BILAGA 6 FÅGELINVENTERING

BILAGA 6 FÅGELINVENTERING

Utredning, inventering och bedömning av fågellivet vid Gästern Planerad stamnätsstation vid Oskarshamn kommun, Kalmar län Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 version 2012-09-17

Om dokumentet Svenska kraftnät Planerad stamnätsstation vid Gästern, Oskarshamns kommun, Kalmar län - inventering och bedömning av fågellivet Utredningen har genomförts under tiden maj till juli 2012 Detta dokument utgör en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen för projektet Följande personer har medverkat i utredningen: Antoine Bos bedömningar och rapportering Tommy Larsson inventering, rapportering och bedömning Janne Dahlén kvalitetsgranskning Antoine Bos och Janne Dahlén är verksama vid Enetjärn Natur AB. Tommy Larsson är en lokal ornitolog och har anlitats som underkonsult. Omslagsbild: Sammanhängande vassområde i södra delen av våtmarken Gästern. Samtliga foton i rapporten är tagna av Enetjärn Natur AB. För bakgrundskartorna gäller Lantmäteriets copyright. Antoine Bos Antoine har studerat biologi i Nederländerna och har en doktorsexamen i ekologi vid Umeå universitet. Han är en erfaren ornitolog, med flera års erfarenhet av olika fågelinventeringar från hela landet. Tommy Larsson Tommy är en erfaren ornitolog med stor lokalkännedom. Han har inventerat i området vid flera tillfällen de senaste decennierna. Janne Dahlén Janne är en erfaren ornitolog som inventerat fåglar över hela landet och har en god kännedom om fåglarnas ekologi. Han är företagets produktansvarige för fågelutredningar och inventeringar,. 2

Innehåll Om dokumentet... 2 Sammanfattning...4 1 Inledning...6 2 Metodik... 7 3 Resultat från inventeringen...9 Häckfågelinventering... 9 4 Fågelfaunan...12 Inventeringsområdets fåglar... 12 5 Samlade bedömningar och rekommendationer...17 5.1 Bedömningar... 17 5.2 Rekommendationer...18 Källor... 20 3

Sammanfattning En fågelutredning och fågelinventering för våtmarken Gästern i Oskarshamns kommun, Kalmar län genomfördes under maj 2012 till augusti 2012 på uppdrag av Svenska Kraftnät. I närheten av våtmarken planerar Svenska Kraftnät en stamnätsstation dit planerad markkabel från Gotland ska ansluta till växelströmsnätet. Till stamnätsstationen planeras även en 400 kv luftledning från Oskarshamnsverket. Syftet med fågelutredningen är att lokalisera och redovisa förekomster av hotade eller känsliga fåglar i våtmarken och belysa Gästerns betydelse för häckande och rastande fåglar. Utredningen innehåller också bedömningar av anläggningens påverkan på de fåglar som kan finnas i inventeringsområdet. Utredningen baseras på sammanställningar av tillgänglig kunskap om området, till exempel från Artportalen, ArtDatabanken, lokala kontaktpersoner och från tidigare inventeringar. Detta har kompletterats med slutsatser från kart- och flygbildsstudier samt resultaten från fältinventeringen av häckfåglar. Fågelinventeringen och den så kallade skrivbordsutredningen visade att Gästern hyser arter som är typiskt för en relativt igenvuxen sjö som är belägen i skogslandskapet. Trots åtgärder för att få större vattenytor i sjön så har fågellivet hittills inte ökat markant. Karaktärsarter som sångsvan, gräsand, kricka, knipa, brun kärrhök, vattenrall, trana m.fl. uppträder med enstaka par och havsörn ses fodosöka i området. Gästerns status som rast/födosökslokal för flyttfåglar är marginell. Den planerade stamnätsstationen med tillhörande luftledningar bedöms inte att påverka fågellivet i Gästern mer än marginellt. Den södra delen av sjön, den delen som ligger närmast planerade stationen, utgörs i dagsläget av ett sammanhängande vassbälte. Merparten av de häckande fågelarter återfinns längre norrut i sjön där det finns några öppna klarvattenytor. Den art som kan komma att påverkas av biotopsförlust är nattskärra som finns på det ställe där stationen planeras. Markkabeln kommer inte att gå nära Gästern utan kommer att dras längs med Mederhultsvägen. Detta gör att kabelnedläggningen inte påverkar Gästern, varken hydrologiskt eller på annat sätt. 400 kv ledningen som planeras ansluta till stamnätsstationen kommer dels att dras söder om Gästern och kollisionsrisken för fåglar vid Gästern är därför minimala. Svenska Kraftnäts planer på att flytta en befintlig 400 kv ledning som går över sjön i dagsläget innebär en minskad kollisionsrisk för ett antal arter. Genom att anpassa anläggningsarbetet till vinter och höst minimeras störningsrisken för de häckande arterna runt Gästern. 4

Ü Inventeringsområde 0 1 1 Översiktskarta med utredningsområdet Gästern markerat 5 4 8 km

11 Inledning Svenska Kraftnät planerar att uppföra en stamnätsstation vid sjön Gästern i Oskarshamns kommun i Kalmar län. Som en del i planeringen inför tillståndsprövningen av anläggningen har en fågelutredning och en häckfågelinventering genomförts. Resultaten av utredningen och inventeringen presenteras i denna rapport. Rapporten belyser områdets fågelfauna och ger en bedömning om hur anläggningen påverkar fågellivet. Syfte Syftet med fågelutredningen och häckfågelinventeringen är att lokalisera och redovisa förekomster av hotade eller känsliga fåglar inom eller nära inventeringsområdet Gästern. Målet är också att göra en bedömning av eventuell påverkan på de bevarandevärda fåglar som kan finnas inom inventeringsområdet. 6

2 I detta kapitel beskrivs hur fågelutredningen och häckfågelinventeringarna genomförts samt vad 2 Metodik som ligger till grund för de bedömningar som redovisas. Inledningsvis beskrivs hur den s.k. fågelutredningen genomförts, därefter hur häckfågelinventeringen i fält genomförts. Fågelutredning I syfte att välja en relevant inriktning på häckfågelinventeringen i fält inleddes arbetet med en fågelutredning. Fågelutredningens beskrivning och bedömningen av fågellivet grundar sig på tillgänglig kunskap om fågelfaunan i den aktuella trakten, både från den nätbaserade databasen Artportalen, kontakter med lokal expertis samt olika fågelinventeringar som gjorts i närliggande trakt. Observationer av skyddsklassade arter som inte visas i Artportalen har vi fått tillgång till genom ArtDatabanken. Eftersom stationsanläggningen inte bedöms kunna påverka fågellivet på flera kilometer från anläggningen har bara fågellivet i direkt anslutning till våtmarken Gästern vägts in i bedömningarna. Fågelutredningen fokuserar på de fågelarter som är upptagna på den svenska rödlistan och som bedöms finnas i regionen. Även de arter som finns upptagna i bilaga 1 i Fågeldirektivet och som har livsmiljöer i regionen har getts särskild uppmärksamhet. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades 2010. Fågeldirektivet Fågeldirektivet är ett EU-driektiv från 1979. Det innehåller regler till skydd för samtliga naturligt förekommande och vilt levande fågelarter inom EU, totalt 200 fågelarter. I bilaga 1 listas de fågelarter som är särskilt skyddsvärda. Fågeldirektivet har implementerats i den svenska Artskyddsförordningen. I rapporten ingår även en preliminär bedömning av vilken påverkan den planerade stationen kommer att medföra på fågellivet i Gästern. Bedömningarna grundas på resultat från forskningen på området samt praktiska erfarenheter från befintliga projekt. 7

2Häckfågelinventering För att komplettera de uppgifter som framkommit under fågelutredningen genomfördes en översiktlig häckfågelinventering. Under inventeringen genomsöktes alla naturmiljöer kring Gästern som bedömdes vara särskilt intressanta för häckande fåglar men större delen av tiden har lagts på de södra och mellersta delarna av sjön där majoriteten av de häckande fåglarna har befunnit sig. Häckfågelinventeringen genomfördes 19 maj, 5 juni och 11 juni 2012, dvs under en period då de flesta fågelarter hävdar revir och lätt kan lokaliseras. Inventeringen genomfördes under morgontimmarna förutom den 11 juni då inventeringen genomfördes under kvällen. Det område som inventerades kan ses i figur 3 och omfattar sjön Gästern och de omgivande delarna. Inventeraren rörde sig genom området och stannade till vid flera tillfällen för att spana av sjön och att lyssna. Samtliga arter som sågs eller hördes registrerades och utgör bakgrundsdata för bedömningarna i rapporten. Under första besöket den 19 maj noterades även vegetationens utseende i sjön och i kantzonerna. Klarvattensytornas omfattning noterades i samband med de första två besöken. 2 2 Utsikt över södra delen av Gästern med dagens luftburna 400 kv (till höger) och 130 kv (till vänster) ledningar. 8

3 Resultat från inventeringen I detta kapitel beskrivs resultaten från häckfågelinventeringen. 3 Häckfågelinventering I tabell 1 sida 12 redovisas resultatet av årets häckfågelinventering. De fågelarter som konstaterades häcka i sjön Gästern stämde väl överens med vad som förväntades utifrån fågelutredningen. Arterna som noterades är karakteristikska för en relativt igenvuxen sjö med sammanhängande vassområden och en del öppna vattenspeglar. Av änder noterades endast kricka, gräsand och knipa. Tre arter som är upptagna i Fågeldirektivets bilaga 1 noterades, sångsvan, brun kärrhök och trana vilka alla är typiska för en sjö lik Gästern (figur 3). En rödlistad art noterades i sjön, en drillsnäppa som bedömdes häcka i sjöns norra del. De flesta våtmarksfåglarna fanns i den mellersta och norra delen av sjön där även merparten av de öppna klarvattenytor finns. Två arter tättingar ( småfåglar ), rörsångare och sävsparv noterades i vassområdena. I kantzonen kring sjön häckar några särskilt utpekade fågelarter, främst tättingar. Bland rödlistade arter noterades göktyta NT och mindre hackspett NT. Av arter upptagna i Fågeldirektivets bilaga 1 noterades spillkråka, törnskata och trädlärka. 9

3 Ü Inventeringsområde Stationsläge 0 0,5 3 3 Översiktskarta med inventeringsområdet Gästern markerat. 10 1 km

3 Tabell 1. Resultat av häckfågelinventeringen i och kring Gästern 2012. I tabellen redovisas alla arter som noterades i Gästern samt rödlistade eller i Fågeldirektivet särskilt utpekade arter från kantzonerna. Antalet par redovisas endast för de arter som häckade i själva sjön eller i vassbältet. Art/ artgrupp Rödlistad (kategori) Fågeldirektivet bilaga 1 Antal par Del av sjön Sångsvan Ja 1 mellersta Kricka 2-3 mellersta Gräsand 2 mellersta Knipa 2 mellersta och norra Brun kärrhök Ja 1 födosöker över hela Vattenrall 1 södra Trana Ja 2 1 par i söder, 1 par i norr Tofsvipa 1 norra Enkelbeckasin 2 mellersta och norra Skogssnäppa 1 mellersta Drillsnäppa NT 1 norra Rörsångare 4 spridda över hela sjön Sävsparv 5 spridda över hela sjön Göktyta NT kantzonen norra sidan Spillkråka Ja kantzonen Mindre hackspett NT kantzonen västra sidan Trädlärka Ja kantzonen Törnskata Ja kantzonen 11

4 Fågelfaunan I detta kapitel ges en detaljerad beskrivning av fågelförekomsten i Gästern under de senaste åren. Dessutom görs en mer detaljerad genomgång av rödlistade arter och arter upptagna i Fågeldirektivets bilaga 1 som häckar eller förekommer regelbundet i inventeringsområdet. Inventeringsområdets fåglar Häckfåglar Gästerns fågelfauna domineras av arter som är typiska för en igenvuxen sjö. De flesta arterna är allmänna och utbredda. Trots varierande biotoper med vassområden, öppna vattenytor och i kantzoner med löv, barr och blandskog är artrikedomen relativt lågt. En sammanställning av de häckande arterna i Gästern under de senaste åren finns i tabell 2 medan övriga fågelförekomster av utpekade arter redovisas i tabell 3. De arter som finns i regionen, är upptagna på den svenska rödlistan eller i EU:s Fågeldirektiv bilaga 1 och kan tänkas påverkas av stationsetableringen analyseras mer noggrant nedan. Även andra arter som är direkt kopplade till sjön Gästern analyseras noggrannare. Häckfåglar i Gästern I Gästern har tre rödlistade arter rapporterats häcka under de senaste åren, rördrom, svarthakedopping och drillsnäppa. Tidigare år har det funnits småfläckig sumphöna men rapporterna är från senare delen av 1970-talet. Trana är upptagen i Fågeldirektivet och har på senare år häckat med två par i sjön. Övriga arter som förekommer är allmänna och karakteristikska för en relativt igenvuxen sjö med vassområden och en del öppna vattenspeglar. Inga av arterna bedöms påverkas av en stationsetablering i skogen sydväst om Gästern förutom tillfälligt av buller under anläggningstiden. Häckfåglar i anslutning till Gästern I skogarna kring Gästern förekommer en del rödlistade arter eller arter som är utpekade i Fågeldirektivets bilaga 1 (se tabell 2). De flesta arter förekommer inte i någon större utsträckning inom det planerade stationsområdet och bedöms därmed inte påverkas av etableringen. Under anläggningstiden bedöms störningen vara något större. De arter som kan påverkas beskrivs i mer detalj nedan. Rovfåglar Av rovfåglarna som rapporterats vid Gästern häckar bivråk i direkt anslutning till sjön och brun kärrhök häckar i själva sjön. Stationsetableringen kommer sannolikt inte att påverka dessa arter eftersom stationsområdet inte berör arternas häckningsplatser. Bullret under anläggningsfasen skulle dock kunna 12

4 Kricka Regelbunden häckfågel med enstaka par sedan 2006 Tabell 2. Häckande fågelarter under tidigare år (Artportalen och Tommy Larssons egna observationer). Alla arter som noterades i Gästern finns noterades samt rödlistade eller i Fågeldirektivet särskilt utpekade arter från kantzonerna. Art/ artgrupp Rödlistad (kategori) Fågeldirektivet bilaga 1 Kommentar Sångsvan Ja Häckar regelbundet sedan 1980-talets slut Grågås Ett par har häckat 2008 och 2010 Gräsand Knipa 2-4 par under 2000-talet Upp till 8 par under 2000-talet Smådopping Häckat med 1-2 par 2007-2011 Svarthakedopping NT Ja 1 par 2008 Rördrom NT Ja Ett permanent revir 2006 och 2007 Brun kärrhök Ja Regelbunden sedan 2006, innan mer sporadisk. Vattenrall Häckat med 2-3 par under 200-talet, innan mer sporadiskt Småfläckig sumphöna VU Ja Som mest 5 spelande par 1979 Rörhöna 1 par i södra delen av sjön 2008 Trana Ja Regelbunden häckfågel under 2000-talet med 1 par Tofsvipa Häckat med 1-2 par sedan 2010 Enkelbeckasin Morkulla Skogssnäppa Regelbunden häckfågel med 1-2 par under 2000-talet Häckat med 2-3 par kring sjön Regelbunden häckfågel med 1-2 par under 2000-talet Drillsnäppa NT 1 par 2006, 2007, 2011 Nattskärra NT Ja Häckat regelbundet kring sjön med 1-3 par Göktyta NT Häckat regelbundet kring sjön med enstaka par Spillkråka Ja Regelbunden häckfågel med 1-2 par kring sjön Mindre hackspett NT 1 par kring sjön 2008, 2009 Trädlärka Ja Regelbunden häckfågel med 1-2 par Rörsångare Regelbunden häckfågel med 3-5 par i sjön Törnskata Ja Regelbunden häckfågel med 1 par intill sjön Sävsparv Regelbunden häckfågel med 4-5 par i sjön 13

4ha en negativ effekt på häckningsframgångerna om arbeten utförs under häckningstiden (maj-juli). Övriga rovfågelarter som till exempel havsörn som förekommer i utredningen använder området främst för födosök och bedöms inte påverkas av en stationsetablering i skogen sydväst om Gästern. Tabell 3. Rödlistade arter eller arter som är utpekade i Fågeldirektivets bilaga 1 som rastar eller födosökande i Gästern men som inte har noterats som häckfåglar. Art/ artgrupp Rödlistad (kategori) Fågeldirektivet bilaga 1 Kommentar Bivråk VU Ja Jagar i området, häckar med 1 par i närområdet Havsörn NT Ja Jagar regelbundet i området Blå kärrhök NT Ja Noteras sporadiskt i området, bland annat 2008 och 2010 Stenfalk Ja Noteras jagande vid enstaka tillfällen under hösten Fiskgjuse Ja Noteras jagande vid enstaka tillfällen Ljungpipare Ja Har noterats rastande våren 2010 Sparvuggla Ja Enstaka observationer. Möjliga häckningar finns i närområdet Pärluggla Ja Har hörts spela vid enstaka tillfällen i skogen väster om sjön Berguv NT Ja Ett revir finns några hundra meter norr om sjön Ugglor Fyra ugglearter har rapporterats häcka i områdena kring sjön. Berguv har ett revir norr om sjön, över 1 km från den planerade stationen och ugglorna har inte rapporterats födosöka vid sjön. Sannolikt födosöker berguvorna oftast vid en mycket lämplig födodöksplats närmare häckningsplatsen (Tommy Larsson, muntliga uppgifter). De flesta transformatorer inom anläggningen kan komma att vara inbyggda och är för övrigt inte utformade att de utgör någon större risk för eldöd. Ledningarnas fasavstånd (>9 meter) är så pass stor att risker för eldöd för dessa större ugglearter är minimal. Bullret under anläggningsfasen skulle tillfälligt kunna påverka pärluggla och sparvuggla som rapporterats enstaka gånger från områdena kring sjön. Dessutom häckar kattuggla norr om Gästern, men den är varken rödlistad eller upptagen i Fågeldirektivet. Nattskärra Nattskärra är den rödlistade art som sannolikt kommer att påverkas mest av etableringen. Nattskärran trivs inte i alltför mörk, sluten skog utan föredrar områden med öppen skog, gläntor, mossar, hyggen och skogsbilvägar. De bästa reviren finns i områden med varierat landskap och gynnsamt lokalklimat, ofta i gles hedtallskog eller hällmarkstallskog (Artdatabanken). Populationen av nattskärra är förhållandevis tät i hela Misterhult, i ett nationellt perspektiv, vilket inventeringar i början av 2000-talet visade. I området där stationen planeras noteras regelbundet spelande 14

4 nattskärra (Tommy Larsson, muntlig kommentar). Stationens markanspråk kommer att minska biotopen för denna art. Det finns dock fler lämpliga biotoper kring sjön där spelande nattskärra och häck- ningar har konstaterats under åren. Arten bedöms därför inte försvinna från området även om enstaka individer sannolikt kommer att påverkas av biotopsförluster. Mindre hackspett Mindre hackspett trivs bäst i skogar med hög andel äldre lövträd och en hög andel döda träd. Sådana biotoper finns oftast i sumpskogar eller vid vattendrag. Mindre hackspett är klassat som nära hotad (NT) på Naturvårdsverkets rödlista och är upptagen i bilaga 1 av EU:s Fågeldirektiv. Inga observationer av mindre hackspett gjordes under inventeringarna men arten har rapporterats häcka enstaka gånger (2008, 2009) i anslutning till sjöns västra sida. Mindre hackspett använder sannolikt inte skogen där stationen är planerad i någon större utsträckning. 4 4 Utsikt åt NV från Gästerns södra sida 15

4Spillkråka Spillkråka föredrar äldre talldominerade skogar men kan även häcka i rena lövskogar. Arten är upptagen i bilaga 1 av EU:s Fågeldirektiv. Under årets inventering noterades spillkråka och arten häckar regelbundet kring sjön med 1 eller 2 par. Sannolikt utgör skogen där stationen planeras en mindre del av ett revir. Markanspråket kommer därför att marginellt minska födosöksområdet för paret i det revir. Flyttande och övervintrande fåglar Gästern är inte känd för att vara någon betydande rastplats för större fåglar (betesområde eller nattplats). Några arter som sångsvan, grågås och skrattmås uppträder ibland i små flockar och flockar av stare övernattar ibland i vassområdena. Andra större ansamlingar av rastande eller övervintrande fåglar har inte observerats. En stationsetablering bedöms inte påverka Gästerns potential som rastlokal eller övervintringslokal. Buller under anläggningsfasen skulle tillfälligt kunna påverka de små flockar som nyttjar sjön under delar av året. 16

5 Samlade bedömningar och rekommendationer 5 I detta kapitel redovisas en bedömning av den påverkan som anläggningen av en stamnätsstation kan ha på fåglarna i området. Därefter ges förslag på ytterligare åtgärder som kan vidtas för att undvika eller minimera negativa effekter på fågelfaunan. 5.1 Bedömningar Möjliga effekter på fågelfaunan kan fördelas i; Förluster av livsmiljöer till följd av stamnätsstationens markanspråk och störningseffekter (drift samt bygg- och underhållsarbete) Kollisioner med luftledningar Eldöd till följd av kontakt med ledningar och transformatorer Lokaliseringen av stamnätsstationen är troligen den faktor som har störst betydelse för effekterna på fåglar. Etableringar på eller nära platser med viktiga häcknings- och rastförekomster av utpekade arter, eller större fågelkolonier kan orsaka negativa effekter på fåglarnas livsmiljöer. Både markanspråk och störning under anläggningstiden kan spela en stor roll, samt effekter från anläggningsarbetet på livsmiljöerna, till exempel effekter på markvattennivå med mera. Störningar och förluster av livsmiljöer Ställverket planeras att ligga ca 280 meter från själva sjön och omriktarstationen ca 470 meter från sjön. Inom det berörda område, där luftledningsgator är planerade, finns en skog med högre naturvärden som beskrivs i naturvärdesinventeringen som en äldre senvuxen hällmarkstallskog med små fattigmyrar insprängda mellan hällarna. Trädskiktet är lågvuxet med äldre senvuxna tallar här finns också en begränsad andel död ved. De träd som finns är främst senvuxna småtallar och här finns enstaka björkruskor och videbuskar. Mellan området som är aktuellt för stationsläget och Gästern finns en blandskogsridå där luftledningsgator är planerade men som till stor del lämnas kvar. En lokalisering av stationen kommer troligen att ha en mycket begränsat påverkan på fågellivet i Gästern. Biotopförluster sker men inte i själva sjön medan störningar av häckfåglarna i södra delen av sjön till följd av anläggningen kommer att vara mycket begränsat eftersom en skogsridå bibehålls mellan stationen och sjön. Främst är det vanliga skogslevande fågelarter som lokalt påverkas negativt av markanspråken för stationen. Under byggskedet är det troligt att skogslevande fåglar undviker delar av området p.g.a. buller och andra aktiviteter. Bullret kommer troligen även att påverka häckfåglar i Gästerns södra del. Av de rödlistade arter som förekommer i området är nattskärran en art som främst 17

5nyttjar miljön där stationen är planerad. Även spillkråka, upptagen i Fågeldirektivet nyttjar området i viss uträckning. Markkabeln dras längs med Medershultsvägen och därmed är det inte sannolikt att Gästerns hydrologi kommer att påverkas. Övriga rödlistade fågelarter eller arter upptagna i Fågeldirektivet som förekommer i Gästern nyttjar området för stationsläget mer sällan och störningen bedöms endast bli tillfälliga och inga ytterligare försiktighetsåtgärder bedöms vara aktuella. Kollision med luftledningar och eldöd Transformatorstationer och elledningar kan påverka fågellivet på flera sätt. Det är väl dokumenterat att ugglor och rovfåglar riskerar att dödas när de kommer i kontakt med elledningar eller transformatorer. Dessutom kan luftledningar, beroende på placering, orsaka dödsfall när fåglar kolliderar med ledningar, något som ofta drabbar till exempel svanar, tranor och rovfåglar. Området där stamnätsstationen är planerat bedöms dock inte besökas av rovfåglar eller ugglor i större utsträckning. Transformatorerna kan komma att vara inbyggda och fasavstånden för ledningarna är så pass stora att inga fåglar riskerar eldöd. Inga nya luftledningar är planerade över Gästern och Svenska Kraftnäts planerar att flytta befintliga 400 kv ledningen som går över Gästerns södra del för att minska påverkan på fågelfaunan. Av utpekade arter är det främst brun kärrhök, trana och sångsvan där riskerna för en kollision minskar med denna åtgärd. Alla ledningar är planerade i skogen söder och till väster om Gästern och utgör därmed ingen kollisionsrisk för fåglar som rör sig över sjön. Samlad bedömning Sammantaget bedöms konsekvenserna på fågelfaunan i Gästern av stamnätsstationen bli små. Stamnätsstationen ligger tillräckligt långt från själva sjön med en skogsridå mellan sjön och stationen. Störst påverkan kommer att ske på hällmarkstallskogen sydväst om sjön vilket påverkar livsmiljöerna för främst nattskärra och spillkråka. Andra arter som förekommer i utredningen bedöms inte använda detta område i större utsträckning. Genom att en av ledningarna över sjön Gästern planeras att flyttas kommer kollisionsriskerna för flera arter att minskas. 5.2 Rekommendationer Utredningen och inventeringen visar att det med största sannolikhet inte finns förekomster i eller nära Gästern av utpekade eller rödlistade fågelarter av sådan vikt att det krävs fler omfattande inventeringar. Trots att riskerna för påverkan på fågelfaunan i och kring Gästern bedöms som liten finns det anledning att ändå vidta en del generella försiktighetsåtgärder för att lindra anläggningens effekter. Möjliga skadelindrande åtgärder med hänsyn till fågellivet vid denna anläggning är till exempel följande: Stationens placering bör om möjligt undvika de glesare, mer öppna delar av hällmarkstallskogen för att minska påverkan på fågelmiljön. 18

Anläggningsarbete som orsakar mycket buller bör undvikas under fåglarnas häckningssäsong (maj-juli). Vid behov kan fågelavvisare sättas upp på ledningar. Till exempel om det framöver skulle ske en ökning vid Gästern av antalet fåglar. 5 19

Källor Personliga kontakter Larsson, Tommy. Lokal ornitolog. Muntligen 2012. Persson, Marit. Artdatabanken. Uppgifter i mail. 2012. Webbsidor Allmän information om Gästern och återställningsprojektet har hämtats från sveaskogs pressmeddelande http://www.sveaskog.se/press-och-nyheter/pressmeddelanden/2008/aterskapad-vatmarkska-locka-fagelliv-till-gastern/. 2012-08-01 Aktuella artfakta och populationsuppskattningar för rödlistade fågelarter har hämtats från ArtDatabankens webbsida, http://www.artdata.slu.se/rodlista/. 2012-08-01. Kompletterande uppgifter om fågelobservationer i och runtom utredningsområdet har hämtats från www.artportalen.se/birds/. 2012-08-01. Litteratur ArtDatabanken, SLU 2012-08-01. Svensson, L., Mullarney, K., Zetterström, D. & Grant, P. 1999. Fågelguiden- Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält. Albert Bonniers Förlag, Stockholm. ISBN 9789174240399. 20