Att möta framtiden Arbetssätt för kommunalt avlopp, enskilda avlopp och VA-rådgivning Sara Helmersson, Norrtälje kommun
Förutsättningar 2006 Norrtälje kommun : 27.000 fritidsfastigheter i områden (oplanerade alt gamla fritidshusområdesplaner från 60-70 talet) samt 10.000 öar.
Förutsättningar En huvudort, Norrtälje stad (ca 18.000 inv), två större orter (Rimbo, ca 6000 inv och Hallstavik ca 5000) samt vidsträckta jordbruksområden. Lång kuststräcka Närheten till Stockholm, Arlanda och Uppsala möjliggör pendling från fritidshuset.
Förutsättningar Tradition av att inte vilja ta i va-problemen En lista på ca 50 identifierade VA problemområde. Vissa akuta problem med vattenbrist / miljöbelastning Stor permanentning av fritidshusområden - ökat tryck på vattenanvändning. Nya stora exploateringar på gång under 2000 talet
Politiska beslut Kommunens vision om inflyttning, permanentning samt etableringar i tidigare oexploaterade områden (möjligheter, tillväxt, framtidstro). Översiktsplan med tydlig vattendel baserad på avrinningsområden. VA strategi som främjar permanentning antogs 2007
Externa faktorer Vattendirektivet Lagen om allmänna vattentjänster som öppnade för långsiktiga investeringsplaner och förstärkte möjlighet till särtaxor. Dynamiken i Stockholmsregionen Intresse för boende i havsnära miljöer.
VA-försörjning då 0 10 20 kilometer Vattenverk och avloppsreningsv erk NORRTÄLJE KOMMUN Kommungräns Vattenv erk Vattenledning (Öv erf öringsledningar) Av loppsreningsv erk GRÄDDÖ GRÄDDÖ GRÄDDÖ GRÄDDÖ GRÄDDÖ GRÄDDÖ GRÄDDÖ GRÄDDÖ GRÄDDÖ SPILLERSBODA SPILLERSBODA SPILLERSBODA SPILLERSBODA SPILLERSBODA SPILLERSBODA SPILLERSBODA SPILLERSBODA SPILLERSBODA KÖPMANHOLM KÖPMANHOLM KÖPMANHOLM KÖPMANHOLM KÖPMANHOLM KÖPMANHOLM KÖPMANHOLM KÖPMANHOLM KÖPMANHOLM BLIDÖ BLIDÖ BLIDÖ BLIDÖ BLIDÖ BLIDÖ BLIDÖ BLIDÖ BLIDÖ SÖDERSVIK SÖDERSVIK SÖDERSVIK SÖDERSVIK SÖDERSVIK SÖDERSVIK SÖDERSVIK SÖDERSVIK SÖDERSVIK NYSÄTTRA NYSÄTTRA NYSÄTTRA NYSÄTTRA NYSÄTTRA NYSÄTTRA NYSÄTTRA NYSÄTTRA NYSÄTTRA NORRTÄLJE NORRTÄLJE NORRTÄLJE NORRTÄLJE NORRTÄLJE NORRTÄLJE NORRTÄLJE NORRTÄLJE NORRTÄLJE ROSLAGS-BRO ROSLAGS-BRO ROSLAGS-BRO ROSLAGS-BRO ROSLAGS-BRO ROSLAGS-BRO ROSLAGS-BRO ROSLAGS-BRO ROSLAGS-BRO ÄLMSTA ÄLMSTA ÄLMSTA ÄLMSTA ÄLMSTA ÄLMSTA ÄLMSTA ÄLMSTA ÄLMSTA SÖDERBY-KARL SÖDERBY-KARL SÖDERBY-KARL SÖDERBY-KARL SÖDERBY-KARL SÖDERBY-KARL SÖDERBY-KARL SÖDERBY-KARL SÖDERBY-KARL HALLSTAVIK HALLSTAVIK HALLSTAVIK HALLSTAVIK HALLSTAVIK HALLSTAVIK HALLSTAVIK HALLSTAVIK HALLSTAVIK HERRÄNG HERRÄNG HERRÄNG HERRÄNG HERRÄNG HERRÄNG HERRÄNG HERRÄNG HERRÄNG GRISSLEHAMN GRISSLEHAMN GRISSLEHAMN GRISSLEHAMN GRISSLEHAMN GRISSLEHAMN GRISSLEHAMN GRISSLEHAMN GRISSLEHAMN SVANBERGA SVANBERGA SVANBERGA SVANBERGA SVANBERGA SVANBERGA SVANBERGA SVANBERGA SVANBERGA FINSTA FINSTA FINSTA FINSTA FINSTA FINSTA FINSTA FINSTA FINSTA BERGSHAMRA BERGSHAMRA BERGSHAMRA BERGSHAMRA BERGSHAMRA BERGSHAMRA BERGSHAMRA BERGSHAMRA BERGSHAMRA EDSBRO EDSBRO EDSBRO EDSBRO EDSBRO EDSBRO EDSBRO EDSBRO EDSBRO RÅNÄS RÅNÄS RÅNÄS RÅNÄS RÅNÄS RÅNÄS RÅNÄS RÅNÄS RÅNÄS SKEBOBRUK SKEBOBRUK SKEBOBRUK SKEBOBRUK SKEBOBRUK SKEBOBRUK SKEBOBRUK SKEBOBRUK SKEBOBRUK RIMBO RIMBO RIMBO RIMBO RIMBO RIMBO RIMBO RIMBO RIMBO Kartbilaga B.
Projektidé Ta fram en va plan som löser Norrtälje kommuns VA behov på ett systematiskt sätt både på kort och lång sikt.
Förutsättningar En Va utvecklare anställdes 2006 med lön från skattekollektivet.
Vem bestämde ramarna? En strategigrupp bestående av cheferna för Miljökontoret, plankontoret, stadsarkkont och VA avdelningen på tekniska kontoret skulle besluta om innehållet i projektet.
Två projekt Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp Enskilt VA (VA-2 projektet), VA-snurran
Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp Antogs av kommunfullmäktige den 18 februari 2008 Analys av 122 områden i kmn varav 64 omr planeras få tillgång till kommunalt VA 58 omr (samt de som inte analyserats) är helt hänvisade till enskilda VA-lösningar Aktualisering minst vart 4 e år
Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp, steg 2 Reviderat program antogs av kommunfullmäktige den 26 september 2011 Norrvattenledning från Vallentuna Flytt av Lindholmens reningsverk, utbyggnad av Kapellskärs reningsverk Vissa områden tidigarelades andra senarelades Fler kommunala VA-verksamhetsområden
Resultat Kartbilaga A. 2010 2015 2020 2030 Herräng 23 24 64 17 12 Grisslehamn 20 57 Hallstav ik 21 15 42 Skebobruk 47 62 Älmsta Edsbro 16 Söderby Karl Sv anberga 53 13 Drottningdal Ny sättra 40 14 43 Rånäs 30 60 37 32 Rimbo 1 Rö 45 Finsta 54 35 56 55 46 19 Gräddö 49 7 41 51 34 22 33 Norrtälje 39 6 Södersv ik 38 44 8 26 58 29 2 61 36 27 10 11 47 25 59 63 28 Spillersboda 50 Furusund 18 Köpmanholm 31 3 Bergshamra 4 5 52 9 Blidö Gård 0 10 20 kilometer
Plans are nothing - planning is everything. Dwight D. Eisenhower
VA2 = VA snurran Ett levande dokument Gemensamt planeringsunderlag med kartor Rutiner Gemensam process Kontinuerliga samråd
Bedömningskriterier VA1 1. Exploateringstryck 2. Avstånd 3. Miljöbelastning 4. Ekonomi 5. Alternativa lösningar
Bedömningskriterier VA2 1. Miljöbelastning 1.1 Recipientens status 1.2 Grundvattenkvalitet och kvantitet 1.3 Avloppsanläggningarnas status 2. Exploateringstryck 2.1 Permanentningsgrad 2.2 Områdets storlek
VA-snurran BYGG- OCH MILJÖKONTORET
VA-snurran Indata till GISdatabasen Analys och bearbetning Kontorsövergripande prioritering Ärendehantering och dokumentation BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Indata till GISdatabasen Inmatning av olika parametrar i GIS-databasen, till exempel: Nuvarande VA-lösning för respektive fastighet. Recipientens status. Permanent eller fritidsboende. Kloridhalt i vattentäkten. Kemisk och bakteriologisk status i vattentäkten. Skyddsnivå. Grundvattentillgång. BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Hög skyddsnivå Vattenskyddsområden Strandskyddsområden Naturskyddade områden Omvandlingsområden och andra tätbebyggda områden Sjöar, vattendrag och kustområden med särskilt skydd enl. vattendirektivet Områden med begränsad grundvattentillgång Gränserna är generella och en bedömning skall ske i varje enskilt ärende.
Hög skyddsnivå Hög skyddsnivå Grunda havsvikar Grunda havsvikar
Slamhämtningsobjekt
Salthalt i vattentäkter
Analys och bearbetning Analys och bearbetning Bearbetning och analys av grunddata. Poängsättning utifrån de bedömningskriterier som tillämpas sammanvägd poängsättning BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Kontorsövergripande prioritering Prioriteringsordning utifrån den poängsättning som gjorts för respektive område. Slutsatser avseende t ex: Behov av inventering. Behov av tillgång till gemensam VA-lösning. Vägledning för val av enskild VA-lösning. Behov av omprioritering i program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp. BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Ärendehantering och dokumentation Skapar förutsättningar för en god, effektiv och planerad hantering av kommunens VA-ärenden. Beskrivning av handläggningsprocessen för VA-ärenden. Beskrivning av verktyget VA-snurran. Dokument som klargör rättsläget. Dokument som klargör kommungemensamma ställningstaganden. Ansvars- och rollfördelning. BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Planändring för utökad byggrätt som hävstång för att lösa VA? Norrtälje kommun har en positiv inställning till utökad byggrätt Lämpligheten måste prövas från område till område Norrtälje kommun vill betona att ändringen sker på sökandens initiativ och bekostnad
Indata till GISdatabasen Analys och bearbetning Kontorsövergripande prioritering Ärendehantering och dokumentation BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Framgångsfaktorer Jobba tillsammans över förvaltningsgränser Formaliserade Möten VA / Bygglov / Enskilt va varannan vecka En delad anställd BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Inventeringar Stor satsning från 2010 Erfarenhet från en tidigare stor inventering i projektform (LIP 1999, ca 5 500 fastigheter) Idag 3 st heltidsanställda Gemensam prioritering av inventeringsområden BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Inventeringar Sedan inventeringssatsningen startade sommaren 2010 har 708 fastigheter inventerats. Under 2012 har hittills 290 fastigheter inventerats, vi räknar med att inventera ytterligare 250 fastigheter under hösten. BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Metoder för inventering Act4myBalticSea. Kommuner från Sverige, Finland och Estland Traditionella inspektioner på plats Självscanning Avloppsinformatör BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Är Ditt avlopp grönt, gult eller rött?
Metoder för inventering Alla tre metoder har testats i två omgångar under 2 år. Sammanställas under hösten. Slutkonferens 4 okt. BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Resultat från Norrtälje Traditionella inspektioner på plats är den metod där flest dåliga avlopp åtgärdas. Metoden är tidskrävande med mycket myndighetsutövande men den fungerar. Resultatet av inventeringar är att statusen på avloppen ofta är sämre än vi trott. BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Självscanning Syftet är att fastighetsägarna ska bli mer medvetna om sitt avlopp och själva ta tag i och åtgärda det. Kort tid men inga spontanansökningar har inkommit Enkel metod liten tidsåtgång liten effekt För att få en bättre effekt bör den kombineras med informationsmöten eller inspektioner. BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Avloppsinformatör Syftet med informatören var främst att informera om ny teknik. Den första sommaren var inriktningen att informera om vakuumtoaletter till befintliga slutna tankar. Informatören erbjöd hembesök. Ingen har sökt om att byta ut sin toalett till vakuumtoalett BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Avloppsinformatör Inriktning hjälpa fastighetsägarna att bedöma status på sina avlopp med hjälp av självscanningsmaterialet. Detta jobb pågår fortfarande men vi har fått god respons. Många tycker att det är svårt med avlopp och saknar någon att fråga om råd. Inga nya ansökningar hittills. BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Exemplet Issjö Tot 350 fastigheter varav 100 slumpmässigt valdes ut Mest bdt-avlopp 20 % perm BYGG- OCH MILJÖKONTORET
2012-10-18 44 Svårigheter vid bedömning av avloppen status och funktion BYGG OCH MILJÖ / TEKNIK OCH SERVICE
Resultat Issjö BYGG- OCH MILJÖKONTORET
Kontakt Sara Helmersson, sara.helmersson@norrtalje.se BYGG- OCH MILJÖKONTORET