Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk
Inledning Stora Ensos grundläggande värderingar är att vi ska bygga vår framtid på ett hållbart sätt. Detta speglar vårt förhållningssätt till råvaror, energi, produkter och lösningar. Vi betonar miljöaspekten och hållbarhet, vilket också står i vår miljö- och energipolicy. % 97 96 95 94 93 92 Utfall Mål 2015 var ett år som präglades av ett stort underhållsstopp i slutet av oktober. Utsläppen av svaveldioxid ökade något medan utsläppen av kväveoxider minskade. Åtgärder gjordes vid underhållsstoppet som ska minska utsläppet av svaveldioxid. Störningar i driften av vår reningsanläggning medförde att utsläppen till vatten ökade jämfört med föregående år. Utsläppen har dock varit inom de gränser som myndigheterna har gett tillstånd till. I denna miljöredovisning beskriver vi vårt miljöarbete, uppföljningen av våra miljömål och våra nya mål. Miljöarbetet är en del av vår vardag och vi arbetar med ständiga förbättringar. Vi hoppas du finner vår miljöredovisning intressant. Du är välkommen höra av dig om du har några frågor. Michael Lindemann Mill Director Nymölla Bruk Frisknärvaro, procent/år 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kort om Nymölla Bruk Nymölla Bruk är ett modernt massa- och finpappersbruk och ingår i Stora Enso-koncernens division Stora Enso Paper. Vi tillverkar obestruket finpapper: dokumentpapper, digitalpapper samt papper för kuvert och tryck. Cirka 90 procent av finpappersproduktionen exporteras, främst till länder i Europa men också till länder i övriga världen. I slutet av 2015 var antalet anställda cirka 520 och den årliga omsättningen uppgick till knappt tre miljarder kronor. Produktionskapaciteten är 340 000 årston massa och 470 000 årston papper. Nymölla Bruk ligger vid kusten i Bromölla kommun i nordöstra Skåne. Skräbeån, med fint fiskevatten, flyter förbi fabriksområdet. Vattnet till vår process tas från Skräbeån. Socialt ansvar Nymölla Bruk är Bromölla kommuns största privata arbetsgivare. Vi anlitar många entreprenörer i regionen och samarbetar med företagshälsovård, skolor, föreningar med flera. Vi har en representant i styrelsen för Nyföretagarcentrum i Bromölla. Nymölla Bruk vill stödja en aktiv och hälsosam fritid för barn och ungdomar. Därför stöder vi olika ideella föreningar med ungdomsverksamhet främst genom ekonomiska bidrag. Bromölla kommun har gjort i ordning ett antal vandringsleder, varav två delvis är på Nymölla Bruks mark. Vi upplåter mark och har bidragit till att iordningställa dessa. Vi arbetar aktivt för att ha en säker och trygg arbetsplats och vårt arbetsmiljöledningssystem är certifierat enligt OHSAS 18001. 2 Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk
Innehåll 02 04 05 06 07 09 10 18 19 Inledning Kort om Nymölla Bruk Våra produkter Korta fakta om miljöåret 2015 Miljöledningssystem ett verktyg för ständiga förbättringar Våra miljömål och handlingsplaner Vår verksamhet Påverkan på miljön resultat 2015 och trender Granskningsutlåtande Nästa miljöredovisning Beställning av miljöredovisningar Information Kontaktpersoner på Nymölla Bruk Ordförklaringar Omslagsbild Grodorna och Stora Ensos logotyp är utskrivna i en 3D-skrivare på flera lager av MultiCopy Original 80 g/m 2. Arbetet har utförts av Formicum i3d-service GmbH i Leipzig, Tyskland. Foto: Fotograf Fredrik. Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk 3
Våra produkter Pappersmassan är grunden för den höga kvaliteten på vårt papper. Genom att blanda lövmassans korta fibrer med den långfibriga barrmassan kan vårt papper uppnå olika önskade egenskaper för de olika papperskvaliteterna. Kvalitetspapper hemma och på jobbet Papper från Nymölla Bruk används i skrivare, kopiatorer och tryckpressar över praktiskt taget hela världen. Vår största produkt är dokumentpapper. Stora Ensos kanske mest kända produkt, MultiCopy, tillverkas på Nymölla Bruk och finns i tre varianter. MultiCopy Original är anpassat för alla typer av kontorsmaskiner både färg och svartvitt samt för tryck. MultiCopy Colour Laser är ett papper speciellt utvecklat för färglaserutskrifter och färgkopiering. MultiCopy Inkjet är speciellt anpassat för bläckstråleskrivare. 4CC är ett högkvalitativt papper för digitaltryck. Andra dokumentpapper är Ocean, Superior och Multilaser. Berga Superior Envelope och BergaMail+ är papper för tillverkning av kuvert. Berga Superior Preprint, BergaLaser och BergaClassic Preprint är papper för olika typer av förtryck såsom brevpapper och fakturor. Superior Jet är ett papper speciellt framtaget för inkjettryck i rulle och ark. Grafiskt papper Nymölla Bruks papper för den grafiska sektorn heter Lumi- Set. LumiSet är ett obestruket offsetpapper för trycksaker såsom böcker, broschyrer och rapporter. För mer information om våra produkter gå in på www.printingandreading.storaenso.com. 4 Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk
Miljöåret 2015 Produktionen av pappersmassa uppgick till cirka 302 000 ton och pappersproduktionen uppgick till cirka 413 000 ton. Samtliga villkor fastställda av miljömyndigheterna innehölls. Utsläppen till Hanöbukten ökade jämfört med föregående år. Utsläppen till luft av svaveldioxid ökade något och kväveoxider minskade jämfört med föregående år. Förbrukningen av fossila bränslen ökade jämfört med föregående år. Externa miljö- och energirevisioner genomfördes under året. Möte med representanter för närboende hölls i november. Sådant möte hålls varje år för att informera om företagets miljöarbete och diskutera eventuella störningar från fabriken. 450 000 Produktion av massa och papper, ton/år Ett lunchevent i Frankfurt dekorerades med pappers blommor gjorda av MultiCopy Original 90 och 115 g/m 2 och vikta av David Chang. 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Massa Finpapper 2014 2015 ISO 14001 Certifieringar och miljömärken ISO 14001 Internationell standard innehållande specificerade krav på miljöledningssystem. EMAS Eco Management and Audit Scheme är en EU-förordning om frivilligt införande av miljöledningssystem. Svanen Ett nordiskt miljömärke som tar hänsyn till helheten, flera parametrar ingår. EU Ecolabel EU-gemensamt miljömärke med helhetssyn, likt den nordiska svanen till sin karaktär. TCF Totally Chlorine Free är massa blekt utan användning av klorhaltiga kemikalier. ECF Elementary Chlorine Free är massa blekt utan användning av klorgas. FSC Forest Stewardship Council är en certifiering av ekologiskt, ekonomiskt och socialt ansvarsfullt skogsbruk. PEFC Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes är ett internationellt system för certifiering av i första hand familjeskogsbruk. Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk 5
Miljöledningssystem verktyg för ständiga förbättringar Nymölla Bruks miljöledningssystem uppfyller kraven i EU's miljöstyrnings- och miljörevisionsordning (EMAS) och den internationella standarden ISO 14001. Företaget är sedan 1997 certifierat enligt ISO 14001 och sedan 1998 EMAS-registrerat. EMAS är en förkortning av Eco Management and Audit Scheme, som översatts till EU's miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. I ett miljöledningssystem ingår miljöpolicy, miljömål med handlingsprogram, instruktioner, miljöutbildning för alla anställda, dokumentation och redovisning av miljöarbetet etc. Förutom att ställa krav på den egna verksamheten innebär miljöledningssystemet också att företaget på ett konstruktivt sätt påverkar leverantörer, transportörer och entreprenörer att arbeta med miljöfrågor. Vår miljö- och energipolicy Nymölla Bruk utvecklar och tillverkar pappersmassa och finpapper. Miljö- och energipolicyn för Nymölla Bruk baseras på Stora Ensos koncerngemensamma hållbarhetspolicy. Ständiga förbättringar Miljöarbetet ska bedrivas med helhetssyn och så att ständiga förbättringar uppnås. Lagar och förordningar utgör minimikrav. Målet är att så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt begränsa störningarna på miljön. Vid all produkt- och processutveckling ska miljö- och energiaspekterna utgöra en viktig del. Vi ska genomföra riskanalyser och förebyggande åtgärder för att minska risken för miljöolyckor. Produkter Vi ska erbjuda kretsloppsanpassade produkter och beakta kundernas krav på miljö- och energiinformation. Resurssnålhet Vi ska endast använda förnyelsebar skogsråvara och tillämpa resurssnåla tillverkningsmetoder så att en uthållig utveckling främjas. Energiutnyttjandet ska ske så effektivt som möjligt och vi ska sträva mot att öka andelen förnyelsebara bränslen och minska förbrukningen av fossila bränslen. Vi ska minimera avfallsmängderna genom att öka återvinningen av restprodukter. Vi ska sträva mot att skapa förutsättningar för att nyttja transportlösningar som bidrar till att minimera våra produkters totala miljöbelastning. Utbildning och information Varje medarbetare ska ha den kompetens i miljö- och energifrågor som krävs för befattningen. Öppenhet och dialog med våra intressenter ska gälla i miljö- och energifrågor. Inköp Vid inköp av råvaror och andra produkter ska deras miljö- och energi - användning beaktas. Vi ska också undersöka och påverka leverantörers och entreprenörers miljöarbete. 2012-07-04 Michael Lindemann Mill Director 6 Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk
Våra miljömål och handlingsplaner Koncernen har övergripande miljömål. Dessa redovisas i koncernens hållbarhetsredovisning som finns att beställa på www.storaenso.com. Vägledande vid val av våra miljömål är dels koncernens miljömål dels Nymölla Bruks miljö- och energipolicy och de betydande miljöaspekterna som beskrivs i kommande avsnitt. Företaget har beslutat att ha kombinerade miljö- och energimål. Ändrat klimat, ändrade förutsättningar för jord- och skogsbruk, höjning av havsytan och fler översvämningar. Det kan bli följderna av utsläpp av växthusgaser. Om inget görs för att minska utsläppen av dessa kan det, enligt FN:s klimatpanel (IPCC), bli 1,4 5,8 C varmare de närmaste hundra åren. Koldioxid är den viktigaste av de växthusgaser som kommer från mänskliga aktiviteter. Följdriktigt inriktas energi- och miljömålen mot att begränsa företagets klimatpåverkan. Mål och utfall 2015 för Nymölla Bruk Mål 2015 Den specifika energianvändningen* (kwh/ton massa) ska minska med minst 7,5 % jämfört med 2010. Den specifika energianvändningen* (kwh/ton papper**) ska minska med minst 7,5 % jämfört med 2010. Förbrukningen av fossila bränslen ska ge upphov till högst 20 000 ton CO 2 per år. Utfall Den specifika energianvändningen ökade vid både massa- och pappersproduktion. Målen klarades således inte, främst på grund av driftstörningar som gav lägre produktion än beräknat. Under 2015 uppgick utsläppen av CO 2 från fossila bränslen till 32 986 ton. Målet klarades inte på grund av driftstörningar i pannorna och underhållsstopp som krävde mer användning av fossila bränslen än vad som var planerat. Nuvarande mål Långsiktiga mål Med 2010 som utgångsår, ska den specifika energianvändningen*, kwh/ton massa respektive kwh/ton papper, minska med minst 15 % till och med 2020. Ingen användning av fossila bränslen i processen vid normala driftförhållanden. Klart 2018. Elbesparande åtgärder ska genomföras motsvarande minst 5 MW räknat från 2008. Klart 2018. Nymölla Bruk ska ha ett godkännande för investering i uppförande och drift av en biogasanläggning. Klart 2017. Det totala utsläppet av SO 2 ska högst uppgå till högst 1,7 kg ptm som årsmedelvärde 2017. Processvattenförbrukningen ska minska med 10 % (m 3 /ton slutprodukt) jämfört med 2014. Klart 2018. Kortsiktiga mål 2016 Den specifika energianvändningen* (kwh/ton massa) ska minska med minst 9 % jämfört med 2010. Den specifika energianvändningen* (kwh/ton papper**) ska minska med minst 9 % jämfört med 2010. Förbrukningen av fossila bränslen ska ge upphov till högst 25 000 ton CO 2 per år. *Summa värme och el på hela företaget **Netto rullmaskin Flisstacken på Nymölla Bruk. Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk 7
Från ved till papper Transport Vedgård Renseri Flishugg Eftersileri Blekeri Tvätteri Försileri Kokeri Flisstack Till torkmaskin Återvinningsanläggning Pumpmassa Pappersmaskiner Skärning Arkning Utlastning Till kund Den externa avloppsreningen Mekanisk rening Två försedimenteringsbassänger Två luftningsbassänger Biologisk rening Aktivslamanläggning Tre mellansedimenteringsbassänger Massafabriken Ultrafiltrering av blekeriavloppsvatten Pappersbruket Eftersedimenteringsbassäng Efterluftningsbassäng Recipienten (Hanöbukten) 8 Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk
Vår verksamhet Produktionsprocessen Nymölla Bruk utvecklar och tillverkar pappersmassa samt obestruket finpapper. Högsta tillåtna produktion är 350 000 ton pappersmassa och 560 000 ton finpapper per år. I figuren visas produktionsprocessen från ved till färdigt finpapper. 1. Vedråvaran består av rundved (mest gran, tall, bok och asp) och sågverksflis. I renseriet barkas veden och huggs till flis. Barken samlas upp, avvattnas och förbränns i pannhuset. 2. All flis från barrved lagras i cirka sex veckor i flisstackar. Vid lagringen minskas halten av kåda och andra extraktivämnen i flisen genom mikroorganismers aktivitet. Efter lagringen transporteras flisen till kokeriet. 3. Vid kokningen av flisen frigörs cellulosafibrerna från lignin och andra vedämnen, som upplöses i kokvätskan. Denna utgörs av magnesiumbisulfit och därför kallas massan magnefitmassa. Kokningen sker satsvis och ett kok tar cirka åtta timmar. 4. Efter att flisen kokats till pappersmassa tvättas och silas massan. Kokvätskan med sitt innehåll av utlöst vedsubstans och kokkemikalier avskiljs då från massan och så kallad tunnlut erhålls. 5. Kokkemikalieåtervinningen omfattar indunstning av tunnluten till tjocklut, förbränning av tjockluten i två återvinningspannor och beredning av ny koksyra från återvunna kemikalier. Återvinningen av kokkemikalier är minst 95 procent. Förutom återvinningspannorna finns en fastbränslepanna. I denna panna eldas bark, kvist, silerirejekt, bränsleflis, ultrafiltreringskoncentrat och slam från avloppsvattenreningen samt olja och gasol. Ångan från pannorna leds till två mottrycksturbiner där cirka 30 MW elkraft produceras. 6. Efter silningen bleks massan. Som blekkemikalier används syrgas, natriumhydroxid, och väteperoxid. Perättiksyra kan också användas vid behov. Som komplexbildare tillsätts EDTA. All massa som tillverkas är således s.k. TCF-massa (Totally Chlorine Free), eftersom vi inte använder klorkemikalier i blekningen. Blekningsprocessen tar 8-12 timmar. Efter blekningen silas massan en sista gång. 7. Efter blekningen och silningen pumpas den övervägande delen av massan till pappersbruket för tillverkning av finpapper. En mindre del av massan torkas och lagras för senare användning. 8. Finpapper tillverkas på två pappersmaskiner (PM 1 och PM 2). Som fiberråvara används barr- och lövmassa från massafabriken samt en del inköpt massa från andra massafabriker. På pappersmaskinerna produceras obestruket finpapper i ytviktsområdet 70-160 g/m 2. 9. I konverteringsavdelningen skärs papperet ner till rullar eller ark i olika format och packas. De färdigpackade produkterna lastas ut för transport till våra kunder runt om i världen. Reningsanläggningar Avloppsvatten Avloppsvattnet renas mekaniskt i försedimenteringsbassänger och biologiskt i en aktivslamanläggning. En betydande del av blekeriavloppsvattnet renas dessutom först i en ultrafiltreringsanläggning, där ämnen som är svåra att bryta ner i aktivslamanläggningen avskiljs. Ultrafiltrering innebär att avloppsvattnet under högt tryck pumpas förbi ett mycket finporigt membran. Ämnen med liten molekylstorlek går igenom membranet och leds vidare till den externa avloppsvattenreningen. De kvarvarande större molekylerna, det så kallade koncentratet, förbränns i fastbränslepannan. Luft Rökgaserna från pannorna renas i elfilter och i speciella rökgastvättar (skrubbrar) framförallt för att rena rökgaserna från svaveldioxid och stoft. Dessutom sker insprutning av urea i pannorna för att minska utsläppet av kväveoxider (NO X ). Gasströmmar i massafabriken som innehåller luktande ämnen leds till en av pannorna där de luktande ämnena förbränns. En del av rökgaserna leds till en anläggning för tillverkning av fyllmedel (fälld krita) intill pappersbruket och används där som processgas. Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk 9
Nymölla Bruk påverkar miljön på olika sätt. Årligen utvärderar vi den miljö påverkan som företagets verksamhet ger upphov till. Vi har utformat en bedömningsmodell för att komma fram till vilka miljöaspekter som är viktigast att arbeta med. Närmare information om bedömningsmodellen kan fås av kontaktpersonerna på Nymölla Bruk. En översyn av miljöaspekterna görs regelbundet. Nedan redogörs för våra betydande miljöaspekter. Påverkan på miljön re Nyttjandet av naturresurser Ved Skogscertifiering Stora Enso Skog AB ansvarar tillsammans med Sydved AB (delägt dotterbolag till Stora Enso Skog AB) för virkesanskaffning och transporter av virke och sågverksflis till Nymölla Bruk. Stora Ensos mål är att öka volymen virke som kommer från certifierade skogar. Stora Enso stödjer skogscertifiering överallt där koncernen är verksam och förespråkar ett ömsesidigt erkännande av olika skogscertifieringssystem. På grund av skilda förutsättningar till exempel i fråga om skogsägande finns det ofta behov av fler än ett system i vissa regioner. I Europa stödjer Stora Enso till exempel både Forest Stewardship Council, FSC, och Programme for the Endorse ment of Forest Certification scheme, PEFC. För mer information, besök www.storaenso.com. Stora Enso Skog AB och Sydved AB är båda ISO 14001-certifierade, samt har FSC- respektive PEFC Chain-of-Custody certifikat. Stora Enso Skog och Sydved AB är också FSC Controlled Wood-certifierade. Nymölla Bruk är certifierat enligt Chain of Custody för både FSC, gäller även för Controlled Wood, och PEFC. Både Sydved AB och Stora Enso Skog AB erbjuder även skogsbrukscertifiering inom ramen för sina paraplycertifikat till privata skogsägare och skogsentreprenörer. Stora Ensos målsättning är att koncernens samtliga fiberkällor ska anskaffas i enlighet med koncernens Stora Enso s policy for the sustainable sourcing of wood and fibre, and land management, se vidare på www.storaenso.com. Under 2015 använde Nymölla bruk cirka 1,4 miljoner m 3 fub rundved och sågverksflis. Den svenska andelen var ca 90 % och importen stod för ca 10 %. Den importerade veden kommer huvudsakligen från Tyskland, Polen och Baltikum. Spårbarhet av virke Stora Ensos virkesanskaffningsenheter använder spårbarhetssystem för att dokumentera och verifiera virkets ursprung. Spårbarhet är ett av Stora Ensos viktigaste verktyg 10 Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk
Vedråvara Nymölla Bruk 2015 Fastkubikmeter under bark Mängd (m 3 fub) Barrved 1 085 800 Gran 432 200 Tall 185 200 Lärk 6 200 Sågverksflis (barr) 462 200 Lövved 288 000 Bok 227 800 Asp 59 900 Björk 300 Totalt 1 373 800 2500 Förbrukning av olika bränsleslag, GWh/år 1 GWh ~ 100 m 3 oljeekvivalenter 2000 1500 1000 500 0 Fossila bränslen Externa biobränslen Interna biobränslen 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 600 Elkraftsförsörjning, GWh/år 500 400 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Köpt elkraft Internt producerad elkraft 2013 2014 2015 sultat 2015 och trender för att säkerställa att fiberkällorna är acceptabla och lagliga. År 2015 var 100 procent av allt virke som användes i Nymölla Bruk spårbart. Vatten Färskvattnet till processen tas från Skräbeån som avvattnar Ivösjön. Knappt en kubikmeter vatten per sekund tas ut från Skräbeån. Nymölla Bruk har enligt beslut i vattendomstolen rättigheten och skyldigheten att reglera vattennivån i Ivösjön och flödet i Skräbeån. Avloppsvattnet leds efter rening i avloppsreningsverket ut i Hanöbukten via två parallellt liggande tuber, som är 3,4 kilometer långa. taget självförsörjande på värmeenergi och till cirka 40 procent avseende elenergi. Energianvändningen på Nymölla Bruk motsvarar knappt 0,5 procent av Sveriges totala energianvändning. Nymölla Bruks bränslebehov täcktes 2015 till 93 procent av förnybara biobränslen. Resterande behov täcktes av fossila bränslen, det vill säga olja och gasol. Fjärrvärmeproduktionen för leverans till Bromölla och Sölvesborg uppgick under 2015 till 91 GWh. Internt producerad el uppgick till 190 GWh och köpt el upp gick till 278 GWh. Total elförbrukning var således 468 GWh vilket var den lägsta elkraftsförbrukningen på många år. Energianvändning Energimässigt är det fördelaktigt att ha både massa- och papperstillverkning på samma plats, eftersom vi kan utnyttja massafabrikens energiöverskott i pappersbruket. Nymölla Bruk har dessutom egen energiproduktion. Vi är praktiskt Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk 11
Skräbeån är Nymölla Bruks vattentäkt. Dammluckorna reglerar nivån i Ivösjön och flödet i ån. Kemiska produkter Processkemikalier används både i massa- och papperstillverkningen. Dessutom används kemikalier av anläggningsoch underhållsavdelningen samt vid avloppsvatten- och slambehandlingen. Kemikalier måste godkännas av företagets kemikaliegrupp innan inköp får ske. Kemikaliegruppen bedömer kemikalierna från säkerhets-, hälso-, och miljösynpunkt. Kemikaliegruppen utövar produktvalsprincipen, vilken innebär att man ska undvika att använda kemiska produkter som kan ersättas med produkter som är mindre farliga. Under 2015 har inget utbyte av märkningspliktiga produkter skett. Försurning av mark och vatten Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) och kväveoxider (NO X ) Vid kemikalieåtervinningen i massafabriken förbränns tjockluten i återvinningspannorna och svaveldioxid (SO 2 ) bildas. Rökgaserna renas från svaveldioxid i speciella rökgastvättar, s.k. venturiskrubbrar. Reningsgraden är mer än 99 procent. Vid förbränning bildas också kväveoxider (NO X ), dels från bränslets kväveinnehåll, dels från förbränningsluftens kväve. Utsläppet av NO X reduceras genom styrning av förbränningsluften och genom att man sprutar in urea, varvid kväveoxid reagerar med urean och kvävgas bildas. Låga utsläpp får vi vid hög och jämn produktion och vid hög tillgänglighet på reningsutrustningarna. Under 2015 ökade utsläppen av SO 2 något och utsläppen av NO X minskade jämfört med föregående år. Ökningen av SO 2 -utsläppen beror huvudsakligen på driftsstörningar i fastbränslepannan. 12 Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk
Kolets kretslopp i skogsindustrin Den globala uppvärmningen beror på att växthusgaser samlas i atmo sfären. Detta beror till stor del på användningen av fossila bränslen. Kol lagras vidare i trä-, pappers-, och kartongprodukter. Dessa produkter kan återvinnas och/eller i slutet av deras livscykel brännas för att generera bioenergi. Hållbart skötta skogar binder koldioxid (CO 2 ) från atmosfären och lagrar det som kol. Kol lagras i virket. Stora Ensos bruk använder en hög andel bioenergi i produktionen. Bioenergi frigör ickefossil CO 2, vilket innebär att den är kolneutral. Fossil CO 2 frigörs när fossila bränslen används. 700 600 500 400 300 200 100 0 700 600 500 400 300 200 100 Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ), ton/år 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utsläpp av kväveoxider (NO X ), ton/år 2015 Klimatpåverkan - växthuseffekt Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) Skogsindustrins verksamhet medför ett nettoupptag av växthusgasen koldioxid. Skogen tar upp mer koldioxid från luften än vad skogsindustrin släpper ut. Produkterna som skogsindustrin tillverkar bidrar indirekt till utsläpp av koldioxid vid transporter och efter användandet, då de bränns eller förmultnar. Det är dock förbränningen av fossila bränslen som ökar halten koldioxid i atmosfären och som bidrar till ökad växthuseffekt. Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen sker vid förbränning av olja och gasol samt från transporter. Nymölla Bruk levererar rökgaser till tillverkaren av fyllmedel, PCC. Tillverkaren finns på fabriksområdet. Vid tillverkningen av PCC, fälld kalciumkarbonat, används rökgasernas innehåll av koldioxid. Vid PCC-tillverkningen absorberas mer koldioxid än vad som släpps ut vid förbränningen av fossila bränslen vid Nymölla Bruk. Stora Enso AB har också tecknat ett avtal om att enbart köpa el från klimatneutrala källor och detta avtal gäller från och med 2008. 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk 13
Utsläpp till luft och vatten 2015 Nymölla Bruk har tillstånd för verksamheten enligt miljöbalken. Tillståndet från Miljödomstolen är förknippat med villkor. Utsläpp till luft Parameter Enhet Utfall 2015 Villkor 1) SO 2 Ton/år 608 700* SO 2 Kg/ton massa 2) 2,0 3) 2,2** SO 2 Kg/ton slutprodukt 4) 1,4 - NO X Ton/driftdygn 1,6 1,9*** NO X Kg/ton slutprodukt 4) 1,3 - Stoft (fastbränslepannan) mg/nm 3 tg (6 % O 2 -halt) 35 60**** CO 2 (fossilbränslebaserad) Ton/år 0 - CO 2 (biobränslebaserad) Ton/år 699 785 - Utsläpp till vatten (Hanöbukten) Parameter Enhet Utfall 2015 Villkor*** Suspenderade ämnen (GF/A) Ton/driftdygn 2,5 4 Suspenderade ämnen (GF/A) Kg/ton slutprodukt 4) 2,1 - COD Ton/driftdygn 36 45 COD Kg/ton slutprodukt 4) 31 - Totalfosfor Kg/driftdygn 28 50 Totalfosfor Kg/ton slutprodukt 4) 0,024 - Totalkväve Kg/driftdygn 239 500 Totalkväve Kg/ton slutprodukt 4) 0,21 - Avloppsvattenflöde m 3 /driftdygn 5) 82 569 - Avloppsvattnets ph 8,2-1) Utsläpp och villkor omfattar både utsläpp från processen och från energiproduktion. 2) Kg per ton massa inklusive bidrag från papperstillverkning utom vid underhållsstopp i massafabriken. Massaproduktionen uppgick år 2015 till 301 928 ton. 3) Kvartalsmedelvärdena var 2,0 kg/ton massa, 2,1 kg per ton massa, 2,0 kg per ton massa och 2,0 kg per ton massa. 4) Slutprodukt = producerad avsalumassa + utpackad pappersproduktion. Mängden slutprodukt uppgick 2015 till 425 367 ton. 5) Varav 5779 m 3 /driftdygn är kylvatten. * gränsvärde ** riktvärde som kvartalsmedelvärde *** gränsvärde som årsmedelvärde. **** riktvärde vid besiktning. Syreförbrukning Utsläpp av organiska ämnen (COD) Nymölla Bruk har satsat stora resurser på att minska utsläppen av organiska ämnen. I aktivslamanläggningen, där avloppsvattnet renas, reduceras COD, kemisk syreförbrukning, med ca 80 procent. Genom ultrafiltreringsanläggningen för blekeriavloppsvatten avlägsnas framförallt svårnedbrytbara ämnen. COD anger syrebehovet för att bryta ner både de lätt- och svårnedbrytbara ämnena. Under 2015 ökade utsläppen av COD och suspenderade ämnen på grund av driftstörningar i avloppsvattenreningen. 14 Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk
16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 1 200 1 000 800 600 0 Utsläpp av organiska ämnen (COD), ton/år 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Suspenderade ämnen (GF/A), ton/år 2015 Övergödning av mark och vatten Utsläpp av fosfor och kväve Närsalterna kväve och fosfor härstammar från veden och från tillsatskemikalier. I aktivslamanläggningen tillsätts även en kontrollerad mängd kväve och fosfor som näring till mikroorganismerna för att reningen av avloppsvattnet ska fungera optimalt. Utsläpp av kväve till luften i form av kväveoxider bidrar också till övergödning. Utsläppen av kväve och fosfor under den senaste tioårsperioden har varierat. Detta är till stor del beroende på problem med slamflykt i aktivslamanläggningen. Många åtgärder har genomförts som bidrar till att slamflyktsproblematiken nu kan minskas. Som exempel kan nämnas att rent överskottsvarmvatten leds förbi aktivslamanläggningen sommartid för att säkerställa att temperaturen i reningsanläggningen inte blir för hög. Under 2015 ökade utsläppen av närsalter på grund av driftstörningar i avloppsvattenreningen. 400 200 160 140 120 100 80 60 40 20 0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 500 400 300 200 100 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Av diagrammet framgår att avfallet till kommunal tipp har minskat under många år. Nymölla Bruk ansvarar för att reglera vattennivån i Ivösjön. Kväve (tot-n), ton/år Fosfor (tot-p), ton/år Avfall till kommunal deponi, ton/år 2015 2015 2015 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Påverkan på havsmiljön Nymölla Bruk har utfört analyser av havsvattnet sedan fabriksstarten i början av 1960-talet fram till 1991. Sedan 1991 samordnar Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten kontrollen i västra Hanöbukten. Varje år undersöks havsområdet utanför Nymölla. I undersökningsprogrammet ingår både kemisk-fysikaliska undersökningar av havsvattnet och undersökningar av djur- och växtlivet i havet. Dessa kontroller har bland annat visat att syreförhållandena är goda i Nymöllas utsläppsområde. Undersökningarna visar inget som tyder på att hälsotillståndet för fiskar i havsområdet utanför Nymölla påverkas negativt av företagets utsläpp. Avfall och restprodukter De dominerande restprodukterna på företaget är kokeriavlut, bark och aska samt slam från avloppsvattenrening. En stor del återvinns, främst genom kemikalie- och energiåtervinningssystemen. Nymölla Bruks kokkemikalier återvinns till minst 95 procent. Cirka 12 200 ton aska från fastbränslepannan levererades under 2015 till anläggningsändamål. På Nymölla Bruk källsorteras en rad restprodukter, bland annat brännbart avfall, trä, papper, metall samt farligt avfall. Det källsorterade materialet levereras till återvinningsföretag för materialåtervinning eller energiutvinning. Det farliga avfallet uppgick till 57 ton 2015 och bestod till övervägande del av spillolja som förbränns i fastbränslepannan. Övrigt farligt avfall hämtas av godkänd transportör, som transporterar avfallet till godkända företag för slutbehandling. Det som inte kan materialåtervinnas eller energiutvinnas deponeras på kommunal deponi. Deponiresten 2015 uppgick till 54 ton. Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk 15
Transporter Var tredje år genomförs en miljöutredning för de transporter som Nymölla Bruk ger upphov till både direkt och indirekt. Utredningen visar att den största miljöpåverkan från indirekta transportaktiviteter hänför sig till vedråvaran, kemiska produkter och pappersprodukter. Transporterna av vedråvaran ombesörjs av Sydved AB. Veden levereras med lastbil till Nymölla. Transporterna av pappersprodukterna från Nymölla Bruk sker i huvudsak med lastbil, fartyg och järnväg till utländska kunder, medan transporter till svenska kunder endast sker med lastbil. Det totala transportarbetet (ton*km) under 2015 fördelade sig på transportslagen 61 % fartyg, 32,5 % lastbil och 6,5 % tåg. Stora Enso Logistics utvecklar och upphandlar transporttjänster för koncernens produkter. Kravställande vid upphandling, uppföljning av krav och miljökonsekvensanalyser ingår i uppdraget. Stora Enso äger inga egna transportmedel. I princip alla transporter utanför anläggningens område utförs av underleverantörer. Leverantörer av de kemiska produkter och emballage som bruket använder ansvarar för transporterna, som sker med lastbil, tåg eller lastfartyg. Buller Buller härrör främst från vedhanteringen, renseriet, flistransporterna, venturisystemet för koksyraberedningen samt byggnads- och reparationsarbeten utomhus. Framförallt nattetid kan buller från processer och från fordon på fabriksområdet eller fordon på väg till och från fabriken upplevas störande för boende i närområdet. Under 2004-2006 har bullerdämpande åtgärder utförts på ett 80-tal bullerkällor. Även under 2013 utfördes bullerdämpande åtgärder. Buller mäts normalt en gång per år i fem kontrollpunkter i närområdet. Resultaten från bullermätningarna 2015 visar att bullervillkoret på 50 db(a) innehölls i alla mätpunkterna. Stoft Stoft uppkommer i huvudsak vid förbränning i fastbränslepannan. Stoftet består av flygaska från barkförbränningen samt sot. Rökgaserna renas med både elfilter och skrubber (rökgastvätt). Freoner Freoner är ett samlingsbegrepp för gaser som på Nymölla Bruk används som köldmedier i luftkonditioneringsutrustning. Freoner är växthusgaser och vissa påverkar även ozonskiktet. Läckaget av köldmedel som inte påverkar ozonskiktet uppgick 2015 till 50 kg. Spån Spån uppkommer när stockarna huggs till flis. När flis blåses till flisstacken kan spån spridas till omgivningarna och vid hård vind även direkt från flisstacken. Enligt villkor ska flisblåsningen stoppas eller ske via cyklon vid vindstyrkor över 5 m/s då vinden ligger mot Nymölla samhälle, om det är processtekniskt möjligt. Under 175 timmar stoppades inte flisblåsningen trots vindförhållandena eftersom det inte var processtekniskt möjligt. Lukt Framförallt svavelföreningar, såsom svavelväte och organiska svavelföreningar, kan ge upphov till luktobehag. Dessa ämnen uppkommer dels i processen, dels i den externa avloppsvattenreningen. Leverantörer, transportörer och entreprenörer Leverantörer, transportörer och entreprenörer är viktiga för Nymölla Bruk. Genom att inkludera miljökrav i avtal med transportörer och undersöka leverantörernas agerande på miljöområdet verkar vi för att de utvecklar sitt eget miljöarbete. Miljöekonomi Under 2015 uppgick miljö- och energiinvesteringarna till cirka 27 miljoner kronor. Driftkostnaderna och de administrativa kostnaderna (personal, energi, kemikalier och underhåll), avskrivningar samt forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick sammanlagt till 75 miljoner kronor. Intäkterna, i form av försäljning av källsorterat material, uppgick till 0,6 miljoner kronor. Externa klagomål 2006 2015 I tabellen visas klagomål anmälda till Nymölla Bruks portvakt, länsstyrelsen eller miljö- och hälsoskyddskontoret i Bromölla kommun och rapporterats vidare till företaget. 16 Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk
När kartongerna med A4-papper har staplats och plastats in, etiketteras pallen med hjälp av en robot. Resultat av bullermätningar 2006 2015 Ekvivalent ljudnivå, db(a) Kontrollpunkt 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Vinkelvägen 1, Nymölla 48 48 47 50 50 49 49 50 49 49 Samlingslokalen, Nymölla 48 50 49 50 50 49 52 50 49 48 Massavägen 7, Nymölla 50 1) 50 46 49 48 48 46 50 45 46 Massavägen 1, Nymölla 50 1) 51 1) 49 48 47 48 46 50 45 48 Sommarstugeområdet, Oxudden 30 36 38 34 38 37 46 37 35 35 1) Vid mättillfället kunde ett betydande bidrag av buller från Skräbeån uppfattas. Resultat av externa klagomål 2006 2015 Klagomål, antal Årtal 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Lukt 5 3 8 8 3 2 9 3 6 14 Spånnedfall 3 1 1 6 3 7 7 10 4 Buller 3 8 10 5 5 4 2 2 1 7 Buller från trafik - 4 - - - - - - - - Nedfall skorstenar - - - - - 1 12 24 6 1 Askflykt - - - - - 1 2 2-1 Gasutsläpp - 1 - - - - 1 1-1 Övrigt - - 2 - - 4 2-1 - Summa klagomål 11 17 21 19 11 12 35 39 24 28 Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk 17
Granskningsutlåtande DNV GL Business Assurance,är en av SWEDAC ackrediterad miljökontrollant (ackrediteringsnummer 1053) enligt EMAS. DNV GL har granskat Stora Enso Paper AB, Nymölla Bruk och konstaterat att företaget har ett miljöledningssystem som uppfyller kravet i EMAS-förordningen (nr 1221/2009). DNV GL har även granskat miljöredovisningen och funnit den vara korrekt och tillräckligt detaljerad för att uppfylla kraven i EMAS. Solna, 2016-06-01 Ann-Louise Pått Ledningens representant DNV GL Business Assurance Nästa miljöredovisning Nästa miljöredovisning beräknas utkomma i maj år 2017. Beställning av miljöredovisningar Nymölla Bruks miljöredovisning kan beställas från Stora Enso Paper AB, Nymölla Bruk, 295 80 Nymölla, tel: +010 46 440 00, e-post: info.nymolla@storaenso.com. Information Nymölla Bruks miljöredovisning och Stora Ensos hållbarhetsredovisning finns på www.storaenso.com. Stora Ensos policydokument, principer och praxis, finns på www.storaenso.com. För mer information om Sydved besök www.sydved.se. Kontaktpersoner på Nymölla Bruk Ola Petersson Miljöchef Tfn. 010 46 741 27 E-post: ola.petersson@storaenso.com Margareta Almberg Ingenjör, teknisk kundservice Tfn. 010 46 744 81 E-post: margareta.almberg@storaenso.com Hans Lindström Miljöingenjör Tfn. 010 46 742 81 E-post: hans.lindstrom@storaenso.com Produktion: Nymölla Bruk. Grafisk produktion: t&t information ab, Kristianstad. Foto: Stora Enso, Nymölla Bruk och Fotograf Fredrik. Papper: MultiFine 130 g/m 2 (inlaga) och MultiCopy 160 g/m 2 (omslag). Tryck: MixiPrint AB, Olofström 2016. 341 388 18 Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk
Ordförklaringar Biobränslen Chain-of-Custody certifikat Controlled wood CO 2 COD db(a) EDTA EMAS Extraktivämne FSC GWh Indunstning ISO 14001 Lignin m 3 fub m 3 oe MW NO X OHSAS 18001 PCC PEFC Recipient SO 2 Suspenderade ämnen (GF/A) TCF Tjocklut Totalfosfor Totalkväve Transportarbete Tunnlut (kokeriavlut) Villkor Växthuseffekt Bränslen från förnybara råvaror såsom bark, flis, och tjocklut. Certifikat som visar att spårbarhetssystem finns som säkerställer fiberns ursprung i alla produktionsled från skogen till färdig produkt. Begrepp som anger att vedens ursprung är kontrollerad enligt FSC -standard. Koldioxid bildas vid förbränning av organiskt material, t ex kol och olja, och är den viktigaste växthusgasen, d.v.s. den bidrar till att stegra den så kallade växthuseffekten. Chemical Oxygen Demand. Kemisk syreförbrukning, mått på halten organiska ämnen som är kemiskt nedbrytbara. Vid nedbrytning förbrukas syre av den organiska substansen (vedämne mm.) som finns i avloppsvattnet. Decibel A. Mått på A-vägd ljudnivå. Med s.k. vägningsfilter A fås en vägd ljudnivå i vilken man tagit hänsyn till hörselns egenskaper. Etylendiamintetraättiksyra. Används som komplexbildare vid klorfri blekning för att binda metaller. Eco Management and Audit Scheme är en EU-förordning om frivilligt införande av miljöledningssystem. Hartser och aromatiska oljor som finns i veden, till exempel kåda. Forest Stewardship Council är en certifiering av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk. Gigawattimme (1 miljard wattimmar). Avdrivning av vatten och andra flyktiga ämnen från tunnlut genom tillförsel av värmeenergi. På detta sätt höjs torrhalten på tunnluten så att tjocklut erhålls. Internationell standard innehållande specificerade krav på miljöledningssystem. Vedämne som utgör cirka 30 procent av det totala vedinnehållet. Ligninet löses ut i kokningsprocessen. Fastkubikmeter under bark, d.v.s. den verkliga volymen av en hel stam eller stamdel utan bark. Kubikmeter oljeekvivalenter. Omräkning av olika bränslens energimängd till motsvarande mängd olja. Megawatt (1 miljon watt) Samlingsbegrepp för kväveoxider som uppkommer vid förbränning. Vid nedfall bidrar NO X till försurning av mark och vatten. Utsläpp av NO X bidrar även till övergödning och kan dessutom reagera med solljus och bilda marknära ozon. Internationell standard innehållande krav på ledningssystem för arbetsmiljö. Precipitated calcium carbonate eller fälld kalciumkarbonat är ett fyllmedel som används i papper för att få en högre opacitet dvs. mindre genomskinlighet. Program for the Endorsement of Forest Certification schemes är ett internationellt system för certifiering av i första hand familjeskogsbruk. Hav, sjö, vattendrag eller atmosfär som är mottagare av utsläpp. Svaveldioxid. Svaveloxider bildas vid bl.a. förbränning av svavelhaltiga bränslen såsom kol och olja. Svaveloxider bidrar till försurning av mark och vatten. Anger den mängd partiklar, t.ex. fiber, krita och mikroorganismer i avloppsvattnet, som kan avskiljas genom filtrering på ett glasfiberfilter med poröppningen 10 µm. (Totally Chlorine Free). Massa blekt utan användning av klorhaltiga kemikalier. Tunnlut som koncentrerats genom indunstning. Summan av löst oorganiskt fosfor, polyfosfater, löst organiskt fosfor samt partikulärt bundet organiskt och oorganiskt fosfor. Höga fosforhalter i vatten leder till förhöjd biologisk aktivitet och algtillväxt, så kallad övergödning. Summan av organiskt kväve, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve. Höga kvävehalter i vatten leder till förhöjd biologisk aktivitet och algtillväxt, så kallad övergödning. Ett internationellt använt begrepp för alla transportslag (väg-, sjö-, luft- och järnvägstransporter) som anger tonkilometer det vill säga antal ton som transporterats en viss sträcka i kilometer. Kokvätska med utlöst vedsubstans och kokkemikalier som avskiljts från pappersmassan i tvätteriet. Villkor, t.ex. utsläppsvillkor, för verksamheten som för Nymölla Bruks del fastställs av mark- miljödomstolen. Nymölla Bruks villkorsvärden är antingen riktvärden eller gränsvärden. Vid överträdelse av ett riktvärde ska samråd ske med tillsynsmyndigheten och åtgärder vidtas för att klara riktvärdet. Överträdelse av ett gränsvärde kan leda till åtal för brott mot miljöbalken. Atmosfärens naturliga förmåga att absorbera värmestrålning från jordytan, d.v.s. samma verkan som glasrutorna i ett växthus. Naturlig växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Förstärkningen av växthuseffekten beror framförallt på att luftens halt av koldioxid blir allt högre på grund av eldning med fossila bränslen som kol och olja. Förstärkt växthuseffekt innebär att temperaturen på jorden höjs, vilket i sin tur kan orsaka klimatförändringar. Miljöredovisning 2015 Nymölla Bruk 19
Stora Enso Paper Veitsiluoto Oulu Kvarnsveden Anjala Hylte Nymölla Langerbrugge Kabel Maxau Sachsen Dawang Suzhou Newsprint Book Super calendered Coated Office Stora Enso i sammandrag 2015 Stora Enso är en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial, träprodukter och papper. Bland våra kunder finns förläggare, detaljhandlare, varumärkesägare, tryckerier, kartongtillverkare, grossister, konverterare, snickerier och byggföretag. Vårt mål är att ersätta fossilbaserade material genom att skapa och utveckla nya produkter och tjänster som bygger på trä och andra förnybara material. Vi menar att allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av träd imorgon. Vårt fokus ligger på fiberbaserade förpackningar, plantagebaserad massa, innovationer inom biomaterial och hållbara bygglösningar. Företaget har cirka 26 000 medarbetare i över 35 länder och är börsnoterat i Helsingfors och Stockholm. Vår omsättning 2015 uppgick till 10,0 miljarder EUR och det operativa rörelseresultatet till 915 MEUR. Vi använder och utvecklar vår kompetens inom förnybara material både för att möta kundernas behov och många av dagens globala utmaningar i fråga om råvaror. Våra produkter är ett klimatvänligt alternativ till många produkter tillverkade av icke förnybara material och ger ett mindre kolavtryck. Att ta ansvar att skapa värde för människorna och vår planet ligger till grund för vårt sätt att tänka och vårt förhållningssätt i varje aspekt av vår verksamhet. Division Paper Division Paper tillhandahåller förstklassiga papperslösningar för tryckta medier och kontorsbruk. Det breda urvalet omfattar papper som tillverkats av återvunna och nya träfibrer. Kunderna är i första hand förläggare, detaljister, tryckerier, grossister, konverterare och leverantörer av kontorsvaror. Bruken ligger huvudsakligen i Europa, men även i Kina. Tre av bruken tillverkar papper av 100 procent återvunnen fiber. Stora Enso Paper AB Nymölla Bruk 295 80 Nymölla Tel. 010 46 440 00 www.storaenso.com/nymolla