Omvärlds- och trendanalys

Omvärlds- och trendanalys januari 2015 Jens Nilson och Peter Kisch

Innehållsförteckning Arbetsprocess... 5 Avgränsningar... 6 Trend 1 - Befolkningen förändras vilket ställer förändrade krav på skola, vård och omsorg samt andra välfärdsfunktioner... 7 Bakgrund - Lund... 7 Konsekvenser... 8 Trend 2 - Lunds attraktivitet och Lunds kommun som arbetsgivare...10 Bakgrund...10 Arbetsmarknaden i kommunen...10 Arbetslöshet och polarisering...11 Konsekvenser...12 Trend 3 - Platsen Lund allt viktigare med attraktiv, smart och hållbar stad...13 Staden som motor för utveckling...13 Glokala Lund...13 Stadens själ allt viktigare...14 Nya sätt att använda staden på...14 Synen på mobilitet ändras...14 Ökad polarisering även i Lund...15 Miljöfrågorna fortsatt avgörande för stadens utveckling...15 Konsekvenser...16 Trend 4 - Rådigheten minskar Lunds kommuns roll ändras...17 Ökade krav utifrån...17 Möjligheten till att ställa egna krav minskar...17 Medborgarnas förväntningar ökar...17 Kommunens roll och rådighet för infrastruktur ändras...17 Näringslivet och icke-offentliga aktörer mer delaktiga i samhällsbygget...17 Mot ett öppet tänk kring utveckling...18 Ökad globalisering, nätverk och projekt...18 Mottrender/Trendbrytare...18 Konsekvenser...18 Trend 5 - Tekniksamhället...20 Arbetsmarknaden för tjänste- och serviceyrken i kraftig förändring...20 Ständigt uppkopplade människor...21 3

Konsekvenser...21 Bilaga Figurer...23 Figur 1 Åldersstruktur Riket jämfört med Lund 2012. Källa: SCB...23 Figur 2 Folkmängdsutveckling 2000-2013 för födda från föregående samt antal födda varje år, presenterade år. Antal. Källa: SCB...23 Figur 3 Folkmängden i vissa åldersklasser i Lunds kommun 31 december 2003-2025. Källa: SCB...24 Figur 4 Folkmängden i åldersklasserna 65-74, 75-84 och 85-w år i Lunds kommun 31 december 2013-2025. Källa: SCB...24 Figur 5 Folkmängden i åldersklasserna 0-19, 20-64 och 65-w år i Lunds kommun 31 december 2013-2025. Index (2013=100). Källa: SCB...24 Figur 6 De största näringsgrenarna i Lund 2012 jämfört med riket och länet. Dagsbefolkningen. Andel i procent. Källa: SCB...25 Figur 7 Antal nyanmälda platser på Arbetsförmedlingen 2000-2013 Källa: Arbetsförmedlingen...25 Figur 8 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) 18-24 år utrikesfödda, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen...26 Figur 9 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) 18-24 år, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen...26 Figur 10 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) 16-64 år, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen...27 Figur 11 Högsta avslutade utbildningsnivå. Riket, Skåne och Lund. Källa: Arbetsförmedlingen...27 Figur 12 Toppaktiviteter gjort minst någon gång i månaden, 10-19 år, Lunds kommun. 2012...28 Figur 13 Besök på fritidsgård/bygglek, 10-19 år, Lunds kommun. 2012....28 Figur 14 Medellivslängd vid födelsen, efter kön och tid. Medelvärde för perioder, Lunds kommun. 2012....29 Figur 15 Ohälsotal, ohälsodagar 20-64 år efter kön, kommun och år, Lunds kommun. 2012....29 Figur 16 Folkmängdsutveckling Lunds stad och Lund Öster 2003-2013, index. Index mäts från startåret 2003. Källa: SCB...30 Figur 17 Folkmängdsutveckling Lunds kommun, Malmö stad, Helsingborgs kommun och riket 1968-2013, index. Index mäts från startåret 2003. Källa: SCB....30 Figur 18 Folkökning och antalet färdigställda bostäder i Lunds kommun 1995-2013, Antal. Källa: SCB och KIR....31 Figur 19 Tillgänglighet från ESS-Brunnshög med bil 2014. Källa: Tillgänglighetsatlas Öresund, Region Skåne....31 Figur 20 Kollektivtrafikrestid ESS-Brunnshög 2014. Källa: Tillgänglighetsatlas Öresund, Region Skåne....32 Figur 21 The distribution of BLS 2010 occupational employment over the probability of computerisation, along with the share in low, medium and high probability categories. Note that the total area under all curves is equal to total US employment...32 4

Inledning I rapporten beskrivs fem trender som på olika sätt påverkar Lund. För en del av trenderna beskrivs trendernas bakgrund, tidigare utveckling, i Lund. För samtliga trender listas ett antal uppskattade konsekvenserna av trenderna för Lund och Lunds kommun. I de fall det finns en identifierad mottrend så beskrivs även mottrenden. I syfte att undvika upprepningar redovisas beskrivningar och analyser av trender endast på ett ställe i rapporten, trots att trenden kan påverka flera områden. Rapportens struktur följer omvärldsanalysens arbetsprocess. Varje avsnitt inleds med en kortfattad beskrivning av trenden, eventuell bakgrund samt slutligen trendens konsekvenser för Lund i nära framtid (1-3 år). Arbetsprocess Omvärlds- och trendanalys har arbetats fram och processats i två arbetsgrupper dels en förvaltningsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar, dels kommunens ledningsgrupp, inklusive företrädare för kommunens bolag. Utgångspunkt i arbetet var Sveriges kommuner och landstings (SKL) verktyg för omvärldsbevakning 1. SKL har tagit fram materialet tillsammans med Kairos Future AB. Materialet innehåller ett underlag för att diskutera 15 trender, drivkrafter samt utmaningar för kommunen. Det består av tre delar; Vägval för framtiden-2025, som ger en bakgrund till trenderna, arbetsmaterial med frågor och instruktioner samt en animerad film som beskriver femton trender. Arbetsgrupperna har arbetat med de femton trenderna, som har grupperats i fem lundatrender, och utifrån dem tagit fram trendernas konsekvenser för Lund, se figur nedan. Arbetsprocess SKL:s trender Lundatrender Förändrade krav på välfärden Generationsskifte Befolkningen förändras Ökad brist på chefer Ökad urbanisering Lunds attraktivitet och Bilismen minskar Lunds kommun som Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter arbetsgivare Ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg Konsekvenser Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar Platsen Lund - allt viktigare för Lund Databaserat beslutsfattande med attraktiv, hållbar stad Tjänster dyrare och varor billigare Från behovsdriven till identitetsdriven ekonomi Rådigheten minskar - Lokal rådighet förändras Lunds kommuns roll ändras Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget Högre utbildning på distans hotar svenska högskolestäder Tekniksamhället Ökad global sårbarhet 1 http://skl.se/demokratiledningstyrning/kvalitetstyrafoljaupputveckla/planeringsforutsattningaromvarldsbevak ning/omvarldsbevakningverktyg.686.html 5

SKLs material innehåller även övergripande förändringskrafter 2 vilka påverkar utvecklingen på global nivå som organisationer på nationell, regional och lokal nivå måste förhålla sig till, men de går normalt inte att påverka på kort sikt. Av denna anledning förekommer förändringskrafterna endast indirekt i rapporten. Arbetet med omvärldsanalysen genomfördes från 28 augusti till 16 november 2014. Avgränsningar I rapporten redovisas det material som har använts i arbetet med omvärldsanalysen för Lund som helhet. Det finns trender som påverkar delar av kommunen som inte är med i rapporten. Omvärldsanalysen ersätter inte den omvärldsbevakning som enskilda enheter, avdelningar och förvaltningar bedriver i kommunen. Samtliga figurer finns i rapportens bilaga. 2 Övergripande förändringskrafter: globalisering, värdeförändringar, demografi, klimatförändringar och ny teknik. 6

Trend 1 - Befolkningen förändras vilket ställer förändrade krav på skola, vård och omsorg samt andra välfärdsfunktioner Fyrtiotalistgenerationen är inte den enda stora åldersgruppen i Sverige. En stor grupp är födda mellan 1965 och 1974, en babyboom inträffade i slutet av 1980- talet och i början 1990-talet och nativiteten har under de senaste åtta åren varit relativt hög. Sverige har därför ett antal generationer av medborgare som är förhållandevis många till antalet, medan andra generationer är färre till antalet. Efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar därför över tiden, vilket försvårar samhällsplaneringen. Tillsammans med en ökad urbanisering, utöver de positiva konsekvenserna, kan intressekonflikter kring mark, lokaler och bostäder uppstå när efterfrågan ökar, liksom svårigheter att planera för till exempel barnomsorg och skolor. Bakgrund - Lund Befolkningen i Lund har sedan 1993 ökat med 21 procent eller 20 000 personer. Det motsvarar knappt befolkningen i Lomma eller Staffanstorps kommun år 2013. De senaste tio åren har Lunds befolkning ökat med drygt 13 000 personer och om ett antal år är befolkningen 120 000 invånare. 2025 förväntas befolkningen övergå 135 000 personer. Från och med 2008 beror befolkningsökningen till största delen på att det flyttar fler till Lund från utlandet än vad det är som flyttar från Lund till utlandet. Befolkningstillväxten ser olika ut i olika åldrar och det beror, undantaget för åldersgrupperna 20-24 år och 25-29 år, till största delen på att antalet födda har varierat över åren, se figurerna på denna sida. Lunds befolkningsstruktur skiljer sig från rikets med en klart större andel i åldern 20-29, se figur bredvid. Barn- och ungdomskullarna har, och kommer att, variera kraftigt från år till år. Det ställer särskilda krav på anpassningen av de kommunala verksamheterna, till exempel när det sker stora skift i födelsekullarna från år till år, som det har gjort under 2000-talet, samtidigt som trenden har varit att antalet födda har ökat under 2000-talet, se tabell bredvid. Antalet barn har ökat kraftigt i förskoleåldrarna mellan år 2003 och 2013 med 1650 barn, eller med 33 procent. Ökningen kan jämföras med den totala befolkningsökningen på 13 296 personer, eller 13 procent. 6-åringarna och 7-9 åringarna har också ökat mycket, 25 7

procent under samma period. De närmsta fem åren förväntas gruppen 1-5 år öka med 150 personer och över en tioårsperiod med 950 personer, se tabell 3 i bilagan. Lund har, likt riket, en stor utmaning när det gäller en allt åldrande befolkning med 40-talistgenerationen 3 som redan har börjat gå i pension. De närmsta åren kommer åldersgruppen 65-74 år att öka för att sedan stabiliseras på en jämnnivå. I figuren bredvid framgår hur de tre åldersgrupperna 65-74, 75-84 och 85-w kommer att öka fram till 2025. Det är framför allt gruppen 75-84 år som kommer att öka kraftigt från 2017 och framåt. Under 2000-talet har andelen i arbetsför ålder minskat från 65 procent av Lunds befolkning till 63 procent. Utvecklingen kommer att fortsätta de närmsta åren och fram till 2025. Grupperna 0-19 år och 65-w kommer att öka i snabbare takt än gruppen i arbetsför ålder (20-64 år) se figur nedan. Antal 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 65-74 75-84 85-w 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Konsekvenser År 2013 ska varje person i yrkesaktiv ålder i Lund (20-64 år), förutom sig själv, även försörja 0,59 personer i den totala befolkningen. År 2025 kommer den siffran att ha ökat till 0,68. Detta beror dock inte på att antalet i yrkesaktiv ålder förväntas minska, utan på att antalet barn, ungdomar och äldre förväntas öka mera. Antalet yngre pensionärer (65 79 år) kommer att öka med 25 procent mellan 2013 och 2025, från 13 188 till 16 473. Ökningen av antalet äldre pensionärer (80+) kommer att ta fart först i slutet av 2010-talet. Andelen 80+ kommer att öka från 4 576 år 2013 till 7 450 år 2025, en ökning med 63 procent. 140 135 130 125 120 115 110 105 100 Folkmängdsutveckling, index. Index mäts från startåret. 0-19 20-64 65-w 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2025 förväntas det vara 28 procent fler elever i grundskolan (7 15 år) än 2013, från 10 431 2013 till 13 336. Antalet kvinnor i de vanligaste barnafödande åldrarna (27 35 år) kommer att vara som högst år 2025 med en ökning på 29 procent, från 7 148 2013 till 9 213 2025. 3 Fyrtiotalistgenerationen snarare benämnas rekordgenerationen då det föddes flest barn i slutet av 40-talet och början av 50-talet. Första delen av 40-talet föddes det få barn i Sverige. 8

När allt färre betalar för flera, mindre andel i yrkesverksam ålder, och i kombination med maxtaxor för kommunal verksamhet utsätts kommunens ekonomi för stora utmaningar. Urbanisering och generationsskifte kan leda till att äldre hjälper äldre i syfte att säkra lika service i hela kommunen. Urbaniseringen (och Lunds särskilda krav på bebyggelse av åkermark) leder till förtätning av staden. Stadsbilden förändras och konkurrensen om mark ökar. 9

Trend 2 - Lunds attraktivitet och Lunds kommun som arbetsgivare Det sker ett stort generationsskifte i Sverige. Rekordgenerationen har börjat gå i pension, medan yngre generationer med delvis andra värderingar tar över. Rekordgenerationens utträde från arbetsmarknaden kommer ganska väl att kunna kompenseras av att babyboomgenerationen som är född runt 1990 uppnår förvärvsaktiv ålder. Det kan dock uppstå matchningsproblem om den befintliga arbetskraften inte utbildar sig, inte vill ha eller inte vill flytta till de arbeten som fyrtiotalisterna lämnar efter sig. En annan viktig matchningsproblematik, som har koppling till kunskapssamhället och den ökande polariseringen i samhället, är att fler ungdomar har svårt att få jobb. På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framför allt förutspås det bli brist på chefer. Få unga akademiker anger kommunerna eller landstingen som sin drömarbetsgivare och den största anledningen är inte lönen, utan den lägre statusen. Rekryteringen av arbetskraft till offentlig och privat sektor kommer att bli en stor utmaning. Kommunen och andra arbetsgivare kommer att utsättas för stor konkurrens om framför allt utbildad arbetskraft. Bakgrund I Lunds kommun finns flera stora offentliga arbetsgivare som Lunds kommun, Region Skåne och Lunds Universitet. De som arbetar i Lund arbetar i första hand, och i större utsträckning, med vård och omsorg, företagstjänster och utbildning i större grad än riket och länet, se figur bredvid. Det är också en stor andel som arbetar inom handel i Lund. I kommunen finns även ett antal stora företag som Tetra Pak, Sony och Ericsson samt ett antal företag som växer snabbt, till exempel Axis Communications och QlikView. Knappt hälften av alla som arbetar i Lund arbetar i privata bolag. Arbetsmarknaden i kommunen Antalet nyanmälda platser till Lunds Arbetsförmedling har varierat under 2000-talet. I Lund har utvecklingen varit positiv sedan 2009 då det anmäldes få anmälda nya arbeten till Arbetsförmedlingen i Lund. 2014 översteg antalet anmälda platser det tidigare rekordåret 2007. Vård och omsorg Företagstjänster Utbildning Handel Tillverkning och utvinning Civila myndigheter och försvaret Information och kommunikation Byggverksamhet Personliga och kulturella tjänster, Hotell och restauranger Transport Fastighetsverksamhet Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd bransch Energi och miljö 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Riket Länet Kommunen 0 5 10 15 20 25 Antal nyanmälda platser, Af Lund 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 År 10

Arbetslöshet och polarisering Det är inte bara när det gäller antalet nyanmälda arbetsplatser till Arbetsförmedlingen som Lund har en positiv utveckling på arbetsmarknaden. När det gäller polariseringen på arbetsmarknaden mellan olika grupper är skillnaderna mindre i Lund jämfört med hur det ser ut i Malmö, Helsingborg, Skåne och riket. Andelen arbetslösa 18-24 åringar med utländsk bakgrund (öppet arbetslösa och i program) är mindre i Lund, och andelen arbetslösa med utländskbakgrund är cirka hälften så hög jämfört med Malmö, Helsingborg, Skåne och riket. Även ungdomsarbetslösheten och den totala arbetslösheten, 16-64 år, är lägre i Lund jämfört de större kommunerna i Skåne, se figurer bredvid. Lund har en av Sveriges högst utbildade befolkning. 67 procent av befolkningen mellan 20-64 år har en eftergymnasial utbildning, jämfört med 40 procent i Skåne och 39 procent i riket. I Sveriges tre tillväxtområden Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund ligger utbildningsnivån på 65 procent. 75 procent av antalet anställda som arbetar med FoU i Sverige finns i de tre tillväxtområdena. Lunds kommuns invånares hälsa är också bättre än Malmö, Helsingborgs, Skåne och rikets. Lunds medellivslängd, som är ett sätt att mäta den generella hälsan i samhället, är längre och ohälsotalet, som bär med sig information om hälsa i arbetslivet men också om den totala livssituationen, är klart lägre. Befolkningen efter utbildningsnivå 31 december 2013 Utbildningsnivå Procentuell fördelning Kommunen Länet Riket M Kv Tot M Kv Tot M Kv Tot Förgymnasial utbildning 6 5 5 15 11 13 15 11 13 Gymnasial utbildning 26 24 25 47 42 44 49 44 47 Eftergymnasial utbildning 65 69 67 35 44 40 33 44 39 Uppgift saknas 3 2 2 3 2 2 2 2 2 Totalt, % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal, 1 000-tal 36 36 72 372 368 740 2 834 2 749 5 583 Avser 20 64 år 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% Andel arbetslösa 18-24 år utrikesfödda, registrerad arbetskraft sep-12 sep-13 sep-14 Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö Andel arbetslösa 18-24 år. Registrerad arbetskraft sep-12 sep-13 sep-14 Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö Andel arbetslösa 16-64 år. Registrerad arbetskraft. sep-12 sep-13 sep-14 0% Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö 11

Konsekvenser Generationsskiftet leder till ett stort rekryteringsbehov. Om Lunds kommun ska kunna rekrytera genom att vara en attraktiv arbetsgivare måste organisationen först veta vad det är att vara en attraktiv arbetsgivare. Rekryteringsbehovet kan leda till ett ökat beroende för Lunds kommun av bemanningsföretag. Det kan leda till lojalitetskonflikter hos personalen. Ökad brist på chefer på grund av generationsskifte ger en möjlighet är att organisera sig på annat sätt, till exempel en ledarlös organisation. Är det en möjlighet eller ett hot? Underlättar en ledarlös organisation arbetet med Ett Lund? Bristen på chefer ökar behovet på en medveten ledarförsörjningsstrategi. Det finns behov av att identifiera framtidens ledarroll. Det finns en risk att cheferna för större ansvarsområde än vad de har idag. Det kan i sin tur leda till att ännu färre vill bli chefer. Det kommer att finnas ett behov av ökat stöd till chefer, och/eller hitta nya modeller, till exempel delat ledarskap, för chefer. Matchningsproblem. Det finns personella resurser i kommunen att matcha mot framtida lediga arbeten. Det finns ett behov hos kommunen att analysera vilka resurser vi har i Lund. Vilka flyttar hit? Vilka invandrar hit? Vilka kompetenser har de? Bob Dylan`s The Basement Tapes Complete a pretty good argument for what you can create when you work from home. Det finns en möjlighet att utnyttja generationsskiftet till att få unga, som på något sätt lever i utanförskap, att etablera sig på arbetsmarknaden. 12

Trend 3 - Platsen Lund allt viktigare med attraktiv, smart och hållbar stad Folkmängdsutvecklingen efter område och år, index. Index mäts från startår 1968 200 Staden som motor för utveckling Den snabba urbaniseringen är en trend som är tydlig i hela världen. Internationellt pratar man om att urbaniseringen och städerna driver utvecklingen på alla plan. I Sverige har den gått snabbt och Lund fortsätter att vara del av denna utveckling. Det är inte bara en fråga om inflyttning. I takt med att traditionella branscher försvinner, slås ihop eller förändras, träder staden (Platsen Lund) fram som ekonomisk motor och centrum för innovation och utveckling. Målet blir då en attraktiv stad för individer som lever och arbetar i en kunskapsekonomi, utgående från deras behov. Detta ställer helt nya krav på kvalitet och attraktivitet (nöjen, kultur, handel, fritid, upplevelser, möten mm). En blandad stad där alla är delaktiga är en förutsättning för detta. Inflyttningen till Lund ställer krav på att staden orkar växa i takt med inflyttningen. Index 180 160 140 120 100 80 Malmö 60 Lund 40 Helsingborg 20 riket 0 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 Glokala Lund Lund fortsätter att vara en ledande plats kunskapsnod - för kunskapsutveckling i regionen (och i Sverige) och drar till sig ökande andel elever till gymnasieskolor, universitet och annan högre utbildning. Lunds universitet har idag Sveriges bredaste och mest flervetenskapliga forskning och kommer att få ökad betydelse i takt med att forsknings- och utvecklingsresurser fokuseras och prioriteras i Sverige. Genom universitet, näringslivet och Lunds internationella kontakter knyts staden närmare till andra internationella kunskapsnoder i världen som influerar och påverkar Lunds utveckling i en mer internationell riktning. På så sätt kommer dessa internationella platser, genom inflödet av individer, att ställa helt nya krav på tjänster, service med mera i staden. Det blir viktigt att jämföra sig både med internationella platser och andra svenska städer (regioner). Det finns även starka tendenser till att centralorten Lunds band med Malmö och Köpenhamn blir starkare. Kopplingen och samverkan med östra delen av kommunen är då en utmaning. 13

Stadens själ allt viktigare Allt fler ställer krav på en inspirerande livsmiljö och väljer (om man kan) att bosätta sig i urbana miljöer med kvalitet. Att det finns bra bostäder och goda kommunikationer tas för givet och utbyggd samhällsservice som skola, vård och omsorg förutsätts fungera. På sås sätt kan man säga att hårdvara, den fysiska strukturen, måste kombineras med rätt Här är det bäst att bo 2014 (Fokus) Kolumn1 Kolumn2 Kommun Total placering Placering 2013 Stockholm 1 7 Solna 2 1 Lund 3 4 Uppsala 4 24 Göteborg 6 107 Helsingborg 18 168 Malmö 25 207 mjukvara. Allt fler städer börjar därför prata om stadens själ, ortens DNA och särart, en nerv som ger tydlighet för vad platsen står för. Detta går bortom traditionell place branding. Även städer som står inför betydande sociala utmaningar attraherar individer, företag och investeringar på grund av att de anses ha en intressant särart. Nya sätt att använda staden på Den ökade inflyttningen till Lund och strävan mot en blandstad som motor för utveckling (Lund är dock fortfarande Skånes ledande industristad), ställer helt nya frågor om vad stadens används för. Internationellt pågår en trend där städer ställer sig frågan hur gator, torg och andra offentliga rum kan blir mer än bara ytor som används för att förflytta sig på, sälja grönsaker, eller ordna event på. Istället kan det offentliga rummet erbjuda förnyat intresse för delaktighet, fritid, samexistens och ett socialt kitt för att bryta gränser och minimera risker för polarisering mellan olika grupper i Lund. Det går därmed att tala om nya typer av samverkan mellan människa och alla delar av staden. På flera håll undersöker städer aktivt hur de på nya sätt kan dela och/eller kombinera stadens resurser (ytor, resurser med mera) mellan olika aktörer och individer för att skapa nya vägar framåt för samexistens, bryta gränser mellan olika stuprör, samt bli mer resurseffektiv med samhällets resurser. Man talar om nya former, och kombinationer, av individuellt och gemensamt. Synen på mobilitet ändras I städer tar allt färre ungdomar körkort än tidigare. Även om bilen fortfarande är en statussymbol så indikerar flera bilföretag att de ser en beteendeförändring hos unga där bilen inte fyller samma funktion som tidigare 4. När allt fler bor i städer, med kortare avstånd blir bilen både dyr, dåligt utnyttjad och besvärlig att parkera. Flera Antal Antalet färdigställda bostäder 2400 Befolkningsökning 2100 1800 1500 1200 900 600 300 0 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 4 Andra anledningar till att färre skaffar körkort är en ökad ungdomsarbetslöshet och dålig ekonomi och att körkorten har blivit dyrare och att unga bor hemma längre än tidigare. 14

undersökningar i urbana regioner indikerar en tydlig relation mellan högt markandsvärde mellan fastigheter och kollektivtrafik, medan man inte kan se en sådan koppling mellan goda förutsättningar för bilanvändning och fastighetsvärde. 1987 hade nästan 85 procent av alla 24-åringar körkort. 2013 låg andelen på cirka 65 procent. 1987 hade ungefär 65 procent av alla 19-åringar körkort, 1997 var det ungefär 40 procent. Sedan dess har andelen ökat och 2013 hade 54 procent av alla 19-åringar körkort. Vid 29 års ålder har i dag sju av tio svenskar körkort, men det skiljer mycket mellan olika samhällsgrupper. Bland dem med endast grundskole- eller gymnasieutbildning har bara drygt tre av tio körkort. I många städer börjar man prata om mobility on demand där man genom smarta betalningssystem får tillgång till en palett av mobilitetslösningar (buss, tåg, cykel, bil mm). Många av de yrken som erbjuds till ungdomar utan högre utbildning finns dessutom inom bemanningsföretag och serviceyrken som äldrevården. Det är jobb som antingen innebär att man arbetar på olika arbetsplatser från dag till dag, eller att man faktiskt måste förflytta sig mellan olika platser. Dessutom bor de här ungdomarna ofta mindre centralt med sämre kollektivtrafik, och har därför också större behov av körkort. Ökad polarisering även i Lund Både nationellt och internationellt ser vi en ökad polarisering inom staden (mellan olika grupper i staden, till exempel mellan de som har arbete och de som är arbetslösa) och mellan stad och land (central ort i förhållande till mindre orter österut i kommunen). Den grupp som har högst ekonomisk standard har dragit ifrån övriga och detta beror främst på stigande fastighetspriser och god utveckling på börsen. Kvoten mellan inkomstgränsen för de 10 procent som har högst respektive lägst inkomster har ökat från 2,49 år 1991 till 3,31 år 2011. Den ökade inkomstspridningen kan till stor del förklaras av kapitalvinster, men spridningen har ökat även när man exkluderar dessa inkomster. Miljöfrågorna fortsatt avgörande för stadens utveckling Urbaniseringen och den snabba utvecklingen ställer även staden inför nya utmaningar. På miljöområdet är Lunds utmaningar bland annat resursanvändning, förlorad åkermark, trafikutsläpp och klimatförändringar. Dessa fortsätter att följa Lunds utveckling som en direkt följd av att staden växer och får ökad attraktionskraft. 15

Konsekvenser Universitetsstadens miljö blir allt viktigare för studenters val av studieort. Lunds kommun behöver fortsätta arbeta för att Lund ska vara en attraktiv studentstad. Lunds urbanisering förutsätter en samlad tillväxtstrategi kopplat till investeringar sett över tid i infrastruktur och välfärdsfunktioner. Den måste även väga in sociala och miljömässiga aspekter i en sådan utveckling. Den fortsatta urbaniseringen och förtätningen sparar åkermark, men medför även att mängden grönytor för rekreation och bilogisk mångfald i staden minskar. Det krävs en idé och tanke hur man kombinerar förtätning och tillgång till grönytor på ett smart sätt. Ökning av hårdgjorda ytor medför risker som ökade konsekvenser och översvämningar vid kraftiga regnfall. En ökad internationalisering av platsen Lund ställer nya krav på kulturell och språklig kompetens, till exempel Lunds kommuns webbsida på flera språk. Kommunen behöver utveckla dialogen med medborgarna och det omgivande samhället i syfte att generera idéer och till exempel socialinnovation, hur involveras ungdomar, föreningar, företag, entreprenörer och kreativa personer i utvecklingen av staden? Den enskilda användningen av bil minskar/förändras samtidigt som den totala mängden bilar ökar på grund av urbaniseringen. Nya behov bland medborgarna gör att det finns möjlighet att planera för nya mobilitetslösningar samtidigt som den totala mängden biltrafik måste hanteras. Polarisering av stad mindre orter i östra Lund kan kompenseras genom goda transporter och lokal samhällsservice. Samtidigt är en möjlig utveckling att Lunds tätort kommer att öka i attraktionskraft medan de mindre tätorterna i kommunen kommer tappar i attraktionskraft. Detta medför utmaningar i var och hur samhällsinvesteringar ska göras. Ett ökat behov av att utveckla stadens själ och innehåll bör ge kreativa näringar och kultur utrymme att bidra till denna utvekling. Stadens innehåll kan inte enbart vila på infrastruktur och fastigheter. Livet mellan husen måste få en möjlighet att utvecklas. Från att tidigare ha arbetat med enskilda frågor t.ex. transporter eller klimat krävs framöver en ökad integration och samverkan mellan olika frågor som påverkar stadens attraktionskraft, utveckling och hållbarhet, till exempel samverkansmodeller, finansieringsoch affärsmodeller, beslutsformer, medborgarengagemang och användardeltagande. Miljöfrågor och ökad global sårbarhet lyfter fram otydlig ansvarsfördelning för skador, till exempel vid översämningar, mellan olika aktörer. Kommunen förväntas ta ansvar. Det kräver bättre samordning med andra aktörer och kommunikation mot samhället hur ansvaret hanteras mellan olika samhällsaktörer. Oväntade händelser kan leda till ökade materiella skador. En klimatsmart samhällsplanering krävs som inbegriper ekonomiska konsekvenser och olika scenarier. Hur planeras staden när antalet bilar blir färre? Hur hanterars att antalet cyklister blir flera? 16

Trend 4 - Rådigheten minskar Lunds kommuns roll ändras Ökade krav utifrån Krav från staten och EU ökar. I större utsträckning än tidigare så decentraliseras genomförandet av olika nationella/ EU mål till en aktivitet på kommunalnivå. Skolan och vården är exempel på två områden där vi tydligt ser hur ökade nationella krav ställer nya krav på den kommunala organisationen. EUs miljökrav, till exempel vad gäller avfallsområdet och vattenteknik, ställer nya krav på tekniska och organisatoriska lösningar i Lund. Det som diskuteras på EU-nivå idag blir verklighet om kanske fem år. Möjligheten till att ställa egna krav minskar Områden där kommunen tidigare har kunnat ställa egna detaljkrav för att driva utvecklingen i en viss riktning, till exempel i planering och lokala krav, blir allt mer begränsat. Krav om anslutning till fjärrvärmenät, miljöbyggkrav med mera är inte längre förenligt med bland annat konkurrenslagstiftningen. Samtidigt ökar samordningen av planeringen på ett regionalt plan. Medborgarnas förväntningar ökar Medborgarnas krav på service och välfärdstjänster ökar. Förväntningar på skolornas utformning, pedagogiska innehåll, öppettider på förskola, lärartäthet med mera skapar nya utmaningar för skolan. Kommunen kan uppfattas som en tjänsteleverantör, som agerar på en marknad där medborgarna köper en tjänst genom att betala skatt, och inte som en offentlig myndighet. Kommunens samhällsåtagande produktifieras. Med detta synsätt kommer ständigt ökade krav på produktinnehållet. I kombination med att färre ska försörja fler i framtiden så ställer detta kommunen inför nya utmaningar. Kommunens roll och rådighet för infrastruktur ändras Vi ser även en förändring i ansvaret och driften av viktiga samhällsfunktioner. Kollektivtrafiksystemets utveckling och drift sköts av Skånetrafiken och VA Syd sköter stora delar av dagvatten och vattenreningsfrågorna. Även om kommunen är en samtalspart, delägare och sakägare så minskar den egna rådigheten över dessa system i framtiden. Samtidigt uppfattar många kommunmedborgare att det är kommunens roll att säkerställa att det fungerar. Näringslivet och icke-offentliga aktörer mer delaktiga i samhällsbygget Intresset bland andra samhällsaktörer att delta i samhällsbygget ökar. I takt med att stadens och platsens attraktivitet blir en viktig del i att attrahera arbetskraft ökar intresset för att investera i och utveckla närmiljön. Näringslivets intresse att medfinansiera till exempel vägar och skolor ökar som ett resultat av detta. Den ideella sektorn och föreningar engagerar sig också i ökad utsträckning i att skapa samhällsnytta bortom sina traditionella verksamhetsidéer, till exempel kan idrottsföreningar spela en viktig roll i att skapa fritidsmöjligheter, socialt sammanhang och även kombinera skolarbete/ läxhjälp med idrotten. Facebookgrupper, intressegrupper och spontanaktiviteter är ytterligare en trend där man på olika sätt vill bidra med idéer och lösningar på innehållet i staden. På detta sätt suddas gränser ut mellan olika aktörer i staden. Att aktivt delta stadens utveckling blir i ökad utsträckning en angelägenhet för fler än de kommunala förvaltningarna. 17