Verkstadsindustriprojekt 2002-2003 - Information till dig som bedriver verkstadsindustri i
Verkstadsindustriprojekt Västmanland län 2002-2003 Länsstyrelse och kommunerna i s driver under hösten 2002 och våren 2003 ett gemensamt länsprojekt med tillsyn inom verkstadsindustrin. Under våren 2003 kommer du eventuellt få besök av ditt lokala miljökontor i den kommun du bedriver din verksamhet. Detta material är tänkt som ett hjälpmedel för dig som verksamhetsutövare att kunna förbereda dig inför en eventuell inspektion. Materialet består först av en checklista som ligger till grund för inspektionen. Checklistan är indelade i fyra delar. Del 1: Övergripande frågor om verksamhetsutövaren, viktiga uppgifter som miljökontoren kan behöva. Del 2: Övergripande frågor som kartlägger den miljöpåverkan verksamhetsutövaren har. Del 3: Frågor angående hantering och förvaring av kemikalier. Del 4: Frågor angående hantering och förvaring av farligt avfall. Efter checklistan följer ett dokument som heter Gemensamma bedömningsgrunder för verkstadsindustriprojektet. Detta fungerar som ett verktyg för att få en liknande bedömning inom länet när det gäller hantering och förvaring av kemikalier och farligt avfall. Det är bra om du läser igenom detta material och funderar på om det är något som du behöver åtgärda inom din verksamhet. Vid frågor kontakta tillsynsmyndigheten.
Bakgrund om företaget Anläggningsnamn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefonnummer: Faxnummer: E-postadress: Organisationsnummer: Kontaktperson: Kontaktpersons telefonnummer: Huvudman: Huvudmans utdelningsadress: Huvudmans postnummer och ort: Koder utifrån SNI 1) : Fastighetsbeteckning: Fastighetsägare: Fastighetsägares utdelningsadress: Fastighetsägares postnummer och ort: Miljöpåverkan Utsläpp till luft Ja Nej Kommentar Finns processer där stoft uppkommer (slipning, blästring mm)? Finns punktutsug vid maskinerna? Finns reningsutrustning? Finns processer där svetsrök uppkommer? Finns punktutsug där svetsning genomförs? Finns reningsutrustning (stoft ex järnoxider, manganoxider, fluorider samt gaser ex kväveoxider, kolmonoxid, och ozon)? Finns processer där lösningsmedelsångor uppkommer (lackering, avfettning med petroleumbaserade och klorerade avfettningsmedel)? Finns punktutsug vid maskinerna? Finns reningsutrustning (kolväten mm)? Utsläpp till vatten Finns avfettningsbad anslutna till avlopp? Finns sköljbad efter avfettningskar anslutna till avlopp? Finns golvbrunnar anslutna till avlopp i lokalen? Förekommer skärande bearbetning där spån uppkommer? Spån hanteras så att skärvätska får rinna av i uppsamlingskärl Spån centrifugeras för att återvinna olja Spånen förvaras i täta system utan avrinning till omgivningen
Sker lackering inom verksamheten? Sker utsläpp från sprutboxar i form av ridåvatten? Sker utsläpp från sprutboxar i form av vatten från rengöring? Sker trumling eller våtblästring inom verksamheten? Sker utsläpp av vatten innehållande partiklar? Vad gör man med vatten från rengöring av lokalen? Kemikalier Kemikalier Ja Nej Kommentar Finns en aktuell kemikalieförteckning?* Redovisas årlig förbrukning av kemikalierna i förteckningen?* Redovisas användningsområdet för respektive kemikalie i förteckningen?* Finns aktuella varuinformationsblad? Finns rutiner för utsortering av lagrade kemikalier som ej används? Är samtliga kemikalier märkta? Förvaras kemikalier inomhus på tät yta utan golvavlopp? Finns invallning där flytande kemikalier förvaras? Om ett spill sker i lokalen, kan det säkerställas att innehållet i det största förvaringskärlet, förslagsvis plus 10%, ej lämnar lokalen/invallningen? Förvaras kemikalier utomhus? (undantaget kemikalier i cisterner) Finns ansvarig för inköp av kemikalier? Finns kemikalier som omfattas av OBS- och Begränsningslistan? Arbetar man med att byta ut produkter innehållande ämnen från OBS eller begränsningslistan? Arbetar man på annat sätt med att byta ut miljö- och hälsofarliga kemikalier? Underrättas tillsynsmyndigheten om driftstörning el liknande som kan leda till olägenhet för människors hälsa och miljön?* Finns cisterner (om ja, skriv antal i kommentarer) Importerar verksamheten kemiska produkter Är dessa produkter anmälda till produktregistret Överlåter verksamheten kemiska produkter Användning av lösningsmedel Vilka mängder organiska lösningsmedel används i verksamheten (kg/år)? Hur stor andel, i kg, är aromatiska lösningsmedel (kg/år)? Återvinns lösningsmedel? Vilka mängder skärvätskor eller processoljor används i verksamheten (kg/år)?
Farliga avfall Egenkontroll Ja Nej Kommentar Finns förteckning över det farliga avfall som uppkommer inom verksamheten? Finns EWC-kod på det farliga avfallet som uppkommer inom verksamheten? Har mottagaren tillstånd att hantera farligt avfall? Har transportören tillstånd att transportera farligt avfall? Finns bekräftelse på att det farliga avfallet har kommit fram till mottagaren? Sparas anteckningarna om det farliga avfallet i minst fem år? Kan de sparade anteckningarna på ett enkelt sätt delges tillsynsmyndigheten? Upprättas och undertecknas transportdokument av avfallslämnaren?* Vid egentransport av farligt avfall: är transporten, enligt 34 avfallsförordningen, anmäld till länsstyrelsen?* Pågår förändringsarbete med att minska mängden farligt avfall som uppkommer inom verksamheten? Förvaring av farligt avfall Förvaras avfallet oåtkomligt för obehöriga? Finns lämpligt absorbtionsmedel? Är avfallet märkt? Är golvet/marken tät? Finns invallning där flytande avfall förvaras? Om ett spill sker i lokalen, kan det säkerställas att innehållet i det största förvaringskärlet, förslagsvis plus 10%, ej lämnar lokalen/invallningen? Förvaras det farliga avfallet på så sätt att det kan reagera med andra kemikalier i lokalen/ inom invallningen? Blandas olika typer av farligt avfall? Är emballagen i bra skick? Finns avlopps- eller dagvattenbrunnar inom lastnings- och förvaringsutrymmen? Finns påkörningsskydd där påkörningsrisk finns? Är förvaringsplatsen nederbördsskyddad vid utomhusförvaring? Sker lagring frostfritt där så krävs? * Punkten omfattas av förordning 1998:950 om miljösanktionsavgifter
Gemensamma bedömningsgrunder för Verkstadsindustriprojekt Detta är de gemensamma krav och bedömningsgrunder som ska användas under verkstadsindustriprojektet. De kan även användas vid tillsyn av andra verksamheter. Bedömningsgrunderna belyser områdena förvaring och hantering av kemikalier och farligt avfall. Allmänt om hantering och förvaring av kemikalier och farligt avfall All hantering av kemiska produkter och farligt avfall ska ske på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten, grundvatten eller byggnad inte kan ske. En säker avfalls- och kemikaliehantering bygger ofta på en kombination av tekniska skyddsanordningar, en väl genomtänkt kontroll, en klar ansvarsfördelning och hög kunskapsnivå inom företaget. Vissa åtgärder av planeringskaraktär är också viktiga. Det gäller att optimera lagringsvolymer i förhållande till produktion/användning och transporter, så att vare sig onödigt stor volym lagras eller onödigt många transporter sker. Förvaringsplatsen Kemikalier och farligt avfall ska förvaras på en plats dit obehöriga inte har tillträde. I de allra flesta fall är det säkrare ur miljösynpunkt att förvara kemikalier och farligt avfall inomhus än utomhus. Vid utomhusförvaring ska förvaringsplatsen vara inhägnad eller förvaring ske i låst utrymme. Frostkänsliga kemikalier ska förvaras inomhus. All förvaring av kemikalier och farligt avfall ska ske på ytor som är ogenomsläppliga och som är utformade så att spill och förorenat vatten kan samlas upp och tas om hand. Materialet i ytorna måste tåla de kemikalier som förvaras samt underhållas så att ytorna hela tiden är täta. Vad som kan räknas som täta material beror på vad som förvaras och hanteras. Betong är ett vanligt material som är beständigt mot de flesta kemikalier. Betongens beständighet beror på dess kemiska uppbyggnad och dess fysikaliska struktur. Tätheten påverkas starkt av vattencementtalet, ett lågt vattencementtal är mer beständigt i aggressiv miljö. Betongen bör vara frostbeständig och ha hög lufthalt. Ren betong är dock svår att hålla ren och vissa kemikalier kan tränga in i materialet. Det är därför lämpligt att lägga på ett tåligt ytskikt. Epoxi är lämpligt vid förvaring av alkaliska och neutrala kemikalier. För att klara även sura kemikalier kan epoxin beläggas med ett extra ytskikt av polyester. Beläggningsmaterialen kan i sig medföra miljörisker och en avvägning måste givetvis göras mellan miljörisken med materialet och den vinst som uppnås vid säkrare förvaring. Asfalt ger inte en helt tät yta och är känslig mot lösningsmedel och oljeprodukter. Viktigt att tänka på är att kemikalier och avfall bör förvaras åtskilt. Detta för att minska risken för sammanblandning och olyckor. Det är särskilt viktigt att farligt avfall lagras på betryggande avstånd från brandfarliga varor.
Platsen för lagring av kemikalier och farligt avfall bör väljas så att risken för påkörning minimeras. Där det ändå finns risk för påkörning ska påkörningsskydd anordnas. Påkörningskyddet bör utformas med hänsyn till den löpande verksamheten och framkomlighet samt dimensioneras beroende på typ av fordon som förekommer på platsen och vilka hastigheter som förväntas. Påkörningsskydd kan anordnas i form av räcke, mur, betongblock, jordvall, dike mm. Hanteringsytor Ytor där kemikalier och farligt avfall hanteras ska ske på ytor som är ogenomsläppliga och som är utformade så att spill och förorenat vatten kan samlas upp och tas om hand. Generellt accepteras ett betonggolv som hanteringsyta men det är viktigt att rätt absorbtionsmedel finns på platsen. Betongens beständighet är dock viktig att tänka på. Golvbrunnar / Dagvattenbrunnar Ytor för förvaring och hantering av kemikalier och farligt avfall ska sakna golvbrunnar anslutna till dag- eller spillvattennät. Befintliga brunnar bör sättas igen permanent eller anslutas till en tät uppsamlingstank. Vid stora problem att genomföra sådana ändringar kan andra alternativa lösningar accepteras, men en bedömning måste ske från fall till fall. Exempel på alternativa lösningar är: En gjuten kant av betong runt golvbrunnen som gör det möjligt att avleda tvättoch spolvatten. Denna lösning får endast användas under förutsättning att det tvätt- och spolvatten som kan uppstå i lokalen kan släppas ut utan risk. Tättslutande, låsbart lock med gummipackning. En risk med detta är att brunnen kan lämnas öppen. Detta handlar om rutiner och saknas godtagbara rutiner inom företaget kan låsbart lock vara svårt att acceptera. Där hantering uteslutande omfattas av oljor kan en golvbrunn accepteras om den är ansluten till oljeavskiljare. Observera att emulgerad olja i skärvätska avskiljs dåligt och kan även påverka andra oljor. När det endast är oljeutsläpp i mindre omfattning som kan inträffa så kan speciella golvbrunnar installeras, som stänger sig själv när det kommer olja i dem. När emulgerade oljor hanteras i lokalen kan detta inte godtas. Sker förvaringen utomhus får inte dagvattenbrunnar finnas i närheten om det finns risk att kemikalier eller avfall kan rinna ner i brunnen eller fasta kemikalier eller avfall kan sköljas ner med regnvatten. Dagvattenbrunnar inom områden för lastning eller lossning ska sättas igen. I undantagsfall kan de förses med tätningar eller kragar när hantering av kemikalier ska ske. Tätningarna ska tydligt visa om de är stängda eller öppna. Invallning och nederbördsskydd Kemikalier och farligt avfall i flytande form ska förvaras inom invallning. Storleken på invallningen ska vid läckage kunna rymma den största behållarens volym med god marginal. Invallningens material ska vara tätt och kunna motstå de produkter som ska lagras. Även skarvar och fogar måste vara täta. Förrådsrummet kan fungera som invallning under förutsättning att det saknar golvavlopp, skarv mellan golv och vägg är tät samt att rummet har förhöjd eller nedsänkt tröskel. En nedsänkt tröskel är en nedsänkning i golvet täckt av gallerduk. Gropen bör ha hela dörrens bredd och ha tillräckligt djup. Invallningar för utomhusförvaring ska vara försedda med tak för att inte invallningen ska fyllas med regn- och smältvatten.
Golvet i en invallning bör luta mot pumpgropen för att underlätta eventuell urpumpning. Om vatten har kommit innanför invallningen bör en pump användas. Vid en liten invallning kan oftast en liten manuell handpump användas men vid större invallningar kan en elektrisk pump installeras. En pump ska alltid vara placerad utanför invallningen och startas manuellt. Innan tömning av invallningen ska man vara säker på att ett läckage ej har skett så att vattnet inte är förorenat. Enkelt kan man titta på vattnet efter eventuell oljehinna, vid lagring av sura eller alkaliska kemikalier kan ett enkelt test ske med exempelvis lackmuspapper. Ibland kan det finnas en avtappningsventil på invallningen, detta är inte att rekommendera. Förekommer detta ska den låsas i stängt läge och endast öppnas när så avses. Rutiner för detta ska finnas dokumenterade. Kemikalier och farligt avfalls som är i sådan form att invallning inte krävs ska vara nederbördsskyddade. Exempel är kemikalier i fast form. Med nederbördsskyddade accepteras olika förpackningar och containrar som är hela och har lock och på så sätt skyddar innehållet från nederbörd. Märkning Behållare med kemikalier och farligt avfall ska vara hela och stängbara och tydligt märkta. Förpackningar som är skadade eller fungerar dåligt på annat sätt ska bytas ut. Behållare för förvaring av farligt avfall ska vara märkt med texten farligt avfall samt vilket avfallsslag som ska förvaras där. Det är bra om också avfallsslagets EWCkod finns med men detta är inget krav. Märkningen av kemikalier ska uppfylla kraven som ställs i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1994:12) om klassificering och märkning. Observera att ytterligare krav tillkommer om försäljning sker. Även platsen där kemikalier respektive farligt avfall förvaras ska vara märkta med skylt med texten kemikalier respektive farligt avfall. Märkning av behållare med kemikalier och farligt avfall är viktigt ur fler aspekter. En viktig anledning är att de som hanterar och kommer i kontakt med behållarna vet vad de innehåller och kan på så sätt hantera kemikalien eller det farliga avfallet på ett hälso- och miljöriktigt sätt. Även brutna förpackningar ska ha tydlig märkning. Häller man upp kemikalien i mindre brukningskärl måste även dessa märkas upp för att bibehålla informationen och för att minska risken för förväxlingar. Minimikrav för sådan märkning är produktens namn, farosymbol, farobeteckning samt det skydds- och riskfraser som produkten tilldelats. Samförvaring Kemiska produkter som kemiskt kan reagera med varandra ska inte förvaras tillsammans. De får inte förvaras i samma förråd om de inte har separata invallningar och på så sätt inte kan komma i kontakt med varandra. Kemiska produkter vars gaser kan reagera med varandra får inte samförvaras trots separata invallningar. Kemikalier som kan reagera med varandra får ej heller förvaras så att eventuellt läckage kan hamna i samma uppsamlingstank.
Exempel Sura kemikalier ska förvaras åtskilda från alkaliska Brandfarliga varor ska förvaras åtskilda från kraftigt oxiderande kemikalier Brandfarliga eller explosiva varor ska förvaras åtskilda från miljöfarliga och mycket giftiga kemikalier Hypokloritlösning och syra ger klorgas Sulfider och syra ger svavelväte Cyanider och syra ger cyanväte. Zink och syra ger vätgas Natrium/kalium m fl ger vätgas med vatten eller syror Aluminium och alkali ger vätgas Administrativa skyddsåtgärder För att få en säker hantering och förvaring av kemiska produkter och farligt avfall krävs olika administrativa skyddsåtgärder. Företaget ska ha den kunskap som behövs för att kunna undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från miljö- och hälsosynpunkt. Inom företaget ska det finnas en tydlig och dokumenterad ansvarsfördelning för miljö-, kemikalier- och avfallsfrågor. Det ska finnas någon ansvarig på företaget för val och inköp av nya kemikalier. Vid val och inköp av nya kemikalier ska produktvalsprincipen tillämpas vilket innebär att kemiska produkter som kan medföra risker för människors hälsa eller miljön ska ersättas med produkter som antas vara mindre farliga. För att kunna arbeta med produktvalsprincipen krävs att företaget har eller har tillgång till den kunskap som krävs för att kunna bedöma kemiska produkters hälso- och miljöfarlighet. Produktval är en kontinuerlig process och varje verksamhetsutövare bör arbeta fram ett fungerande program för att systematiskt arbeta med utbyte av kemikalier mot andra som är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt. Produktvalsprincipen och övriga hänsynsregler ska tillämpas i den utsträckning det är rimligt. Det är även viktigt att företaget arbetar med minskad kemikalieförbrukning. Arbetet med produktval kan ske på många olika sätt. Det finns programvara att köpa som bland annat hjälper verksamhetsutövaren att uppdatera säkerhetsdatablad (nytt namn för varuinformationsblad) och som även är kopplade till observationsdatabasen (tidigare OBS-listan) och begränsningsdatabasen (tidigare begränsningslistan) på kemikalieinspektionens hemsida. Observationstatabasen tar upp ämnen som kräver särskild uppmärksamhet ur risksynpunkt. Att ämnet finns i denna databas innebär inte ett förbud mot användningen av det utan är ett observandum. Begränsningsdatabasen tar upp ämnen som är förbjudna eller vars användning på något sätt är begränsad. Användningen av ämnena som tas upp i denna databas innebär stora hälso- och miljörisker. Användning av produkter som innehåller ämnen upptagna ämnen upptagna i observationsdatabasen eller begränsningsdatabasen ska undvikas och i möjligaste mån bytas ut.
Säkerhetsdatablad och kemikalieförteckning De som arbetar inom företaget ska ha tillgång till aktuella säkerhetsdatablad. Dessa ska finnas samlade och alla ska veta var de kan få tag i dem. De ska finnas där kemikalier hanteras. Enligt Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll är verksamhetsutövaren skyldig att ha en förteckning över de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten. 7 Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälsoeller miljösynpunkt. Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1. Produkten eller organismens namn, 2. omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. För att uppfylla ovanstående ska det i första hand vara en separat förteckning som uppfyller de fyra punkterna i 7 ovan. I andra hand kan en pärm med aktuella säkerhetsdatablad kompletterat med omfattning och användning av produkten, accepteras. Syftet med denna förteckning är att företaget ska inse och få en bild över vilken förbrukning man har av olika produkter. Detta är ett viktigt steg för att kunna arbeta med produktval. Transport av avfall Vid transport av farligt avfall krävs anmälan eller tillstånd hos länsstyrelsen. Det är viktigt att avfallsförråden töms ofta för att risken för sammanblandning av olika avfallstyper minskas. En ansvarig person som kontrollerar lagerutrymmen och ser till att det farliga avfallet hämtas regelbundet, bör utses. Farligt avfall bör inte lagras längre än ett år på den plats där det uppkommit. Det är verksamhetsutövaren som ska kontrollera att företagen som transporterar och tar hand om det farliga avfallet och även övrigt avfall, har tillstånd från länsstyrelsen att göra det. Att tranportören som anlitas har tillstånd är en del av egenkontrollen. Ett exempel för hur denna punkt i egenkontrollen är att verksamhetsutövaren samlar aktuella transportörers tillstånden samt upprättar en förteckning över transportörerna med namn, vilket avfall transportören har tillstånd för och hur länge tillståndet gäller. Verksamhetsutövaren får i vissa fall och vissa mängder transportera sitt eget farliga avfall som uppkommer inom verksamheten utan tillstånd. Anmälan krävs alltid. För mer information om egentransport hänvisas till avfallsförordningen eller kontakta länsstyrelsen.
Vid egentransport gäller samma anteckningsskyldighet som för andra transportörer. Dessa anteckningar skall innehålla 1. varifrån de olika avfallsslagen kommer, 2. till vilken anläggning olika slag av avfall transporteras 3. hur ofta de olika avfallsslagen samlas in, och 4. på vilket sätt avfallsslagen transporteras Vafab har monopol på alla transporter av farligt avfall i länet. Detta innebär att man måste teckna avtal med Vafab om man yrkesmässigt ska transportera farligt avfall. Transportdokument Vid tillståndspliktiga transporter skall avsändaren upprätta ett transportdokument. Transportdokumentet skall innehålla uppgifter om avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag och avfallsmängd samt undertecknas av avsändaren och vid mottagandet av mottagaren. Huvudsyftet med att mottagaren ska skriva under transportdokumentet är att den som lämnar avfallet ska vara övertygad om att avfallet nått den slutgiltiga omhändertagaren och för att kunna visa detta för tillsynsmyndigheten. Fakturan från mottagaren räknas som undertecknat transportdokument om det i fakturan framgår samma uppgifter som krävs i transportdokumentet. Tillsynsmyndigheten ska kunna få se fakturan eller annan bekräftelse som visar att det farliga avfallet har nått den mottagaren. Klassning och förteckning för farligt avfall Det är verksamhetsutövaren som avfallslämnare som ansvarar för att ta fram den information som behövs för att bestämma om ett avfall är farligt eller ej och att klassa avfallet i rätt EWC-kod. Klassningen kan diskuteras med företaget som tar hand om avfallet och med tillsynsmyndigheten. Verksamhetsutövaren skall fortlöpande föra anteckningar om mängden farligt avfall, avfallsslag och vem som tar hand om avfallet. Dessa anteckningar ska föras så att tillsynsmyndigheten lätt kan få överblick över hur det farliga avfallet hanteras. Dessa anteckningar skall sparas i fem år. Som anteckningar enligt ovan kan de samlade transportdokumenten accepteras om de uppfyller kravet att det lätt går att få en överblick över hanteringen. Företaget ska ständigt arbeta med att minska mängden farligt avfall från sin verksamhet. Genom att minska mängden farligt avfall så minskas företagets kostnader och även de risker som uppkommer i samband med hantering och förvaring av avfall minskas. Farligt avfall bör borttransporteras inom ett år efter det att avfallet uppkommit. Om olyckan är framme När ett läckage eller spill av kemikalier upptäcks är det viktigt att agera snabbt och rätt för att minska skadeverkningarna på miljön. Inom företaget bör det finnas en handlingsplan med rutiner och ansvarsfördelning för åtgärder vid en sådan situation. Det ska till exempel finnas olika absorptionsmedel som alla som jobbar på företaget vet hur de ska användas och var det finns. Platsen eller platserna där saneringsutrustning finns ska vara tydligt märkta. Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Om avloppsvatten riskerar att påverkas vid händelsen ska en anmälan även ske till ansvarig för reningsverket. Räddningstjänsten ska först underrättas.
Krav i samband med förvaring och hantering av kemikalier och farligt avfall Kemikalier och farligt avfall ska förvaras oåtkomligt för obehöriga. Förvaring och hantering av kemikalier eller farligt avfall ska ske i utrymmen med tätt underlag. Vid hantering och förvaring av kemikalier eller farligt avfall i flytande form ska utrymmet sakna golvbrunnar. Flytande kemikalier och farligt avfall ska förvaras inom tät invallning. Förrådsrummet kan fungera som invallning, under förutsättning att det saknar golvavlopp och har förhöjd eller nedsänkt tröskel. Vid utomhusförvaring av kemikalier eller farligt avfall ska de placeras på tät, hårdgjord yta. Kemikalier och farligt avfall ska vara nederbördsskyddade. Förvaringsplats för flytande kemikalier eller farligt avfall ska dessutom förses med invallning. Invallningen av kemikalier eller farligt avfall ska med god marginal inrymma den största behållarens volym Alla förpackningar ska vara märkta med innehåll Där risk för påkörning finns ska påkörningsskydd alltid anordnas Kemikalier som kan reagera kemiskt med varandra eller av andra skäl är olämpliga att förvara ihop, ska hållas åtskilda och inte finnas i samma förråd eller inom samma invallning. Kemikalier som kan reagera kemiskt med varandra får ej heller förvaras så att eventuellt läckage kan hamna i samma uppsamlingstank. Kemikalier och farligt avfall får inte förvaras på samma ställe Olika slag av farligt avfall får inte blandas med varandra Krav gällande dokumentation och rutiner för hantering av farligt avfall och kemikalier Det ska finnas dokumenterat en ansvarig för val och inköp av kemikalier och rutiner för hur man arbetar med produktvalsprincipen Dokumenterade rutiner för vad som ska göras vid ett kemikalieutsläpp och vem som ansvarar för att åtgärder vidtas vid sådana utsläpp Förteckning över kemiska produkter och dess miljö- och hälsoegenskaper Aktuella säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga för dem som hanterar kemikalier Dokumenterade rutiner för journalföring av mängder, avfallsslag och till vilken/vilka anläggning/ar olika slag av avfall transporteras. Även ansvarig för detta ska vara dokumenterat. Dokumenterade rutiner för upprättande av transportdokument vid tillståndspliktiga transporter.