Publiceringsår 216 Beslut om ansökningar att starta eller utöka fristående skola - läsåret 217/18
2 (9) Tillståndsstatistik 216 Diarienummer: 3-216:8591 Foto: Anges av kommunikationssekretariatet
3 (9) Innehållsförteckning Inledning... 4 47 nya skolor får starta höstterminen 217... 5 56 skolor kan komma att utökas höstterminen 217... 5 Flest godkännanden rör grundskolan... 6 Fler nya huvudmän får starta skola... 6 Flest godkännanden om skolstart i stora städer... 8 Flest avslag beror på bristande elevprognos... 9
4 (9) Inledning Alla som vill starta eller utöka en fristående skola med nya årskurser eller program måste ansöka om detta hos Skolinspektionen. Skolinspektionen bedömer ansökningarna utifrån kraven i skollagen samt övriga lagar och regler för den aktuella utbildningen. De krav som finns berör så väl materiella som personalmässiga resurser och kan exempelvis vara att sökande anställer lärare med rätt kompetens och att tillgång till nödvändiga lokaler finns. Prövningen görs för att säkra att alla elever får en likvärdig utbildning i enlighet med författningarnas krav. I denna rapport presenteras beslutsstatistiken gällande tillståndsprövningen inför läsåret 217/18. Siffrorna visar att 47 nya skolor får starta i sammanlagt 33 kommuner. 34 grundskolor, 12 gymnasieskolor och en gymnasiesärskola får starta. Drygt hälften av de som fått klartecken att starta en eller flera nya skolor bedriver inte skolverksamhet sedan tidigare. Skolinspektionen har även gett godkännande till utökning av 56 skolverksamheter. Utökning avser utökning av program eller årskurser vid befintliga skolverksamheter och utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen. Rapporten visar statistik över beslut tagna fram till den 1 oktober. Av samtliga 283 ansökningar har 1 stycken vid tidpunkten för rapportens framtagning ännu inte fått något beslut. Samtidigt kan beslut om avslag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol och godkännas efter omprövning om det finns skäl för detta. Beslutsstatiken av ansökningarna om att starta eller utöka fristående skola kan därför komma att ändras.
5 (9) 47 nya skolor får starta höstterminen 217 Skolinspektionen har fått in sammanlagt 162 ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 217/18, och har fattat beslut om totalt 159 av dem. Av de 159 ansökningarna får 47 stycken nya fristående skolor starta. Det är något fler än föregående år då 38 nya skolor fick starta. Diagram 1. Antal godkända ansökningar om att starta ny fristående skola, 21-216. Godkända ansökningar 21-216 14 12 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 Antal godkännanden om att starta utbildning i relation till antalet ansökningar om att starta utbildning har inte ändrats mycket de senaste fem åren. Sedan 212 godkänns i genomsnitt 3 procent av samtliga ansökningar om att starta ny skola. Diagram 2. Antal godkända respektive ej godkända ansökningar om att starta ny fristående skola, 21-216. 6 5 4 3 2 1 21 211 212 213 214 215 216 Godkända ansökningar Ej godkända ansökningar 56 skolor kan komma att utökas höstterminen 217 Huvudmän kan ansöka om att utöka befintlig utbildning. Utökning avser utökningar med nya årskurser eller program vid befintliga skolor och anordning av utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen. I årets ansökningsomgång har Skolinspektionen behandlat 121 ansökningar om utökning av befintliga skolor. Hittills har myndigheten fattat beslut om 114. Av dessa får huvudmän vid sammanlagt 56 skolor, 49 procent, godkännande att utöka befintliga skolenheter. Föregående år fick 82 skolor, 58 procent, av 141 ansökningar godkännande om att utöka befintliga skolenheter.
6 (9) Flest godkännanden rör grundskolan I år, så väl som tidigare år, berör de flesta godkännanden om att starta skola grundskolor. Totalt får 34 grundskolor, 12 gymnasieskolor och 1 gymnasiesärskola starta. Av de 56 sökande som får utöka befintlig verksamhet rör 14 grundskolor och 22 gymnasieskolor/gymnasiesärskolor. Dessa får utöka med nya årskurser eller program. Övriga 2 stycken rör nationellt godkända idrottsutbildningar, riksrekryterande utbildningar samt så kallade särskilda varianter av utbildningar. Diagram 3. Antal godkända ansökningar om att starta ny fristående skola fördelat per skolform, 21-216. 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 Grundskola/grundsärskola Gymnasieskola/gymnasiesärskola Fler nya huvudmän får starta skola Totalt sökte 17 enskilda aktörer om att starta en eller flera skolor med skolstart hösten 217. Av dessa är 37 stycken befintliga huvudmän medan 7 stycken är nya huvudmän då de inte har någon befintlig skola sedan tidigare. Totalt 33 sökande har fått godkänt om att starta en eller flera skolor. Av dessa 33 sökande bedriver 15 stycken redan skolverksamhet medan 18 sökande inte bedriver verksamhet sedan tidigare. Statistiken visar att en högre andel av de befintliga skolhuvudmännen får beslut om godkännande än de sökande som inte bedriver skolverksamhet sedan tidigare. Ungefär hälften, 45 procent, av de befintliga huvudmännen som ansökte om att starta skola får starta utbildning medan en dryg fjärdedel, 26 procent, av de sökande som inte bedriver utbildning sedan tidigare får starta. Sammanlagt rör över hälften av de nya godkännanden skolor vars huvudmän inte bedriver skolverksamhet sedan tidigare. Det är en ovanligt hög andel i jämförelse med tidigare år då fler godkännanden gavs till sökande som hade en eller flera skolor.
7 (9) Diagram 4. Antal godkända sökande, etablerade och icke etablerade huvudmän, 214-216. 35 32 3 25 2 15 1 5 16 214 215 216 15 Nya huvudmän Befintliga huvudmän Diagram 5. Antal godkända ansökningar om att starta skola fördelat på etablerade och icke etablerade huvudmän. 2 15 16 18 1 5 6 7 Icke etablerade Grundskolor Etablerade Gymnasieskolor/Gymnasiesärskolor De allra flesta huvudmän, befintliga så väl som nya huvudmän, bedriver verksamhet som aktiebolag. Tre stycken bedriver verksamhet som ideella föreningar, en som stiftelse och en som ekonomisk förening.
8 (9) Diagram 6. Antal nya huvudmän och antal befintliga huvudmän per juridisk form. Ideell förening 1 2 Stiftelse 1 Ekonomisk förening 1 Aktiebolag 13 15 2 4 6 8 1 12 14 16 Nya huvudmän Befintliga huvudmän Flest godkännanden om skolstart i stora städer Sammanlagt 33 kommuner kan få nya skolor inför hösten 217. I likhet med året innan gäller flertalet av de godkända ansökningarna skolstart i storstäder med förortskommuner. Antalet skolor som får starta i kommuner utanför storstadsområdena och andra större städer är dock fler än tidigare år. I 32 av de 33 kommuner där nya skolor får starta finns det fristående skolor sedan tidigare. Tranemo är den kommun som kan få sin första fristående grundskola. Diagram 7. Antal godkända ansökningar om att starta skola, fördelat per kommuntyp. 7 6 5 4 3 2 1 63 4 41 54 9 9 11 4 35 25 23 2 18 18 21 16 1 7 9 3 5 7 8 1 2 2 2 1 21 211 212 213 214 215 216 Storstäder inkl förortskommuner Större städer inkl förortskommuner Tätbefolkad region samt pendlingskommuner Övriga kommuntyper Befintliga huvudmän är i majoritet när det kommer till godkända ansökningar om att starta i storstäder och större städer, medan det enbart är sökande som inte bedriver skolverksamhet sedan tidigare som får starta i kommuner med mindre befolkning.
9 (9) Diagram 8. Antal godkända ansökningar om att starta skola, fördelat på kommuntyp samt befintliga och nya huvudmän. Övriga Tätbefolkad region samt pendlingskommuner Större städer inkl förortskommuner Storstäder inkl förortskommuner 2 4 6 8 1 12 14 16 Icke etablerade Etablerade Flest avslag beror på bristande elevprognos Skolinspektionen kan godkänna, avskriva eller avslå en ansökan om att starta fristående skola. En ansökan avskrivs då en sökande återkallar sin ansökan. Ett avslag innebär att Skolinspektionen gör bedömningen att sökanden inte uppfyller de krav och riktlinjer som krävs för att bedriva skolverksamhet eller att etableringen innebär påtagliga negativa följder i en kommun. Av de sammanlagt 273 ansökningar som Skolinspektionen fattat beslut om när statistiken togs fram har 119 stycken fått avslag. Detta motsvarar 44 procent av alla beslutade ansökningar. Majoriteten, 6 procent, av alla beslut om avslag baseras på enbart en avslagsgrund. Bland de 4 procent som har beslutats med fler än en avslagsgrund är det genomsnittliga antalet avslagsgrunder fyra. Den vanligaste avslagsgrunden är elevprognos och ekonomi, det vill säga att sökande inte visat att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Totalt har 89 stycken, 75 procent, av 119 fått avslag på grund av det. De näst vanligaste avslagsgrunderna är ekonomi och elevhälsa. Diagram 9. De vanligaste avslagsgrunderna, andel i relation till totalt antal avslagsbeslut. Elevprognos och ekonomi 75% Ekonomi 29% Elevhälsa 16% Skolbibliotek 15% Åtgärder mot kränkande behandling 11% Timplan 1% Lärare 9%