betalas 6,5 % på inbetalt andelskapital 13 135 268,01 5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A 26 857 186,76 4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B 4 509 565,25 44 502 020,02 bland balanserade vinstmedel lämnas 597 174 860,00 sammanlagt 644 081 790,02 Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande: Andelskapital 203 407 308,67 Tilläggsandelskapital A 554 684 359,92 Tilläggsandelskapital B 110 542 437,05 Reservfond I 3 939 904,28 Reservfond II 64 144 460,00 Balanserad vinst 597 174 860,00 Eget kapital sammanlagt 1 533 893 329,92 Esbo, den 6 februari 2014 Martti Asunta Kari Jordan Mikael Aminoff Ordförande Viceordförande Verkställande direktör Eino Halonen Arto Hiltunen Saini Jääskeläinen Juha Parpala Timo Saukkonen Antti Tukeva 10 BOKSLUT 2013 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2013

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Justerade Milj. euro Not 1.1 31.12.2013 1.1 31.12.2012 OMSÄTTNING 3, 5 4 931,6 5 001,0 Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning 31,2-13,4 Övriga rörelseintäkter 3, 6 81,2 76,8 Material och tjänster 3, 7-3 399,1-3 462,4 Personalkostnader 3, 7-692,2-705,5 Avskrivningar och nedskrivningar 3, 8-255,1-249,1 Övriga rörelsekostnader 3, 7-363,1-406,0 RÖRELSERESULTAT 334,4 241,5 Resultatandelar i intresseföretag 9,7 4,8 Kursdifferenser 9-4,6 2,4 Övriga finansiella intäkter 9 8,3 15,3 Övriga finansiella kostnader 9-124,1-130,8 RESULTAT FÖRE SKATT 223,7 133,2 Inkomstskatt 10-35,1-31,8 ÅRETS RESULTAT 188,7 101,4 ÖVRIGT TOTALRESULTAT 10, 21 POSTER, SOM INTE OMKLASSIFICERAS TILL RESULTATET Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer 2,4-25,3 Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras -0,1 7,1 Totalt 2,3-18,1 POSTER SOM SENARE KAN OMKLASSIFICERAS TILL RESULTATET Kassaflödessäkringar -2,5-0,5 Finansiella tillgångar som kan säljas -57,9-17,3 Omräkningsdifferenser -20,3 15,2 Övriga poster -0,2 0,1 Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras 22,3 5,3 Totalt -58,5 2,8 Övrigt totalresultat efter skatt -56,2-15,3 ÅRETS TOTALRESULTAT 132,5 86,1 ÅRETS RESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL: Moderföretagets ägare 109,2 59,2 Innehav utan bestämmande inflytande 79,5 42,1 188,7 101,4 ÅRETS TOTALRESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL: Moderföretagets ägare 83,1 49,6 Innehav utan bestämmande inflytande 49,3 36,5 132,5 86,1 Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut. KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT BOKSLUT 2013 11

KONCERNENS BALANSRÄKNING Justerade Justerade Milj. euro Not 31.12.2013 31.12.2012 1.1.2012 TILLGÅNGAR LÅNGFRISTIGA Goodwill 11 529,0 533,8 528,5 Övriga immaterialla tillgångar 11, 36 254,2 238,9 232,2 Materiella anläggningstillgångar 12, 36 1 988,3 2 073,3 2 129,0 Biologiska tillgångar 13 11,1 8,4 8,5 Andelar i intresseföretag 14 73,0 66,6 69,6 Finansiella tillgångar som kan säljas 15 305,7 356,2 367,9 Övriga finansiella tillgångar 16 20,1 13,9 11,5 Uppskjutna skattefordringar 17 47,0 70,4 65,4 3 228,4 3 361,4 3 412,5 KORTFRISTIGA Omsättningstillgångar 18 775,0 724,8 781,3 Kundfordringar och övriga fordringar 19 700,9 705,7 735,1 Skattefordringar baserade på årets beskattningsbara inkomst 4,6 8,4 34,0 Derivatinstrument 29 2,4 5,1 0,3 Kassa och banktillgodohavanden 20 452,7 518,5 330,4 1 935,5 1 962,4 1 881,1 TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING 4 0,0 20,6 6,8 TILLGÅNGAR TOTALT 5 164,0 5 344,4 5 300,4 EGET KAPITAL OCH SKULDER TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE HÄNFÖRLIGT EGET KAPITAL Andelskapital 21 654,7 594,5 572,6 Omräkningsdifferenser 21 24,9 37,9 28,9 Fond för verkligt värde och övriga fonder 21 224,9 236,1 240,2 Balanserade vinstmedel 578,0 498,2 284,4 1 482,6 1 366,7 1 126,1 INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE 22 476,3 491,2 358,9 EGET KAPITAL TOTALT 1 958,9 1 857,9 1 485,0 LÅNGFRISTIGA SKULDER Uppskjutna skatteskulder 17 244,3 319,4 362,2 Pensionsförpliktelser 23 154,4 154,0 135,5 Avsättningar 24, 36 19,3 34,6 44,7 Låneskulder 25 1 601,9 1 161,2 1 854,2 Övriga skulder 26 6,6 4,2 6,3 Derivatinstrument 29 20,3 30,7 26,4 2 046,8 1 704,2 2 429,4 KORTFRISTIGA SKULDER Avsättningar 24, 36 33,9 53,8 144,8 Låneskulder 25 354,6 958,2 438,5 Leverantörsskulder och övriga skulder 27 750,8 754,0 761,8 Skatteskulder baserade på årets beskattningsbara inkomst 8,8 4,5 12,2 Derivatinstrument 29 10,2 11,8 28,8 1 158,3 1 782,4 1 386,1 SKULDER TOTALT 3 205,1 3 486,5 3 815,5 EGET KAPITAL OCH SKULDER TOTALT 5 164,0 5 344,4 5 300,4 Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut. 12 BOKSLUT 2013 KONCERNENS BALANSRÄKNING

KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Milj. euro Not Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare Andelskapital Omräkningdifferens Fond för verkligt värde och övriga fonder Balanserade vinstmedel Totalt Innehav utan bestämmande inflytande Eget kapital totalt EGET KAPITAL 1.1.2012 572,6 28,9 240,2 293,5 1 135,2 359,9 1495,2 IAS 19 retroaktiv justering 0,0-9,1-9,1-1,1-10,2 JUSTERAT EGET KAPITAL 1.1.2012 572,6 28,9 240,2 284,4 1 126,1 358,9 1 485,0 Årets resultat 59,2 59,2 42,1 101,4 Övrigt totalresultat, netto efter skatt 10, 21 9,0-7,3-11,4-9,7-5,6-15,3 ÅRETS TOTALRESULTAT 9,0-7,3 47,9 49,6 36,5 86,1 Transaktioner med ägarna Betalda andelsräntor och dividender 21-29,6-29,6-12,8-42,3 Förändring i andelskapital 21 21,9 21,9 21,9 Överfört från fritt till bundet kapital 21 3,2-3,2 0,0 0,0 Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten 4 198,7 198,7 108,6 307,3 EGET KAPITAL 31.12.2012 594,5 37,9 236,1 498,2 1 366,7 491,2 1 857,9 EGET KAPITAL 1.1.2013 594,5 38,2 236,1 519,0 1 387,8 500,0 1 887,8 IAS 19 retroaktiv justering -0,3 0,0-20,9-21,1-8,8-29,9 JUSTERAT EGET KAPITAL 1.1.2013 594,5 37,9 236,1 498,2 1 366,7 491,2 1 857,9 Årets resultat 109,2 109,2 79,5 188,7 Övrigt totalresultat, netto efter skatt 10, 21-13,0-17,0 3,9-26,1-30,1-56,2 ÅRETS TOTALRESULTAT -13,0-17,0 113,1 83,1 49,3 132,5 Transaktioner med ägarna Betalda andelsräntor och dividender 21-31,6-31,6-36,8-68,4 Förändring i andelskapital 21 60,2-1,4 58,9 58,9 Överfört från fritt till bundet kapital 21 5,7-5,7 0,0 0,0 Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten 4 0,1 5,4 5,5-27,4-21,9 EGET KAPITAL 31.12.2013 654,7 24,9 224,9 578,0 1 482,6 476,3 1 958,9 Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut. KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL BOKSLUT 2013 13

KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN Justerade Milj. euro Not 2013 2012 KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN Årets resultat 188,7 101,4 Justeringar i årets resultat 30 347,3 260,1 Erhållna räntor 8,7 7,2 Betalda räntor -119,2-123,8 Erhållen utdelning 3,4 12,6 Övriga finansiella poster, netto -16,7-26,4 Betalda skatter -51,0-56,2 Förändring i rörelsekapital 30-47,6 82,1 NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN 313,5 257,1 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av aktier i intresseföretag 0,0-0,7 Förvärv av övriga aktier -2,1-5,9 Investeringar i anläggningstillgångar -206,6-201,7 Försäljning av aktier i dotterföretag 4 5,4-2,8 Försäljning av aktier i intresseföretag 0,5 11,9 Försäljning av övriga aktier 0,6 1,2 Försäljning av anläggningstillgångar 36,0 27,9 Ökning/minskning i långfristiga fordringar, netto -1,3-4,8 NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -167,5-174,9 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring i andelskapital 60,4 45,4 Förvärvade innehav utan bestämmande inflytande 4, 30-21,1-164,4 Sålda innehav utan bestämmande inflytande 4, 30 0,0 471,1 Ökning i långfristiga skulder 1 109,4 339,2 Minskning i långfristiga skulder -1 278,8-524,6 Kortfristiga skulder, ökning/minskning 3,0-9,3 Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning -5,8 0,2 Betalda andelsräntor och dividender -78,1-52,3 NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -211,0 105,2 FÖRÄNDRING I KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDE -65,1 187,3 Kassa och banktillgodohavande vid årets början 518,5 330,4 Omräkningsdifferens -0,8 0,9 Förändring i kassa och banktillgodohavande -65,1 187,3 KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDE VID ÅRETS SLUT 20 452,7 518,5 Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut. 14 BOKSLUT 2013 KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN

NOTER TILL BOKSLUTET 1. Redovisningsprinciper Nedan beskrivs de viktigaste redovisningsprinciperna som har tillämpats vid upprättandet av koncernbokslutet. GRUNDDATA OM KONCERNEN Metsäliitto Osuuskunta, inklusive dotterföretagen, bildar en koncern ( Metsä Group eller koncernen ), vars fem affärsområden är virkesanskaffning och skogstjänster, träproduktindustri, massaindustri, kartongoch pappersindustri samt mjuk- och matlagningspapper. Tillverkningen sker i 9 länder. Metsä Groups huvudmarknad är Europa. Koncernens moderföretag är Metsäliitto Osuuskunta. Moderföretagets hemort är Helsingfors och dess registrerade adress Norrskensparken 2, 02100 Esbo. En kopia av koncernbokslutet finns tillgänglig på webbplatsen www.metsagroup.com eller på moderföretagets huvudkontor på adressen Norrskensparken 2, 02100 Esbo. Vid sitt möte 6.2.2014 har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse godkänt detta bokslut för publicering. Enligt Finlands lag om andelslag kan fullmäktige godkänna eller förkasta bokslutet vid fullmäktiges ordinarie möte efter publiceringen. Fullmäktiges ordinarie möte kan också fatta beslut om ändring av bokslutet. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH VÄRDERINGSGRUNDER Koncernbokslutet är upprättat i enlighet med de internationella bokslutsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS) med tillämpning av de gällande IAS- och IFRS-standarderna samt SICoch IFRIC-tolkningarna som vid upprättande av bokslutet 31.12.2013 var godkända av EU. Med internationella bokslutsstandarder avses de standarder och tolkningar av dessa som EU godkänt för tillämpning inom EU i sin förordning (EG) nr 1606/2002 och som ingår i finsk bokföringslag samt bestämmelserna enligt denna lag. Noterna till koncernbokslutet överensstämmer med kraven i den finländska lagstiftningen om bokföring och sammanslutningar som kompletterar IFRSbestämmelserna. Koncernbokslutet innehåller de uppgifter som krävs av en emittent av ett masskuldebrevslån. Koncernbokslutet presenteras med en (1) miljon euros noggrannhet ifall inget annat nämnts. Bokslutet har upprättats mot grundval av historiska anskaffningsvärden med undantag av finansiella tillgångar till försäljning, finansiella tillgångar bokförda via resultatet till verkligt värde, säkrade objekt vid säkring till verkligt värde, biologiska tillgångar samt aktiebaserade affärstransaktioner som verkställts med likvida medel, vilka upptagits till verkligt värde. Enligt ledningen har koncernen tillräckliga resurser att fortsätta sin verksamhet inom en förutsebar framtid. Av den anledningen har bokslutet upprättats med tillämpning av principen om verksamhetens kontinuitet. NYA OCH FÖRÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPATS UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN Metsä Group har tillämpat följande förändrade standarder och standarder som trätt i kraft i början av år 2013. IAS 1, Utformning av finansiella rapporter: Den mest centrala förändringen är kravet gällande grupperingen av posterna i totalresultatet ifall det är möjligt att de i ett senare skede påverkar resultatet då vissa villkor uppfylls. Förändringarna har påverkat utformningen av posterna i koncernens totalresultat. IAS 19, Ersättningar till anställda: De mest väsentliga förändringarna är följande: alla försäkringsmatematiska vinster och förluster bokförs direkt i posterna för totalresultatet, dvs. korridormetoden har avskaffats, och den finansiella utgiften beräknas på basen av nettoposten för tillgångar i anslutning till förpliktelsen och planen. Den förändrade standarden har anpassats retroaktivt enligt övergångsreglerna. De obokförda försäkringsmatematiska vinsterna och förlusterna har bokförts i balansen 1.1.2012. Uppgifterna för 2012 har justerats enligt den förändrade standarden. I följande tabell presenteras de justeringar som gjorts i koncernens ingående balans samt i jämförelseperiodens siffror. Milj. euro Gammal redovisningsprincip Ny redovisningsprincip Förändringens inverkan BALANS 1.1.2012 Långfristiga tillgångar Övriga finansiella tillgångar 12,6 11,5-1,1 Uppskjutna skattefordringar 61,8 65,4 3,6 Långfristiga skulder Uppskjutna skatteskulder 362,4 362,2-0,2 Pensionsförpliktelser 122,6 135,5-12,9 Eget kapital totalt 1 495,2 1 485,0-10,2 Milj. euro Gammal redovisningsprincip Ny redovisningsprincip Förändringens inverkan BALANS 31.12.2012 Långfristiga tillgångar Övriga finansiella tillgångar 17,2 13,9-3,3 Uppskjutna skattefordringar 60,0 70,4 10,3 Långfristiga skulder Uppskjutna skatteskulder 320,2 319,4-0,7 Pensionsförpliktelser 116,2 153,9 37,7 Eget kapital totalt 1 887,8 1 857,9-29,9 RESULTAT 2012 Personalkostnader 709,5 705,5-4,0 Övriga finansiella intäkter och kostnader 110,2 115,5 5,2 Inkomstskatt 31,8 31,8 0,0 ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2012 Poster som inte omklassificeras till resultatet Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer 25,3 25,3 Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras -7,1-7,1 NOTER TILL BOKSLUTET 1 BOKSLUT 2013 15

IFRS 13 Verklig värdering: Till IFRS 13 har slåtts samman kraven på verkligt värdevärdering samt presentationen av de därtill hörande uppgifterna i bokslutet. Dessutom ingår i den nya standarden en definition av verkligt värde. En utvidgning av verklig värdevärdering sker inte, men i standarden ges direktiv angående värderingen i de fall då användning är tillåtet eller det krävs i någon annan standard. IFRS 13 har utvidgat koncernbokslutets noter en aning. Förbättringar i IFRS-standarderna (Annual Improvements to IFRSs 2009 2011, maj 2012): Genom Annual Improvements görs små och mindre brådskande förändringar som samlas till en helhet och verkställs en gång per år. Förändringarna gäller totalt fem standarder. Inverkan av förändringarna har inte varit betydlig. IFRS 7, Finansiella instrument: upplysningar i bokslutet: Med förändringen preciseras bokslutsnoterna angående de finansieringsinstrument som i balansen upptagits till nettobelopp samt allmänna nettoarrangemang eller motsvarande avtal. Inverkan av den förändrade standarden har inte varit betydlig. KONSOLIDERINGSPRINCIPER DOTTERFÖRETAG Dotterföretag är alla sådana företag (inklusive sådana enheter som inrättats för ett speciellt ändamål) i vilka koncernen har rätt att utforma de finansiella och operativa strategierna. I allmänhet grundar sig detta på aktieinnehav som uppgår till mer än hälften av rösträtten. Vid bedömningen av huruvida koncernen har bestämmande inflytande i ett annat företag beaktas förekomsten och effekten av sådan potentiell rösträtt som vid granskningstidpunkten kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretagen konsolideras i koncernbokslutet i sin helhet från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från och med den dag när det bestämmande inflytandet upphör. Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Vederlaget för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, övertagna skulder och de andelar som koncernen emitterat i form av eget kapital. I det överlåtna vederlaget ingår även verkligt värde på tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorat vederlag. Förvärvsrelaterade kostnader, med undantag av emissionskostnader för värdepapper i form av eget eller främmande kapital, kostnadsförs när de uppstår. I det överlåtna vederlaget ingår inte transaktioner som skall behandlas separat från förvärvet. Dessa har beaktats i samband med förvärvet i resultaträkningen. Ett möjligt villkorligt tillläggsvederlag värderas till marknadspris vid förvärvstidpunkten och upptas antingen som en skuld eller som eget kapital. Tilläggsvederlag som uppskattats som skuld värderas till marknadspris vid varje bokslutsdag och vinsten eller förlusten som uppkommer bokförs i resultaträkningen. Tilläggsvederlag som uppskattats som eget kapital värderas inte på nytt. Tillgångar och skulder samt villkorliga skulder som kan identifieras vid fusioner av affärsverksamheter uppskattas till marknadsvärde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed det överlåtna vederlaget, innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade objektet och tidigare aktieinnehav sammanräknade överstiger det verkliga värdet av koncernens andel av de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill i balansräkningen. Om vederlaget, innehavet utan bestämmande inflytande och tidigare aktieinnehav sammanräknade understiger det verkliga värdet för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar och det är fråga om en förmånlig affär, redovisas mellanskillnaden i resultaträkningen. Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder samt orealiserade vinster och intern vinstutdelning elimineras vid uppgörandet av koncernbokslutet. Orealiserade förluster elimineras inte i de fall då förlusten uppkommit på grund av nedskrivning. Redovisningsprinciperna för dotterföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Vid förvärv som sker gradvis, uppskattas den tidigare ägarandelen till marknadsvärde och den vinst eller förlust som uppkommer redovisas i resultaträkningen. Då koncernen mister bestämmanderätten i dotterföretaget uppskattas den kvarvarande investeringen till marknadsvärde enligt datumet för bestämmanderättens upphörande och skillnaden bokförs i resultaträkningen. När koncernens bestämmanderätt upphör behandlas alla de poster som är förknippade med dotterföretaget och upptagna i övrigt totalresultat på samma sätt som om koncernen direkt skulle ha överlåtit i fråga varande tillgångar och skulder. Förvärv som skett före 1.1.2010 har behandlats enligt de regler som då varit i kraft. ETT FÖRETAG FÖR SÄRSKILT ÄNDAMÅL Metsäliitto Management Oy har konsoliderats i koncernbokslutet på samma sätt som ett dotterföretag. Företaget har grundats för aktierelaterade ersättningar till medlemmarna i koncernens ledningsgrupp. Metsäliitto Osuuskunta har bestämmande inflytande i Metsäliitto Management Oy med stöd av ett delägar- och låneavtal och av den anledningen har företaget konsoliderats i koncernbokslutet. Det bestämmande inflytandet är en följd av avtalsvillkoren, såsom tillämpandet av överlåtelseförbuden, pantningsförbuden och röstningsbegränsningarna angående Metsä Board Oyj:s B-aktier, vilka förvaltas av Management-bolaget. Därtill får företaget inte utan tillstånd av Metsäliittos styrelse fatta beslut som inte kan anses höra till företagets bransch eller som inte enbart syftar till att genomföra arrangemanget. Metsäliitto Osuuskunta eller de företag i vilka Metsäliitto har bestämmande inflytande har inte något innehav i det aktuella företaget. Företagets resultat- och balansräkning har konsoliderats i koncernbokslutet från ingången av arrangemanget. Metsäliitto Management Oy:s förvärv av B-aktier i Metsä Board Oyj har i koncernbokslutet upptagits som transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande. Metsäliitto Management Oy upplöses enligt bestämmelserna i delägaravtalet efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3/2013 har offentliggjorts eller, om de villkor som skjuter upp upplösningen verkställs, senast efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3/2017 har offentliggjorts. Eftersom Metsäliitto Osuuskunta i egenskap av koncern vid upplösningstillfället till ägarna i Management-företaget överlåter ett varierande belopp aktier eller pengar, upptas ledningens placering i Management-företaget som en finansieringsskuld och inte som en andel utan bestämmande inflytande i koncernbokslutet. Närmare information om den bokföringsmässiga redovisningen av aktierelaterade belöningssystem finns i redovisningsprinciperna under Aktierelaterade ersättningar. Eftersom den vägda medelkursen för Metsä Board Oyj s B-aktier under 20 dagar efter publiceringen av delårsrapporten Q3/2013 översteg medelpriset för de anskaffade aktierna, har åtgärderna för upplösning av företaget påbörjats. 16 BOKSLUT 2013 NOTER TILL BOKSLUTET 1

TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlas som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid aktieförvärv av innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagt vederlag och det redovisade värdet på den förvärvade andelen av dotterföretagens nettotillgångar i eget kapital. Även vinster och förluster på försäljning av aktier till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital. INTRESSEFÖRETAG Intresseföretag är alla de företag i vilka koncernen har betydande inflytande, men inte bestämmande inflytande. Betydande inflytande grundar sig i regel på ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens andel i intresseföretagen inkluderar även den goodwill som fastställts vid förvärvstidpunkten efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av vinsten eller förlusten som uppkommit i intresseföretagen efter förvärvet redovisas i resultaträkningen efter rörelseresultatet. Motsvarande bokförs koncernens andel av intresseföretagets förändring i eget kapital i övrigt totalkapital. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. Om koncernens andel i intresseföretagens förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att en nedskrivning ska göras för tillgångsposten. Redovisningsprinciperna som tillämpas på intresseföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Utspädningsvinst eller -förlust från minskning i ägarandelen i intresseföretag redovisas i resultaträkningen. Koncernen prövar vid utgången av varje rapporteringsperiod om det finns några antagande att investeringens värde i ett intresseföretag skulle ha minskat. Ifall sådana antagande kan upptäckas prövar koncernen investeringens bokföringsvärde som en helhet och jämför värdet med enhetens återvinningsvärde. SAMRISKFÖRETAG Koncernens innehav i gemensamt kontrollerade enheter redovisas i koncernbokslutet enligt klyvningsmetoden. Koncernen slår samman sin andel av intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt kassaflöden i det aktuella samriskföretaget med motsvarande poster i det egna koncernbokslutet. Koncernen redovisar den andel av vinster eller förluster från försäljningen av tillgångar till ett samriskföretag som motsvarar de andra samägarnas ägarandel. Koncernen redovisar inte sin andel av vinster eller förluster i ett samriskföretag som är en följd av koncernens köp av tillgångar från detta samriskföretag förrän tillgångarna säljs vidare till en oberoende part. En förlust på transaktionen redovisas emellertid genast, om den antyder att nettorealiseringsvärdet på kortfristiga tillgångsposter har minskat eller på en värdenedgång. OMRÄKNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTA Koncernenheternas resultat och siffrorna för den ekonomiska ställningen fastställs i den valuta som utgör den huvudsakliga valutan i varje enhets verksamhetsmiljö. Koncernbokslutet presenteras i euro som är funktionell valuta och rapporteringsvaluta i koncernens moderföretag. Affärstransaktionerna i utländsk valuta har redovisats i funktionell valuta enligt transaktionsdagens kurs. De monetära posterna i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta enligt bokslutsdagens kurs. De icke-monetära posterna i utländsk valuta som har värderats till verkligt värde har omräknats till funktionell valuta enligt kursen den dag då det verkliga värdet fastställdes. I övrigt har de icke-monetära posterna värderats enligt transaktionsdagens kurs. De vinster och förluster som har uppstått till följd av omräkningen av affärstransaktioner och monetära poster i utländsk valuta har redovisats i finansiella intäkter och kostnader, med undantag av de skulder som allokerats för säkring av en utländsk nettoinvestering och vars kursdifferenser i fråga om en säkring som visat sig vara effektiv redovisats i omräkningsdifferenserna i totalresultaträkningen. Förändringen i verkligt värde för en derivatsäkring som visat sig effektiv (valutaterminavtal), upptas direkt i koncernens egna kapital i fonden för verkligt värde och först då den antagna försäljningen inträffar, upptas den som en korrektivpost till försäljningen i resultaträkningen. Resultaträkningarna för de koncernföretag vars bokslutsvaluta är någon annan än euro omräknas till euro med hjälp av medelkurserna under rapporteringsperioden. För omräkningen till euro av nämnda företags balansräkningar används kurserna på bokslutsdagen. Omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar med olika kurser samt omräkningsdifferenser som uppkommer vid tillämpningen av förvärvsmetoden redovisas i koncernens totalresultaträkning. Vid avyttring av dotterföretag antingen så att dotterföretaget säljs eller upplöses, skall ackumulerade omräkningsdifferenser fram till tidpunkten för avyttringen upptas i resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som uppkommer vid avyttringen. Omräkningsdifferenser som uppkommit före 1.1.2004, dvs. datumet då koncernen började tillämpa IFRS-standarderna, har vid övergången bokförts till balanserade vinstmedel enligt standarden IFRS 1. Dessa omräkningsdifferenser kommer inte heller i ett senare skede att resultatföras vid försäljning av dotterföretag. Från och med övergångsdatumet redovisas omräkningsdifferenserna som en egen post i eget kapital vid sammanställning av koncernbokslutet. FINANSIERINGSTILLGÅNGAR Koncernens finansieringstillgångar har enligt standarden IAS 39 klassificerats i följande grupper: 1) Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan, 2) Placeringar som hålls till förfallodatum, 3) Lån och andra fordringar samt 4) Finansieringstillgångar som är till salu. Klassificeringen av finansieringstillgångarna görs i samband med den ursprungliga bokningen enligt den tilltänkta orsaken till anskaffningen. De finansiella tillgångarna redovisas till det ursprungliga verkliga värdet. Transaktionskostnaderna inkluderas i finansieringstillgångarnas verkliga värde, om det är fråga om en post som inte värderas till verkligt värde genom resultaträkningen. I dessa fall bokförs kostnaderna omedelbart i resultaträkningen. De finansiella tillgångarna avförs NOTER TILL BOKSLUTET 1 BOKSLUT 2013 17

från balansen då koncernen förlorat den avtalsbaserade rätten till kassaflöden eller till ansenliga delar flyttat riskerna och intäkterna utanför koncernen. Köp och försäljning av finansieringstillgångarna bokförs på avslutsdagen för affären. Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån eller placeringar i penningmarknadsfonder, som enbart anskaffats för handelsändamål. Finansieringstillgångar som innehas i handelssyfte har värderats till verkligt värde på basis av prisnoteringar som publicerats på marknaden. Icke-realiserade och realiserade vinster och förluster som beror på förändringar i verkligt värde bokförs omedelbart i resultaträkningen för den period då de uppkommer. Också de derivat för vilka säkringskalkyl inte tillämpas klassificeras som finansiella tillgångar som innehas för handel. Principerna för upprättande av dessa och principerna för fastställande av det verkliga värdet beskrivs nedan. Till placeringar som hålls till förfallodatum har grupperats placeringar över 6 månader, som förfaller ett visst datum och som koncernen har för avsikt och förmåga att hålla ända till förfallodatum. Koncernen har inga placeringar som måste hållas till förfallodatum. Lånen och de övriga fordringarna utgör finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara kostnader som inte noteras på aktiva marknader och som inte heller är derivat. Utländska lån och övriga fordringar, inklusive kundfordringar, har upptagits i gruppen lån och övriga fordringar. Placeringarna i dessa kategorier har värderats enligt effektivräntemetoden som en periodiserad anskaffningskostnad. Finansieringstillgångar som kan säljas omfattar offentligt noterade och icke-noterade aktier. De värderas till verkligt värde, eller då det verkliga värdet inte tillförlitligt kan fastställas, till anskaffningsutgiften med avdrag för nedvärderingar. Det verkliga värdet på offentligt noterade aktier grundar sig på börsnoteringarna på bokslutsdagen. Om det inte finns noterade kurser för finansieringstillgångar som kan säljas, tilllämpar koncernen olika värderingsmetoder för värderingen av dessa, t.ex. senaste tidens förvärv och diskonterade kassaflöden. I värderingen utnyttjas i allmänhet de uppgifter som fås från marknaden och i så liten mån som möjligt de delfaktorer som koncernens själv fastställt. Förändringar i verkligt värde redovisas i övriga poster i totalresultaträkningen och upptas i fonden för verkligt värde med beaktande av skattepåverkan. Ackumulerade förändringar i verkligt värde överförs från det egna kapitalet som en resultatpåverkande förändring av klassificeringen i de fall då placeringen avyttras eller dess värde har minskat så att placeringen ska bokföras som en nedskrivningsförlust. Penningtillgångarna består av kontanter, bankdepositioner samt andra kortfristiga, mycket likvida placeringar som enkelt kan omvandlas till ett på förhand känt penningbelopp och vilkas värdeförändringsrisk är liten. Enligt finanspolicyn har Metsä Group till penningtillgångar klassificerat de kortfristiga penningmarknadsplaceringarna. Varje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns något objektivt belägg för att värdet av en grupp finansiella tillgångar eller finansiella skulder har minskat. En väsentlig eller långvarig minskning av värdet av en placering så att det ligger under anskaffningsvärdet utgör ett objektivt belägg för en nedskrivning av aktier som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning. Om det verkliga värdet av aktieplaceringar underskridit anskaffningsvärdet väsentligt och den av koncernen fastställda tidsperioden, är detta ett bevis på värdeminskningen av aktien som är till försäljning. Om det finns belägg för nedskrivning, överförs förlusten som ackumulerats i fonden för verkligt värde till en resultatpåverkande post. Nedskrivningsförluster på investeringar i form av eget kapital som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning återförs inte via resultaträkningen. Följande kriterier tillämpas för bedömningen av huruvida det finns objektivt belägg för en nedskrivning av lån eller andra fordringar: emittentens eller gäldenärens betydande ekonomiska svårigheter brott mot avtalsvillkoren, till exempel försummelse av ränte- eller kapitalbetalningar av ekonomiska eller juridiska skäl som anknyter till gäldenärens ekonomiska svårigheter går koncernen med på sådana eftergifter till gäldenären som koncernen annars inte skulle överväga sannolikheten för att gäldenären gör konkurs den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna har på grund av ekonomiska svårigheter inte längre aktiva marknader En närmare beskrivning av prövningen av nedskrivningar av kundfordringarna finns i redovisningsprinciperna gällande kundfordringar. Beloppet av nedskrivningsförlusten fastställs som en differens mellan det bokförda värdet av tillgångsposten och nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan från den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna (utan beaktande av tillsvidare orealiserade framtida kreditförluster). Nedskrivningen av de finansiella tillgångarna måste redovisas om det bokförda värdet av den finansiella tillgången överskrider det penningbelopp som kan fås för denna. Det bokförda värdet av tillgångsposten minskas och förlusten redovisas i koncernens resultaträkning. Om beloppet av nedskrivningsförlusten minskar under en senare period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse efter redovisningen av nedskrivningen (t.ex. förbättrad kreditklassificering för gäldenären), registreras en återföring av nedskrivningsförlusten i resultaträkningen. Om återföringen gäller aktieplaceringar som klassificerats som tillgångar till salu, bokförs återföringen alltid i totalresultatet. FINANSIERINGSSKULDER Koncernen har grupperat alla finansieringsskulder i gruppen Övriga skulder. Då en finansieringsskuld bokförs, värderas den till en anskaffningskostnad. Transaktionskostnader inkluderas i det ursprungliga bokföringsvärdet av alla finansieringsskulder. Senare värderas alla finansieringsskulder enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. Derivat, som inte är underkastade säkringsredovisning, bokförs till verkligt värde under finansieringsskulder med resultatinverkan. De finansiella tillgångarna och de finansiella skulderna klassificerade enligt IAS 39 samt de verkliga värdena presenteras i punkt 29 i noterna. DERIVATAVTAL OCH SÄKRINGSREDOVISNING Derivatavtal bokförs i balansen på handelsdagen enligt anskaffningskostnaden och senare värderas de under sin löptid till verkligt värde vid varje bokslutsdag. Vinster och förluster som uppkommer vid värdering till verkligt värde, hanteras i bokföringen enligt sätt som angetts för derivatavtalets ändamål. Derivaten har vid avtalstillfället grupperats som 1) Säkringar för verkligt värde av fordringar, skulder eller fasta åtaganden, 2) Säkringar för uppskattad, mycket sannolik affärsverksamhet, 3) Säkringar för nettoplaceringar i utländska enheter eller 4) 18 BOKSLUT 2013 NOTER TILL BOKSLUTET 1