Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Västernorrlands distrikt LEDARE. VANJA STRAND, DISTRIKTSCHEF Utmaningen ökar! Du som äger skog, bidrar till många värden genom att aktivt bruka din skog på ett ansvarsfullt sätt. Dina beslut påverkar skogens produktion av olika nyttigheter. Brukandet måste göras så att förutsättningar för fortsatt liv bevaras, att skogens mångfald av ekosystem och arter består. Ditt ansvar innefattar åtgärder utöver lagens krav för både för miljö- och produktionsmålet. Om du behöver hjälp, erbjuder Skogsstyrelsen olika tjänster, både anslags- och avgiftsfinansierade. Kontakta oss gärna! Vi tar också initiativ till och underlättar samverkan i skogssektorn. I år vill vi särskilt lyfta fram bättre ungskogar, mer varierat brukande och förbättrad miljöhänsyn. ATT SÄKRA EN BRA återväxt är det bästa du kan göra för att öka skogsproduktionen (läs mer på Skogsstyrelsens hemsida). Efter stormarna har vi många områden där återbeskogning är högaktuell. Vid kusten har vi dessutom ökande problem med snytbaggeangrepp (forskning från SLU). Se också till att röja i ungskogen! Den största produktionsutmaningen i år är granbarkborrarna. Vi varnar för ståndsskogsangrepp i stor skala. I detta nummer skriver vi därför vad du som skogsägare kan göra. Tappa inte sugen, det gäller att hålla i och hålla ut! Följ årets svärmingsövervakning på Skogsstyrelsens hemsida. För att på sikt öka skogens motståndskraft mot skadegörare i ett förändrat klimat, är ett generellt råd att sköta sin skog aktivt och öka variationen. Skogens klimatråd är en e-tjänst som kan underlätta för dig att öka riskspridningen i din skog. VI ÄR DEN FÖRSTA GENERATION som helt kan utplåna skogens kulturarv genom vårt storskaliga maskinella skogsbruk. Skogssektorn i Jämtland och Västernorrland kraftsamlar för att minska skador på forn- och kulturhistoriska lämningar. I arbetet delas erfarenheter med stor öppenhet om vilka åtgärder som kommer att göras för att nå målet inga skadade lämningar år 2020. Ungefär hälften av de kända lämningarna skadas eller påverkas, så trenden måste vända! Se till att ge information om kulturlämningar på din mark i samband med att du beställer skogliga tjänster. Kraftsamlingen för minskade skador på kulturlämningar är ett jättebra exempel på samverkan för att förbättra miljöhänsynen. Skogsstyrelsen erbjuder träffar under året, med kulturmiljövård som tema. Anmäl dig till vårt elektroniska nyhetsbrev för att få senaste nytt. Med önskan om goda skogsföryngringar, noll skadade kulturlämningar och en blöt-kall försommar som tar kål på granbarkborrarna.
Solbelysta vindfällen är högrisk när det gäller granbarkborrar. Så länge innerbarken är vit kan granbarkborrarna nyttja vindfällena. Alldeles färska granbarkborreangrepp med typiska borrmjölshögar. Granbarkborrarnas gångsystem någon vecka efter svärmning Granbarkborrar Illustratör: Martin Holmer Stövlar på och gå ut och titta till din Skog! Det här ska du titta efter. Efter 2015 års sena granbarkborre sommar där svärmningen var upp till fyra veckor senare än de senaste fyra åren och larvutvecklingen var långsammare än förväntat, ses skadorna senare än tidigare. Många skador från 2015 har inte uppenbarat sig förrän nu under maj med nya bruna granar. Detta beror på att många granar invintrade innan de torkade ut och dog. I den direkta närheten till dessa granar är ett bra ställe att söka efter nya angrepp. Under de flesta år kommer svärmningen av barkborren i slutet av maj när det är över 18 grader i luften. Det är efter denna tidpunkt som avverkning är en effektiv bekämpningsmetod. Angripna träd avverkas och transporteras till industrin där barkborrarna dör under barkningen. Det tar normalt 6 7 veckor för den nya generationen att utvecklas. I de flesta fall sker nu näringsgnag av de nykläckta barkborrarna under barken där de kläckts innan de förbereder sig för in vintring. Om det är en ovanligt varm och torr sensommar/höst kan de nykläckta barkborrarna svärma igen. Färska skador Färska skador kan vara svåra att upptäcka då granen ser frisk ut på håll. Det är på nära håll som det är lättast att upptäcka skadorna. Om man börjar med att på de solexponerade granarna söka efter borrmjöl på liggande stammar och vid stam basen på stående. Det går även att se om granen försvarat sig med kåda, det blir som tårar på stammen av kåda. Text: Niklas Åberg Foto: Anna Marntell April Svärmning Maj Äggläggning Juni 18 o C Juli Augusti September Övervintring Mars April Näringsgnag Illustratör: Bo Persson
Föryngring Nu är det tid för första delen av årets planteringsperiod. När du är självverksam med planteringar är det lämpligast att plantera före midsommar och starta igen på sensommaren, i mitten av augusti. Då slipper man högsommarens hetta och delar av problemet med stickande flugor. Om det är problem med snytbagge kan det vara fördel att plantera snabbt efter avverkning och att göra det på sensommar/ tidig höst. Plantorna hinner då etablera sig och därmed få ett bättre motstånd mot snytbaggen. Inventera dina föryngringar året efter plantering och gärna 2 3 gånger till innan plantorna är över 1,3 meter. Om man är tidig med inventeringen går det oftast att avgöra vad som har orsakat skador på planteringen. Man kommer även att kunna komplettera planteringen i tid där det behövs. Foto: Michael Ekstrand Är föryngringen godkänd? Skogsvårdslagen säger att du måste föryngra den yta som du avverkat och att det måste finnas ett tillräckligt antal plantor per hektar. Antalet plantor som behövs beror bland annat på hur bördig marken är. Vare sig du valt plantering eller naturlig föryngring som metod är det viktigt att veta hur föryngringsåtgärden lyckats. Har du beställt planteringen vill du naturligtvis också veta att det antal plantor som du beställde verkligen sitter i jorden. Hur du enkelt kan göra en plantinventering! Skaffa en 1,785 meter lång käpp. Du kan enkelt tälja en käpp av lövsly. Gå ut på hygget. Håll ena änden av käppen på en punkt och snurra käppen runt i en cirkel som på bilden. Ytan på cirkeln är 10 m². Räkna de planterade plantorna inom cirkelytan och notera antalet. Gå över hygget i slag och gör flera sådana ytor över hela hygget. Ju fler ytor desto säkrare resultat. Räkna ut ett medeltal av antalet plantor på alla ytor. Om du har fem ytor med 1+1+2+3+2=9 plantor, dela det med antalet ytor. 9/5 =1,8. Multiplicera medeltalet med 1 000 för att få antalet plantor per hektar. I exemplet blir antalet 1 800 plantor/hektar. Vill du veta mer om vilka lagar som gäller när det kommer till plantering och även få tips och råd om åtgärden? Då kan vi rekommendera vårt beslutsstöd Skogens paragrafer som ni hittar på www.skogsstyrelsen.se/paragrafer Text: Niklas Åberg & Caroline Wågberg Illustratör: Nils Forshed
Personalnytt Sundsvall Härnösand Dennis Sandberg, föräldraledig. Ylwa Linnman-Wänglund, föräldraledig. Åsa Michold har slutat sin anställning och fortsätter sin bana vid Länsstyrelsen i Västernorrland. Stig-Åke Sundström har avslutat sin anställning och är numera heltidspensionär. Mikael Gudrunsson är ny skogskonsulent. Kontaktuppgifter: Tfn 0611-837 47 mikael.gudrunsson@ skogsstyrelsen.se Vem blir skogens mästare? Vilken klass blir Skogens mästare i Västernorrland 2016? För tredje året inbjuder Skogen i Skolan in till en tävling som riktar sig till sjundeklassare. Finalfråga Skogens Mästare i Västernorrland 2015. Lärarna lägger själva upp arbetet med kunskapsinhämtningen under hösten. Skogen i Skolans läromedel Boken om skogen ligger till grund för tävlingen. Boken finns som pdf-fil på www.skogeniskolan.se Klasserna genomför ett antal kvalificeringsuppgifter som skickas in och bedöms av en jury. De fyra bästa klasserna gör upp under en finaldag på Skedomskolan i Sollefteå under vecka 46. Vinster 1:a pris 10 000 kronor 2:a pris 5 000 kronor 3:e pris 3 000 kronor 4:e pris 2 000 kronor Anmälan senast den 2 september till Skogen i Skolans samordnare i Västernorrland. Mer information finns på www.skogeniskolan.se. Caroline Vågberg Bergsgatan 58 85236 Sundsvall 060-55 31 67 Caroline.wagberg@skogsstyrelsen.se Vilket är trädet? Rätt svar hittar du på sidan 8.
Nollvision för skador på kulturmiljöer Nu har myndigheter och skogsbranschen i Jämtland och Västernorrland enats i en gemensam kraftsamling för att minska skadorna på forn- och kulturlämningar i samband med skogsbruk. Tillsammans ska den skogliga sektorn arbeta för en nollvision av skador till 2020. Sedan slutet av 2015 har skogsföretagen, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna i arbetat tillsammans för att minska skadorna från skogsbruk på kända forn- och kulturlämningar i de båda länen. Detta mot bakgrund av att Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets förra uppföljning av hänsyn till forn- och kulturlämningar visade på fler skador i dessa län jämfört med landet i övrigt. SKOGSFÖRETAGEN OCH MYNDIGHETER- NA kommer nu genomföra ett stort antal åtgärder, som vi räknar med ska ge effekt redan i sommar när markberedningen genomförs. Till hjälp för att lösa problemen finns de branschgemensamma riktlinjerna för skogsbrukets hänsyn till forn- och kulturlämningar i skogen. Dessa, tillsammans med de nya gemensamma målbilderna för hänsyn till kulturmiljöer kan fungera som stöd i arbetet. Dessutom har en liknande kraftsamling tidigare genomförts i Norr- och Västerbotten med lyckat resultat, vilket vi kan dra nytta av även i Jämtland och Västernorrland. DU SOM ÄR MARKÄGARE, prata gärna med ditt skogliga ombud om det finns kulturlämningar på din fastighet och om vilken hänsyn som behövs. Text: Staffan Norin, regionchef Nord Foto: Cecilia Ulvenhjelm Den senaste rapporten, från 2015, visar att 41 procent av de inventerade forn- och kulturlämningarna påverkats eller skadats i samband med skogsbruk. Vanliga lämningar i skogen är kolbottnar, husgrunder, gravar och fångstgropar. Här kan du läsa mer om målbilder för Hänsyn till kulturmiljöer: www.skogsstyrelsen.se/miljohansyn
Dags att söka stöd för sko Foto: Jan Bengtsson Foto: Josefina Sköld
gens miljövärden Stöd för skogens miljövärden Nu kan skogsägare söka stöd för att förbättra skogens miljövärden genom EU:s landsbygdsprogram. Bland annat ges stöd för att röja fram kulturmiljöer. Stödet ges till följande åtgärder som förbättrar skogsekosystemens återhämtningsförmåga och miljövärde: Naturvårdsbränning i skog 28 000 kronor per bränning och 9 000 kr/ha. Gallra fram ädellöv eller lövrik skog 9 000 kr/ha. Rensa kulturmiljöer i skog 1 300 kr/st. Skapa våtmark i skog 15 000 kr/ha. Sköta natur- och kulturmiljöer i skog 9 000 kr/ha. Röja och rensa stenmur i skog 850 kr/100 m. Om du skulle vilja utföra någon av åtgärderna ovan får du gärna kontakta Skogsstyrelsen Västernorrlands rådgivare Andreas och Tobias. Verkar åtgärden uppfylla projektets kriterier följer vi gärna med till din skog för rådgivning vid objektet. Du får efter rådgivningen ett rådgivningskvitto (inkl. kartor) som du enkelt kan bifoga när du ansöker om stödet. Är du intresserad av att söka stödet är det några saker att tänka på. Projektet måste utföras på skogsmark. Ansökan måste ha inkommit till Skogsstyrelsen före åtgärden påbörjas. Stöd kan inte ges för åtgärder på mark som är skyddad av naturvårdsavtal, biotopskydd eller naturreservat. Stödet söks via Jordbruksverkets hemsida likt jordbruksstöden i övriga landsbygdsprogrammet. Ansökan måste uppgå till minst 5 000kr för att hanteras. Det är möjligt att söka stöd för åtgärder på mark som du inte själv äger om du har en fullmakt från markägaren. Skogsstyrelsen handlägger din ansökan. De ansökningar som ger mest nytta för natur- och kulturvården beviljas stöd tills varje beslutsomgångs budget är slut. De första besluten om stöd kommer att fattas sommaren 2016. Du är välkommen att höra av dig med frågor eller om du önskar få en rådgivning. Andreas Telhammer tfn 0620-576 08 andreas.telhammer@skogsstyrelsen.se Tobias Eliasson tfn 060-55 31 62, tobias.eliasson@skogsstyrelsen.se Mer information finns på www.skogsstyrelsen.se/bidrag. Vill du få den senaste informationen om vad som händer på Skogsstyrelsen i Västernorrland? Anmäl dig som mottagare av Lokalnytt, vårt digitala nyhetsbrev. Surfa in på www.skogsstyrelsen.se/vasternorrland och klicka dig vidare till Lokalnytt.
Bättre ungskogar via Mina sidor På Mina sidor kan du se Skogsstyrelsens tips om var det kan finnas behov av eventuell plantering eller röjning på din skogsfastighet. Via ett enkelt klick på aktuellt bestånd kan du få mer information om åtgärden. När det gäller plantering och du redan har utfört åtgärden kan du via ytterligare ett klick få upp svarskortet, fylla i och skicka in det digitalt till Skogsstyrelsen. Behöver du tips och råd? Logga in på Mina sidor: www.skogsstyrelsen.se/ minasidor Boka rådgivning via vår hemsida: www.skogsstyrelsen.se/ vnorrland-radgivning Rätt svar: 1. Lärk, 2. Lind, 3. Lönn, 4. Tall, 5. Kastanj, 6. Al. Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/vasternorrland www.skogsstyrelsen.se tfn 060-55 31 60 Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Karin Palmgren Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand