UTBILDNINGSPLAN FÖR PRIO-1 FÖRARE VID AMBULANSSJUKVÅRDEN I NORRBOTTEN OCH VÄSTERBOTTEN Version 2012-05-14
Förord Hösten 2010 gav verksamhetschefen för Akutsjukvården i Västerbotten, Marie Rodling- Wahlström i uppdrag till en grupp att utifrån EU projektet Utveckling och utvärdering av utryckningsförarutbildning ta fram en utbildningsplan gällande för Västerbottens läns landsting samt att överföra kunskap och erfarenheter utifrån projektet in i den etablerade verksamheten. I början av arbetet tillfrågades Norrbottens läns landsting om intresse fanns att samarbeta i frågan vilket utmynnade i att Norrbotten och Västerbotten därefter samarbetat i frågan. Gruppen har bestått av följande personer från Västerbotten: Per-Erik Jonsson, Lycksele Sven Bergdahl, Lycksele Magnus Strömqvist, Skellefteå (fram till april 2011) Rune Eklund, Skellefteå Leif Lundmark, Skellefteå Karl-Gustav Lilja, Skellefteå Roland Gustavsson, Storuman Erik Nordhall, Umeå Folke Renström, Umeå Lars von Ahn, Umeå Pontus Albertsson, Umeå Ronny Grundström, Älvsbyn har representerat Norrbottens läns landsting.
FÖRORD... 2 1. INLEDNING... 4 1.1. TIDIGARE KÖRUTBILDNINGAR... 4 1.2. FÄRDIGHETSTRÄNING OCH INSIKT UTBILDNING... 4 1.3. UNDERLAG PRIO-1 FÖRARUTBILDNING... 5 1.4. MÅL... 6 1.5. VISION... 6 2. PEDAGOGIK KUNSKAPS- OCH FÄRDIGHETSNIVÅER... 7 3. ÖVERGRIPANDE BILD AV UTBILDNINGSPLAN... 8 4. STEG 1. GRUNDLÄGGANDE KUNSKAP OM UNDERHÅLL AV AMBULANSFORDONET, FÖRESKRIFTER OCH MANÖVRERING... 9 4.1. DAGBOK... 9 4.2. FORDONSVÅRD OCH SÄKERHETSGENOMGÅNG... 9 4.3. ARBETSMILJÖLAGSTIFTNING & TRAFIKSÄKERHETSPOLICY... 9 4.4. TRAFIKFÖRFATTNING... 10 4.5. FORDONSSYSTEM, KÖRSTÄLLNING, FORDONSMANÖVRERING, FORDONSDYNAMIK, DÄCK, LASTVIKT OCH PATIENTFOKUSERAD KÖRNING... 10 4.6. YRKESROLLEN, NOLL-VISIONEN, TIDSVINSTTEORIN SAMT ALKOHOL, TRÖTTHET OCH BILKÖRNING... 11 4.7. MÖRKERKÖRNING... 12 5. STEG 2:1. FÖRBEREDANDE UTBILDNING INFÖR PRIO-1 KÖRNING... 13 5.1. SPARSAM KÖRNING OCH KÖRNING I OLIKA ANGELÄGENHETSGRADER... 13 6. STEG 2:2. VINTER/HALK UTBILDNING... 14 6.1. KÖRNING UNDER OLIKA FÖRHÅLLANDEN... 14 7. STEG 3. TRAFIKPSYKOLOGI... 15 7.1. RISKBEDÖMNINGAR, OMDÖME OCH REFLEKTION... 15 7.2. RISKBEDÖMNINGAR, OMDÖME OCH REFLEKTION MED HJÄLP AV AKTUELLA FORDONSDATA FRÅN DART... 15 7.3. REFERENSER... 16
1. Inledning Att utryckningsförare som yrkeskategori har en seriös syn på sin yrkesutövning är av stor vikt eftersom de i stor utsträckning själva inom ramen för lagstiftningen skapar de normer och värderingar som utgör ramarna för en säker utryckningskörning. Det är av den anledningen viktigt att inse värdet av ett gemensamt underlag i form av en gemensam utbildningsplan för alla utryckningsförare. I enlighet med aktuell forskning på området har denna utbildningsplan fokus på s.k. insiktsinriktad körutbildning till skillnad från tidigare mera färdighetsinriktade utbildningar. 1.1. Tidigare körutbildningar Ambulanssjukvården i Sverige har tidigare i stor utsträckning tränat utryckningsförare genom färdighetsträning på halkbanor eller motsvarande. Utbildningen kunde bestå av att i höga hastigheter göra en undanmanöver eller parera en sladd. Det är dock tveksamt om denna typ av utbildning har avsedd effekt att reducera krascher. En evidensbaserad studie publicerad i Cochrane Library (Ker et al., 2008) redovisar en genomgång av 24 studier av s.k. postlicence förarutbildning (Med post-licence menas vidareutbildningar för dem som redan har B-körkort). Studien visar inte på några bevis för att färdighetsinriktad förarutbildning leder till en reducering av trafikskador eller krascher. Ambulanssjukvården i Västerbotten genomförde under 1980-talet kontinuerligt körutbildningar som till största delen bestod av olika färdighetsinriktade manöver och bromsövningar på halkbanor och plogade isbanor. Från 1998 och framåt har ingen vidareutbildning genomförts vid stationerna i Skellefteå eller i Umeå eftersom man från ledningshåll varit tveksam till om den typen av utbildning varit den rätta. De utbildningsdagar som genomförts under 2000- talet är endast endagsutbildningar för nyanställd personal. Om de uteblivna utbildningstillfällena renderat i fler eller färre krascher i samband med utryckningar är svårt att fastställa eftersom jämförande material saknas. Det har dock inträffat tre händelser under utryckning vid stationerna i Skellefteå och Umeå under 2000-talet som förorsakat personskador genom avåkningar och kollisioner. Ambulanssjukvården i Norrbotten har i likhet med Västerbotten tidigare bedrivit mestadels färdighetsinriktad körutbildning. De har haft praktisk körträning vartannat år och teoretisk utbildning med varierande inriktning vartannat år. 1.2. Färdighetsträning och insikt utbildning Ett antal studier har under åren genomförts där de båda strategierna med färdighetsträning och insiktsinriktad utbildning jämförts. Dessa studier har visat att färdighetsträning kan leda till en överskattning av den egna kompetensen samt att det är svårt att träna upp färdigheten på kort tid (Gregersen, 1996; Katila et al., 2004). Den insiktsinriktade utbildningen utgår ifrån tänkandet att få föraren att inse att möjligheten att hantera en uppkommen kritisk situation är begränsad när det väl händer. En annan tanke är att få förarna att köra med större säkerhetsmarginaler, framför allt genom bättre hastighetsanpassning (Molina et al., 2007; Nolen et al., 2002; Nolen & Nyberg, 2009). Baserat på ovanstående resultat och erfarenheter från Västerbottens län har en studie genomförts i Umeå och Skellefteå via ett EU-finansierat projekt där syftet har varit att ta fram ett nytt insiktsinriktat utbildningsverktyg, Driver Access Recording Tool, (DART) och att genomföra en utvärdering av den utbildning som genomförts med DART. Studien genomför-
des med en försöksgrupp som fick utbildning (ambulanspersonal i Umeå) och en kontrollgrupp, (ambulanspersonal i Skellefteå) som inte fick någon utbildning. Båda grupperna fick svara på ett antal frågor i form av ett självskattningsinstrument. Resultaten från studien visade att försöksgruppen i Umeå efter utbildningsinsatsen skattar sig själva som bättre på hastighetsanpassning och att de gör säkrare omkörningar. Skillnaden mellan grupperna är signifikant och relativt stor. Resultat från gruppdiskussioner som genomfördes i studien visade på att förarna i Umeå anger att de blivit mera reflekterande och analyserande, att de ökat sin riskmedvetenhet samt att de förändrat sitt körsätt. Sammantaget visade resultaten att det fanns en bra överensstämmelse mellan målen med utbildningen och resultaten från självskattningen och gruppdiskussionerna. Slutsatsen från studien var att framtida körutbildningar för utryckningsförare bör innehålla ett större inslag av insiktsinriktad träning (Albertsson & Sundström, 2011). 1.3. Underlag prio-1 förarutbildning Underlaget till denna utbildningsplan är dels den handbok med grundläggande kompetensmål för prio-1 förare som framtagits av Vägverket tillsammans med ett antal andra myndigheter (Vägverket 2008), tidigare forskning rörande insiktsinriktad förarutbildning samt erfarenheter från den nyligen genomförda studien med utbildningsverktyget DART (Albertsson & Sundström, 2011). Nivå 4. Nivå 3. Nivå 2. Nivå 1. Handboken har sitt ursprung i den så kallade GDE-matrisen som har sitt upphov i tidigare forskning och tillämpades i EU-projektet GADGET (Hatakka et al., 2002) vars syfte var att ta fram ett ramverk för en ny förarutbildning. Grundtanken med matrisen är att en nivåindelad utgångspunkt underlättar förståelsen för vilka kompetenser en säker förare behöver ha samt att förmågor och förutsättningar på de övre nivåerna i matrisen påverkar kraven, besluten och beteendet på de lägre nivåerna (Hatakka, et al. 2002). Tidigare utbildningar fokuserade i huvudsak på färdighetsträning i (nivå 1-2). GDE-matrisen innehåller ytterligare två kognitiva nivåer som innehåller körning i ett speciellt sammanhang samt hur livs och arbetsförutsättningar påverkar körningen (nivå 3-4). I figur 1 nedan kan ses en version av GDE-matrisen som modifierats något efter Bergs version (2007). I modellen kan ses fyra hierarkiska nivåer som kompletteras med tre kolumner med kunskapsområden. GDE-matris Egna livs och arbetsförutsättningars påverkan på utryckningskörning Utryckningskörning i ett speciellt sammanhang Utryckningskörning i trafik Manövrering och underhåll Teori/färdighet Samband mellan, ålder, grupp etc. och förarbeteende Val av tidpunkt Val av färdväg Motivens roll Trafikregler Kommunikationsförmåga Riskupptäckt Automatisering Fordonskännedom Skyddssystem Manövreringsförmåga Naturlagar Framgångs/riskrelaterade faktorer Äventyrssökande Gruppnormer Kamratpåverkan Organisation Trötthet Vinterväglag Rusningstrafik Efterföljande av regler Avstånd till andra trafikanter Halka Oskyddade trafikanter Sittställning Bromsarnas förmåga Däckens beskaffenhet Själv värdering Introspektiv kompetens Egna förutsättningar Impulskontroll Reflekterande förmåga Egna motiv för val Självkritiskt tänkande Kalibrering av egen körförmåga Självkritiskt tänkande Kalibrering av egen manövreringsförmåga Figur 1. Hierarkisk indelning av utryckningsföraruppgiften uppdelat på kunskapsområdena teori/färdighet, framgångs/riskrelaterade faktorer och själv värdering (Modifierad efter Berg 2007).
1.4. Mål Utbildningen ska leda till att prio-1 förare i Västerbotten och Norrbotten får ökad kompetens att köra ambulansfordon på ett säkert, ansvarsfullt och effektivt sätt. Utbildningen ska även bidra till att prio-1 förarna har ett självkritiskt tänkande, får en djup förståelse om risker i trafiken samt agerar föredömligt gentemot andra trafikanter. Ett grundläggande mål är att prio-1 förare har kunskaper om föreskrifter och lagstiftning samt kan manövrera sitt utryckningsfordon utöver en normalförarens standard och förstår, värdesätter och accepterar de värderingsnormer som omgärdar god, effektiv och säker körning och kan köra sparsamt. Mera specifikt ska utbildningen leda till att prio-1 förare får: - Kunskap om riskabla moment under prio-1 körning. - Förståelse för skillnaderna i risknivå för olika moment i samband med prio-1 körning. - Förståelse för hastighetens betydelse för risknivåer. - Ett självkritiskt tänkande som innebär att de reflekterar över sitt eget beteende under prio-1 körning. - Förståelse kring sina attityder till risktagande vid prio-1 körning samt att de agerar föredömligt gentemot andra trafikanter. Med utgångspunkt i GDE-matrisen ska utbildningen leda till faktakunskap, förståelse, färdigheter, självinsikt och förtrogenhet inom nedanstående fyra nivåer från nybörjare till färdig prio-1 förare (figur 2): Färdig prio-1 förare steg 3 Egna livs och arbetsförutsättningar på prio-1 körning Under utbildning steg 2 Prio-1 körning i speciella sammanhang Prio-1 körning i trafik och sparsam körning Nybörjare steg 1 Föreskrifter, manövrering och underhåll av fordonet Figur 2. Hierarkisk modell av den faktakunskap, förståelse, färdigheter, självinsikt och förtrogenhet som en färdig prio-1 förare ska inneha. Modellen är baserad på GDE-matrisen. 1.5. Vision En vision på sikt är att denna utbildningsplan ska involvera hela norra sjukvårdsregionen, det vill säga att Jämtlands- och Västernorrlands län inbjuds att delta i samarbetet mellan Västerbotten och Norrbotten.
2. Pedagogik Kunskaps- och färdighetsnivåer I föreliggande utbildningsplan nyttjas en modell för att särskilja och nivåsätta kunskaper och färdigheter. Nivåerna på de kompetensmål som presenteras har satts utifrån ambitionen att säkerställa en minsta gemensamma kompetensbas innan respektive prio-1 förare kör trängande fall. Den förmåga som den enskilde deltagaren utför sina arbetsuppgifter med, beror på hur han eller hon utvecklat kunskaper och färdigheter innan, under och efter en kompetensutveckling. Till detta skall läggas utvecklade egenskaper som förståelse, anpassning, kreativitet och självständighet. Detta innebär naturligtvis att högre kompetensnivåer uppnås med erfarenhet. Men lång erfarenhet bör inte enskilt utgöra ett kriterium för att en person uppfyller kraven om en god prio-1 förare. På samma sätt som erfarenheten kan befästa goda egenskaper/kompetenser så kan erfarenheten även befästa sämre egenskaper/kompetenser. Med färdigheter (kunna) menas att genomföra handlingar som är möjliga att i reell mening förutse och planera. I tabell 1 nedan är det de gulmarkerade kunskaps- och färdighetsnivåerna som normalt går att arbeta mot och uppnå i formella utbildningssammanhang. De gråmarkerade kunskaps- och färdighetsnivåerna ligger utanför den formella utbildningssituationen. Tabell 1. Kunskaps och färdighetsnivåer. KUNSKAPSNIVÅER ATT VETA Nivå Namn Beskrivning Exempel på aktiva verb Kreativ K3 Kreativ kunskap Med kunskaper (veta) menas att aktivt kunna använda sina kunskaper muntligt eller skriftligt. Förtrogenhets-kunskap Att kunna omsätta och tillämpa kunskaper inom ett annat område Att kunna omsätta och använda kunskapen i olika komplexa sammanhang, där inte alla parametrar är givna Är mycket förtrogen och kan utveckla Värdera, bedöma samt är förtrogen med och kan omsätta K2 Regelbaserad kunskap Att kunna använda kunskaperna i visst sammanhang/given situation. Förstå, redogöra och förklara K1 Faktakunskap Att kunna återge fakta Räkna upp I Information Att med sinnena registrera Känna igen FÄRDIGHETSNIVÅER ATT KUNNA Nivå Namn Beskrivning Exempel på aktiva verb Rutinerad Rutinerad färdighet Kan hantera komplexa situationer Behärska F3 Förtrogen färdighet Utför självständigt under realistiska betingelser Bemästrar F2 F1 fär- Grundläggande dighet Basal färdighet Utför utan handledning i enkla konkreta situationer. Utför med handledning och hjälp i enkla och konkreta situationer. Tar Trial And Error Prova och chansa Testar Kan utföra själv Kan utföra med stöd
3. Övergripande bild av utbildningsplan Månad 1 Månad 12 Prio-1 körning under handledning Steg 1 Steg 2:1 Steg 3 Grundläggande kunskap Körsätt teori Körsätt praktik Dagbok över sin utveckling till färdig prio-1 förare Prov Förberedelse inför prio-1 körning Steg 2:2 vinter Förberedelse inför Prio-1 körning vintertid Prov Trafikpsykologi Prio-1 körning på sommarväglag under handledning av instruktör Prio-1 körning på sommarväglag under handledning av utsedd handledare Teoretiskt nätbaserat prov Praktiskt prov och utvärdering Godkänd att köra prio-1 Figur 3. Övergripande bild av prio-1 förarutbildning i Västerbotten och Norrbotten. Utbildningen är tänkt att löpa under en 12-månadersperiod för en heltidsanställd (figur 3). Vid anställning med lägre tjänstgöringsgrad än heltid förlängs utbildningsperioden. Starten kan vara när som helst men är vanligen under våren i samband med inskolningen som sommarvikarie. Varje steg avslutas med ett prov som måste vara godkänt innan eleven kan gå vidare till nästa steg. Först när steg 2 och vinterutbildningen är färdig går eleven vidare till steg 3 och får köra prio-1 men inledningsvis under handledning av körinstruktör. Efter bedömning av instruktör övergår eleven till prio-1 körning med särskild utsedd handledare. Eleven är klar med sin utbildning efter att den handledda körningen utvärderats och att det teoretiska och praktiska provet godkänts. I figur 4 nedan ses en övergripande bild av tidsåtgången för fysiska sammankomster. Sammantaget innehåller utbildningen 42 timmar med fysiska sammankomster och cirka 10 timmars utbildningstid i Moodle samt tid för eget arbete i form av dagbok, inlämningsuppgifter och prov. Steg 1 Steg 2:1 Steg 2:2 vinter Steg 3 Lärarledd 4 tim Moodle 8 tim Lärarledd 4 tim Moodle 1 tim Moodle 1 tim Lärarledd 8 tim Teoretiskt nätbaserat prov Praktik Körövningar 8 tim Eget arbete Praktik Eget arbete Praktik på Eget arbete Körbana vinterbana 8 tim 8 tim Praktik 2-3 mån Utvärdering 1-2 tim per elev Figur 4. Övergripande bild av tidsåtgången för gemensamma sammankomster samt utbildningstid i Moodle för hela utbildningen.
4. Steg 1. Grundläggande kunskap om underhåll av ambulansfordonet, föreskrifter och manövrering 4.1. Dagbok Blivande prio-1 förare ska från utbildningens början föra anteckningar i dagboksform över sin utveckling som prio-1 förare. Fokus i dagboken ska vara på reflektion och insikt kring sitt eget och kollegors förarbeteende. Ett annat syfte är att de blivande prio-1 förarna via sin dagbok, öppet diskutera prio-1 körning och förarbeteende med andra elever och kollegor som kör prio-1, handledare och instruktörer. 4.2. Fordonsvård och säkerhetsgenomgång Då fordonet är ett viktigt verktyg för prio-1 föraren så ställer det krav på föraren att han/hon kan genomföra daglig vård och kontroller samt genomföra enklare reparationer. Innan prio-1 förare kör trängande fall skall de kunna/ha: Kunna förstå, förklara (K2) Varför man genomför säkerhetskontroll och fordonsvård Vikten av ett välvårdat fordon Vikten av att ha en riktig körställning Vikten av korrekt bältesanvändning Tillämpa i enkla konkreta situationer (F2) Säkerhetskontroll- och daglig tillsyn. Utföra enklare reparationer som är kopplade till säkerhets och daglig tillsyn. En riktig körställning Korrekt bältesanvändning Områden/innehåll: Säkerhetskontroll enligt gällande lokala föreskrifter Tillsyn före, under och efter körning enligt gällande lokala föreskrifter Körställning Enklare felsökning, byta glödlampa, säkringar och torkarblad, kontrollera nivåer fylla på vätskor Hantering rengöringsmedel och tvättanläggning Praktik & handledning 4.3. Arbetsmiljölagstiftning & trafiksäkerhetspolicy Utöver lagar, författningar och förordningar kan respektive arbetsgivare besluta om interna föreskrifter för sin verksamhet. Dessa regler är interna och ger prio-1 föraren ytterligare regler att följa. Arbetsmiljö är ett stort område där arbetsgivaren har huvudansvaret enligt arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren är också ansvarig för att en riskbedömning görs. Prio-1 föraren skall vara delaktig i den på arbetsplatsen ständigt pågående processen. Den strävar till att göra den mobila arbetsplatsen så säker som möjligt. Fokus ska ligga på förebyggande arbete genom att identifiera och reducera risker samt förstärka faktorer som höjer säkerheten vid prio-1 körning.
Innan prio-1 förare kör trängande fall skall de: Kunna förstå, förklara (K2) Interna föreskrifter och hur det påverkar i trafiksäkerheten. Hur det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs och hur det påverkar trafiksäkerheten på arbetsplatsen Vikten av korrekt varselklädsel vid arbete i trafikmiljö Tillämpa under realistiska betingelser (F3) Interna föreskrifter under framförande av ambulansfordon. Användning av rätt arbetskläder med hänsyn till årstid och situation Fylla i avvikelse och olycksrapport Anmälan om arbetsskada/tillbud till Arbetsmiljöverket Områden/innehåll: Trafiksäkerhetspolicy Systematiskt arbetsmiljöarbete Avvikelse och olycksrapportering Lokala föreskrifter Arbetsmiljölagen med tillämpliga föreskrifter 4.4. Trafikförfattning Som prio-1 förare med behörighet att genomföra körning under trängande fall krävs goda trafikkunskaper. För att uppnå hög trafiksäkerhet krävs förståelse för hur lagar, förordningar och föreskrifter reglerar prio-1 körning. Innan prio-1 förare kör trängande fall skall de ha: Förståelse/känna till (K1) Hur lagar, förordningar och föreskrifter hänger samman och styr verksamheten. Trafikbrottslagens huvudprinciper Förtrogen med (K2) Grundreglerna i Trafikförordningen 2 kap 1 Undantagsbestämmelser i Trafikförordningen 11 kap Områden/innehåll: Trafikförordningen 2 kap 1 och 11 kap. och i övrigt i tillämpliga delar. Trafikbrottslagen Vägmärkesförordningen 4.5. Fordonssystem, körställning, fordonsmanövrering, fordonsdynamik, däck, lastvikt och patientfokuserad körning Prio-1 förare skall kunna manövrera sitt fordon i många olika situationer, allt ifrån trånga garage via tät stadstrafik till prio-1 körning på motorväg. Prio-1 föraren ska därför ha kunskaper
och färdigheter i att värdera olika trafiksituationer och utifrån detta framföra sitt ambulansfordon på ett trafiksäkert sätt. Innan prio-1 förare kör trängande fall skall de: Förståelse/känna till (K1) Fordonets skyddssystem. Aktiva och passiva system. Hur de fungerar och hur de används o Aktiva system: Arbetar med att i förhand detektera kommande faror och riskmoment med syftet att förse föraren med information för att kunna undvika farorna och riskmomenten genom att exempelvis reducera hastigheten o Passiva system: Krockkuddar, säkerhetsbälten, ABS-bromsar, antispinn och antisladdsystem Förstå, förklara (K2) Aktuellt fordons köregenskaper och hur det påverkar min körning Hur hastigheten, naturlagar, fordonsvikter och last påverkar fordonet Under realistiska betingelser bemästra (F3) Manövrering av ambulansfordon i trånga passager Fordonet med patient i sjukhytten Områden/innehåll: Tekniska stödsystem, ABS, antisladd, antispinn och bältesträckare Fordons framdrivningssätt, överstyrning, understyrning Däck Vikter, last och lastsäkring Körgårdsövningar Patientfokuserad körning 4.6. Yrkesrollen, Noll-visionen, tidsvinstteorin samt alkohol, trötthet och bilkörning Prio-1 föraren har fått förtroendet att med iakttagande av särskild försiktighet underlåta att följa vissa föreskrifter. I rollen som prio-1 förare värderas alltid körbeteendet av omgivningen. Prio-1 förare ska agera i Nollvisionens anda och ha förståelse för andra trafikanters beteende och anpassning för, hastighet, riskfaktorerna, tidsvinstteorin, konsekvenser av hastigheter och det plötsliga stoppet. Till detta tillkommer kunskap om och insikt i effekterna av alkohol, droger och trötthet. Innan prio-1 förare kör trängande fall skall de ha/kunna: Insikt och förståelse (K1) Om Nollvisionen och hur den påverkar prio-1 föraren i yrkesrollen Förstå och förklara (K2) Vilka krav samhället har på en prio-1 förare och hur det påverkar denne
Hur grupp- och organisationstryck påverkar förarbeteende och därigenom andras säkerhet Tidsvinstteorins risker och vinster Hur alkohol, droger och trötthet påverkar föraren Konsekvenser vid det plötsliga stoppet Områden/innehåll: Moral och etik Formella och informella påverkansfaktorer Alkohol, droger och trötthet Tidsvinstteorin Krockvåld 4.7. Mörkerkörning Kunna förstå, förklara (K2) Vikten av rätt hantering av helljus/halvljus under körning Siktsträckor Omkörning i mörker Förståelse/känna till (K1) Ljusbild hos olika ljussystem (Halogen, Xenonljus) Tillämpa i enkla konkreta situationer (F2) Användning av hel och halvljus under körning
5. Steg 2:1. Förberedande utbildning inför prio-1 körning 5.1. Sparsam körning och körning i olika angelägenhetsgrader Prio-1 förare skall kunna manövrera sitt fordon i många olika situationer, allt ifrån tät stadstrafik till prio-1 körning på landsväg eller motorväg. Prio-1 föraren ska därför ha kunskaper och färdigheter i att värdera olika trafiksituationer och utifrån detta framföra sitt fordon ut till en patient och in till sjukhus med patient på ett trafiksäkert sätt. Innan prio-1 förare kör trängande fall skall de: Förstå, förklara (K2) Hur hastigheten, naturlagar, fordonsvikter och last påverkar fordonet under prio-1 körning Grundreglerna i Trafikförordningen 2 kap 1 under utryckningskörning i olika sammanhang. Undantagsbestämmelser i Trafikförordningen 11 kap. under utryckningskörning i olika sammanhang Egen förmåga som förare i olika situationer Vikten av en optimal visuell avsökning Förstå hur man optimerar sin körning efter uppdragets art, uppkomna trafiksituationer, trafikintensitet, trafikmiljöer, väderleks- och dygnsförhållanden och egen förmåga utan att trafikfarliga situationer uppstår Tillämpa under realistiska betingelser (F1) Grundreglerna i Trafikförordningen 2 kap 1 under utryckningskörning i olika sammanhang Undantagsbestämmelser i Trafikförordningen 11 kap. under utryckningskörning i olika sammanhang Områden/innehåll: Sparsam körning Körning vid olika siktförhållanden under prio-1 körning Uppställning på händelseplats/olycksplats. Larmanordningar, användning och verkan under prio-1 körning Framkomlighet samt riskrelaterade faktorer under prio-1 körning Fordonsplacering och kurvteknik vid prio-1 körning Körning på olika underlag och väderlek under prio-1 körning Naturlagarna Fordonsvikter och laster Landsvägskörning, körning i tätort, omkörning och hastighetsanpassning under prio-1 körning Övningar i patientfokuserad körning Praktik & handledning
6. Steg 2:2. Vinter/halk utbildning 6.1. Körning under olika förhållanden Prio-1 körningar utförs i olika slags vädertyper vilket kräver utbildning på skiftande underlag. Prio-1 förare ska därför ha kunskaper och färdigheter i hur fordon uppträder och hur man som förare i första hand undviker och i andra hand kan hantera situationer som uppstår i väglag med nedsatt friktion med fokus på vinterkörning. Innan prio-1 förare kör trängande fall skall de: Känna till (K1) Vinterdäcks egenskaper Värdera, bedöma samt är förtrogen med och kan omsätta (K3) Vädrets påverkan på väglaget Hur trafikmiljön förändras under vinterförhållanden Hur fordonets köregenskaper påverkas i halt väglag, med olika drivsystem Hur bromssträckans längd påverkas av olika underlag, snö, is, grus och vatten etc. Under realistiska betingelser bemästra (F3) Körningen på ett sådant sätt att man inte riskerar att få sladd Inbromsning och undanmanöver Fordonssystem för optimal framkomlighet Patientfokuserad körning med arbetande kollega i sjukhytten Områden/innehåll: Teori, grunder körning halt väglag Teori, fordons köregenskaper Bromsteknik, bromsning olika situationer Körning med typfordonen Undanmanöver Patientfokuserad körning Praktik & handledning
7. Steg 3. Trafikpsykologi I rollen som prio-1 förare finns många faktorer att ta hänsyn till i samspelet med andra trafikanter. Det är viktigt att prio-1 föraren har en god kunskap i att förstå hur man själv och andra uppträder och reagerar i olika trafiksituationer samt har förståelse för hur eget beteende påverkar andras och egen säkerhet. 7.1. Riskbedömningar, omdöme och reflektion Innan prio-1 förare kör trängande fall skall de: Värdera, bedöma samt vara förtrogen med och kan omsätta (K3) Hur olika faktorer påverkar den psykiska arbetsmiljön Hur individers personliga egenskaper påverkar deras beteende i trafiken Hur individers sinnesstämning påverkar bilkörningen De vanligaste orsakerna till krascher under utryckning Olycksbidragande och olycksreducerande trafiksituationer och trafikmiljöer Den praktiska betydelsen av säkra karaktärsdrag, omdömesgill, förutseende, problemlösare, anpassningsbar, ödmjuk, prestigelös och eftertänksam Begreppet aggressiv körning samt hur det påverkar en prio-1 körning Tillämpa (F2) Stressreducerande aktiviteter/tekniker i sin vardag Områden/innehåll: Trafikmiljöers utformning Sinnesstämning och yttre påverkan påverkar förarbeteende Trötthet, stress och fysisk status Statistik rörande omständigheter vid krascher med ambulanser inblandade Personlighet förarbeteende 7.2. Riskbedömningar, omdöme och reflektion med hjälp av aktuella fordonsdata från DART Innan prio-1 förare kör trängande fall skall de: Värdera, bedöma samt vara förtrogen med och omsätta med hjälp av uppspelning av egna prio-1 körningar med fordonsdata (K3) Redogöra för var de största riskerna uppkommer under aktuell körning Redogöra för hur olika typer av korsningar utgör en risk för krasch Redogöra för hur avstånd till framförvarande påverkar kraschrisk Reflektera över avvägningar kring aktuellt uppdrag, väglag, väder, trafikmiljö och trafiksituation i förhållande till aktuell hastighet (stadsmiljö) Reflektera över avvägningar kring aktuellt uppdrag, väglag, väder, trafikmiljö och trafiksituation i förhållande till aktuell hastighet (landsvägskörning) Reflektera över hur min prio-1 körning påverkar andra trafikanter Tillämpa (F3) Riskreducerande aktiviteter/tekniker i sitt arbete
7.3. Referenser Albertsson, P., & Sundström, A. (2011). Evaluation of Insight Training of Ambulance Driver s in Sweden Using DART, a new E-learning Tool.Unpublished manuscript, Umeå. Berg, H.-Y. (2007). Handbok för utbildning av utryckningsförare. Borlänge. Gregersen, N. P. (1996). Young drivers' overestimation of their own skill - an experiment on the relation between training strategy and skill. Accident Analysis and Prevention, 28(2), 243-250. Hatakka, M., Keskinen, E., Gregersen, N. P., Glad, A., & Hernetkoski, K. (2002). From control of the vehicle to personal self-control; broadening the perspectives to driver education Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 5(3), 201-215. Katila, A., Keskinen, E., Hatakka, M., & Laapotti, S. (2004). Does increased confidence among novice drivers imply a decrease in safety?: The effects of skid training on slippery road accidents.. Accident Analysis & Prevention, 36(4), 543-550. Ker, K., Roberts, I., Collier, T., Beyer, F., Bunn, F., & Frost, C. (2008). Post-licence driver education for the prevention of road traffic crashes. The Cochrane Library(4). Molina, J. G., Sanmartín, J., Keskinen, E., & Sanders, N. (2007). Post-license education for novice drivers: Evaluation of a training programme implemented in Spain. Journal of Safety Research, 38(3), 357-366. Nolen, S., Engström, I., Folkesson, K., Jonsson, B., Meyer, B., & Nygård, B. (2002). PILOT - vidareutbildning av unga förare (No. 457). Linköping. Nolen, S., & Nyberg, A. (2009). Insiktsutbildning om bilkörning och hastighet. En experimentell studie om unga mäns val av hastighet. Linköping.