Att starta och driva ett parti En liten broschyr om hur du kan vara delaktig i att utveckla och forma Umeå studentkårs verksamhet och framtid
Umeå studentkårs syfte... 3 Umeå studentkårs uppbyggnad... 4 Kårval... 4 Kårfullmäktige... 4 Kårstyrelsen... 4 Arbetsutskottet... 4 Kårsektioner och kårföreningar... 4 Organisationskarta... 5 Kårfullmäktiges arbete... 6 Maj månad... 6 Senast i september... 6 Senast i december... 6 Senast i februari... 7 Starta ett parti... 7 Registrering av parti... 7 Partinamn, partistöd och information från partier... 8 Avslutningsvis... 8 Bilaga 1: valinfo 2011... 9 Stopptider inför kårvalet 2011... 9 Kontaktpersoner... 9 Övrigt... 9 Bilaga 2: Ordlista... 10 2
Umeå studentkårs syfte Umeå studentkår har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid Umeå universitet. 16 april 1959 året då Umeå var med om bildandet av sin första studentkår. Att det skulle bli en studentkår just i Umeå var långt ifrån givet. Det hade förekommit mycket tal om att förlägga en högskola till norrland men det var länge oklart var den skulle förläggas. När så Umeå fick ett vetenskapligt bibliotek 1951 var avgörandet i stort sett klart: här skulle den framtida högre utbildningen i norrland ha sitt säte. 1956 följde så den odontologiska kliniken och 1959 bildades Umeå studentkår (US) bestående av ett hundratal läkarstudenter. Idag omfattar Umeå studentkårs verksamhet 13000 studenter, varav 6400 är medlemmar, inom humaniora, samhällsvetenskap och lärarutbildning. US är en stark studentröst vid Umeå universitet men också i Sverige genom SFS Sveriges förenade studentkårer. Denna styrka har kommit från en lång erfarenhet av att verka inom utbildningsväsendet men också tack vare partier som vågat driva frågor som inte alltid är populära hos ledningen vid universitetet, men som är nödvändiga för ett stärkt studentinflytande. Vad är då syftet med Umeå studentkårs verksamhet? Det framgår tämligen klart i inledningen till detta avsnitt. Att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier är något som gäller för alla kårer i Sverige. Att sedan omsätta texten i handling är inte alltid helt lätt. För att garantera att fokus ständigt ligger på att leva upp till denna paragraf, styrs Umeå studentkår via ett kårfullmäktige. Kårfullmäktige har att godkänna den verksamhet som ska drivas under det kommande året och ska alltid väga verksamheten mot just ovanstående paragraf. I denna broschyr kommer Du att få insyn i vad det innebär att driva ett parti i kårfullmäktige: hur man startar partiet, hur valet till kårfullmäktige går till, hur US är uppbyggt samt vilka frågor som behandlas i kårfullmäktige. Broschyren är tänkt att vara ett stöd för främst nya partier som vill kunna få en ordentlig start på sin tid som en del i kårfullmäktiges arbete. 3
Umeå studentkårs uppbyggnad Sättet som Umeå studentkår styrs på har egentligen inte förändrats speciellt mycket under de 50 år kåren funnits. Det är ett system som på de allra flesta vis liknar det vi har i valet till riksdag och regering, men i en mindre skala. Kårval I april eller maj varje år genomförs normalt ett kårval för Umeå studentkårs medlemmar. Alla partier som registrerats i tid med godkända handlingar har rätt att kandidera i valet, som brukar ha ett valdeltagande på ca: 10-15%. Hela processen med valet sköts i huvudsak av en valnämnd, utsedd av kårfullmäktige. Den har att tillse att partierna blir korrekt registrerade, att man marknadsför valet gentemot medlemmarna och sammanställer valresultatet. Kårfullmäktige Kårfullmäktige har 31 ledamotsplatser som väljs för en tid av ett år och som fördelas efter resp. partis andel av valresultatet. Det finns ingen spärr till kårfullmäktige, likt 4%-spärren till riksdagen. Däremot kan ett parti få såpass få röster att det inte får något mandat i kårfullmäktige. Kårfullmäktiges uppgift är att fatta beslut i alla större principiella och ekonomiska frågor, samt se till att kårstyrelsen lever upp till verksamhetsplanen och sina åtaganden. Kårfullmäktige är att betrakta som det organ som sätter agendan för hela Umeå studentkårs verksamhet under det kommande året. Kårstyrelsen Normalt gäller att de som inom kårfullmäktige väljer att gå samman i en majoritet bildar kårstyrelse. Kårstyrelsen är att betrakta som kårens verkställande organ, och har att genomföra de beslut som kårfullmäktige fattar. Det är också kårstyrelsen som ansvarar för kårens ekonomi, har arbetsgivaransvar för de tjänstemän och funktionärer som kåren har och som ansvarar för att målen i verksamhetsberättelsen blir uppfyllda. Arbetsutskottet Arbetsutskottet består av kårordförande, vice kårordförande och 2:e vice kårordförande. Det är ett utskott till kårstyrelsen som fattar beslut i frågor som inte tål uppskov. Det har också vissa andra befogenheter som att besluta om nomineringar till SFS, gör val till vissa poster samt ge remissvar. Kårsektioner och kårföreningar En central del av Umeå studentkår är den som utgörs av kårsektioner, som i sin tur utgörs av kårföreningar. Kårsektionerna och deras föreningar utgör den del av kåren som ligger närmast utbildningarna och som bedriver påverkansarbete gentemot institutioner och fakulteter. Utan kårsektionerna skulle inte Umeå studentkår ha tillnärmelsevis så stort inflytande vid universitetet som man har och därför är det viktigt att även kårsektionerna har en stabil verksamhet. Kårsektionerna har inget formellt inflytande i Umeå studentkår i form av givna platser i kårfullmäktige men medlemmarna kan alltid starta partier, skriva motioner eller sitta med i grupper inom kåren. Vid varje fakultet finns dessutom minst en utbildningsbevakare som är starkt knuten till resp. kårsektion/-er som finns vid fakulteten. 4
Organisationskarta Till vänster i bild återges strukturen för den partipolitiska delen av Umeå studentkår. Till höger i bild återfinns kårsektionerna vid kåren. Utöver detta finns ett antal stiftelser och handelsbolag knutna till kåren samt flera organ och vägar genom vilka kåren och dess sektioner samarbetar. Kårsektionerna är: Utöver ovanstående finns ett antal fristående studentföreningar vid Umeå universitet: nationer, politiska föreningar, filmklubbar osv. 5
Kårfullmäktiges arbete Kårfullmäktige är, som tidigare nämnts, det högsta styrande organet inom Umeå studentkår. Därför är det också viktigt att fastställa vilka frågor som fullmäktige ska jobba med. Inför varje kårfullmäktige är det viktigt att bilda sig en uppfattning om innehållet i handlingarna då det ofta handlar om ganska omfattande handlingar. Att diskutera handlingarna inom partiet är också att föredra. Nedan följer en kortare förteckning över de frågor som fullmäktige under ett år behandlar. Maj månad Konstituerande fullmäktige hålls. Det är det fullmäktige som sätter ramarna för det kommande verksamhetsåret, bl.a. genom att: - Välja kårfullmäktiges ordförande och vice ordförande, dvs. de som håller i kommande möten - Välja 7 ledamöter till kårstyrelsen, däribland kårstyrelsens ordförande, 1:a vice ordförande och 2:a vice ordförande. Dessa blir dessutom Umeå studentkårs ordförande, 1.a vice ordförande och 2:a vice ordförande - Välja 3 revisorer, varav 1 auktoriserad, samt ersättare till dessa - Fastställa avgifter inför kommande år, dvs. avgifter som ska gälla för Umeå studentkårs medlemmar - Fastställa en preliminär budget för kommande verksamhetsår - Fastställa protokollet från valnämndens röstsammanräkning - Utse ledamot att representera Umeå studentkår i universitetsstyrelsen, universitetets högsta beslutande organ - Välja Umeå studentkårs representanter i stiftelsen studenthälsan, kårhusstiftelsen, stiftelsen folkuniversitetet i Umeå samt stiftelsen universitetshallarna Senast i september - Fastställa budgeten för kommande verksamhetsår - Välja ordförande, vice ordförande samt ledamöter till valnämnden - Fastställa tiden för kårvalet - Välja inspektor/proinspektor. Inspektor har till uppgift att både stödja men också granska kårens verksamhet. I vissa fall kan även inspektor kräva att kårfullmäktige drar tillbaka ett beslut och fattar ett nytt. Proinspektor är ersättare för inspektorn Senast i december Vid detta möte ska föregående års kårstyrelses verksamhet granskas. - Granska verksamhetsberättelsen för föregående år - Fastställa resultat- och balansräkning för föregående år - Besluta om hur ett ev. överskott ska disponeras alternativt täckas vid underskott - Besluta om föregående års kårstyrelse kan beviljas ansvarsfrihet för de beslut som fattats 6
Senast i februari - Fastställa ekonomiskt stöd åt partier för nästa val - Besluta om valprocedurens utformning - Utse eventuella representanter till SFS-fullmäktige Utöver ovanstående har kårfullmäktige i uppgift att anta en verksamhetsplan för kårstyrelsen under det kommande året. Det är bl.a. mot denna verksamhetsplan som kårstyrelsens arbete sedan granskas. De partier som går samman och bildar kårstyrelse brukar komma med en preliminär verksamhetsplan vid det konstituerande mötet i Maj, och en mer färdig version i september. Kårfullmäktige ska också behandla alla större ekonomiska och principiella frågor. Starta ett parti Vem som helst kan starta ett parti inom Umeå studentkår; det enda som krävs är egentligen att man har en idé om vad man vill driva för frågor och att man är medlem i Umeå studentkår. Vare sig det rör sig om några enskilda studenter, studenter aktiva i en studentförening, kårförening eller kårsektion så kan alla som vill bedriva aktivt påverkansarbete i kårfullmäktige bilda partier. Så har också skett genom åren. I kårfullmäktige har partier med många olika inriktningar suttit: från de med koppling till moderpartier på riksdagsnivå, till enfrågepartier eller partier med en mer partipolitiskt obunden inriktning. Att ha partier med olika sammansättning och inriktning är viktigt för en studentdriven verksamhet som Umeå studentkårs, som ska öppna upp för att så många som möjligt av medlemmarna kan komma till tals. Nedan beskrivs det formella tillvägagångssättet för att få registrera ett parti inför kårvalet. Utöver detta är det naturligtvis viktigt att diskutera vilka frågor Ditt parti vill/ska driva och hur Ni ska driva dessa, samt dokumentera detta. Inför och under ett val kommer mycket information att komma ut och i sammanhanget gäller det att få fram sina åsikter på ett tydligt sätt. Registrering av parti För att kunna registreras som nytt parti krävs vissa uppgifter som sammanfogas i en såkallad registreringshandling. Denna ska lämnas in tidigast 90 dagar och senast kl. 12.00 65 dagar innan kårvalets första valdag, detta för att partiet ska kunna registreras och därmed också delta. Registreringshandlingen tillhandahålls av valnämnden och ska innehålla underskrifter från minst 40 kårmedlemmar som säger sig stödja partiet. Samtliga måste vara registrerade som medlemmar vid Umeå studentkår i samband med att registreringshandlingen lämnas in Utöver ovanstående så måste samtliga partier, såväl nya som gamla, komma in med följande uppgifter för att registreras till kårvalet: - Namnet på gruppledaren: den person som är formell kontaktperson för partiet - Kandidatförteckning: de personer som avser ställa upp som kandidater till kårfullmäktige. Platser till kårfullmäktige fördelas sedan i ordning efter kandidatförteckningen. Samtliga kandidater måste vara registrerade medlemmar i Umeå studentkår vid tillfället då kandidatförteckningen lämnas in - Kandidatförsäkran: till kandidatförteckningen ska ett intyg bifogas där den nominerade förklarar sig villig att åta sig uppdraget som fullmäktigeledamot Det är valnämndens ansvar att meddela var man lämnar in registreringshandlingen, namn på gruppledare, kandidatförteckning och kandidatförsäkran. Det är också valnämnden som ansvarar för att en koll görs av vilka som är medlemmar i Umeå studentkår. 7
Partinamn, partistöd och information från partier Namnet på partiet ska komma in samtidigt med registerhandlingen och regleras, som mycket annat, av några regler: - Namnet samt förkortning får ej vara samma namn tillhörande annan sammanslutning av studenter, program/kurs eller universitetsorgan. - Partinamnet måste skilja sig tydligt från övriga registrerade partinamn för att få registreras - Tvister om partinamn löses i enlighet med Umeå studentkårs stadgar. Stadgarna hittar du på Umeå studentkårs hemsida eller genom att besöka kårens lokaler i Samhällsvetarhuset Alla registrerade partier till kårvalet har rätt till ekonomiskt stöd. Beloppet fastställs varje år av kårfullmäktige och är tänkt som en hjälp för partier som vill kopiera upp affischer och på andra sätt marknadsföra sig. Halva beloppet betalas ut innan valet och andra halvan efter valet till de partier som finns representerade i kårfullmäktige. Utöver partiets namn och det ekonomiska stödet, ges alla partier möjligheten att informera om sina åsikter och sin verksamhet på den plats som valnämnden fastställer. Dessutom ges alla partier möjligheten att informera i det nummer av Vertex som har utgivningsdag närmast kårvalet. Tidsplanen inför varje kårval samt kontaktuppgifter till valnämnen och centrala resurser på kåren återfinns i Bilaga: valinfo. Avslutningsvis Det kan se ut som att det är ett stort arbete att bilda och driva ett parti inom Umeå studentkår., men det viktigaste är att ta arbetet bit för bit. Börja med att forma en idé kring vad Du/Ni vill uppnå. Använd sedan denna broschyr och tillhörande bilaga som ett stöd för hur Ni genomför processen att registreras. När väl valet är avklarat så är det dags att sätta sig in i arbetet i kårfullmäktige. Här är denna broschyr ett stöd, men också arvoderade och anställda på kåren samt kårens övriga stöd som finns på www.umeastudentkar.se, klicka på Studentfackligt. Här hittar du budget, stadgar, studenthandbok, verksamhetsplan och handlingsplan. Dessutom finns protokoll och handlingar till både kårfullmäktige och kårstyrelsen. Allt för att du ska kunna bli så insatt som du själv väljer att vara. 8
Bilaga 1: valinfo 2011 Stopptider inför kårvalet 2011 Senast 1 februari: På Umeå studentkårs anslagstavla och valets officiella webbplats offentliggörs plats för inlämnande av de handlingar som krävs för att ställa upp i valet. Tidigast 1 februari och senast 12.00 25 februari: Mellan dessa datum har partier möjlighet att registrera sig. Registerhandlingar tillhandahålls av valnämnden. Kom ihåg att alla kandidater och stödmedlemmar måste vara registrerade medlemmar i Umeå studentkår för att godkännas Senast 8 april: Valinformation om hur kårvalet går till skickas ut. I samband med utskicket meddelas var information om partierna och deras kandidater finns att tillgå. Dessutom är 8 april sista stoppdatum för att få med information om partiet i Vertex som utkommer 26 april 2-5 maj: Tidpunkten för vallokalernas öppnande. Kontaktpersoner Valnämndens ordförande: Umeå studentkårs ordförande: Central utbildningsbevakare: Informationsansvarig: Arbetsmarknad/externa relationer: Organisationssekreterare: Daniel Nyström: daniel.nystrom@umeastudentkar.se 073-085 24 37 Zakarias Pante: ordf@umeastudentkar.se 070-686 90 10 Katarina Nilsson: utbildning@umeastudentkar.se 070-686 90 16 Alexander Szögi: info@umeastudentkar.se 070-686 90 11 Micaela Molin: arbetsmarknad@umeastudentkar.se 070-638 90 06 Stefan Brattlöf: stefan.brattlof@umeastudentkar.se 076-367 82 62 Övrigt Aktuellt partistöd: Fastställs av kårfullmäktige i början av våren 2011 Umeå studentkårs hemsida: www.umeastudentkar.se/karval 9
Bilaga 2: Ordlista För att inte känna sig överkörd eller nonchalerad för att man inte känner till vad ett yrkande är eller hur man gör en reservation har vi nedan försökt göra en överskådlig beskrivning av det man bör känna till och kunna tillämpa i anslutning till ett sammanträde. Acklamation: Finns det bara ett förslag att fatta beslut om frågar ordföranden om förslaget skall bifallas. Om ordföranden bara hör ja betraktas beslutet som enhälligt. Ordföranden markerar beslutet genom att slå med klubban. Innan ordföranden slår skall dock ges möjlighet att begära votering. Adjungering: Låta utomstående personer närvara vid sammanträde med yttrande och förslags. Adjungering kan gälla visst sammanträde, viss tid eller viss punkt på föredragningslistan. Ajournering: Uppskjuta ett möte till senare tidpunkt, ta en paus. Ajournering kan bestämmas till fem minuter, en timme, en dag, en månad, etc. När mötet återupptas är det fråga om samma möte, även om de närvarande inte är de samma som vid föregående tillfälle. Ansvarsfrihet: Att avgående styrelse vid ett årsmöte svärs fria från ansvar för föregående års verksamhet. Avgående styrelse får ej delta i beslutet. Beredning: Beredning av ärenden görs för att förenkla beslutsprocessen i ärenden. Ordförande, kassör och sekreterare tillsammans kan ha denna roll. Bordläggning: Bordläggning innebär att man skjuter upp behandlingen av ett ärende till ett senare sammanträde. Föredragningslista: En förteckning över de ärenden som skall tas upp under mötet. Föredragning: Föredragaren presenterar ett ärende och ger förslag till beslut. Försöksvotering: En votering som genomförs utan att rösträkning sker. Försöksvotering sker enklast genom handuppräckning. Justering: I början av ett sammanträde utses en (eller flera) justeringsperson(er), som skall läsa protokollet och eventuellt justera detsamma och sedan godkänna det genom underskrift. För att ett protokoll skall vara giltigt krävs ordförandes, sekreterares och justerares underskrifter. Jämkning: När två förslag sammanförs till ett kallas det jämkning. Kan föreslås av ordförande eller av dem som ställt yrkandena. Jäv: Man är jävig om man ska delta i ett beslut där man på grund av olika anledningar inte kan anses vara opartisk. När en sådan situation uppstår ska man tala om att man anser sig själv jävig. Sedan får de övriga ledamöterna ta ställning till om de anser att en jävsituation är aktuell. Kallelse: Meddelande och information om ett kommande sammanträde. Styrelsen har möjlighet att kalla på eget initiativ eller då en grupp medlemmar så begär. Föreningens stadgar reglerar tidsram för utskick av kallelse samt utlysning av extra styrelsemöten. Kontrapropositionsvotering: Votering som görs för att få fram ett huvudförslag och ett motförslag. Motförslagen ställs mot varandra två och två tills endast ett motförslag återstår som ställs mot huvudförslaget. Närvarorätt beslutanderätt: Tillfaller enbart ledamöterna (eller suppleant i ledamots frånvaro) och ordförande i styrelsen. På årsmöten äger samtliga medlemmar närvaro- samt beslutsrätt. Omröstning: Görs vid beslut då man önskar exakt besked om vad deltagarna har för uppfattning. Omröstningen kan vara öppen eller sluten. Sluten omröstning förekommer endast vid personval. Ordningsfråga: En fråga som berör sammanträdesordningen, t.ex. paus, ordförandens sätt att leda mötet o.s.v. Protokoll: Skriftlig handling, förd av sekreteraren, innehållande en redogörelse för de beslut som fattas vid sammanträdet. Protokollet kan även vara av kommenterande och mer utförlig karaktär, s.k. diskussionsprotokoll. Protokollet skall justeras för att vara giltigt. 10
Remiss och återremiss: Ett ärende kan skickas på remiss till organ och personer utanför styrelsen för att dessa skall lämna synpunkter på ärendet. Ett ärende som har varit på remiss kan återremitteras om styrelsen inte kan enas om ett beslut. Replik: När man har blivit missförstådd eller feltolkad kan man begära replik, då får man i korta ordalag förklara sig. Replik bryter talarlistan. Reservation: Om man anser att ett beslut är gravt felaktigt och ej vill ta ansvar för fattat beslut kan man reservera sig. Reservationen kan vara blank, vilket innebär att reservationen förs in i protokollet. Den kan också vara motiverad och skall då motiveras skriftligt och bifogas till protokollet innan detta justeras. Revisionsberättelse: Redogörelse av revisorerna över föreningens ekonomiska förvaltning. Streck: Inga talare kan begära ordet eller komma med nya yrkanden efter streck. Innan streck ska alla som önskar, få ställa sig på talarlistan respektive inlämna sina förslag. Suppleant: Ersättare. Suppleanten inträder då ordinarie ledamot ej kan närvara. Suppleanten har då rösträtt. Talarlista: Lista över de personer som begär ordet. Tilläggsyrkande: Kompletterande yrkande som läggs till ett annat yrkande. Utslagsröst: Den extraröst som ordförande har om två förslag får lika många röster. Ordförandens röst avgör vilket förslag som vinner. Detta gäller dock ej personval. Valberedning. Arbetsgrupp som har till uppgift att ge förslag på kandidater som ska väljas Votering. Votering kan begäras av en eller flera personer och måste då genomföras. En votering genomförs med handuppräckning, där antalet röster räknas. Yrkande. Ett förslag som man vill att styrelsen ska ta ställning till brukar kallas för ett yrkande Yttranderätt. Rätt för person att delta i debatten och yttra sig. Personen har dock inte rösträtt. Årsberättelse. Redogörelse för styrelsens verksamhet under verksamhetsåret. Ändringsyrkande. Förslag som i princip stödjer original/huvudförslag men som i någon detalj innebär en ändring. Övriga frågor. Den punkt på föredragningslistan som alltid finns sist. Under denna punkt får inga beslut fattas. Frågor får väckas under punkten och remitteras till någon arbetsgrupp. 11