ÅRSREDOVISNING 2005
Innehåll 1 Året i korthet 2 VD har ordet 4 Affärsidé, mål och strategier 6 Forskningens värde och finansiering 8 Forskningsportföljen 16 Nätverk av kompetens 18 Tripepaktien 20 Bolagsstyrning 21 Advisory Board 22 Förvaltningsberättelse 25 Resultaträkning 26 Balansräkning 27 Kassaflödesanalys 27 Förändringar i eget kapital 28 Redovisningsprinciper och noter 34 Revisionsberättelse 35 Ordlista 36 Styrelse, ledning och revisorer Årssstämma Inbjudan till årsstämma Tripep ABs årsstämma hålls onsdagen den 5 april 2006 klockan 18.00 i Kilsalen, Berns Konferens, Berzelii Park i Stockholm. Rätt att delta i årsstämman För att ha rätt att delta i årsstämman måste aktieägare dels vara registrerad i den av VPC förda aktieboken senast torsdag den 30 mars 2006, dels ha anmält sin medverkan senast måndagen den 3 april 2006 kl. 15.00. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera dem i eget namn hos VPC. Detta innebär att aktieägare som önskar sådan omregistrering måste underrätta förvaltaren i god tid före den 30 mars 2006. Anmälan till årsstämman kan göras direkt på Tripeps hemsida www.tripep.se, per post till Tripep AB (publ.), Hälsovägen 7, 141 57 Huddinge, per telefon 08-449 84 80, per fax 08-449 84 81 eller per e-post till caroline.borrman@tripep.se. Vid anmälan ska aktieägare uppge namn, personnummer eller organisationsnummer, adress, telefonnummer, antal aktier samt det antal biträden (max två stycken) som aktieägare önskar medföra vid bolagsstämman. Deltagare på stämman ska kunna styrka sin identitet. Firmateckningsrätt för organisation ska styrkas genom kopia av registreringsbevis eller motsvarande. Kommande rapporttillfällen Rapport för första kvartalet 2006 Fredagen den 12 maj 2006 Rapport för andra kvartalet 2006 Fredagen den 25 augusti 2006 Rapport för tredje kvartalet 2006 Fredagen den 27 oktober 2006 Bokslutskommuniké 2006 Fredagen den 26 januari 2007 IR-kontakt All kontakt med den externa marknaden sköts av verkställande direktören och bolagets forskningschef. På bolagets hemsida, www.tripep.se, finns all publicerad information om bolagets utveckling och aktie tillgänglig. För beställning av ekonomisk information, sänd en förfrågan per e-post, info@tripep.se, eller per post, Tripep AB (publ.), Hälsovägen 7, 141 57 Huddinge. Tripeps årsredovisning distribueras till samtliga aktieägare samt finns tillgänglig på bolagets hemsida. TRIPEP är ett biotekniskt forskningsföretag som utvecklar och kommersialiserar läkemedelskandidater baserade på patenterade och patentsökta teknologier. Bolaget fokuserar på följande områden: forskning och utveckling av alfahga, en bromsmedicin mot HIV forskning och utveckling av ChronVac-C, ett terapeutiskt vaccin mot Hepatit C preklinisk forskning fokuserad på utveckling av terapeutiska och profylaktiska vacciner mot influensa A och HIV teknologiplattformen RAS Vid avvikelser mellan svensk och engelsk version av årsredovisningen gäller den svenska versionen.
Året i korthet Preliminära resultat från alfahga-studien i Thailand väntas bli tillgängliga under första kvartalet 2006. Tripep inleder klinisk utveckling av ChronVac-C för behandling av kroniska hepatit C virusinfektioner tillsammans med det amerikanska företaget Inovio. Professor Robert C. Gallo har invalts i Tripeps styrelse vid extra bolagsstämma den 26 januari 2006. Bolaget saknar nettoomsättning för perioden. Forskningsoch utvecklingskostnader för helåret 2005 uppgick till 10,4 (12,2) MSEK. Därtill har 14,4 (14,8) MSEK aktiverats. Resultat efter skatt för helåret 2005 uppgick till 23,9 ( 25,8) MSEK. Resultat per aktie för helåret 2005 uppgick till 1,30 ( 1,87) SEK. Den kliniska fas I/II-studien av alfahga på HIV-infekterade personer i Thailand påbörjades under året efter att godkännande från de regulatoriska myndigheterna erhållits. Den första doseringsgruppen blev färdigbehandlad i november 2005. Efter utvärdering gav den oberoende säkerhetskommittén klartecken till att starta de två återstående doseringsgrupperna. Preliminära resultat väntas bli tillgängliga under slutet av första kvartalet 2006. Som meddelats i pressrelease den 1 februari 2006 så är den sista patienten enrollerad i Thailandsstudien. Ytterligare en aktiv analog för alfahga har identifierats. Rörande ChronVac-C erhölls två nya USA-patent. Dessutom erhölls de kommersiella rättigheterna till en ny transgen musmodell, baserad på ChronVac-C. Samtliga återstående egna aktier har sålts. Nytt optionsprogram serie E har införts. Styrelsen har, efter godkännande av extra bolagsstämma den 9 juni 2005, genomfört en nyemission med företrädesrätt för aktieägarna. Emissionen blev kraftigt övertecknad och tillförde bolaget 28 MSEK före emissionskostnader. De teckningsoptioner som erhölls vederlagsfritt vid emissionen, serie F och G, noterades på Stockholmsbörsen den 29 augusti 2005. Händelser efter årets slut Serie F hade vid teckningsperiodens slut den 31 januari 2006 tillfört bolaget cirka 10 MSEK. Den extra bolagsstämman 9 juni 2005 bemyndigade även styrelsen att vid ett eller flera tillfällen före nästa årsstämma besluta om nyemission av högst 2 miljoner aktier utan företrädesrätt för aktieägarna. Emission av två miljoner aktier, riktad till en mindre grupp investerare, genomfördes i februari 2006 och tillförde bolaget 26 MSEK före emissionskostnader. Professor Robert C. Gallo har invalts i Tripeps styrelse vid extra bolagsstämma den 26 januari 2006. Samtidigt utträdde professor Yiming Shao ur styrelsen och tar istället plats i Tripeps Scientific Advisory Board. Tripep inleder klinisk utveckling av ChronVac-C för behandling av kroniska hepatit C-virusinfektioner tillsammans med det amerikanska företaget Inovio. Nyckeltal 2005 2004 2003 2002 2001 Rörelsens intäkter, MSEK 0 0,1 0 0 0 Intern forskning och utveckling (kostnadsförd), MSEK -1,7-1,8-1,7-2,4-5,3 Extern forskning och utveckling (kostnadsförd), MSEK -8,7-10,4-10,7-11,4-29,3 Rörelseresultat, MSEK -23,9 26,4 25,0 47,9 68,6 Årets resultat, MSEK -23,9-25,8-13,0-42,5-62,2 Resultat per aktie före utspädning, SEK -1,30 1,87 0,91 2,79 4,10 Aktiverade utgifter för utveckling/patent vid årets slut, MSEK 29,1 14,8 0,0 0,0 5,3 Investeringar i materiella anläggningstillgångar, MSEK 0,1 0,4 0,0 0,1 1,9 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar, MSEK 0,0 0,0 3,9 0,0 0,0 Balansomslutning, MSEK 49,6 49,0 51,2 125,2 169,9 Kassafl öde, MSEK -0,7 0,8-24,5 16,6-0,1 Eget kapital per aktie före utspädning, SEK 2,15 2,54 3,53 6,73 9,52 Soliditet, % 88,1 85,7 94,7 82,0 85,5 Avkastning på sysselsatt kapital, % neg neg neg neg neg Avkastning på eget kapital, % neg neg neg neg neg Skuldsättningsgrad, ggr 0 0 0 0,19 0,14 Likvida medel, MSEK 2,0 2,7 1,9 26,4 9,8 Kortfristiga placeringar, MSEK 12,5 25,4 42,6 95,2 147,5 Andel riskbärande kapital, % 88,1 85,7 94,7 82,0 85,5 Medelantal anställda 10 9 6 13 22 1
VD har ordet Tripep gjorde två viktiga framsteg under 2005. Vi började pröva alfahga på patienter i en inledande fas I/II-studie, vilket innebar ett stort steg närmare marknaden. Under året skapades också förutsättningar för det avtal som slöts i januari 2006, som gör att vi inleder kliniska studier på ChronVac-C. Därmed ska Tripep inte längre ses som ett enproduktsföretag utan som ett företag med två ben att stå på. På marknaden för HIV-preparat finns ett närmast omättligt behov av läkemedel med nya verkningsmekanismer för att hantera problemet med resistens mot befintliga preparat. Under året gick patenttiden ut för två bromsmediciner med stor andel av marknaden vilket öppnar för konkurrens från generika. Samtidigt har ett par uppmärksammade fall av nedlagda forskningsprojekt begränsat tillflödet av nya läkemedelskandidater. Om alfahga infriar förväntningarna kan det bli just den bromsmedicin med en helt ny verkningsmekanism som marknaden väntar på. När detta skrivs i början av 2006 väntar vi besked från den viktiga fas I/II-studien i Thailand som inleddes i slutet av 2005. Den första patientgruppen tolererade alfahga väl och biverkningarna var lindriga och övergående. Förväntningarna på slutresultatet är givetvis höga, men innan proverna analyserats och koderna brutits i slutet av första kvartalet finns det ingen som vet hur effekterna på virusnivåerna ser ut. Det är en spännande tid, inte minst för de forskare som ägnat så mycket tid och arbete för att driva utvecklingen så här långt. Vi måste givetvis utgå från att resultatet ger oss kunskap som vi kan använda för att fortsätta arbetet med att göra alfahga till ett läkemedel för den kommersiella marknaden. Under året genomförs studier som ska visa om och under vilka förutsättningar alfahga kan beredas i tablettform. Här har vi goda indikationer på att nästa effektstudie med alfahga ska kunna genomföras med tabletter. Vi planerar för att kunna inleda fullskaliga fas II-studier där effekten av alfahga kan utvärderas med den större studiens högre precision. Parallellt drivs hela tiden ett omfattande arbete med dokumentation och myndighetskontakter. Även inom hepatit C är det kliniska behovet mycket stort, med 15-20 miljoner bärare av viruset bara i västvärlden. Jag har i mitt tidigare yrkesliv skaffat en betydande erfarenhet från just det här området. De behandlingar som idag dominerar marknaden har fyllt och fyller alltjämt en viktig funktion, men de har stora nackdelar eftersom de är relativt dyra, svåradministrerade och ofta medför svåra biverkningar. Vi har tidigare rapporterat om vårt terapeutiska DNA-vaccin, ChronVac-C, för behandling av kronisk hepatit C-infektion. Emellertid har de stora förhoppningar som marknaden haft på DNA-vaccin hittills inte infriats på grund av att effekten har visat sig vara otillräcklig. Genom avtalet med Inovio skapar vi nu bästa möjliga förutsättningar för att förstärka effekten av ChronVac-C och hoppas därmed kunna visa kliniskt att det fungerar. Vi har under hösten presenterat vår tidiga utvecklingsplan för ChronVac-C för Läkemedelsverket. Vaccin finns producerat för de toxikologiska studier som inleddes i februari 2006. Det är fortfarande flera år kvar tills dess att ChronVac-C kan bli ett färdigt läkemedel. Den positiva aspekten av detta är att den globala patentsituationen på marknaden då förmodligen är betydligt gynnsammare än idag, vilket skapar goda kommersiella förutsättningar om substansen lever upp till våra förväntningar. Aktieägarnas värde tillvaratas bäst genom att Tripep vid varje tillfälle skapar sig största möjliga handlingsutrymme. Med förväntat gott resultat från Thailandsstudien i ryggen är vi säkra på att vi har byggt ett värde med stor kommersiell potential för flera av de stora läkemedelsföretagen. I vår egen takt ska vi utvärdera vilka möjligheter som ett partneravtal med någon av dessa erbjuder. Oavsett hur vi väljer att gå vidare med en kommersialisering av alfahga så ska vi fortsätta att värna om vår finansiella uthållighet. Genom nyemissionen 2005, finansieringen i februari 2006 i enlighet med styrelsens bemyndigande samt de utestående teckningsoptionsprogrammen ser finansieringen av fortsatta studier ut att 2
VD HAR ORDET vara tryggad för det kommande året. Samtidigt arbetar vi hela tiden på att säkra våra olika projekt, och kunde under det gångna året presentera ett flertal nya patent. Dessa visar också att det finns ett flöde av idéer med långsiktig potential också i våra övriga forskningsprojekt. Här fortsätter vi utvecklingen med ambitionen att leta efter ytterligare framtida läkemedelskandidater, inom RAS -teknologin och det samägda VLP Biotech Inc. Tripeps främsta styrka ligger i forskarlagets imponerande engagemang i att utveckla banbrytande läkemedel, främst alfahga. Tripep har också andra tydliga styrkor som jag ser som avgörande för vår förmåga att utveckla kommersiellt gångbara produkter. Kombinationen av specialistkompetens med idémässig höjd och den lilla, flexibla organisationen gör att projekten drivs framåt kostnadseffektivt och snabbt. Genom att knyta Robert C. Gallo till bolaget har Tripep visat att en av HIV-forskningens främsta och mest erfarna forskare ser en potential i alfahga och i vårt företag. Det ger oss tillgång till ett fantastiskt kontaktnät som skapar ytterligare goda förutsättningar för den fortsatta utvecklingen av alfahga. Tripep går in i 2006 med två mycket lovande forskningsprojekt, god finansiell handlingsfrihet och en portfölj med prekliniska forskningsprojekt som kan drivas vidare med små resurser. Jan Nilsson VD Tripep AB 3
Affärsidé, mål och strategier Tripeps mål för 2006 är att slutföra den kombinerade säkerhets- och effektstudien (fas I/II-studie) med Tripeps bromsmedicin för HIV, alfahga, på HIVinfekterade individer samt att starta en klinisk studie med Tripeps hepatit C- vaccin, ChronVac-C, på friska frivilliga individer (fas I-studie). För att optimera resurserna och minska beroendet av enskilda projekt bedrivs den övriga forskningen inom ramen för samarbetsavtal med strategiska partners. Affärsidé Tripeps affärsidé är att utveckla och kommersialisera egna läkemedelskandidater baserade på bolagets patentsökta och patenterade teknologier. Mål alfahga Tripeps främsta mål för 2006 är att slutföra den kombinerade säkerhets- och effektstudien (fas I- och inledande fas II-studie) med alfahga på HIV-infekterade, men i övrigt friska individer. Givet fortsatt positiva resultat kommer diskussioner att kunna initieras med potentiella partners under senare delen av 2006. ChronVac-C Tripeps mål för 2006 är att slutföra toxikologiska studier av ChronVac-C administrerat med Inovios Medpulser och att därefter ansöka om tillstånd för att inleda en fas I- studie i friska frivilliga. Studien är planerad att utföras i Sverige med start sent 2006 och med en avslutning under 2007. Om studien uppvisar goda resultat kommer den att följas av en fas II-studie i HCV-infekterade patienter. Övriga forskningsprojekt Tripeps mål för bolagets övriga forskning är: Att via det av Tripep delägda vaccinbolaget VLP Biotech Inc. ta fram ett universellt vaccin mot influensa A Att ta fram nya läkemedelskandidater baserade på bolagets övriga patenterade teknologier Att kommersialisera den transgena mus som Tripeps forskare tagit fram Strategier Fokusering Ett forskningsföretag med Tripeps storlek och finansiella förutsättningar måste vinnlägga sig om att de begränsade interna resurserna fokuseras. Tripeps resurser kommer under 2006 att koncentreras till den kliniska utvecklingen av alfahga och på utvecklingen av CronVac-C. De projekt som befinner sig i preklinisk fas kommer under året i huvudsak att utvecklas av Tripeps samarbetspartners på universitetsnivå, med stöd av Tripeps forskningsavdelning. Samarbete För att optimera resurserna bedriver Tripep forskningsprojekten både självständigt och inom ramen för samarbetsavtal med strategiska partners. Genom sådana samarbeten har Tripep möjlighet att delta i flera forskningsprojekt och därmed minskar beroendet av enskilda projekt. För att säkerställa att det kommersiella värdet av forskningsresultaten stannar i bolaget har Tripep bland annat avtal med inblandade universitetsforskare om transferering av äganderätten av deras upptäckter till Tripep. Patent En aktiv patentstrategi säkerställer Tripeps strukturkapital och är absolut avgörande för ett bolag i bioteknikbranschen. Tripeps strategi är att skapa ett effektivt skydd för sina produkter och teknologier i de för bolaget viktiga regionerna Nordamerika, Europa och Asien. Strategin är att initialt söka patent i USA. Tripep har knutit den amerikanska patentbyrån Knobbe Martens Olson & Bear till sig för patentfrågor. Finansiering Finansiering av verksamheten i ett bioteknikföretag i utvecklingsfas kan ske antingen genom utlicensiering av bolagets teknologier till etablerade läkemedelsbolag för vidare klinisk utveckling, via partnerskapsfinansiering eller genom nyemission. 4
AFFÄRSIDÉ, MÅL OCH STRATEGIER 5
Forskningens värde och finansiering Tiden som krävs för att utveckla ett nytt läkemedel uppskattas till mellan 10 och 15 år. Många idéer och substanser blir av olika skäl förkastade under resans gång. Man brukar ange att av 10 000 tänkbara substanser är det en som resulterar i ett nytt läkemedel. Processen kräver idérikedom, uthållighet och finansiell styrka. Utveckling av läkemedel steg för steg Forskningen börjar med en idé om hur en sjukdom kan angripas. Under den inledande fasen undersöks på experimentell väg om substansen har förutsättningar att nå det mål man vill rikta sin terapi mot. Arbetet är tidskrävande och många substanser testas innan man når fram till en eller flera läkemedelskandidater. Så tidigt som möjligt tas patent som skyddar idén och/eller läkemedelskandidaterna. Därefter undersöks och dokumenteras den valda substansen för att kunna ges till människa. Hela den prekliniska fasen brukar ta tre till fem år. Därefter följer den kliniska fasen, som i sin tur brukar indelas enligt nedan: Fas I Studier i syfte att klarlägga att substansen kan ges till människa med en acceptabel säkerhetsprofil. Man definierar också de doser som ska ges och hur substansen tas upp, hur den fördelas i kroppen, om den bryts ned och hur den utsöndras ur kroppen. Fas II Substansen testas på patienter som lider av den sjukdom man vill behandla i syfte att visa att den har den effekt som man har postulerat. Man söker också finna en optimal dos och självklart fortsätter man att dokumentera säkerhet och tolerabilitet. Fas III Stora studier i vilka substansen jämförs med gängse behandling eller om sådan saknas mot placebo. Syftet är att visa substansens effekt jämfört med den behandling som används idag. Om produkten har likvärdig eller bättre effekt sker en vidare utveckling. Parallellt görs en hel rad andra studier avseende säkerhet, påverkan på andra läkemedel, beredningsformer etc. Efter de kliniska studierna görs en sammanställning av dokumentationen i en registreringsansökan som lämnas in till myndigheter i aktuella länder. Fas IV Efter godkännande görs så kallade fas IV-studier för att dokumentera hur läkemedlet fungerar i den kliniska vardagen. Ibland villkorar myndigheten ett godkännande med att företaget inom en given tid måste generera viss specificerad kunskap om läkemedlet, något som fas IV-studier ofta används för. Forskning bygger kunskap och värde I forskningens olika faser ackumuleras ny kunskap om läkemedelskandidaten. Samtidigt kan man successivt eliminera olika tänkbara risker, såsom att substansen skulle ge alltför allvarliga biverkningar. Den ökande kunskapen motsvaras av ett stigande värde. Figuren på nästa sida visar schematiskt tidsåtgången för de olika utvecklingsstegen och dessutom hur kunskapen byggs på 6
FORSKNINGENS VÄRDE OCH FINANSIERING och fördjupas under utvecklingen. Såväl myndigheter som tänkbara affärspartners ställer allt högre krav på dokumentation av forskningsresultaten. Det medför ett tidsödande och resurskrävande arbete. Kostnaderna för att utveckla ett färdigt nytt läkemedel har ökat i takt med de stigande kraven och beräknas nu vara i snitt ca 895 miljoner EUR (EFPIA), inräknat det som investeras i projekt som aldrig når marknaden. Samtidigt som värdet stiger med ökande kunskap, blir också studierna allt mer komplexa och omfattande ju längre forskningen fortskrider. Den mest kostsamma delen av utvecklingen är de stora kliniska studierna som avslutar processen. Varje steg ett projekt tar genom den kliniska utvecklingen leder till en ökad sannolikhet att nå marknaden. Schablonmässigt brukar sannolikheten att nå marknaden anges till: Efter all preklinik Efter fas I Efter fas II Efter fas III Forskningsprocessen ca 20 procent ca 30 procent ca 65 procent ca 90 procent Det är dock sällan lämpligt att ett forskningsföretag med begränsade resurser och utan kassaflöde själv driver ett projekt ända till kommersialisering. Tiden för att nå marknaden har också betydelse för värdet, eftersom alla patent är tidsbegränsade. De stora läkemedelsföretagen har specialkompetens och resurser som gör det möjligt att hålla högt tempo under utvecklingens senare faser. De har även den marknadsnärvaro som behövs för att snabbt nå ut på marknaden när ett färdigt läkemedel väl ska börja säljas. Dessutom kan ett partneravtal ge intäkter som forskningsföretaget kan använda för att utveckla andra lovande läkemedelskandidater som företaget kan ha i sin portfölj. I praktiken brukar det vara både lämpligt och möjligt att träffa ett partneravtal i samband med fas II, eftersom sannolikheten att nå marknaden då är relativt hög samtidigt som kostnaderna för fortsatta studier accelererar. Ett partneravtal brukar vanligtvis innehålla följande komponenter: initial ersättning, milestones och royalty av framtida försäljning, med eller utan garantibelopp. De olika ersättningarna är beroende av varandra så att exempelvis höga milestones kan innebära en lägre royalty. Det enskilda avtalet är unikt och kan innehålla andra komponenter än de ovan nämnda. Exempel på royalty för specialistläkemedel med förväntad försäljning över 500 MUSD. Utvecklingsfas Royalty (%) Preklinisk fas 5-10 Klinisk fas I 8-15 Klinisk fas II 10-20 Klinisk fas III 18-25 Godkända produkter >25 Källa: Redeye Research Finansiering och partnerskap De investeringar som görs i forskningens senare faser finansieras i de flesta fall helt eller delvis av de stora läkemedelsföretagen. Ett företag som Tripep kan välja att söka en partner vid olika tidpunkter i utvecklingen. Valet av tidpunkt för att inleda partnerskap grundas på en avvägning mellan en rad faktorer. Ju längre man drivit en lyckosam utveckling i egen regi desto bättre förhandlingsposition har man inför ett partnerskap. Att försäkra sig om en tillräcklig kapitaltillgång i företaget för att driva varje projekt så långt som är idealiskt är därför en nyckelfråga. För Tripeps del är dessa resonemang framför allt aktuella ifråga om alfahga. Utestående optionsprogram kan under 2006, förutsatt ett positivt utfall av den pågående fas I/II-studien, komma att tillföra bolaget drygt 40 miljoner kronor varav ca 10 miljoner kronor redan tillförts per den sista januari 2006. Detta tillsammans med de två miljoner aktier som styrelsen med stämmans bemyndigande valde att emittera i februari 2006 ger bolaget en stark finansiell ställning inför partnerdiskussioner för alfahga. Det skapar även finansiellt utrymme för ökad satsning på bolagets övriga forskningsportfölj. Vid ett positivt utfall av fas I/II-studien kommer Tripep att aktivt söka efter en partner för den fortsatta utvecklingen av alfahga. Ett partneravtal med något av de stora läkemedelsbolagen skulle i sin tur påverka Tripeps aktiekurs gynnsamt och därigenom vara fördelaktigt inför eventuella framtida emissioner. 7
Forskningsportföljen alfahga är verksamt också mot HIV som utvecklat resistens mot övriga bromsmediciner på marknaden. Om de egenskaper alfahga visat i provrörsförsök och toleransstudier kvarstår i den kliniska studie som ska vara slutförd under början av 2006, kan alfahga bli just den bromsmedicin alla försöker få fram. alfahga i en klass för sig HIV - konsekvenser för individ och samhälle Enligt WHO beräknas drygt 40 miljoner människor vara infekterade med HIV. Därtill kommer drygt 30 miljoner människor, som redan dött i AIDS samt förmodligen ett stort mörkertal av icke diagnosticerade HIV-infekterade människor, framför allt i fattiga länder. Varje år smittas omkring fem miljoner människor av HIV. När en person blivit smittad kan det ta upp till tio år innan han eller hon utvecklar AIDS som gör att annars snälla bakterier, virus eller svampar kan ge livshotande infektioner. Förloppet kan fördröjas med hjälp av olika kombinationer av bromsmediciner som är dyrbara och ofta ger svåra biverkningar som försvårar för individen att leva ett normalt liv. Konsekvenserna av HIV blir särskilt tydliga i fattiga länder, speciellt i Afrika söder om Sahara, där miljontals barn blivit föräldralösa och ofta också själva bär på HIV. Existerande behandlingar Utvecklingen av immunbrist (AIDS) beror på att HIV hela tiden förökas och därmed förstör de celler i kroppen som är dirigenter av vårt immunförsvar. I de HIV-infekterade individerna produceras tiotals miljarder HIVpartiklar varje dag. Om virusproduktionen kan minska fördröjs utvecklingen av AIDS. Detta kan uppnås med bromsmediciner. Målet med behandlingen är maximal och bestående reduktion av virusmängden i blodet, restaurering och upprätthållande av immunologiska funktioner, ökad livskvalitet och reduktion av HIV-relaterade sjukdomar och dödlighet. Det finns idag 27 godkända bromsmediciner i kliniskt bruk. Dessa är indelade i olika klasser baserat på verkningsmekanism (se figur sidan 10). De första två klasserna hämmar HIVs enzym reverst transkriptas (omvandlar virus-rna till så kallat provirus-dna i den nyinfekterade cellen) och kallas således för Reverst Transkriptashämmare (RT-hämmare). Dessa kan blockera enzymet direkt (Non-Nucleo side analogue RT-inhibitors; NNRTI) eller förse det med falska byggstenar (Nucleoside/nucleotide analogue RT Inhibitors; NRTI). En tredje klass kallas för proteasinhibitorer (PI) då de hämmar HIVs proteas som klipper HIV-proteiner. Under 2003 togs medlet Fuzeon från Roche, det första i den fjärde klassen kallad fusionshämmare, i kliniskt bruk. Detta är en stor molekyl (36 aminosyror) varför den måste administreras genom injektion. Fuzeon är komplicerad att producera och cost of goods är hög. Detta har gjort produkten dyr på marknaden. Fuzeon används framför allt som så kallad sista-halmstrå-behandling eller salvage treatment. Behandlingen med bromsmediciner är fortfarande behäftad med svåra biverkningar. Den är därför svår att upprätthålla för patienten. Om medicinerna inte tas konsekvent eller om koncentrationerna av bromsmedicinerna i blodet av annan anledning blir låga uppkommer resistenta stammar. 8
FORSKNINGSPORTFÖLJEN Förutom biverkningar av varierande svårighetsgrad är just resistensutveckling mot de befintliga medicinerna ett ständigt växande problem. Bromsmedicinerna förmår inte längre bromsa virusproduktionen i patienternas blod och lymfkörtlar. Ungefär hälften av dem som behandlas och mellan 10 och 20 procent av dem som nysmittats i USA bär på virus som är resistent mot en eller flera bromsmediciner. Resistensutveckling mot bromsmedicinerna sker klassvis. Detta innebär att resistens mot en bromsmedicin ofta medför resistens även mot andra medlemmar av samma klass, men inte mot bromsmediciner i annan klass. Snabb resistensutveckling är också ett problem ifråga om bromsmediciner i klinisk utvecklingsfas såsom fusionshämmarna. För att undvika resistensutveckling måste all virusproduktion avstanna. Därför behandlas patienterna med minst tre olika bromsmediciner samtidigt. Helst ska dessa ha olika verkningsmekanism, det vill säga tillhöra olika klasser. alfahga alfahga är en helt ny typ av bromsmedicin mot HIV och den första i klassen capsid assembly inhibitors. alfahga hämmar byggstenarna i HIVs inre skal (dess kapsid) från att binda till varandra och därmed bilda ett komplett skal. Verkningsmekanismen skiljer sig således från alla läkemedel mot HIV som används eller är under utveckling. Därför är alfahga också verksamt mot HIV som utvecklat resistens mot övriga bromsmediciner på marknaden. Av provrörsförsök att döma är det dessutom svårt, om inte omöjligt, för HIV att utveckla resistens mot alfahga. Om de egenskaper alfahga visat i provrörsförsök och toleransstudier kvarstår i den kliniska studie som ska vara slutförd under början av 2006, kan alfahga bli just den bromsmedicin alla försöker få fram. Den molekylära strukturen på alfahga fastställdes så sent som i oktober 2003. Under 2004 genomförde Tripep de prekliniska studier som krävs för att testa alfahga på människa. Dessa innefattar bland annat en mängd olika säkerhetsstudier och toleransstudier. En studie på upptag av alfahga i tarmen på människa visade att alfahga togs upp väl i kroppen och att den så kallade terminala halveringstiden i blodet var cirka tio timmar. Detta innebär att alfahga kan ges oralt, det vill säga som tablett eller lösning, och att det kan räcka med ett eller två doseringstillfällen per dygn. Det är för tidigt att uttala sig om alfahgas långsiktiga effekter och biverkningsprofil. Ändå kan konstateras att behandling med alfahga sannolikt innebär att många av de biverkningar som är förknippade med långtidsanvändning av bromsmediciner uteblir eller mildras. Detta beror bland annat på att alfahga är mycket vattenlösligt och till 90 procent utsöndras via njurarna. Klinisk studie fas I/II Efter att alla tillstånd erhållits från de regulatoriska myndigheterna kunde en klinisk studie av alfahga på frivilliga HIV-infekterade, men i övrigt friska personer, påbörjas i början av oktober. Studien utförs i Thailand vid Ramathibodi sjukhuset, som i sin tur samarbetar med Mahidol-universitetet, Thailands ledande universitet. Försöksprotokollet som beskriver hur studien skall utföras har tagits fram i samarbete med världsauktoriteten inom HIV-studier professor William Powderly vid University College i Dublin. Professor Powderly var tidigare verksam som professor i infektionssjukdomar vid Washington University i St Louis, där han utbildade de thailändska läkare som Tripep nu samarbetar med i att utföra kliniska studier på HIV-läkemedel. Studiens syfte är i första hand att se att alfahga inte är farligt att ge till människa. Eftersom försökspersonerna bär på HIV kan också effekten av alfahga på mängden virus i patienternas blod utläsas i studien. På detta sätt kan man avgöra om en bromsmedicin fungerar eller ej. Studien är således en kombinerad säkerhets- och effektstudie och kallas därför för en fas I/II-studie. Den första gruppen om tolv patienter som erhöll alfahga i lågdos samt de fyra patienter som samtidigt erhöll placebo var färdigbehandlade i november månad. Som en säkerhetsåtgärd utvärderades patienterna därefter av en oberoende expertgrupp. Patienterna i den första gruppen tolererade alfahga väl, och de biverkningar som rapporterats var av lindrig och övergående natur. Klartecken för att påbörja behandlingen av patienterna i de två högdosgrupperna gavs i slutet av november. De preliminära resultaten av hela studien inbegripande effekt på virusnivåerna i blod beräknas vara klara i slutet av mars månad i år. Nästa steg Skulle fas I/II-studien falla väl ut återstår fortfarande en ansenlig del av utvecklingsarbetet. Under 2006 kommer toxikologiska studier att genomföras parallellt med bioekvivalensstudier. Processen för att identifiera lämplig samarbetspartner ger förhoppningsvis resultat under 2007, inför att registreringsstudien inleds i samarbete med partner. Marknad Världsmarknaden för HIV-läkemedel uppgick 2004 till drygt 7 miljarder USD. I USA kostar bromsmediciner 9
FORSKNINGSPORTFÖLJEN HIV fusionshämmare Fusionshämmare Fuzeon RT-hämmare NNRTI Sustiva Viramune Rescriptor RT-hämmare NRTI Combivir Trizivir Viread Epivir Zerit Ziagen Videx EC Videx Retrovir Emtriva Hivid T-hjälparlymfocyt (vit blodkropp) fusion RT-hämmare virus RNA revers transkription provirus DNA avknoppande virus omoget icke-infektiöst virus Proteashämmare Kaletra Viracept Crixivan Norvir Reyataz Invirase Agenerase Fortovase Lexiva proteashämmare alfahga defekt icke-infektiöst virus HIV proteasaktivitet Bilden visar HIV:s förökningscykel i en T-hjälparlymfocyt och var de olika klasserna av bromsmediciner verkar samt alfahga:s verkningsmekanismer. moget infektiöst virus 10
FORSKNINGSPORTFÖLJEN vanligen 10 000 till 15 000 USD per patient och år. I de flesta industriländer bekostar offentliga eller privata sjukvårdssystem behandlingen. Två bromsmediciner (zidovudine och didanosine, båda NRTI:s) har fått generisk konkurrens, det vill säga billiga kopior har kommit ut på marknaden. Detta beror på att patentet på zidovudine respektive tiden för licensen för didanosine från NIH till Bristol-Myers Squibb (BMS) har gått ut. Detta kommer med all sannolikhet att innebära att vid val av bromsmediciner från klassen NRTI vid HAART någon av dessa två, eller båda, kommer att användas som förstaval. Nya NRTI-medel kan därför komma att få det svårare att slå sig in på marknaden. Samtidigt lämnar det större möjligheter för mediciner från övriga klasser, i all synnerhet helt nya klasser som alfahga representerar. Framgångsfaktorer som avgör om en ny substans ska bli den bromsmedicin som alla efterfrågar: Ny verkningsmekanism som siktar in sig på resistensproblematiken, det vill säga fungerar på HIV som utvecklat resistens mot övriga bromsmediciner Färre och lindrigare biverkningar Obenägenhet att ge upphov till resistens Förenkling av behandlingen (exempelvis färre piller eller behöver ej injiceras) Andra strategier/egenskaper som förbättrar följsamhet av ordination Beroende på verkningsmekanism, pris och biverkningar kommer nya substanser att: Bli del av första-linje-behandling Bli del av uppföljningsbehandling efter behandlingssvikt Bli del av sista-halmstrå-behandling I västvärlden är både patienter och deras behandlande läkare väl uppdaterade på vad som händer inom bromsmedicinutvecklingen. Således kan man förvänta sig en snabb marknadstillväxt för ett läkemedel med ny verkningsmekanism (ny klass) som kommer ut på marknaden, särskilt om dess biverkningsprofil är acceptabel i förhållande till övriga mediciner. Ett sådant läkemedel har stor potential för att bli en obligatorisk medlem i kombinationsbehandling. Fuzeon hade haft denna potential om inte substansen måste injiceras, gett lokala biverkningar hos nästan alla som injicerar den samt snabbt givit upphov till resistenta stammar. HIV-läkemedel av flera nya klasser finns idag under klinisk utveckling, exempelvis CCR5-hämmare som visat hoppingivande resultat ifråga om effekt. Denna klass har dock drabbats av bakslag under 2005 när en CCR5-hämmare från GlaxoSmithKline drogs tillbaka efter att skadlig påverkan på leverns funktion påvisats. Ytterligare en CCR5- hämmare utvecklad av Schering-Plough har blivit nedprioriterad. Dessa bakslag kan dock innebära att en bredare marknad för alfahga skapas. Om alfahga tolereras väl och är säkert vid långsiktig behandling så borde en snabb marknadspenetration kunna förväntas. En god biverkningsprofil och mycket god resistensprofil gör alfahga till en lämplig del av kombinationsbehandling tillsammans med befintliga bromsmediciner. Om de kommande studierna med alfahga i tablettform stöder en dosering på en till två gånger per dygn så förbättras alfahgas möjligheter på marknaden ytterligare. Det finns i så fall en god chans att alfahga på sikt kan bli del av förstalinje-behandling. Bromsmediciner på marknaden Klass Ungefärlig försäljning 2004, MUSD RT-hämmare, NRTI 3 900 RT-hämmare, NNRTI 900 Proteashämmare, PI 2 200 Fusionshämmare, FI 130 Totalt 7 130 Källa: Bolagsdata 11
FORSKNINGSPORTFÖLJEN ChronVac-C : en helt ny typ av behandling för kroniska hepatit C virus (HCV) infektioner HCV - konsekvenser för individ och samhälle Man uppskattar att nästan 70 procent av alla som infekteras med HCV utvecklar en kronisk infektion i levern, det vill säga en typ av infektion som kan stanna kvar i kroppen under många årtionden. Ett fåtal patienter läker ut den kroniska infektionen av sig själva, men hos det stora flertalet stannar infektionen kvar och kan då orsaka allvarlig skada på levern. Idag är kroniska HCVinfektioner den vanligaste orsaken till levertransplantation i västvärlden. Vid sidan av de rent fysiska symptomen kan en kronisk HCV-infektion innebära psykiska påfrestningar för individen. Man räknar med att antalet patienter med allvarlig leverskada orsakad av HCV kommer att öka kraftigt under de kommande 20 åren och därmed kommer både lidandet och samhällets kostnader för behandling att öka kraftigt. Det är därför viktigt att utveckla nya former av behandlingar. Existerande behandlingar Man kan idag ganska framgångsrikt behandla vissa former av kroniska HCV-infektioner, de som orsakas av virus som kallas för genotyp 2 och 3. Av dessa kan man med en kombination av interferon och ribavirin under minst 24 veckor bota cirka 80 procent. Att infektionen går att bota är i det närmaste unikt vad gäller virus. Tyvärr är den vanligaste varianten av HCV, genotyp 1, betydligt mer svårbehandlad. Genotyp 1-infektioner utgör cirka 50 procent av alla HCV-infektioner i Sverige, och upp till 70 procent av alla infektioner i Europa och USA. Dagens behandling medför en hel del biverkningar såsom uttalad trötthet och allvarliga depressioner. Detta sammantaget med att kostnaden för en behandling kan uppgå till nästan 200 000 SEK och att bara 40-50 procent av genotyp 1-infektioner botas, gör att det finns behov av många nya typer av behandlingsprinciper. Kroppens egen läkningsförmåga Man har under de senaste 10 till 15 åren identifierat ett antal faktorer som man tror bidrar till att en person kan läka ut en HCV-infektion av sig själv. En av de viktigaste faktorerna verkar vara kroppens förmåga att snabbt och effektivt bilda ett immunologiskt svar mot infektionen. Studier har visat att de som läker ut sin HCV-infektion spontant bildar ett starkt immunsvar mot olika HCVprotein, framför allt mot ett som heter non-structural 3, eller NS3, en viktig komponent i ChronVac-C. Hos de övriga som av någon orsak varit oförmögna att bilda ett starkt immunsvar etablerades en kronisk infektion. Man har i senare studier kunnat visa att ett immunsvar mot HCV aktiveras under interferon- och ribavirinbehandling av kroniska HCV-infektioner, och att detta immunsvar kvarstår framförallt hos dem som botas av behandlingen. Sammantaget tyder detta på att en aktivering av kroppens eget immunsvar kan leda till att infektionen läker ut och patienten botas. Detta talar för att behandlingar som kan aktivera kroppens immunsvar mot HCV, i likhet med till exempel interferonbehandling, kan utgöra en ny form av behandling för kroniska HCV-infektioner. ChronVac-C ChronVac-C är vad man kallar ett behandlande vaccin, det vill säga ett vaccin som ges till personer som redan är infekterade med HCV, i syfte att förbättra deras immunsvar mot infektionen. ChronVac-C är dock inte bara ett behandlande vaccin utan dessutom vad man kallar ett genetiskt vaccin. Att ett vaccin är genetiskt innebär att man inte fyller vaccinsprutan med vaccinet utan med den genetiska koden, DNA, för vaccinet. När vaccinet sprutats in i muskeln ska DNA tas upp av muskelceller som sedan kan omvandla DNA till protein och tillverka vaccinet så att kroppens immunförsvar aktiveras. Ett stort problem med denna så kallade DNA-vaccination är att vaccin-dna vanligen stannar utanför muskelcellerna och bryts ned om man bara använder en vanlig spruta. DNA-vaccin har dock många fördelar; de är lätta och billiga att producera, de kan lagras under lång tid, och samma produktionsanläggning kan producera ett stort antal olika vaccin. För att kunna utnyttja dessa fördelar måste man lösa det första och största problemet, det vill säga att muskelceller inte tar upp vaccin-dna. En HCV-infektion i levern aktiverar inte immunsvaret särskilt effektivt, vilket kan bidra till att förklara varför så många blir kroniska bärare. Med andra ord kan det vara av stort värde att aktivera ett immunförsvar mot någon icke föränderlig del av HCV på annan plats i kroppen än i levern. Ett bra ställe är i kroppens muskler där vaccinationer vanligen sker. Tripep har hittat en lika banbrytande som elegant lösning på dessa stora problem genom ett samarbete med det amerikanska företaget Inovio som är världsledande på så kallad in vivo elektroporering. Denna teknik innebär att man utsätter celler för korta elektriska pulser vilket orsakar små tillfälliga hål (porer) i cellmembranet, det vill säga cellens skal. När dessa hål uppstår på grund av elektriciteten kan DNA effektivt ta sig in i cellen. Efter en kort stund sluts hålen igen. Inovio har nu utvecklat tekniken så att den kan användas i människa. Den behandlande läkaren ger först en injektion av ChronVac-C DNA i en muskel. Omedelbart därefter tar läkaren Medpulser och för in dess fyra elektrodnålar i 12
FORSKNINGSPORTFÖLJEN DNA-vaccination med ChronVac-C och Inovios Medpulser 1. Injektion av ChronVac-C DNA i muskelcell. 2. Medpulser TM gör så att ChronVac-C DNA 3. Många muskelceller producerar ChronVac-C går in i muskelceller (elektroporering). vaccin och ett starkt immunförsvar bildas. Vad händer i cellen? Injektion av ChronVac-C utan Medpulser TM elektroporering Det mesta av ChronVac-C tas inte upp av cellen utan bryts ned utanför cellen och försvinner Injektion av ChronVac-C med Medpulser TM elektroporering ChronVac-C går in i cellen och omvandlas till vaccin 13
FORSKNINGSPORTFÖLJEN samma område där vaccin-dna injicerades. Med Medpulsern på plats ges några korta elpulser och därefter är behandlingen klar. En komplett behandlingsomgång kommer att omfatta fyra likadana behandlingar med en månads mellanrum. Detta kommer förhoppningsvis att leda till att kroppen aktiverar ett immunsvar som hjälper till att läka ut infektionen. Utvecklingen av ChronVac-C har pågått sedan 1999. Tripep har kunnat ta fram modeller som ska visa vad vaccinet kan göra. ChronVac-C kan aktivera B-celler och T- celler, varav T-celler är de som man idag anser vara av störst betydelse för att läka ut en kronisk infektion. Musstudier har visat att en ChronVac-C vaccination aktiverar T-celler som går in i levern och slår ut leverceller som producerar HCV-protein, en grundförutsättning för att ett behandlande vaccin skall fungera. Slutligen, har Tripep nyligen i möss kunnat visa att kombinationen av ChronVac-C och in vivo elektroporering effektivt aktiverar antikroppar och T-celler som skyddar mot växt av tumörceller som producerar HCV-protein. Således finns goda belägg för att ChronVac-C, som DNA-vaccin, kombinerat med Medpulser bör kunna aktivera ett starkt immunsvar även i människa. Det är detta som är en av de viktigaste orsakerna till att utföra en fas I-studie på människa. En fas I-studie på friska frivilliga med ChronVac-C planeras starta i slutet av 2006. Efter fas II-studier under 2008 kommer en tredjepartsallians att sökas inom läkemedelsindustrin. Marknad Den totala marknaden för läkemedel mot HCV-infektioner uppgick 2004 till drygt 2 miljarder USD och domineras idag av Schering-Plough och Roche, med deras pegylerade interferoner; PegIntron respektive Pegasys. Man räknar med en kraftig marknadstillväxt de närmaste åren som förväntas drivas framför allt av vidareutvecklingar och förbättringar av interferoner och ribavirin. Idag utvecklas läkemedel mot HCV-infektioner som direkt påverkar viruset och hämmar dess förmåga att föröka sig eller infektera nya celler. Dessa läkemedel kallas antivirala läkemedel och påminner mycket om dagens HIV-läkemedel. Än så länge befinner sig dessa läkemedel i relativt tidig utveckling och beräknas nå marknaden under 2011-2013. De antivirala läkemedlen väntas innebära ett paradigmskifte i behandlingen av kroniska HCV-infektioner och uppskattas stå för drygt en tredjedel av den totala marknaden för läkemedel mot kroniska HCV-infektioner 2013. Potentialen är dock mycket osäker eftersom den kliniska nyttan ännu inte bevisats. Vid sidan av antivirala läkemedel är en helt ny klass av läkemedel, så kallade terapeutiska eller behandlande vaccin, under utveckling. Dessa vacciner ska förhoppningsvis kunna sättas in tidigt i sjukdomsförloppet och därför kunna ersätta interferonerna som förstahandsval. Dessutom finns goda chanser att sådana vaccin skulle kunna användas förebyggande, för att förhindra nya HCV-infektioner. Skulle ett terapeutiskt vaccin, som ChronVac-C, visa sig ge ett fullgott skydd mot HCV-infektion så skulle det sannolikt revolutionera marknaden för förebyggande behandling av HCV-infektioner. Övriga forskningsprojekt Tripep utvecklar förebyggande vaccin mot i första hand influensa A-virus från den plattform som Tripep får tillgång till genom sitt delägande i VLP Biotech Inc. Plattformen är framtagen för att kunna aktivera ett antikroppssvar mot små noga utvalda delar av ett virus, bakterie eller allergen som kan förhindra att symptom eller sjukdom uppstår. Arbetet med att ta fram ett universellt vaccin mot influensa A-virus påbörjades 2004. Ett av de stora problemen med influensa A-virus är att det förändrar större delen av sin yta från år till år. Dessa förändringar kan vara små (enstaka mutationer) eller stora (rekombination, eller utbyte av gener mellan olika virus), vilket gör att det immunsvar som aktiverades mot det influensa A-vaccin eller -virus man kom i kontakt med förra året inte fungerar lika bra mot årets variant av influensa A-virus. VLP Biotech Inc. och Tripep har valt att arbeta med en ytstruktur på influensa A-virus som heter M2-protein. Detta M2-protein har den egenskapen att det inte förändras från år till år eller mellan olika influensa A-virusstammar. Således kan man med detta vaccin skydda mot i princip alla mänskliga varianter av influensa A-virus. 2004 kunde VLP Biotech Inc. rapportera att möss som vaccinerats med det först framtagna M2- baserade VLP-vaccinet överlevde infektion med en dödlig dos av influensa A-virus, vilket innebar ett proof-ofconcept för kombinationen av VLP Biotechs bärarteknologi och M2-protein. VLP Biotech Inc. och Tripep har under 2005 arbetat vidare med att ta fram en definitiv läkemedelskandidat baserat på denna kombination. Efter att ett influensavaccin utvecklats kommer plattformen att appliceras inom ett flertal andra områden. RAS står för Redirecting Antibody Specificity, och är en av Tripep patentsökt plattformsteknologi. I RAS - projektet pågår arbete runt HIV där RAS -molekyler fungerar som adapters som omdirigerar i blodet naturligt förekommande antikroppar så att de kan oskadliggöra HIV. Tripep har tagit fram peptider som binder till HIV. Till dessa peptider har kopplats en sockerstruktur, Galalfa1,3-Gal, mot vilken alla människor har befintliga antikroppar. Dessa antikroppar testas nu för hämning av HIV. Under året har arbete utförts för att optimera adaptermolekylerna. 14
FORSKNINGSPORTFÖLJEN 15
Nätverk av kompetens För att kunna utveckla läkemedelskandidater på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt samarbetar Tripep med världsledande forskare och företag. På så sätt kan Tripep säkerställa forskningen inom alla bolagets projekt trots den lilla organisationen. Tripeps medarbetare har breda kontaktytor som grundar sig på lång branscherfarenhet, antingen som företagsledare inom läkemedelsindustrin, som forskare på kliniker eller som lärare på universitet och högskolor. Den egna organisationen Tripep har en liten fokuserad organisation. 17 personer är anställda i Tripep, varav merparten deltidsanställda. Övriga arbetar direkt eller indirekt som konsulter via forskningsinstitut. Inför den planerade kommersialiseringsprocessen har den affärsmässiga kompetensen säkerställts, både i bolaget och i styrelsen. De forskare som är anställda i Tripep har mångårig erfarenhet av att leda en forskningsorganisation och att utveckla läkemedel mot virussjukdomar. De har tillgång till unika modeller för utvärdering av medel mot HIV och hepatit C. Majoriteten av medarbetarna äger aktier eller optioner i Tripep. Tripeps kompetensnätverk Tripep samarbetar med världsledande forskare och företag inom respektive område för att på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt kunna utveckla läkemedelskandidater. Tripep tecknar samarbetsavtal med partners som effektivt kompletterar den kompetens som finns inom Tripep. Detta gör att Tripep kan säkerställa forskningen inom alla bolagets projekt trots den lilla egna organisationen. Exempelvis har Tripep engagerat det danska bolaget Scantox för mycket av det prekliniska arbetet med alfa- HGA. Det finländska bolaget Pharmatory Oy har stått för produktion av det alfahga som används i den pågående kliniska studien i Thailand. Bolagen Galenica AB och Inpac AB har formulerat respektive förpackat färdig alfahga-lösning. Behjälpliga i studien i Thailand är CRO-bolagen Stricent AB i Lund och PPD i Thailand. Försöksprotokollet, det vill säga det dokument som beskriver hur studien skall utföras, har tagits fram i samarbete med världsauktoriteten inom HIV-studier professor William Powderly vid University College i Dublin. Det nätverk som etablerats för klinisk utveckling av alfahga har nu också effektivt kunnat användas för att snabbt skapa rätt nätverkskompetens för klinisk utveckling av ChronVac-C. Genom avtalet med Inovio får Tripep tillgång till världsledande kompetens inom området in vivo elektroporering som används vid DNA-vaccination. Tripep har engagerat Vecura AB för produktion av ChronVac-C och Visionar AB för genomförandet av toxikologiska studier. Både Vecura och Visionar har deltagit i klinisk utveckling av DNA-vaccin som använts på människa och besitter därmed en unik kombination av kompetenser. Sammantaget gör detta att Tripep snabbt och effektivt kan genomföra klinisk utveckling av ChronVac-C. Den första fas I-studien för ChronVac-C kommer med största sannolikhet att utföras vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, där Tripep engagerat ledande kliniker inom behandling av hepatit C-virusinfektioner. 16
NÄTVERK AV KOMPETENS Tripep samarbetar med forskarlag på några av Sveriges främsta forskningsinstitutioner; Karolinska Institutet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Uppsala Universitet. Den experimentella forskningen är lokaliserad till universitetslaboratorierna, medan den mer industriellt inriktade forskningen sker i Tripeps egna laboratorier i forskningsparken Novum i Huddinge. Säkerställande av värden Genom formaliserade samarbeten säkerställer Tripep ägandet av de värden som skapas i samarbete med bolagets externa samarbetspartner och underleverantörer. I syfte att skapa förutsättningar för att knyta värdefull kompetens till bolaget samt öka motivationen hos bolagets anställda har olika optionsprogram utarbetats (information om optionsprogrammen återfinns i avsnittet Redovisningsprinciper och noter). Tripep har avtal med universitetsforskarna om transferering av äganderätten till deras upptäckter till Tripep. INPAC Förpackning SCANTOX Toxicitetstestning FAT MAN Modellering GALENICA Formulering STRICENT CRO VISIONAR Toxicitetstestning INOVIO Elektroporering PHARMATORY Produktion PPD CRO VECURA Plasmid Prod. STRICENT CRO ADVISORY BOARD alfahga ChronVac-C ADVISORY BOARD REGA INSTITUTE Grundforskning UPPSALA UNIVERSITETET Grundforskning MAHIDOL UNIVERSITY Grundforskning GÖTEBORGS UNIVERSITETET Grundforskning KAROLINSKA INSTITUTET Grundforskning KAROLINSKA INSTITUTET Grundforskning NÄTVERK AV KOMPETENS Tripep utnyttjar sina resurser mycket effektivt genom att skapa ett enskilt nätverk med rätt kompetens för varje projekt. Som figuren visar består Tripeps nätverk av akademiska (blå) och kommersiella (orange) partners. Vissa partners har en kompetens som är användbar i flera projekt. Detta gör att varje projekt drivs kostnadseffektivt och möjliggör en snabb expansion när ett vetenskapligt genombrott skett. ChronVac-C -projektet illustrerar detta väl; när Tripep fick tillgång till Medpulser teknologin från Inovio kunde toxikologistudierna starta redan efter en dryg månad. Sammantaget kompletteras Tripeps kostnadseffektiva organisation med världsledande forskningsinstitut och högt specialiserade företag. 17