UF 19 SM 1401 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2012/13 I korta drag Var femte högskolenybörjare har utländsk bakgrund Läsåret 2012/13 hade 19 procent av högskolenybörjarna (inresande studenter oräknade) utländsk bakgrund. Ett år tidigare var motsvarande andel 18 procent och tio år tidigare var andelen 16 procent. Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Totalt fanns det 13 000 högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2012/13. Av de 13 000 var 5 300 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 7 700 var utrikes födda. 1 300 av de utrikes födda högskolenybörjarna hade invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 6 400 vid sju års ålder eller senare. När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män var det ingen stor skillnad mellan högskolenybörjare med svensk bakgrund, födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare. I de tre grupperna var 57 58 procent av högskolenybörjarna kvinnor och 42 43 procent män. Bland utrikes födda högskolenybörjare som invandrat vid sju års ålder eller senare var fördelningen en annan 64 procent var kvinnor och 36 procent var män. Flest med utländsk bakgrund på ingenjörsutbildningar Bland yrkesexamensprogrammen hade apotekarutbildningen högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 76 procent läsåret 2012/13. Receptarieutbildningen hade den näst högsta andelen med 64 procent. Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2012/13 fanns på civilingenjörsutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen med 700 vardera. Helen Dryler Tfn, 08-563 087 78 fornamn.efternamn@uka.se Harald Theorin Tfn, 019-17 69 37 fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Universitetskanslersämbetet, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5893 Serie Utbildning och forskning. Utkom den 22 maj 2014. URN:NBN:SE:SCB-2014-UF19SM1401_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.
Universitetskanslersämbetet och SCB 2 UF 19 SM 1401 På Karolinska institutet har nästan hälften av högskolenybörjarna utländsk bakgrund Karolinska institutet hade den högsta andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2012/13 med 45 procent. Därefter följde Södertörns högskola med 31 procent och Malmö högskola med 30 procent. Lägst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund fanns vid Försvarshögskolan med 9 procent. Stockholms universitet hade i särklass flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 2 000. Näst flest hade Göteborgs universitet med 1 000. Andelen 25-åringar med utländsk bakgrund som påbörjar högskolestudier ökar Vid 25 års ålder hade 44 procent av dem med svensk bakgrund i årskullen födda 1987 påbörjat en högskoleutbildning. Den andelen har varit förhållandevis stabil för 25-åringar med svensk bakgrund under de senaste tio åren. Motsvarande andel för 25-åringar födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar har under samma period successivt närmat sig och slutligen passerat andelen för dem med svensk bakgrund. I årskullen födda 1987 var denna andel 45 procent, att jämföra med 32 procent tio år tidigare. En liknande ökning har skett bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid sex års ålder eller tidigare, från 33 procent till 46 procent på tio år. Bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid sju års ålder eller senare har andelen som påbörjat en högskoleutbildning ökat från 30 till 35 procent på tio år. De med iransk bakgrund väljer ofta högskolestudier Bland de utrikes födda år 1987 med iransk bakgrund hade 56 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Även personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och bakgrund i Iran väljer ofta att studera på högskola. Av dem som föddes 1987 i denna grupp hade 64 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Näst högst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Bosnien-Hercegovina med 52 procent. Till antalet var detta den största gruppen av utrikes födda år 1987 som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder, drygt 500 personer. Var fjärde doktorandnybörjare har utländsk bakgrund Läsåret 2012/13 hade 23 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var 420. Av dem var 360 utrikes födda och 60 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var ingen stor skillnad mellan doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund beträffande fördelningen mellan könen. Bland doktorandnybörjarna med svensk bakgrund var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Motsvarande andelar bland doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund var 51 procent kvinnor och 49 procent män. De flesta doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund hade sin bakgrund i Europa och Asien. Medicin och hälsovetenskap vanligast bland doktorandnybörjare med utländsk bakgrund Det största antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund fanns inom medicin och hälsovetenskap, cirka 200. Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund inom medicin och hälsovetenskap var 27 procent.
Universitetskanslersämbetet och SCB 3 UF 19 SM 1401 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Utländsk bakgrund inledning 5 Studenter och doktorander i högskoleutbildning efter bakgrund 5 Utveckling läsåren 2003/04 till 2012/13 6 Högskolenybörjarnas ålder 9 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område 10 Högskolenybörjare efter studieinriktning 12 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund per lärosäte 13 Påbörjad svensk högskoleutbildning i årskullarna födda 1978 1987 15 Utbildning på forskarnivå 18 Utvecklingen läsåren 2003/04 till 2012/13 18 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område 20 Doktorandnybörjare per forskningsämnesområde 20 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund per högskola 21 Påbörjad doktorandutbildning i årskullarna födda 1973 1982 21 Tabeller 22 Teckenförklaring 22 1 A. Högskolenybörjare och doktorandnybörjare under 65 år läsåren 2003/04 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå och kön 23 1 B. Studenter och doktorander under 65 år i högskoleutbildning läsåren 2003/04 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå och kön 25 2 A. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder efter svensk och utländsk bakgrund. Procent 27 2 B. Andel av befolkningen med påbörjad svensk doktorandutbildning vid 30 års ålder efter svensk och utländsk bakgrund. Procent 28 3 A. Högskolenybörjare och doktorandnybörjare under 65 år läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå, ålder och kön 29 3 B. Studenter och doktorander under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå, ålder och kön 30 4 A. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter geografiskt område, födelseland och kön 31 4 B. Studenter med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter geografiskt område, födelseland och kön 34 5 A. Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter geografiskt område, födelseland och kön 38 5 B. Doktorander med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter geografiskt område, födelseland och kön 39
Universitetskanslersämbetet och SCB 4 UF 19 SM 1401 6. Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för årskullen född 1987 efter geografiskt område 41 7 A. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, studier mot yrkesexamen/generell examen, område, program för yrkesexamen och kön 43 7 B. Studenter under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, studier mot yrkesexamen/generell examen, område, program för yrkesexamen och kön 48 8. Doktorandnybörjare under 65 år på forskarnivå läsåret 2012/13 fördelade efter utländsk bakgrund, forskningsämnesområde och kön 54 9 A. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön 55 9 B. Studenter under 65 år i högskolebildning läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön 59 10. Doktorandnybörjare under 65 år läsåret 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön 63 11. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2003/04 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Procent 65 12. Doktorandnybörjare under 65 år läsåren 2003/04 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Procent 76 Fakta om statistiken 82 Detta omfattar statistiken 82 Invandring till Sverige 82 Utbildnings- och examensstruktur efter 1 juli 2007 83 Definitioner och förklaringar 83 Så görs statistiken 85 Statistikens tillförlitlighet 86 Bra att veta 87 In English 88 Summary 88 List of tables 90 List of terms 91
Universitetskanslersämbetet och SCB 5 UF 19 SM 1401 Statistiken med kommentarer Utländsk bakgrund inledning Syftet med detta statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av hur många personer med svensk respektive utländsk bakgrund som påbörjar högskolestudier i Sverige. Svensk och utländsk bakgrund redovisas för studenter och högskolenybörjare på grundnivå och avancerad nivå samt för aktiva doktorander och doktorandnybörjare på forskarnivå. Grundnivån och den avancerade nivån kommer inte att redovisas var och en för sig. Med högskolenybörjare avses studenter som för första gången är registrerade i svensk högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå och med doktorandnybörjare avses studenter som för första gången är registrerade på forskarnivå. Både personer med svensk och utländsk bakgrund tillhör den svenska befolkningen. Det betyder att inresande studenter inte ingår i redovisningen av högskolenybörjare och studerande samt att utländska doktorander är exkluderade från doktorandnybörjare och (aktiva) doktorander. I tabellerna 1A och 1B ingår dock samtliga studenter och doktorander och där går det att urskilja inresande studenter och utländska doktorander. Definitionen av svensk och utländsk bakgrund är inte entydig utan varierar i exempelvis olika utredningar och analyser. I denna publikation avses med svensk bakgrund personer som är födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. Med utländsk bakgrund avses personer, folkbokförda i Sverige, som själva är utrikes födda samt personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Både personer med svensk och utländsk bakgrund är heterogena grupper. Situation i Sverige för dem med utländsk bakgrund beror bland annat på vilket land de utvandrat från, hur gamla de var när de utvandrade samt hur länge de har vistats i Sverige. Av denna anledning urskiljs i redovisningen både personer som själva är utrikes födda och personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I flera fall finns det en ytterligare indelning av dem som själva är födda utomlands vilken tar hänsyn till invandringsålder antingen mellan 0 och 6 år eller vid 7 års ålder eller äldre. För personer som är adopterade har adoptivföräldern prioriterats före den biologiska föräldern. Adopterade med minst en inrikes född adoptivförälder räknas till gruppen svensk bakgrund och adopterade med två utrikes födda adoptivföräldrar till gruppen utländsk bakgrund. För mer information se Fakta om statistiken. Studenter och doktorander i högskoleutbildning efter bakgrund Studenter och doktorander i högskolan Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Inresande studenter Okänd bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Utbytesstudenter Freemoverstudenter Utländska doktorander
Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 19 SM 1401 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Läsåret 2012/13 var det totala antalet högskolenybörjare yngre än 65 år 90 300. Förutom studerande med svensk och utländsk bakgrund ingår även inresande studenter samt studenter med okänd bakgrund i det totala antalet högskolenybörjare. De inresande studenterna har kommit till Sverige i syfte att studera och bör därför inte jämföras med de som bor permanent i Sverige. Om de inresande studenterna och studenterna med okänd bakgrund exkluderas från det totala antalet högskolenybörjare var antalet 68 700. I den fortsatta redovisningen ingår inte de inresande studenterna eller de med okänd bakgrund. För mer information om samtliga grupper, se tabell 1A och 1B. Läsåret 2012/13 fanns det 13 000 högskolenybörjare med utländsk bakgrund (inresande studenter oräknade). Av de 13 000 var 5 300 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 7 700 var utrikes födda. De som är utrikes födda har kommit till Sverige vid olika åldrar och har vistats i landet olika länge. Av de 7 700 utrikes födda hade 1 300 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 6 400 vid sju års ålder eller senare. Utveckling läsåren 2003/04 till 2012/13 Under den senaste tioårsperioden ökade antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund från 10 800 till 13 000. Störst var dock antalet läsåret 2009/10 då det fanns 13 600 högskolenybörjare med utländsk bakgrund. Antalet i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar ökade under större delen av tioårsperioden. De utrikes födda ökade fram till läsåret 2009/10 men minskade därefter till ungefär samma antal som i början av perioden. Även antalet högskolenybörjare med svensk bakgrund var som störst läsåret 2009/10 med 66 600. Därefter skedde årliga minskningar till ett antal 2012/13 som var lägre än tio år tidigare. Högskolenybörjare 1 2003/04 2012/13 efter svensk och utländsk bakgrund 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Totalt 68 600 65 200 64 200 61 500 64 800 68 800 80 300 75 100 70 500 68 700 Svensk bakgrund 57 800 54 900 54 100 50 900 53 200 56 500 66 600 61 800 57 500 55 700 Utländsk bakgrund 10 800 10 300 10 100 10 700 11 600 12 300 13 600 13 300 12 900 13 000 därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 2 900 2 900 2 800 3 100 3 500 3 800 4 600 4 800 4 900 5 300 Utrikes född 7 900 7 400 7 300 7 600 8 100 8 500 9 000 8 600 8 000 7 700 invandrat 6 år 1 400 1 500 1 600 1 800 2 100 2 300 2 400 2 200 1 800 1 300 invandrat 7 år 6 500 5 900 5 700 5 800 6 000 6 200 6 600 6 400 6 200 6 400 Kvinnor 41 000 38 400 37 600 37 000 39 100 40 700 46 600 43 500 40 600 40 100 Svensk bakgrund 34 400 32 200 31 500 30 300 31 800 33 200 38 500 35 500 33 000 32 200 Utländsk bakgrund 6 600 6 200 6 100 6 700 7 200 7 400 8 100 8 000 7 600 7 800 därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 1 700 1 600 1 600 1 800 2 100 2 200 2 700 2 700 2 700 3 000 Utrikes född 4 900 4 500 4 500 4 800 5 100 5 200 5 500 5 300 4 900 4 900 invandrat 6 år 800 800 900 1 100 1 200 1 300 1 300 1 200 900 800 invandrat 7 år 4 100 3 700 3 600 3 800 3 900 3 900 4 100 4 100 3 900 4 100 Män 27 600 26 800 26 600 24 600 25 700 28 100 33 600 31 600 29 800 28 600 Svensk bakgrund 23 400 22 600 22 600 20 600 21 400 23 300 28 100 26 300 24 500 23 500 Utländsk bakgrund 4 200 4 100 4 000 4 000 4 300 4 800 5 500 5 300 5 300 5 200 därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 1 200 1 300 1 200 1 300 1 400 1 600 2 000 2 100 2 200 2 300 Utrikes född 3 000 2 900 2 800 2 700 3 000 3 300 3 600 3 300 3 100 2 900 invandrat 6 år 600 700 700 700 900 1 000 1 000 1 000 800 600 invandrat 7 år 2 400 2 200 2 100 2 000 2 100 2 300 2 500 2 300 2 300 2 300 1 Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund.
Universitetskanslersämbetet och SCB 7 UF 19 SM 1401 Andelen kvinnor störst bland utrikes födda som invandrat efter 6 års ålder Alla år under tioårsperioden 2003/04 2012/13 var andelen kvinnor bland högskolenybörjarna större än andelen män i samtliga grupper. Andelen kvinnor bland de utrikes födda var hela tiden större än bland dem med svensk bakgrund och bland dem som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var de utrikes födda kvinnorna som invandrat vid sju års ålder eller senare som gav upphov till skillnaden. Bland utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare var andelen kvinnor närmare dem med svensk bakgrund och dem som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, framför allt under de senare åren i tioårsperioden. Läsåret 2012/13 vara andelen kvinnor 64 procent och andelen män 36 procent bland utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare. Bland utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Det var ungefär samma fördelning som i gruppen med svensk bakgrund och gruppen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Andelen kvinnor och män bland högskolenybörjare 1 med svensk och utländsk bakgrund läsåren 2003/04 2012/13. Procent 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Kvinnor 60 59 59 60 60 59 58 58 58 58 Svensk bakgrund 60 59 58 60 60 59 58 57 57 58 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 60 57 56 59 60 58 58 56 56 57 Utrikes född 62 61 62 64 64 62 61 62 61 63 invandrat 6 år 54 54 57 59 58 58 55 56 53 57 invandrat 7 år 63 63 63 65 65 63 62 64 63 64 Män 40 41 41 40 40 41 42 42 42 42 Svensk bakgrund 40 41 42 40 40 41 42 43 43 42 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 40 43 44 41 40 42 42 44 44 43 Utrikes född 38 39 38 36 36 38 39 38 39 37 invandrat 6 år 46 46 43 41 42 42 45 44 47 43 invandrat 7 år 37 37 37 35 35 37 38 36 37 36 1 Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund.
Universitetskanslersämbetet och SCB 8 UF 19 SM 1401 Andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund har ökat Mellan läsåren 2003/04 och 2012/13 ökade andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund från 16 till 19 procent. Hela ökningen inträffade i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar, som ökade från 4 till 8 procent. Gruppen utrikes födda minskade från 12 procent till 11 procent under tioårsperioden. Bland kvinnorna ökade andelen med utländsk bakgrund från 16 till 20 procent under perioden. Bland männen var ökningen något mindre, från 15 till 18 procent. Se tabell 1A för mer information om högskolenybörjare. Andelen högskolenybörjare 1 med svensk respektive utländsk bakgrund läsåren 2003/04 2012/13. Procent Totalt 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Svensk bakgrund 84 84 84 83 82 82 83 82 82 81 Utländsk bakgrund 16 16 16 17 18 18 17 18 18 19 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 4 4 4 5 5 5 6 6 7 8 Kvinnor Utrikes född 12 11 11 12 12 12 11 11 11 11 invandrat 6 år 2 2 2 3 3 3 3 3 3 2 invandrat 7 år 9 9 9 9 9 9 8 8 9 9 Svensk bakgrund 84 84 84 82 81 82 83 82 81 80 Utländsk bakgrund 16 16 16 18 19 18 17 18 19 20 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 4 4 4 5 5 5 6 6 7 7 Män Utrikes född 12 12 12 13 13 13 12 12 12 12 invandrat 6 år 2 2 2 3 3 3 3 3 2 2 invandrat 7 år 10 10 10 10 10 10 9 9 10 10 Svensk bakgrund 85 85 85 84 83 83 84 83 82 82 Utländsk bakgrund 15 15 15 16 17 17 16 17 18 18 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 4 5 5 5 5 6 6 7 7 8 Utrikes född 11 11 10 11 11 12 11 10 10 10 invandrat 6 år 2 3 3 3 3 3 3 3 3 2 invandrat 7 år 9 8 8 8 8 8 7 7 8 8 1 Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. För information om antalet studenter 2003/04 2012/13 med svensk och utländsk bakgrund, se tabell 1B.
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 19 SM 1401 Högskolenybörjarnas ålder En majoritet av samtliga högskolenybörjare läsåret 2012/13 var yngre än 22 år. Högst andel som var yngre än 22 år fanns i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar med 79 procent. Bland utrikes födda var 33 procent yngre än 22 år. Det var emellertid stor skillnad mellan dem som invandrat före och dem som invandrat från och med 7 års ålder. Andelen som var yngre än 22 år bland dem som invandrat när de var 6 år eller yngre var 64 procent, vilket var i samma storleksordning som dem med svensk bakgrund. Bland dem som invandrat vid 7 års ålder eller senare var endast 26 procent yngre än 22 år. Det var en något högre andel män än kvinnor som var yngre än 22 år med undantag för gruppen utrikes födda som invandrat vid 6 års ålder eller tidigare. Se tabell 3A för mer information. Åldersfördelning för högskolenybörjare 1 efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2012/13. Procent Totalt 21 år 22 24 år 25 29 år 30 34 år 35 64 år Totalt % Totalt antal Svensk bakgrund 63 18 9 3 6 100 55 700 Utländsk bakgrund 52 13 12 10 14 100 13 000 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 79 10 5 2 3 100 5 300 Utrikes född 33 14 17 15 22 100 7 700 Kvinnor invandrat 6 år 64 19 10 2 4 100 1 300 invandrat 7 år 26 13 18 17 25 100 6 400 Svensk bakgrund 62 19 9 4 7 100 32 200 Utländsk bakgrund 49 12 12 10 16 100 7 800 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 79 10 5 2 4 100 3 000 Män Utrikes född 31 13 17 15 24 100 4 900 invandrat 6 år 66 17 10 2 5 100 800 invandrat 7 år 24 12 18 17 28 100 4 100 Svensk bakgrund 65 18 10 3 4 100 23 500 Utländsk bakgrund 55 14 11 9 11 100 5 200 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 80 10 5 2 2 100 2 300 Utrikes född 35 17 16 15 17 100 2 900 invandrat 6 år 61 22 11 3 2 100 600 invandrat 7 år 29 15 18 18 21 100 2 300 1 Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. För information om åldersfördelningen bland studenter 2012/13 med svensk och utländsk bakgrund, se tabell 3B.
Universitetskanslersämbetet och SCB 10 UF 19 SM 1401 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område Studenterna med utländsk bakgrund har sitt ursprung i en mängd olika länder. Studenter som är utrikes födda redovisas under det egna födelselandet medan gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland. Om föräldrarna kommer från olika länder redovisas personen under båda länderna och nettoräknas till nivån världsdel. Se Fakta om statistiken för en mer utförlig beskrivning. Bland de utrikes födda nybörjarna läsåret 2012/13 hade de flesta, 41 procent, sin bakgrund i Europa. Andelen med europeisk bakgrund var något högre, 43 procent, bland kvinnor än bland män, 39 procent. Hälften av nybörjarna födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade sin bakgrund i Europa. Även i denna grupp hade kvinnorna, 52 procent, en något högre andel med europeisk bakgrund än männen, 47 procent. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område läsåret 2012/13. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 1 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Europa 41 43 39 50 52 47 därav Norden utom Sverige 7 8 6 14 14 13 därav EU utom Norden 17 17 16 13 12 14 därav Europa utom EU och Norden 17 17 17 26 28 24 Afrika 9 8 13 12 13 11 Nordamerika 4 3 4 1 2 1 Sydamerika 5 5 5 6 6 6 Asien 40 41 39 41 39 44 Oceanien 0 0 1 0 0 1 Eftersom en persons föräldrar kan komma från olika geografiska områden överstiger summan av procentandelarna 100 procent. Det land som i särklass flest utrikes födda högskolenybörjare hade sin bakgrund i var Irak med 1 300. Iran följde därefter med cirka 400 högskolenybörjare. Antal utrikes födda högskolenybörjare efter land läsåret 2012/13 Irak Iran Bosnien-Hercegovina Jugoslavien Ryssland Polen Finland Tyskland Afghanistan Somalia Kvinnor Män 0 200 400 600 800 1000 1200 1400
Universitetskanslersämbetet och SCB 11 UF 19 SM 1401 De enskilt vanligaste ursprungsländerna bland högskolenybörjarna som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var Jugoslavien och Finland med 600 vardera. Se vidare tabell 4A. Antal högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar efter land läsåret 2012/13 Jugoslavien Finland Turkiet Iran Libanon Irak Syrien Bosnien-Hercegovina Polen Chile Kvinnor Män 0 200 400 600 800 1000 1200 1400
Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 19 SM 1401 Högskolenybörjare efter studieinriktning Fördelningen mellan svensk och utländsk bakgrund bland högskolenybörjare läsåret 2012/13 var lika för studier mot generell examen och studier mot yrkesexamen. Andelen med svensk bakgrund var 81 procent och andelen med utländsk bakgrund var 19 procent i båda kategorierna av studier. Se vidare tabell 7A. Det område som hade högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund vid studier mot generell examen var medicin och odontologi, med 35 procent. Lägst andel med utländsk bakgrund hade konstnärligt område med 12 procent. Redovisningen efter område är dock en grov indelning och det kan finnas variation inom områdena mellan program eller kurser. Tre fjärdedelar med utländsk bakgrund på apotekarutbildningen Apotekarutbildningen hade den största andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund bland yrkesexamensprogrammen, 49 procent var utrikes födda och 26 procent var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var ytterligare tre program där minst hälften av högskolenybörjarna hade utländsk bakgrund. På receptarieutbildningen var 43 procent utrikes födda och 21 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På utbildning till biomedicinsk analytiker var 36 procent utrikes födda och 18 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På tandhygienistutbildningen var 42 procent utrikes födda och 8 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På tandläkarutbildningen hade strax under hälften utländsk bakgrund och där fanns den högsta andelen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar bland alla yrkesexamensprogram, 29 procent. Yrkesexamensprogram 1 med hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund 2012/13. Program för yrkesexamen 1, 2 Antal med utländsk bakgrund Andel i % med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Apotekarexamen 150 110 40 76 76 75 Receptarieexamen 100 80 20 64 64 62 Biomedicinsk analytikerexamen 210 170 40 54 56 47 Tandhygienistexamen 80 80.. 50.... Tandläkarexamen 80 50 20 49 45 60 Röntgensjuksköterskeexamen 60 40 20 42 36 63 Högskoleingenjörsexamen 700 170 540 25 25 24 Studie- och yrkesvägledarexamen 30 20 10 24 23 33 Ämneslärarexamen 390 230 150 22 24 19 Socionomexamen 300 260 40 21 21 21 1 Programmen är sorterade med det som hade störst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund först. Endast program med minst 60 högskolenybörjare redovisas. Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste tiotal. 2 Program mot lärarexamen redovisas inte trots att andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund var stor (76 procent). Anledningen är att lärarexamen var ersatt med fyra andra examina och detta handlade om vidareutbildning, som ofta vände sig just till utrikes födda lärare. För information om områden och program för studenter med svensk och utländsk bakgrund läsåret 2012/13 se tabell 7B.
Universitetskanslersämbetet och SCB 13 UF 19 SM 1401 Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund på ingenjörsutbildningar På de tio största yrkesexamensprogrammen började mellan 500 (läkarprogrammet) och 4 500 (civilingenjörsprogrammet) nya studenter läsåret 2012/13. På civilingenjörsutbildningen, som alltså hade flest högskolenybörjare läsåret 2012/13, var 6 procent utrikes födda och 8 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Sett till antalet var det sammanlagt 700 högskolenybörjare på civilingenjörsutbildningen som hade utländsk bakgrund. Av de tio programmen mot yrkesexamen med flest högskolenybörjare hade högskoleingenjörsutbildningen den största andelen med utländsk bakgrund, 14 procent utrikes födda och 11 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund på högskoleingenjörsutbildningen var 700, vilket var samma antal som på civilingenjörsutbildningen men fler än på de övriga programmen. Andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund för några stora yrkesexamensprogram 1 2012/13. Procent Program för yrkesexamen 1 Andel utrikes födda nybörjare Andel nybörjare födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Civilingenjörsexamen 6 7 6 8 9 8 Sjuksköterskeexamen 10 11 8 6 6 4 Högskoleingenjörsexamen 14 15 13 11 10 11 Förskollärarexamen 10 10 8 5 5 5 Grundlärarexamen 8 8 8 9 9 10 Ämneslärarexamen 11 13 8 11 12 11 Socionomexamen 11 10 13 10 11 8 Civilekonomexamen 3 3 4 7 6 7 Juristexamen 4 4 3 7 9 4 Läkarexamen 6 7 6 12 10 15 1 Programmen är sorterade med det som hade flest högskolenybörjare först. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund per lärosäte Det fanns stora skillnader mellan lärosätena vad gäller andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund. Delvis kan skillnaderna sannolikt förklaras av olikheter i utbildningsutbud och befolkningens sammansättning i lärosätenas upptagningsområden. Karolinska institutet hade den högsta andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund, 45 procent. Därefter följde Södertörns högskola med 31 procent och Malmö högskola med 30 procent. Dessa tre lärosäten har haft en hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund under ett flertal år. Lärosäten 1 som hade hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund 2012/13. Procent Universitet/högskola Andel med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Karolinska institutet 45 46 42 Södertörns högskola 31 30 33 Malmö högskola 30 31 30 Kungl. Tekniska högskolan 28 30 27 Ersta Sköndal högskola 27 25 38 Mälardalens högskola 26 25 30 Stockholms universitet 26 29 22 Högskolan Kristianstad 22 20 26 Örebro universitet 22 22 21 Högskolan Väst 21 20 22 1 Lärosätena är sorterade med det som hade störst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund först bland lärosäten med minst 60 högskolenybörjare.
Universitetskanslersämbetet och SCB 14 UF 19 SM 1401 Om de med utländsk bakgrund delas upp i grupperna utrikes född och född i Sverige med två utrikes födda föräldrar så hade Karolinska institutet i särklass högst andel utrikes födda högskolenybörjare med 29 procent. Närmast följde Ersta Sköndal högskola med 19 procent. Södertörns högskola hade den högsta andelen högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar med 17 procent följt av Karolinska institutet med 16 procent. Försvarshögskolan var det lärosäte med mer än 60 högskolenybörjare som hade lägst andel med utländsk bakgrund, 9 procent. Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund på Stockholms universitet Både andelen och antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund varierademycket bland de tio största lärosätena läsåret 2012/13. Drygt en fjärdedel av högskolenybörjarna vid Stockholms universitet hade utländsk bakgrund. Det var 15 procent som var utrikes födda och 11 procent som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Den jämförelsevis höga andelen med utländsk bakgrund, tillsammans med det största antalet högskolenybörjare, gjorde att Stockholms universitet utmärkte sig när det gällde antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund. De 2 000 högskolenybörjarna med utländsk bakgrund vid Stockholms var dubbelt så många som vid Göteborgs universitet, som hade det näst högsta antalet. Andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund vid lärosäten 1 med störst antal högskolenybörjare 2012/13. Procent Universitet/högskola Andel utrikes födda nybörjare Andel nybörjare födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Stockholms universitet 15 17 12 11 11 10 Göteborgs universitet 12 13 10 8 7 8 Lunds universitet 8 10 7 7 7 7 Uppsala universitet 11 12 9 7 7 7 Linnéuniversitetet 9 9 10 4 4 5 Umeå universitet 9 9 10 3 3 3 Linköpings universitet 8 9 7 6 6 6 Malmö högskola 18 18 17 13 12 13 Luleå tekniska universitet 8 8 8 4 3 5 Kungl. Tekniska högskolan 15 17 13 13 12 14 1 Lärosätena är sorterade med det lärosäte som hade störst antal högskolenybörjare först. Högst andel utrikes födda högskolenybörjare bland de tio största lärosätena hade Malmö högskola med 18 procent. Därefter följde Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet med 15 procent vardera. Högst andel högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade Kungl. Tekniska högskolan och Malmö högskola med 13 procent vardera följt av Stockholms universitet med 11 procent. Se vidare tabell 9A. Bland lärosätena med fler än 60 högskolenybörjare läsåret 2012/13 hade Karolinska institutet ökat sin andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund mest under perioden 2003/04 2012/13, med 12 procentenheter. Se vidare tabell 11. För information om universitet och högskolor för studenter med svensk och utländsk bakgrund per lärosäte läsåret 2012/13, se tabell 9B.
Universitetskanslersämbetet och SCB 15 UF 19 SM 1401 Påbörjad svensk högskoleutbildning i årskullarna födda 1978 1987 Genom att jämföra befolkningsuppgifter med uppgifter om hur många som börjar studera fås ett mått på hur stor andel av en årskull som börjar läsa vid högskolan. Måttet avser i Sverige folkbokförda 25-åringar som påbörjat en svensk högskoleutbildning till och med höstterminen det år de fyller 25 år under förutsättning att de var bosatta i Sverige även vid 18 års ålder. Eftersom måttet avser hur stor andel som påbörjat högskolestudier till och med 25 års ålder dröjer det innan man får information om hur stor andelen är för en viss årskull. Generellt sett påbörjar de flesta högskolestudier i åldrarna 19 21 år. Den senaste årskullen som har uppnått 25 år och som presenteras i detta SM är födda 1987. Förutom den grupp som bedriver högskolestudier i Sverige finns en mindre grupp på ett par procent av 25-åringarna, folkbokförda i Sverige, som enbart bedrivit högskolestudier utomlands. De ingår inte i den här redovisningen. I årskullen födda 1987 hade 44 procent påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Av dem med svensk bakgrund hade 44 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande andel för gruppen med utländsk bakgrund var 41 procent. Det fanns dock skillnader inom gruppen utländsk bakgrund. I gruppen utrikes född hade 39 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. I gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var motsvarande andel 45 procent. För första gången var deras andel högre än bland dem med svensk bakgrund. Andel med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder 1 för årskullarna födda 1978 1987 efter bakgrund. Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 Totalt Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född 5 0 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 Födelseår 1 För att ingå i redovisningen ska personen ha varit bosatt i Sverige vid 18 års ålder. I gruppen med svensk bakgrund har andelen som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder varierat mellan 44 och 46 procent för årskullarna födda 1978 1987. I gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar har denna andel ökat från 32 procent i årskullen född 1978 till 45 procent i årskullen född 1987. På tio år har gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar successivt närmat sig och slutligen passerat gruppen med svensk bakgrund. I gruppen utrikes födda har andelen 25-åringar som påbörjat högskolestudier ökat från 31 till 39 procent under de senaste tio åren. I årskullen födda 1987 var andelen kvinnor som påbörjat högskolestudier 52 procent, vilket kan jämföras med 36 procent av männen i samma årskull. Oavsett bakgrund hade en större andel kvinnor än män påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Se vidare tabell 2A.
Universitetskanslersämbetet och SCB 16 UF 19 SM 1401 Utrikes födda som invandrat i unga år påbörjar högskoleutbildning i samma omfattning som inrikes födda I gruppen utrikes födda är vistelsetid i Sverige en viktig faktor för andelen som påbörjar högskoleutbildning i Sverige vid 25 års ålder. I åldersgruppen födda 1987 hade 46 procent av de utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Denna andel var något större än i gruppen med svensk bakgrund, 44 procent, och i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 45 procent. Bland utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare hade 35 procent i årskullen födda 1987 påbörjat högskoleutbildning i vid 25 års ålder. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för utrikes födda i årskullarna födda 1978 1987. Fördelning efter invandringsålder. Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Utrikes född invandrat vid 6 års ålder eller tidigare Utrikes född invandrat vid 7-18 års ålder 10 5 0 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 Födelseår Vanligast att utrikes födda med bakgrund i EU påbörjar högskolestudier Personer med ursprung i olika delar av världen skiljer sig åt i flera avseenden som kan ha betydelse för i vilken utsträckning de börjar studera. Faktorer som påverkar är t.ex. hur länge de har vistats i Sverige, föräldrarnas utbildningsnivå och benägenheten att studera i ursprungslandet. Nedan redovisas hur stor andel av årskullen födda 1987 som påbörjat högskolestudier till och med höstterminen 2012, det år de fyllde 25, efter geografiskt område. Redovisningen görs efter personens eller föräldrarnas födelseland. Uppgifterna avser personer med utländsk bakgrund som var bosatta i Sverige vid 18 års ålder. Personer som är utrikes födda redovisas under det egna födelselandet. Gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland. Måttet beräknas som den procentuella andelen av 25-åringar i högskoleutbildning med exempelvis fransk bakgrund av det totala antalet folkbokförda i Sverige i motsvarande ålder med fransk bakgrund. Landsuppgifterna aggregeras till geografiska områden (i huvudsak världsdelar). Av de utrikes födda i årskullen födda 1987 med bakgrund i EU utom Norden hade 45 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Det var en ungefär lika stor andel som för 25-åringarna med svensk bakgrund. Lägst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Sydamerika med 31 procent. Det var vanligare att kvinnor än att män hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder oberoende av geografiskt område.
Universitetskanslersämbetet och SCB 17 UF 19 SM 1401 Bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var andelen som påbörjat högskolestudier störst bland dem med bakgrund i Asien, 54 procent. Tätt därefter följde EU utom Norden med 53 procent. Även i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var andelen kvinnor som påbörjat högskolestudier högre än andelen män för samtliga geografiska områden. Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för årskullen födda 1987 efter geografiskt område. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Norden utom Sverige 33 41 27 35 41 30 EU utom Norden 45 52 38 53 58 48 Europa utom EU och Norden 41 50 33 40 48 31 Afrika 33 35 30 47 53 41 Nordamerika 38 45 32 38 44 34 Sydamerika 31 33 29 39 44 34 Asien 39 46 31 54 59 50 Oceanien 1............ 1 Oceanien omfattar t.ex. Australien och Nya Zeeland men redovisas inte p.g.a. få observationer. Utrikes födda med iransk bakgrund påbörjar högskolestudier i hög grad Nedan redovisas hur stor andel av befolkningen som påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder bland utrikes födda 1987 för länder med mer än 200 utrikes födda personer i motsvarande ålder i befolkningen. Bland de utrikes födda med iransk bakgrund hade 56 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Motsvarande andel för gruppen med svensk bakgrund var 44 procent. Näst högst andel hade utrikes födda med bakgrund i Bosnien- Hercegovina med 52 procent. Två länder med en tämligen stor grupp 25-åringar folkbokförda i Sverige, men med en betydligt lägre andel som påbörjat högskolestudier, var Irak och Jugoslavien. Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder bland utrikes födda i årskullen 1987 efter födelseland 1 Födelseland Antal i befolkningen Andel utrikes födda som påbörjat studier Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Irak 1 470 690 780 34 45 25 Jugoslavien 1 240 620 620 30 39 21 Bosnien-Hercegovina 1 030 510 520 52 61 42 Iran 580 290 300 56 67 45 Somalia 400 190 210 26 29 24 Libanon 310 140 170 34 42 27 Turkiet 260 140 130 41 47 34 Afghanistan 260 120 140 36 48 27 Chile 220 110 110 26 27 26 Polen 220 120 100 40 50 27 1 Länderna i tablån är sorterade efter storlek på befolkningsgruppen med den största gruppen först. Av tabell 6 i tabellbilagan framgår att även bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var det vanligast att de med bakgrund i Iran hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder, 64 procent, följt av Polen med 60 procent. Andelarna avser länder med mer än 200 personer med två utrikes födda föräldrar i motsvarande ålder i befolkningen.
Universitetskanslersämbetet och SCB 18 UF 19 SM 1401 Utbildning på forskarnivå Läsåret 2012/13 var det totala antalet doktorandnybörjare 3 200. Förutom studerande med svensk och utländsk bakgrund ingår även utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund i det totala antalet doktorandnybörjare. De utländska doktoranderna har kommit till Sverige i syfte att studera och därför bör de inte jämföras med dem som bor permanent i Sverige. Om de utländska doktoranderna och de med okänd bakgrund exkluderas var antalet doktorandnybörjare 1 900. I den fortsatta redovisningen ingår inte de utländska doktoranderna eller de med okänd bakgrund. Se vidare tabell 1A och 1B. Läsåret 2012/13 fanns det 420 doktorandnybörjare med utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Av de 420 var 60 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 360 var utrikes födda. De som är utrikes födda har kommit till Sverige vid olika åldrar och har vistats i landet olika länge. Av de 360 utrikes födda hade 30 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 330 vid sju års ålder eller senare. Utvecklingen läsåren 2003/04 till 2012/13 Under den senaste tioårsperioden har antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund ökat. Mellan 2011/12 och 2012/13 minskade dock antalet både bland de utrikes födda doktorandnybörjarna och i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var emellertid en följd av att det totala antalet doktorandnybörjare minskade mycket under det senaste läsåret. Doktorandnybörjare 1 efter svensk och utländsk bakgrund läsåren 2003/04 2012/13 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Totalt 2 830 2 410 2 170 2 220 2 060 2 450 2 350 2 340 2 360 1 870 Svensk bakgrund 2 450 2 100 1 840 1 870 1 730 2 050 1 910 1 920 1 870 1 440 Utländsk bakgrund 380 320 330 350 330 390 440 420 490 420 därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 80 70 60 60 60 80 80 70 70 60 Utrikes född 290 240 270 300 270 310 360 350 420 360 invandrat 6 år 30 20 30 40 30 40 50 50 50 30 invandrat 7 år 260 220 240 260 240 270 320 300 370 330 Kvinnor 1 410 1 310 1 110 1 160 1 060 1 310 1 250 1 200 1 220 980 Svensk bakgrund 1 220 1 140 970 970 890 1 090 1 010 990 950 760 Utländsk bakgrund 200 170 150 190 170 210 240 210 270 220 därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 40 40 20 30 30 40 40 40 40 30 Utrikes född 160 130 130 170 150 170 200 170 230 190 invandrat 6 år 20 10 10 20 20 20 20 30 30 10 invandrat 7 år 140 120 110 150 130 150 180 140 200 180 Män 1 420 1 100 1 050 1 070 1 000 1 140 1 100 1 140 1 140 890 Svensk bakgrund 1 240 950 880 900 840 960 900 930 920 680 Utländsk bakgrund 180 150 180 160 160 180 200 210 220 210 därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 40 40 40 30 40 40 40 30 30 30 Utrikes född 140 110 140 130 120 140 160 180 190 180 invandrat 6 år 10 10 20 20 10 20 30 20 20 20 invandrat 7 år 130 100 120 120 110 120 130 160 170 150 1 Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund. För information om utländska doktorander se Statistiska meddelanden, UF 21.
Universitetskanslersämbetet och SCB 19 UF 19 SM 1401 Andelen utrikes födda doktorandnybörjare har ökat Mellan läsåren 2003/04 och 2012/13 ökade andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund från 13 till 23 procent. Gruppen utrikes födda fördubblades nästintill under perioden och stod för merparten av ökningen. Andelen utrikes födda bland kvinnor respektive män har ökat ungefär lika mycket. Sett till fördelningen av kvinnor och män inom de olika grupperna så handlar det om ungefär lika andelar av båda könen. Läsåret 2012/13 var 53 procent av doktorandnybörjarna med svensk bakgrund kvinnor och 47 procent var män. Bland doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund var 51 procent kvinnor och 49 procent män. Se tabell 1A för mer information om doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund Se tabell 1B för information om doktorander med svensk och utländsk bakgrund Andelen doktorandnybörjare 1 med svensk och utländsk bakgrund läsåren 2003/04 2012/13. Procent 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Totalt Svensk bakgrund 87 87 85 84 84 84 81 82 79 77 Utländsk bakgrund 13 13 15 16 16 16 19 18 21 23 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 Utrikes född 10 10 12 13 13 13 15 15 18 19 invandrat 6 år 1 1 1 2 1 2 2 2 2 1 invandrat 7 år 9 9 11 12 12 11 13 13 16 18 Kvinnor Svensk bakgrund 86 87 87 83 84 84 81 83 78 78 Utländsk bakgrund 14 13 13 17 16 16 19 17 22 22 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 3 3 2 2 2 3 3 3 3 3 Utrikes född 11 10 11 14 14 13 16 15 19 19 invandrat 6 år 1 1 1 2 2 2 2 3 2 1 invandrat 7 år 10 9 10 13 12 11 14 12 17 18 Män Svensk bakgrund 87 86 83 85 84 84 82 82 80 77 Utländsk bakgrund 13 14 17 15 16 16 18 18 20 23 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 3 3 4 3 4 4 4 3 3 3 Utrikes född 10 10 13 12 12 12 14 16 17 20 invandrat 6 år 1 1 1 2 1 1 2 2 2 2 invandrat 7 år 9 9 12 11 11 11 12 14 15 17 1 Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund. Åldersmässigt fanns det vissa skillnader mellan doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund. Av doktorandnybörjarna med svensk bakgrund var 47 procent yngre än 30 år. Motsvarande andel för doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund var 42 procent. I gruppen med svensk bakgrund var 39 procent av kvinnorna och 56 procent av männen yngre än 30. I gruppen med utländsk bakgrund vare en större andel av kvinnorna, 45 procent, än av männen, 39 procent, yngre än 30 år. Se vidare tabell 3A.
Universitetskanslersämbetet och SCB 20 UF 19 SM 1401 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område Bland utrikes födda doktorandnybörjare hade de flesta, 61 procent, sin bakgrund i Europa följt av Asien med 25 procent. De länder som flest utrikes födda doktorandnybörjare hade sin bakgrund i var Iran och Tyskland, med 10 respektive 9 procent. Även bland doktorandnybörjarna födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade de flesta sin bakgrund i Europa följt av Asien. Det enskilt vanligaste ursprungslandet var Finland med 29 procent. Se vidare tabell 5A och 5B. Andel doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område läsåret 2012/13. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 1 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Europa 61 62 59 78 83 73 därav Norden 11 16 6 37 45 30 därav EU utom Norden 39 33 46 44 45 43 därav Europa utom EU och Norden 10 12 7 7 7 7 Afrika 3 3 3 3 7 Nordamerika 5 3 6 3 3 3 Sydamerika 6 6 6 3 7 Asien 25 26 25 22 14 30 Oceanien 1 Eftersom en persons föräldrar kan komma från olika geografiska områden överstiger summan av procentandelarna 100 procent. Doktorandnybörjare per forskningsämnesområde Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2012/13 varierade mellan olika forskningsämnesområden. Högst andel fanns inom forskningsämnesområdet humaniora där 28 procent av doktorandnybörjarna hade utländsk bakgrund. Inom medicin och hälsovetenskap hade 27 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund. Medicin och hälsovetenskap var det forskningsämnesområde som hade flest doktorandnybörjare totalt och det högsta antalet med utländsk bakgrund. Se vidare tabell 8. Andel doktorandnybörjare 1 med utländsk bakgrund efter forskningsämnesområde läsåret 2012/13. Procent Forskningsämnesområde Andel med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt 23 22 23 Naturvetenskap 19 28 13 Teknik 20 27 17 Medicin och hälsovetenskap 27 23 33 Lantbruksvetenskap 23 12.. Samhällsvetenskap 17 15 19 Humaniora 28 28 28 1 Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund.