AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda

AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda av Laura Larsson 25 november 2002 IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), Kyrkogårdsgatan 6, Box 513, 751 20 Uppsala. Tel: 018-471 70 82, e-post: laura.larsson@ifau.uu.se. IFAU AKSTAT och sjukfallsregistret i LINDA 1

1 Inledning Rapporten ger en beskrivning över akstat och sjukfallsregistret som är kopplade till LINDA-databasen, samt de problem jag stött på när jag använt tabellerna för att studera sjukskrivningar bland arbetslösa. 1 Ambitionen är alltså inte att ge en heltäckande beskrivning över alla tänkbara detaljer. Det är också möjligt att beskrivningen innehåller felaktiga tolkningar; i sådana fall är jag tacksam om den som upptäcker felet kontaktar mig. För att studera sjukskrivningsbenägenhet bland de arbetslösa krävs det att flera olika tabeller kopplas ihop. Information om sjukperioder hämtas från Riksförsäkringsverkets sjukfallsregister, medan uppgifter om arbetslöshetsperioder finns i akstat, som i sin tur består av fyra olika tabeller. Saken kompliceras dock ytterligare av det faktum att trots att jag undersöker sjukskrivningar under 1997-1999 behöver jag information om arbetslöshetsperioder under tidigare år, och denna information måste hämtas från äldre akstat-tabeller. Anledning till detta framkommer nedan i avsnitt 2.2. Att koppla ihop alla dessa tabeller är inte problemfritt. Det är framför allt akstat-tabellerna för 1997 och de äldre akstat-tabellerna som inte matchar ihop bra. Vad det innebär och vad det kan bero på beskrivs i mer detalj nedan. Sjukfallsregistret och akstat 1997 matchar dock (förvånansvärt!) bra ihop, t ex en person som enligt den förstnämnda tabellen var sjuk från onsdag till fredag vecka 40 har också fått ersättning från a-kassa endast för två dagar samma vecka. 2 AKSTAT 2.1 Flera olika tabeller Akstat som ligger i Linda är uppdelad i akstat94-97, akstat96, akstat97 och akstat98. Var och en av dessa består i sin tur av fyra olika tabeller (den äldsta av sex eftersom två av tabellerna är så stora att de uppdelats i två). Anledningen till att det finns olika akstat för olika år är enligt Tommy Blomqvist på SCB (samtal juni 2000) följande: 1 Resultaten finns att läsa i rapporten: Larsson, Laura, Sick of being unemployed? Interactions between unemployment and sickness insurance, IFAU Working Paper 2002:6. 2 IFAU AKSTAT och sjukfallsregistret i LINDA

När man för första gången beställde information från akstat fick man det för Lindas urvalspersoner 1990-95. Dessa tabeller som heter Akstat94-97 innehåller information om dessa personers arbetslöshetsperioder mellan 1994 och vecka 37 i 1997. Sedan har man uppdaterat akstat-informationen i Linda genom att beställa uppgifter om arbetslöshetsperioder under 1996 för Lindas urvalspersoner 1996, om arbetslöshetsperioder under 1997 för Lindas urvalspersoner 1997 osv. fram till 1999. Ett (ganska litet) problem är då att eftersom en del av Lindas urvalspersoner varje år byts ut mot nya (ty Linda ska vara representativ för populationen), förlorar man en del av sina observationer direkt då man ska följa en viss kull (säg urvalspersonerna 1997) bakåt eller framåt i tiden. 2.2 Beskrivning av utbetalningssystemet För att förstå de olika tabellerna krävs det en beskrivning av de beslut och underlag som utbetalningarna från a-kassa baseras på och hur dessa beslut, underlag och utbetalningar bokförs i akstat. Nedanstående beskrivning bygger mycket på mina samtal med Kjell Björkgren som är ansvarig för akstat på Ams. 2.2.1 Generella drag När en person som är berättigad till a-kassa eller kas för första gången blir arbetslös tas det ett beslut om antal beviljade dagar med a-kassa eller kas/grundbelopp. Fram till 2001 gällde det att personer äldre än 57 år (äldre än 54 år i 1997) får 450 dagar, medan alla andra får i princip 300 dagar. Detta kallas för beslut i akstat. Det tas också ett beslut om utbetalningens storlek, som beror på tidigare lön, huruvida personen har arbetat och önskar i framtiden arbeta heltid eller deltid, om denne har några bisysslor osv. Vilken a-kassa som ska betala ersättningen ingår också i detta beslut, som i akstat kallas för utbetalningsunderlag. Själva utbetalningarna bokförs veckovis (även om de arbetslösa skickar in uppgifter dag för dag för två veckor åt gången) och har alltid ett antal dagar beslut och ett underlagsbeslut som de baseras på. Förutom arbetslöshetsersättning och kas betalas även ALU, OTA (offentligt tillfälligt arbete), TAE (tillfällig avgångsersättning) och projektarbete via a-kassorna. Vilken typ av ersättning som gäller för varje vecka bokförs i a-kassornas datasystem tillsammans med utbetalningssumman och antalet utbetalda dagar för veckan (max 5). Ersättningstyp är av betydelse för mig eftersom det är IFAU AKSTAT och sjukfallsregistret i LINDA 3

endast arbetslöshetsersättning, kas/grundbelopp och TAE som äter upp beviljade dagar (BERSTYP=2,12,7,17). Ibland summerar antalet ersatta dagar för en vecka till mer än 5. En majoritet av dessa falla förklaras av ersättningstyperna Skatt TAE (BERSTYP=23) och Tilläggsbelopp OTA (BERSTYP=44), som alltid bokförs i samband med TAE eller OTA. Det ser alltså ut som att individen fått t ex 5 utbetalda dagar för OTA plus fem utbetalda dagar för Tilläggsbelopp OTA. Alla dessa uppgifter skickas sedan med jämna mellanrum till Ams från a- kassorna runt i landet, och Ams bokför dem i sin akstat databas. Uppgifter om antal dagar beslut skrivs in i en egen tabell, som i Linda heter Li97besl och i Ifau-databasen Akbeslut. Uppgifter om underlagsbeslut skrivs likaså in i en egen tabell (Li97utbu eller Akutbetu). Utbetalningarna hamnar i en tabell som heter Li97utbe eller Akutbet. Till slut har man en tabell som i princip bara innehåller de olika id-numren för individen och de besluten, Li97akpe eller Akpersak. 2.2.2 När det sker förändringar När något i utbetalningsunderlaget förändras tas det ett nytt beslut om underlaget, medan antal dagar beslutet förblir naturligtvis oförändrat. En 300 dagars period kan alltså innehålla flera underlagsbeslut. Likaså kan ett nytt antal dagar beslut tas utan att det automatiskt krävs ett nytt underlagsbeslut. Det är få som äter upp sina 300/450 dagar i ett streck, utan de flesta har avbrott i sina utbetalningar. Beroende på hur långt avbrottet är och vad man har gjort under tiden gäller det gamla antal dagar beslutet när man återigen blir arbetslös (dvs ska få ersättning från a-kassan). I princip gäller det gamla beslutet om man varit borta max tolv månader (s k ramtid), men i vissa fall kan ramtiden omfatta tid som ligger längre bort än 52 veckor, t ex om man fått föräldrapenning, sjukpenning eller studerat på heltid. Kommer man tillbaka inom ramtid fortsätter man alltså på det gamla beslutet. Men om man har uppfyllt arbetsvillkoret under tiden man var borta så vet man att man kommer att få ett nytt beslut med nya dagar så fort de gamla dagarna tar slut. Regeln är att efter man uppfyllt arbetsvillkoret har man rätt till 300/450 dagar. Alltså har man 120 dagar kvar på sitt gamla beslut omfattar det nya beslutet 180 dagar (300-120), och det börjar gälla när man först tömt sitt gamla beslut. Figur 1 illustrerar. 4 IFAU AKSTAT och sjukfallsregistret i LINDA

Figur 1 Exempel på en övergång till ett nytt beslut ERSÄTTNINGSPERIOD 1 300 ersättningsdagar ARBETSLÖS Ersättning 180 dagar ARBETE 6 mån., räcker till att fylla arbetsvillkoret ARBETSLÖS Ersättning 120 dagar NY ERSÄTTNINGSPERIOD 300 dagar från den dag du börjar lyfta ersättning igen AVRÄKNING 120 dagar ARBETSLÖS Nytt beslut med 180 bev. Dagar Är man däremot borta längre än ramtiden fattas det ett nytt beslut när man kommer tillbaka till a-kassan. Då måste man ha uppfyllt arbetsvillkoret för att kunna få några nya dagar beviljade, och i så fall blir antalet igen 300. I akstat syns detta i och med att de flesta besluten omfattar färre än 300 beviljade dagar. Detta gör också att det är omöjligt att enbart med hjälp av akstat att veta hur många dagar en individ har kvar vid en slumpmässigt utvald tidpunkt (givet att hon har avbrott i sina utbetalningar), då man inte vet om hon uppfyllt arbetsvillkoret igen. 2.2.3 Problem med de olika tabellerna Problemen bero på bristande kommunikation mellan a-kassorna och Ams, brister på systemets design eller slarvfel. Ett gott råd är att försöka använda så sena akstat-tabeller som möjligt eftersom kvaliteten förbättras från år till år. Ett exempel på det förstnämnda är att när a-kassorna rapporterar till Ams om förändringar i utbetalningsunderlaget förs dessa in i akstat som nya beviljade dagar beslut i stället för nya underlagsbeslut. Detta gör att det ibland ser ut som att en person har fått dubbla utbetalningar (Dubbla utbetalningar, dvs fusk, kan också förekomma pga bristande kontrollmöjligheter). Det finns väldigt många fall där antal utbetalda dagar inte stämmer överens med antal beviljade dagar. M a o ser det ut som personen fått utbetalt antingen fler eller färre dagar än beviljat. Exempel på slarvfel är felaktiga datum, t ex så att starten på en period kommer efter slutet. IFAU AKSTAT och sjukfallsregistret i LINDA 5

Ett ytterligare problem som har med Linda att göra är att informationen för 1997 som finns i Linda9497 och i Linda 97 stämmer inte helt överens för samma individer (Lindas urvalspersoner 90-95 och 97 är trots allt till stor del desamma). KB visste förstås inte orsaken till detta (eftersom han inte har med Linda att göra) men trodde att det kan bero på att uppgifterna från a-kassorna kommer till Ams med en viss eftersläpning. När man gjort uttaget för Linda9497 hade kanske inte alla uppgifter kommit in, eller så har man fått felaktiga uppgifter och korrigerat dem senare. Uttaget för Linda97 har gjorts mycket senare (vet ej exakt när). Jag har valt att gå efter Linda97 vad gäller uppgifter för hela 1997 och efter Linda9497 vad gäller tidigare uppgifter. 3 Sjukfallsregistret I LINDA ingår tre tabeller med sjukfallsregister: för 1997, 1998 och 1999. Dessa innehåller information om sjukpenningutbetalningar. Fallets anmälningsdatum, fr o m datum, t o m datum samt informations om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ingår. En fallkod anger vilken typ sjukfallet är, exempel på dem är: 0: inga sjukfall just det året. 1: AFL, allmän sjukpenning (det vanligaste) 3: rehabilitering 4: förebyggande sjukpenning 5: sjukpenning vid utbildning olika kombinationer av ovanstående koder. Ett fall kan ha olika omfattning, vilket också syns i registret: heltid, halvtid, ¼ tid, ¾ tid. Personen som arbetar deltid definieras som heltidssjuk om hon inte alls arbetar, alltså inte så att en halvtidsarbetande definieras som halvtidssjuk då hon är sjuk. Sjukfallsregistret framstår som idealisk i jämförelse med akstat. Det väsentliga är väl att sjukfallstabellen som finns i Linda innehåller många nollobservationer, fallkod=0, som man helt enkelt kan strunta i. Detta beror på att många i samplingsurvalet, dvs Linda urvalspersoner som finns i akstat97/98/99, finns med i sjukfallsregistret sedan tidigare men har inte varit sjuka just det året som tabellen omfattar. 6 IFAU AKSTAT och sjukfallsregistret i LINDA

4 Koppla akstat med sjukfallsregistret Akstat och sjukfallsregistret matchar generellt sett mycket bra. T ex en person som enligt det sistnämnda har varit sjukskriven måndag till onsdag har enligt akstat fått a-kassa utbetalt två dagar den veckan (exakta dagar syns ju inte i akstat). Det är alltså framförallt problemen med akstat (och sjukfallregistret i mindre utsträckning) i sig som skapar bortfallet. Tabell 1 illustrerar. Tabell 1 Ett exempel på bortfall Antal a- kasseperioder Antal a- kasseperioder som slutar i sjukskrivning A-kasseperiod som börjar jan 1998 sept 1999 17,951 829 Sampelstorlek efter följande rensningar: 1. A-kasse- eller sjukhistoria från 1994-1997 17,801 818 inkorrekt, t ex negativa perioder (start efter avslutning), överlappande perioder, annan information saknas 2. Omöjligt att räkna fram antal dagar kvar 16,913 767 till utförsäkring, beslutet går inte att spåra i 1994-1997 AKSTAT 3. Antal dagar kvar till utförsäkring negativ, 15,908 707 dvs ätit upp fler dagar än beviljat. 4. Antal dagar kvar till utförsäkring mer än 15,870 701 450, dvs summan av beviljade dagar minus uppätna dagar mer än 450. 5. Längden på a-kasseperioden mindre än 13,691 687 noll, dvs start kommer efter avslutning. 6. 450 beviljade dagar (för personer 54/57 år 12,633 576 eller äldre). Detta är inget fel, men för min studie ville jag exkludera de äldre. 7. Antal dagar kvar till utförsäkring mer än 12,569 575 310, dvs tillåter 10 dagars felmarginal. Källa: Larsson, Laura, Sick of being unemployed? Interactions between unemployment and sickness insurance, IFAU Working Paper 2002:6. IFAU AKSTAT och sjukfallsregistret i LINDA 7