Är miljö en fråga om vänster och höger i den svenska opinionen?

Är miljö en fråga om vänster och höger i den svenska opinionen? Är miljö en fråga om vänster och höger i den svenska opinionen? Niklas Harring F lera vetenskapliga studier och rapporter visar att den amerikanska opinionen har kommit att bli alltmer polariserad i miljöfrågan (Dunlap & McCright 2008; Dunlap, Xiao, & McCright 2001; Krosnick, Holbrook, & Visser 2000; McCright 2011; Smith & Leiserowitz 2012). De som anser sig stå till vänster i amerikansk politik eller identifierar sig som demokrater är mer oroade för klimatfrågan i synnerhet och miljöförstöring i allmänhet, medan de som anser sig stå till höger eller identifierar sig som republikaner är mer benägna att ifrågasätta klimatforskningens slutsatser och mindre benägna att stödja förslag om mer omfattande miljöskydd. Den växande polariseringen har väckt ett särskilt intresse eftersom miljöfrågan historiskt har varit en fråga där de två stora amerikanska partierna har kunnat samarbeta. Som exempel kan lyftas hur den republikanske presidenten Richard Nixon införde omfattande miljölagstiftning under en period när kongressmajoriteten tillhörde demokraterna (Dunlap & McCright 2008). Nu däremot, står företrädare för de stora amerikanska politiska partierna långt ifrån varandra i exempelvis åsikter om klimatförändringar. Partipolariseringen i miljöfrågorna har också fått ett genomslag i opinionen (Krosnick, Holbrook, & Visser 2000), där skillnader utifrån ideologi och partipreferens har ökat över tid (Dunlap & McCright 2008; McCright & Dunlap 2011). Det är inte heller enbart ett specifikt amerikanskt fenomen. Det finns indikationer från andra länder, såsom Australien och Storbritannien, att miljöopinionen på ett liknande sätt är polariserad utifrån ideologi och partipreferens (Tranter 2011, Clements 2012). Det finns dock andra studier där ett stort antal länder ingår och som drar slutsatsen att de som definierar sig själva som höger eller konservativa inte alltid är mindre oroade för miljöförstöring (Nawrotzki, 2012). Men hur formerar sig egentligen den svenska opinionen i miljöfrågan? Kan vänster-höger-dimensionen förklara miljöopinionen i Sverige? USA och Sverige skiljer sig åt på många olika sätt. En viktig skillnad är valsystemen, där det amerikanska majoritetsvalsystemet har fått som konsekvens att det är två stora partier som helt dominerar politiken i USA medan det svenska proportionella systemet öppnar upp för en palett av partier på den politiska skalan. Bland annat har vi i Miljöpartiet ett parti i Riksdagen som länge har haft en uttalad ambition att lyfta fram en grön dimension (som en konflikt mellan tillväxthänsyn och miljöhänsyn) i politiken vid sidan av vänster-höger-dimensionen. Det finns också andra partier som vill överta sakfrågeägarskapet i miljöfrågan. Centerpartiet Harring, Niklas (2014) Är miljö en fråga om vänster och höger i den svenska opinionen? i Annika Bergström & Henrik Oscarsson (red) Mittfåra & marginal. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 497

Niklas Harring har länge haft en uttalad ambition om att vara ett borgerligt miljöparti och gick exempelvis år 2010 till val under parollen Alliansens gröna röst och partiledaren Jonas Sjöstedt och andra vänsterpartister har beskrivit sitt parti som Det nya klimatpartiet (Sjöstedt, Andersson & Holm, 2012). Det är partier som befinner sig ganska långt ifrån varandra utifrån vänster-höger-dimensionen. Om det finns en grön dimension i svensk opinion vid sidan av vänster-högerdimensionen har studerats grundligt av Martin Bennulf (1994) och Henrik Oscarsson (1998) på 1990-talet. De kunde då visa att vänster-höger-dimensionen i slutet av 1980-talet och fram till mitten av 1990-talet tydligt kunde förklara miljöåsikter bland den svenska befolkningen (Bennulf 1994; Oscarsson 1998). Står sig fortfarande dessa resultat? Den svenska miljöopinionen över tid Prioriteringen av miljöfrågan som viktigt samhällsproblem har varierat mycket över tid i den svenska opinionen. Figur 1 70 62 Miljöfrågans prioritering i den svenska opinionen över tid (procent) 60 53 50 46 40 38 30 32 27 20 10 19 20 17 10 10 9 11 9 9 10 6 7 13 10 21 21 21 14 13 12 9 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Frågan lyder: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige idag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem. Figuren visar andelen bland de svarande som anger miljö som ett av de viktigaste samhällsproblemen (Se Bergström och Oscarsson i denna volym). Källa: SOM-undersökningarna 1987-2013. 498

Är miljö en fråga om vänster och höger i den svenska opinionen? År 1988 var det hela 62 procent som ansåg att miljöfrågan var ett av de viktigaste samhällsproblemen. Detta sammanfaller i tiden med Tjernobylolyckan 1986, den så kallade Säldöden och Miljöpartiets intåg i Riksdagen 1988. Därefter sjunker intresset för miljön och når sin bottennotering 2003 då bara 6 procent av den svenska befolkningen nämnde miljön som ett av de viktigaste problemen. Det sker dock en uppgång och 2007 når det 21 procent. Den här uppgången sammanfaller i tiden med en ökad medierapportering i samband med att den så kallade Sternrapporten (Stern, 2006) presenteras och filmen En obekväm sanning 1 lanseras. Medierapporteringen når sedan en topp i samband med FNs klimatkonferens i Köpenhamn 2009 (Harring, Martinsson, & Rönnerstrand 2011) och under 2008 och 2009 ligger opinionen stabilt kvar på 21 procent. Efter det har dock andelen återigen gått tillbaka och år 2013 var det enbart 9 procent som nämnde miljö som ett av de viktigaste samhällsproblemen. Om vi studerar samma fråga och samma tidsperiod men gör en uppdelning i vänster och höger 2, så ser vi i figur 2 ( miljö viktigt samhällsproblem ) att de som själva placerar sig till vänster på den politiska skalan i högre grad prioriterar miljön som ett viktigt samhällsproblem, men kurvorna följer varandra tydligt över tid. Värt att notera är dock att för år 1992 och 1993 så hamnar de båda grupperna på samma nivå 20 respektive 18 procent och för ytterligare tre år 1990, 1995 och 2009 är skillnaderna mellan vänster och höger icke signifikanta. Den typen av frågeställning som ligger bakom procentsiffrorna, alltså en öppen fråga om vilket/vilka anser du vara de viktigaste samhällsproblemen används ofta för att studera vilka frågor som har en framskjuten position i människors medvetande. Detta kan påverkas av en rad olika saker, viktiga händelser (i miljöfrågans fall exempelvis miljökatastrofer), vad media rapporterar om, ekonomiska konjunkturer, vad opinionsbildare vill att allmänheten ska tänka på, etcetera. Att medborgare som definierar sig som vänster eller höger då tänker på samma saker är inte förvånande. Det är om de aktuella frågorna som den politiska striden står. Dagordningsfrågan ger en bild av svenska folkets inställning till miljöproblem. Det finns ytterligare en fråga som har ställts i SOM-undersökningarna och som öppnar för en jämförelse över tid. Den fokuserar mer tydligt på i vilken utsträckning svenskarna är oroade för miljöförstöringar. Där kan de ange om de upplever miljöförstöringen som mycket oroande, ganska oroande, inte särskilt oroande eller inte alls oroande. I figur 2 visas andelen bland de som antingen definierar sig som vänster eller höger och som upplever miljöförstöringen som mycket oroande. Här är procentsiffrorna betydligt högre än i fallet med den öppna frågan, vilket inte är förvånande då själva frågeställningen sätter ett fokus på miljön. Mönstret är dock liknande. Svenskar som anser sig stå till vänster är konstant över tid mer benägna att ange att de är mycket oroade för miljöförstöring men kurvorna följer också varandra ganska väl. 499

Niklas Harring Figur 2 Den svenska miljöopinionen över tid fördelat på vänster och höger (procent) 80 70 60 50 40 69 61 43 miljöförstöring mycket oroande 61 55 45 41 40 68 58 59 vänster 59 46 45 30 33 29 30 26 höger 20 10 0 18 19 26 miljö viktigtsamhällsproblemen 15 13 22 18 12 13 7 12 9 9 7 8 4 vänster 13 8 höger 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommentar: För miljö viktigt samhällsproblem så används frågan: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige idag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem. Figuren visar andelen bland de som antingen definierar sig som vänster ( klart till vänster och något till vänster ) eller höger ( klart till höger eller något till höger ). För miljöförstöring mycket oroande så används frågan: Om du ser till läget i dag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? Miljöförstöringen. med svarsalternativen: Mycket oroande, Ganska oroande, Inte särskilt oroande, Inte alls oroande. Figuren visar andelen bland de som antingen definierar sig som vänster ( klart till vänster och något till vänster ) eller höger ( klart till höger eller något till höger ) och som upplever miljöförstöringen som mycket oroande. Källa: SOM-undersökningarna 1987-2013. Miljöintresse, miljöoro och miljöåsikt i den svenska opinionen Det finns olika dimensioner i miljöopinionen. Det går exempelvis att göra en uppdelning utifrån intresse för miljöfrågan, oro för miljöförstöringen och åsikter om olika miljöpolitiska förslag. I SOM-undersökningen för 2013 förekom tre frågor som kan sägas fånga åsikt om miljöfrågor. De tre indikatorerna är om man bör Satsa mer på ett miljövänligt samhälle, Höja koldioxidskatten på bensin och hur viktigt man anser det vara att det i Sverige satsas på miljöforskning på 500

Är miljö en fråga om vänster och höger i den svenska opinionen? världsbästa-nivå. Dessa tre frågor fångar olika saker. Den första frågan är allmänt hållen medan de två andra är specifika. För att testa om vänster-höger-dimensionen och partipreferens påverkar åsikter om miljöpolitiska förslag används en rad olika multivariata regressionsmodeller. De andra variablerna som inkluderats i modellen är inkomst, utbildning, kön och bostadsort. Alla dessa variabler har tidigare lyfts fram som viktiga för att förklara miljöattityder. Högre inkomster gör det lättare för människor att betala det eventuella pris som en förbättrad miljö innebär, exempelvis i form av en höjd koldioxidskatt. Utbildning har ansetts förändra vilka värden människor prioriterar men också hjälpa dem att förstå komplexa miljöfrågor, såsom exempelvis klimatfrågan. Kvinnor har ansetts socialiseras till att bli mer omhändertagande och då också omhändertagande av miljön. Bostadsort är också inkluderat, eftersom de som bor på landet ofta är mer beroende av bil i sin vardag än vad de som bor i storstäder är, vilket påverkar attityder till exempelvis högre koldioxidskatt (Jones & Dunlap 1992, Van Liere & Dunlap 1980). Resultaten från de regressionsanalyser som presenteras i tabell 1 visar att de som står till vänster, särskilt om de står klart till vänster, är mer positiva till att alla dessa miljöpolitiska förslag. När partipreferens förs in i modellen så minskar effekterna av vänsterhöger-position, vilket är förväntat då ideologisk position påverkar partipreferens. I modellen är referenskategorin de som tycker bäst om Socialdemokraterna bland svenska partier. Resultaten visar att miljöpartisympatisörer och vänsterpartisympatisörer tenderar att vara mer positiva till dessa förslag, men även att de som sympatiserar med Centerpartiet är mer positiva till att satsa på ett mer miljövänligt samhälle. Detta samtidigt som Sverigedemokraternas sympatisörer är de som är mest negativa till de miljöpolitiska förslagen. För övrigt ser vi inga signifikanta skillnader förutom att de som har Moderaterna som främsta partipreferens tycks vara mer negativa till att Sverige ska satsa på att få en miljöforskning på världsbästa-nivå. När det kommer till intresse och oro, så visar analyserna på liknande resultat. Intresse för miljöfrågor och oro för miljöförstöring ökar desto längre svenskar står till vänster på den politiska skalan. Det är också sympatisörer till Miljöpartiet och Vänsterpartiet som har störst intresse och är mest oroade, medan det omvända gäller för Sverigedemokraternas sympatisörer. Utifrån dessa resultat går det att konstatera att det finns en effekt av vänster-höger-positionering och partipreferens för svenskarnas miljöattityder år 2013. Studerar vi de andra variablerna i analyserna, så finns det en tydlig effekt av kön. Kvinnor är mer positiva till de olika miljöförslagen och mer oroade för miljöförstöring än vad män är. Det finns dock ingen signifikant skillnad mellan könen vad gäller intresse för miljöfrågor. Vad gäller ålder så pekar resultaten i lite olika riktning. Yngre är mer positiva till att satsa på ett mer miljövänligt samhälle och att höja koldioxidskatten än äldre, medan äldre är mer oroade för miljöförstöring. De med hög utbildningsnivå är mer intresserade av miljöfrågor än de med lägre utbildningsnivå och de är också mer positiva till förslagen att satsa på ett miljö- 501

Niklas Harring Tabell 1 Svenskarnas åsikter om miljöpolitiska förslag, intresse för miljöfrågor och oro för miljöförstöring. Resultat från regressionsanalyser (ostandardiserade regressionskoefficienter) Satsa på Satsa på Höja Höja Miljö- Miljöett mer ett mer koldioxid- koldioxid- forskning forskning Intresse Intresse Oro för Oro för miljövänligt miljövänligt skatten skatten på världs- på världs- för miljö- för miljö- miljö- miljösamhälle samhälle på bensin på bensin bästanivå bästanivå frågor frågor förstöring förstöring 1-5 1-5 1-5 1-5 0-10 0-10 1-4 1-4 1-4 1-4 Vänster-höger-placering 1 klart till vänster 0,37 *** 0,29 *** 0,35 *** 0,15 0,13 * 0,02 1,37 *** 0,75 ** 0,24 *** 0,23 *** något till vänster 0,20 *** 0,12 *** 0,26 *** 0,09 0,05-0,05 0,92 *** 0,37 0,10 * 0,06 något till höger 0,00 0,04-0,07-0,01-0,10 * -0,02 0,24 0,52 ** -0,03-0,04 klart till höger -0,21 *** -0,13 ** -0,55 *** -0,42 *** -0,04 0,07-0,29 0,11-0,17 ** -0,16 * Ålder 2 16-29 0,09 ** 0,08 * 0,19 ** 0,20 ** -0,05-0,06-0,40-0,43 * -0,09-0,08 50-64 -0,03-0,03-0,05-0,05-0,02-0,02 0,31 0,33 * 0,13 ** 0,12 ** 65-85 -0,09 ** -0,09 ** 0,01 0,02-0,11 * -0,10 0,69 *** 0,79 *** 0,11 * 0,11 * Utbildningsnivå 3 Låg utbildning -0,08 * -0,03-0,23 ** -0,15 * -0,03-0,03-0,89 *** -0,80 *** -0,10-0,07 Medellåg utbildning -0,07 * -0,04-0,12 * -0,07 0,05 0,07-0,54 ** -0,41 * -0,03-0,02 Hög utbildning 0,11 *** 0,08 ** 0,26 *** 0,21 *** 0,04 0,02 0,58 ** 0,45 * 0,05 0,04 Inkomstnivå 4 Låg inkomst 0,02 0,01 0,05 0,04 0,00-0,01 0,01-0,02 0,00-0,01 Hög inkomst 0,04 0,02 0,18 ** 0,16 ** 0,03 0,04-0,05 0,02 0,04 0,03 Kön (kvinna) 0,21 *** 0,19 *** 0,27 *** 0,22 *** 0,13 *** 0,11 ** 0,06-0,01 0,18 *** 0,16 *** Bostadsort 5 Landsbygd -0,08 ** -0,09 ** -0,28 *** -0,25 *** 0,02 0,03 0,06 0,12-0,02-0,03 Mindre tätort -0,12 *** -0,13 *** -0,29 *** -0,29 *** -0,04-0,03 0,01 0,03-0,12 ** -0,12 ** Storstad 0,03 0,01 0,27 *** 0,22 *** -0,01-0,03 0,30 0,17-0,02-0,04 Partipreference 6 Vänsterpartiet 0,20 *** 0,49 *** 0,17 * 1,26 *** 0,03 Centerpartiet 0,15 * 0,09-0,06 0,33 0,15 Folkpartiet 0,01 0,03-0,06-0,52-0,04 Moderaterna -0,05-0,06-0,17 * -0,43 0,03 Kristdemokraterna -0,02 0,05 0,01-0,29 0,07 Miljöpartiet 0,43 *** 0,79 *** 0,24 *** 1,76 *** 0,32 *** Sverigedemokraterna -0,29 *** -0,56 *** -0,14-1,13 *** -0,14 * Annat parti -0,16 ** -0,12-0,13-0,45-0,19 Konstant 4,13 *** 4,14 *** 2,59 *** 2,58 *** 3,56 *** 3,60 *** 5,45 *** 5,50 *** 3,20 *** 3,20 *** Antal svarande 6 010 6 010 2 984 2 984 1 476 1 476 1 484 1 484 1 492 1 492 Kommentar: Både Satsa på ett mer miljövänligt samhälle och Höja koldioxidskatten på bensin är baserat på en fråga om dessa är ett bra politiskt förslag. Där respondenterna kan svara utifrån fem olika alternativ från Mycket bra förslag till Mycket dåligt förslag. Intresse för miljöförstöringen är baserat på en fråga där respondenterna får ange hur intresserade de är av miljöfrågor på en skala mellan 0 (inte alls intresserad) till 10 (mycket intresserad). Oro för miljöförstöringen baseras på tre frågor som berör miljö i ett frågebatteri med en lång rad frågor (Om du ser till läget i dag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden?): miljöförstöring, förändringar i jordens klimat och försämrad havsmiljö. Respondenter får fyra olika alternativ mycket oroande, ganska oroande, inte särskilt oroande och inte alls oroande utifrån dessa har sedan ett index skapats för att mäta miljöoro. 1: referenskategori varken vänster eller höger, 2: referenskategori 30-49, 3: referenskategori medelhög utbildning, 4: referenskategori: medelinkomst, 5: referenskategori större tätort, 6: Frågan lyder: Vilket parti tycker du bäst om idag? referenskategori: socialdemokraterna. * p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013. 502

Är miljö en fråga om vänster och höger i den svenska opinionen? vänligt samhälle och att höja koldioxidskatten. Som förväntat är de som bor på landsbygden eller på mindre orter mer negativa till en höjd koldioxidskatt än de som bor i större städer medan de med högre inkomster är mer positiva till en höjd koldioxidskatt än de med lägre inkomster. Miljöpolitisk förändring och vänster och höger i svensk miljöopinion Avstamp för det här kapitlet togs i det amerikanska fallet där debatten om miljö i allmänhet och klimatfrågan i synnerhet är politiserad. En del republikanska företrädare är starkt skeptiska till de vetenskapliga beläggen för en mänsklig påverkan på jordens klimat. Den typen av uppfattningar är ovanliga i den svenska debatten. Det råder nu mer eller mindre konsensus om att den mänskligt genererade klimatförändringen är bekymmersam (även om man kan ha olika åsikter om hur bekymmersam eller vad man ska göra för att förhindra den eller begränsa dess verkningar). Det finns dock andra miljörelaterade sakfrågor där den svenska debatten under stundom har varit infekterad, såsom rovdjurspolitiken eller frågan om kärnkraften. Bakgrunden till polariseringen i exempelvis vargfrågan går dock inte främst att finna i vänster-höger-dimensionen utan konflikten förstås exempelvis bättre utifrån skiljelinjen stad-land (Berg och Solevid 2011), och i kärnkraftsfrågan har det till och med talats om en helt egen dimension i den svenska opinionen. Kärnkraftsdimensionens betydelse har dock minskat över tid. Sören Holmbergs studier visar att åsikter om kärnkraftens vara eller inte vara, nu till skillnad från tidigare, tydligt bestäms av vänster-höger-dimensionen i den svenska opinionen. Svenskar som placerar sig själva till vänster är mer benägna att vilja avskaffa kärnkraften än de som placerar sig själva till höger (Holmberg, 2010). Det finns tydligt andra dimensioner i politiken bortom vänster-höger-dimensionen och dess betydelse varierar över tid (Oscarsson 1998). I synnerhet Miljöpartiet har ofta värjt sig mot att klassificeras utefter vänster-höger-dimensionen. Istället har partiet försökt lyfta fram en grön dimension. Martin Bennulfs avhandling från 1994 intresserar sig just för denna dimension och vilken betydelse den har (Bennulf 1994). Bennulf konstaterar att trots att en grön dimension allt oftare uppmärksammades på 1980-talet, så var den svår att fånga i den svenska opinionen. Däremot var skiljelinjen vänster-höger viktig för att förklara miljöåsikter. Resultaten i det här kapitlet visar att vänster-höger-dimensionen fortfarande bidrar till att förklara svenskarnas attityder i miljöfrågor. Det ska också ses i ljuset av de förändringar av miljöfrågan som vi har sett de senaste 20 åren. Förvisso var det redan efter FNs stora miljökonferens i Rio år 1992 som begreppet hållbar utveckling fick sitt stora genomslag och klimatkonventionen antogs, men klimatfrågans politiska vikt och sprängkraft har allt mer kommit att uppmärksammas under dessa 20 år. Samtidigt har begrepp och processer, som förvisso lyfter fram miljöskydd men samtidigt tonar ner konflikten med ekonomisk tillväxt, såsom hållbar utveckling och ekologisk modernisering, blivit etablerade. 503

Niklas Harring I viss mån har det också påverkat svenskarna. Exempelvis tycks motsättningen mellan att prioritera miljön och att prioritera ekonomiska frågor inte längre vara lika starkt i den svenska opinionen. Därmed är ekonomiska konjunkturer en allt sämre förklaring till miljöfrågans upp och nedgång i opinionen (Harring, Jagers, & Martinsson, 2011). Noter 1 I original: An Inconvinient Truth. Filmen följer, och är en del av, den tidigare amerikanske vice presidenten Al Gores upplysningskampanj om klimatförändringens konsekvenser. 2 För att fånga ideologi så används en fråga där man ber människor att placera sig själva på en skala från vänster till höger, där de kan ange klart till vänster, något till vänster, varken till vänster eller höger, något till höger, klart till höger. Referenser Bennulf, Martin. 1994. Miljöopinionen i Sverige. Lund: Dialogos. Berg, Linda & Maria Solevid. 2011. Fortsatt polarisering i vargfrågan. I Lycksalighetens ö, red. Sören Holmberg, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson. Göteborg: SOM-institutet: Göteborgs universitet. Clements, Ben. 2012. The Sociological and Attitudinal Bases of Environmentally- Related Beliefs and Behaviour in Britain, Environmental Politics, 21, 901-21. Dunlap, Riley E., Chenyang Xiao, & Aaron M. McCright. 2001. Politics and Environment in America: Partisan and Ideological Cleavages in Public Support for Environmentalism. Environmental Politics 10 (4): 23-48. Dunlap, Riley E., & Aaron M. McCright. 2008. A Widening Gap: Republican and Democratic Views on Climate Change. Environment: Science and Policy for Sustainable Development 50 (5): 26-35. Harring, Niklas, Sverker C. Jagers, & Johan Martinsson. 2011. Explaining Ups and Downs in the Public s Environmental Concern in Sweden: The Effects of Ecological Modernization, the Economy, and the Media, Organization & Environment, 24 (2011), 388-403. Harring, Niklas, Johan Martinsson, & Björn Rönnerstrand. 2011. Vart tog klimatet vägen? i Sören Holmberg, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson (red) Lycksalighetens ö Göteborg: SOM-institutet: Göteborgs universitet. Holmberg, Sören. 2010 Stiltje på kärnkraftsfronten i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red) Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Jones, Robert Emmet, & Riley E. Dunlap. 1992. The Social Bases of Environmental Concern: Have They Changed Over Time? Rural Sociology 57 (1): 28-47. 504

Är miljö en fråga om vänster och höger i den svenska opinionen? Krosnick, Jon A., Allyson L. Holbrook, & Penny S. Visser. 2000. The impact of the fall 1997 debate about global warming on American public opinion. Public Understanding of Science 9 (3): 239-260. McCright, Aaron M., & Riley E. Dunlap. 2011. The Politicization of Climate Change and Polarization in the American Public s Views of Global Warming 2001 2010. Sociological Quarterly 52 (2): 155-194. McCright, Aaron M. 2011. Political orientation moderates Americans beliefs and concern about climate change. Climatic Change 104 (2): 243-253. Nawrotzki, Raphael J. The Politics of Environmental Concern: A Cross-National Analysis, Organization & Environment, 25 (2012), 286-307. Smith, Nicholas, & Anthony Leiserowitz. 2012. The Rise of Global Warming Skepticism: Exploring Affective Image Associations in the United States Over Time. Risk Analysis 32 (6): 1021-1032. Sjöstedt, Jonas, Ulla Andersson & Jens Holm (2012, 27 februari) Så vill vi göra Sverige till en klimatpolitisk föregångare. Dagens Nyheter. Hämtad 2014-05-19 http://www.dn.se/debatt/sa-vill-vi-gora-sverige-till-en-klimatpolitiskforegangare/ Stern, Nicholas. 2006. The Economics of Climate Change. The Stern Review. Cambridge, Cambridge University Press. Tranter, Bruce. 2011. Political divisions over climate change and environmental issues in Australia. Environmental Politics 20 (1): 78-96. Van Liere, Kent D., & Riley E. Dunlap. 1980. The Social Bases of Environmental Concern: A Review of Hypotheses, Explanations and Empirical Evidence. The Public Opinion Quarterly 44 (2): 181-197. 505