Medeltiden Kyrkans framväxt
Orsaker: 380 kristendomen statsreligion i Rom kyrkan del av den världsliga makten. Västroms fall 476, politisk, juridisk och administrativ kollaps Biskoparna (romerska) ersätter det romerska styrande skiktet Romersk administration lever vidare i kyrkan Latinet och klassisk litteratur lever vidare i klostren
Påveämbetets framväxt Påve från latinets papa, (fader) ursprungligen en allmän beteckning på kyrkoauktoriteter Påven Petrus efterträdare Guds representant Urspungligen fem patriarker i Rom, Jerusalem, Antiocha, Alexandria och Konstantinopel.
Effekterna av Roms delning Roms delning 395 Väst: Biskopen i Rom Stärks av de sekulära myndigheternas sorti. Härledningen till Jesus via Petrus allt viktigare auktoritet gentemot Bysans. Öst: Fortsatt maktdelning mellan Jerusalem, Antiocha, Alexandria och Konstantinopel. Islams expansion i Nordafrika på 700-talet ökade avståndet mellan Öst- och Västrom
De första kristna kungarna Mission bland germanerna 400-500-tal målgrupp kungar kungen = länken till gudarna Clovis blir den förste kristne germanske kungen. 590-tal: Ökad mission bland de germaner, angler och saxare
Att diskutera Hur tror ni att man uppfattade den nya religionen bland de germanska stammarna?
Synkretism - religionsblandning Kristus en gud bland gudar Helgonen övertar de gamla gudarnas funktion och roller. Gamla kultplatser blir kyrkocentra. Liten inre övertygelse tro på en stark kristen Gud kyrkan erbjöd stabilitet i en tid av oro. Östromerska kyrkan missionerar bland slaverna under 800-talet inledningsvis trögt. 900-tal Prins Vladimir av Kiev leder till Rysslands kristnande.
Effekter av Karls den Stores kröning Det Heliga tysk romerska riket dröm om ett enat kristnat rike uppstår Kung = Guds världslige ledare Påve= Guds andlige ledare
Den världsliga kyrkan Kyrkan blir del av det feodala systemet De kristna administrativa områdena knyts till de världsliga Att donera till kyrkan gav auktoritet kyrkans förmögenhet ökar Ökat landinnehav kyrkans män blir vasaller till kungar och stormän
Medeltida teologi Det feodala systemet en del av den gudomliga ordningen Uppror = ett brott mot Gud. Prästerskapet och dess ritualer sågs som enda vägen till Gud ökade avståndet till församlingen Kyrkan allt mer en maktinstitution
Kristus = domaren Folket tillber helgonen Synd kontra dom centralt Botgöring donation, pilgrimsresor etc. Fokus på Uppenbarelseboken apokalyptiska förväntningar
Klostren Fokuserade ursprungligen på inre andlig renhet. Andliga, sociala, kulturella och ekonomiska centra Botgöring viktig inkomstkälla Kulturspridare avseende: jordbruk, teknik, medicin etc. Karriärväg för arvlösa aristokrater
Donationer stora jordinnehav. Hållplatser längs med pilgrimsleder. Cluny (grundat 910) många filialer ute i Europa.
Cistercienserorden 1098 Cistercienserorden grundas i Burgundy Mål: frigöra sig från det världsliga Sökte sig ut i civilisationens utmarker Stora jordägare och världsligt förmögna
Klostren och kvinnorna En karriärväg för kvinnor Undslippa patriarkatet Abbedissor mkt inflytelserika Beginer
Kyrkan och den världsliga makten 900- till 1000-tal kyrkan indragen i politiska intrigspel. Kyrkans män får allt mer världslig makt kritik Den världsliga makten påverkar påvevalen Leo IX reformerar påvevalen genom att låta curian, dvs. den påvliga senaten välja
Den gregorianska reformen 1070-talet Gregorius VII MÅL: att skilja kyrkan från dess världsliga inblandning Förbud mot lekmannapräster Förbjuder gifta präster att hålla mässa Förbud för kyrkans män att vara vasaller Endast påven skulle tillsätta/ avsätta biskopar och instifta kloster. Kyrkan har och kan aldrig göra fel.
Investiturstriden 1075 till 1122 Strid mellan kejsaren Henrik IV och påven Gregorius VII Båda ansåg sig ha fått makten av Gud Henrik IV bannlyses efter att ha tillsatt en egen ärkebiskop Henrik vallfärdar 1077 till Påven i Canossa Låter kröna sig av motpåven Clemens III 1086 Henrik fördriver Gregorius Konflikten lever kvar efter kejsarens abdikation 1106
Påven och kejsaren försonas 1122 träffas den romerske kejsaren och påven i Worms: Kungen utfärdar biskopens världsliga makt Påven utfärdar den andliga makten.
Korstågen Motiv Att stoppa den muslimska expansionen Att ena kyrkan. Frälsning Ett sätt för kungar att bli kvitt rivaler Ett sätt för yngre söner utan land att skaffa sig detta med våld Att skydda den heliga staden och pilgrimsvägarna
1095 Påven Urban II förklarar heligt krig mot islam Framförallt Tyskar, Fransmän och Italienare drar i fält 1099 befrias Jerusalem
1187 återtar muslimerna Jerusalem. Byte blev allt mer ett intresse för korsfarare. Fjärde korståget Konstantinopel intas 1204 En västerländsk furste tillsätts
Korstågens effekter Ökat hat mellan kristna och muslimer En djupare klyfta mellan Bysans och Rom Minskat förtroende för kyrkan och påven Ett förnyat intresse för andra kulturer och den antika