Tanum Information från Tanums kommun Nummer 20 Juli 2005 4 8 17 Tanums Näringspark - med rätta läget Fler bostäder och nya vägar - Grebbestad är hett Surfa i sommar - bredband till alla
STIPENDIATER 2005 KULTURSTIPENDIATER Gerhard Milstreu Gunnar Rasmusson 2005 års kulturstipendiater i Tanums kommun har blivit utsedda av kultur- och Fritidsnämnden och vardera erhållit 4.000 kr, diplom och blommor. Tanums kommuns kulturstipendium delades i år ut för sextonde gången vilket skedde under högtidliga former den 6 juni när Tanums kommun arrangerade nationaldagsfirande i Tanumshede. Marita Lobler, Tanumshede, får Tanums kommuns kulturstipendium som uppmuntran och stöd till produktion av dokumentärfilm och kortfilmer. Marita Lobler är född 1970. Hon är regissör och filmarbetare. Hennes utbildning har skett på Kulturamas Filmutbildning, Stockholm 1999-2000, och på Institutet för Högre TV-Utbildning i Göteborg 2002-2004. Marita har gjort egna kortfilmer samt dokumentärfilmer. Två kortfilmer ( Guldfiskedilemmat och Blind Date ) har vunnit i var sin filmfestival (Falköping resp. Karlstad) under år 2004. Kulturstipendiet söks till en planerad dokumentärfilm under ett år om livet och stämningen i Grebbestad samt diverse kortfilmer som är tänkta att spelas in i Tanums kommun. Eleonor Ryling, Tanumshede, får Tanums kommuns kulturstipendium som uppmuntran och stöd till utveckling inom områdena tovning, fritt broderi och oljemålning. Eleonor Ryling är född 1961. Hon bereder lin och spinner av ull och lin. Likaså arbetar hon med tovning. Även ådringsmåleri och luffarslöjd sysslar hon med. Under flera år har hon dekorerat i Bullarerevyns uppsättningar. Hon vill fortsätta inom de olika hantverken och vidareutveckla sitt skapande. INNEHÅLL Tanums Näringspark...4 Interjuv med Lennart Larson...6 Fler bostäder och nya vägar...8 Hällristningsprojekt...10 Resa till Årslev...11 Kulturhuset Futura...12 Brandskydd och sotning...14 Olle - ny personalchef...15 Vatten och avfall...16 Bredband till alla...17 Tanums tattarby...18 Bokmärket...20 Kulturnotiser...21 Allas vårt ansvar...22 www.tanum.se...23 Tanums Bostäder...24 Bokslut 2004...26 OMSLAGSBILD: Sandviksholms fyr norr om Hamburgö utanför Hamburgsund. Fotograf Kjell Holmner. 4 Årets FÖRETAGARTRÄFF äger rum den 14 juli på TanumStrand. Inbjudan finns på www.tanum.se
Tanum Information från Tanums kommun Nummer 20 Juli 2005 Växtkraft! Vårens förmåga att ge liv åt naturens olika växter förvånar mig varje år. Snödropparna spränger frusen jord för att få visa sig och trots snöfall står de stolt kvar med sina vita blommor. Vårsolen behöver inte vara allt för stark förrän tussilagon lyser gul i dikeskanterna och strax därefter sticker krokus, vårlök, och scilla upp i gräsmattorna. Våren och sommaren med solsken behövs för att skapa ny energi för människor, djur och växter. Den gångna vintern har tagit mycket kraft. Det är inte bara väderleken och brist på solstrålar som tärt på livsandarna. Jag tänker givetvis på tsunamivågen i Sydostasien under julhelgen som krävde hundratusentals dödsoffer, varav hundratals svenskar. Det ofattbara kom helt plötsligt över oss och paralyserade hela nationen i veckor. Mitt i all sorg och desperation föddes en oerhörd kraft. Bland annat gjorde vi svenskar den största penninginsamlingen i nationens historia för att hjälpa de nödställda. Knappt hade den första chockvågen lagt sig förrän södra Sverige drabbades av en annan katastrof. Det var orkanen som i januari drog in och gjorde tusentals hushåll strömlösa i veckor och skadade skogsegendomar för generationer framåt. När allt såg ut att börja fungera slog ovädret till igen och skapade på nytt kaos på många håll. Förberedelsen för sommaren har startat, våren är startmotorn för den växtkraft som finns hos natur och människor. Bonden och naturen i stort förberedde sig dock redan under den gångna hösten inför årets växtsäsong. Hos väldigt många är det förhoppningen om ett skönt, avkopplande, upplevelserikt och härligt sommarhalvår som skapar energi för resten av året. Kanske inte minst för våra skolungdomar som ser fram mot sommarlovet. Många lärare kan nog vittna om sommarlovet som kraftkälla och positiv inverkan på eleverna. Kommunen försöker i sitt strategiarbete värdera de viktigaste områdena för att Tanum skall utvecklas ytterligare. Landets bästa skola, boende, arbete och infrastruktur i vid mening, är de grundläggande utvecklingsområdena. Utvecklings- och strategiarbete är att skapa växtnäring för kommunen och inrikta sig på de områden som ger bäst avkastning för kommunens invånare och förhoppningsvis många nyinflyttade. I en kommuns utveckling är ideellt arbete av olika slag mycket viktigt. Det kan vara allt ifrån att delta i bygdegrupper, samhällsföreningar, idrottsföreningar och politiska partier till att delta i någon form av aktivitet som gagnar en social gemenskap. Att rekrytera personer till förtroendeuppdrag inom föreningslivet av vilket slag det än må vara är tyvärr inte det enklaste. Varför är det så? Möjligheten att utveckla något tillsammans med andra människor som har ett gemensamt intresse är stimulerande och skapar i sig kraft för att nå uppsatta mål. Det finns många goda exempel i kommunen där man tagit initiativ för att utveckla sin bygd eller ort. I Bullaren har man insett värdet av detta och verkligen gemensamt lyckats, engagemanget runt Bullaregården och den årligen återkommande Bullarerevyn är ett lysande exempel på vad en bygd och dess invånare gemensamt kan åstadkomma. Många ideellt arbetande människor kan vittna om den glädje, inspiration och berikande som utveckling av gemensamma intressen under vinterhalvåret ger. Det kan vara planering av någon aktivitet som skall äga rum under sommarhalvåret, som till exempel att någon hembygdsförening har en historisk utställning om utvecklingen i sin bygd. Det kan vara ett fotbollslag som tränar med målet att vinna årets serie. Ha en bra sommar och ladda batterierna inför kommande utmaningar! Clas-Åke Sörkvist Ordförande kommunstyrelsen REDAKTÖR: Anette Karlström ANSVARIG UTGIVARE: Ulf Ericsson STF ANSVARIG UTGIVARE: Anette Karlström POSTADRESS: Tanums Kommun, Ekonomikontoret, 457 81 Tanumshede BESÖKSADRESS: Kommunhuset Tanumshede TELEFON: 0525-180 00 VX Fax: 0525-183 00 E-POST: info@tanum.se PAPPER: 115 g Munken Cream Bra miljöval TRYCKERI: CW Carlssons Eftr Tryckeri AB FOTOGRAFIER: Omslag: Kjell Holmner, sid 4-9, 12, 18-19 Gunnar Westerberg, sid 8 Emma Persson, sid 10 Agneta Stening, sid 11 Per Lagerberg TEXTER: Sid 4-9, 12-13, 18-19 Gunnar Westerberg, sid 11 Kajsa Hägg.
Tanums Näringspark har världens skyltläge Tanums Näringspark har ett läge som många kommuner skulle vara avundsjuka på. Det långsmala området utmed E6:an i utkanten av Tanumshede beses varje dygn av tusen och åter tusen bilister som passerar orten mitt emellan Oslo och Göteborg. Nästa säsong kommer näringsparken att utökas med ett budgethotell och sedan dröjer det nog inte länge förrän fler intressenter knackar på dörren. Dan Tervaniemi som är VD och storägare i den svenska vägkrogföretaget Rasta satsar ytterligare i Tanum. Budgethotell och Burger King står närmast på programmet. Centralorten Tanumshede har en gyllene placering alldeles intill E6:an och praktiskt taget mitt emellan de dynamiska tillväxtstäderna Oslo och Göteborg som bägge sjuder av framåtanda och tillförsikt. Motorvägen mellan dessa storstäder byggs ut bit för bit, snart kommer turen även för vägavsnittet intill Tanumshede. Exakt var motorvägen ska gå söder om Tanumshede är inte bestämt, men när vägen passerar själva orten kommer den att gå precis där dagens E6:a går, alltså alldeles intill Rasta-anläggningen. -Ett läge som är bra redan kommer att bli ännu bättre, säger Dan Tervaniemi som är VD och störste ägare i det svenska företaget Rasta. Till nästa säsong bygger vi ut med en hamburgerrestaurang här i Tanum, vi ska ha Burger King-konceptet och bygger om så att vi får plats med fyra kassor inne och en drivethru. Mat och dryck är förstås den viktigaste ingrediensen i Rastas affärsidé; här kan gästerna äta, fika eller bara slinka in för att handla lite frukt och godis. Men här mitt emellan Göteborg och Oslo finns utrymme för så mycket mer, menar Dan. Därför ligger han nu i förhandlingar med andra entreprenörer om att Rasta i Tanumshede till nästa säsong ska få ett budgethotell som närmsta granne. -Det blir den typen där man checkar in på egen hand med hjälp av bankkort, och får ett enkelt men bra och fräscht rum närhelst man kommer på dygnet. Det billigaste rummet kommer att kosta under 400 kronor. Troligen gör vi denna satsning tillsammans med en annan entreprenör. Om de planerna inte går i lås så bygger vi 4
själva, för det här anser jag vara en viktig utveckling. Dan Tervaniemi är också i färd med att locka andra företag hit till Tanums Näringspark, allt utifrån tesen att platsen är tillräckligt långt från både Nordby köpcentrum vid norska gränsen och Torp köpcentrum utanför Uddevalla. -Avståndet är tillräckligt, säger han. Tanum har en potential. En som naturligtvis är glad över att höra sådana lovord från en stor entreprenör är kommunens näringslivsutvecklare Kerstin Danielsson. Hon får bästa tänkbara draghjälp att marknadsföra kommunens näringspark. -Jag är liksom Dan övertygad om att Tanums Näringspark ligger helt rätt, säger hon. Området kommer att bli rejält hett framöver. Det är mest en fråga om när proppen ska går ur och företagen får upp ögonen för läget och affärsmöjligheterna här. Än har inte företagen bildat kö för att köpa mark här intill E6:an, även om de troligen kommer att göra det så småningom. Det bolag förutom Rasta-anläggningen som hittills etablerat sig här i näringsparken är Den som vill veta mer om Tanums kommun och Tanums Näringspark kan lämpligen gå till adressen www.tanum.se Daniel Andersson som äger och driver Strömstad-Tanum Buss tycker att det bästa med Tanums Näringspark är närheten till E6:an. Strömstad-Tanum Buss som ägs och drivs av Daniel Andersson. -Jag tycker det är en väldigt bra plats. Den kanske tyngsta orsaken till att vi valde att flytta hit var närheten till E6:an. Inte minst för ett bussföretag som vårt betyder det mycket att snabbt komma till och från en stor trafikled. Jag hoppas se fler företag här omkring oss snart, för det blir snabbt en positiv spiral när många entreprenörer samlas på samma ställe. Strömstad-Tanum Buss har åtta bussar som går på Europa och sex som kör Strömstad Expressen, bolaget har även åtta bussar i Sotenäs kommun. Företaget har också byggt en miljövänlig tvätt för tunga lastbilar i Tanumshedeanläggningen. Lastbilar står för en avsevärd del av trafiken på E6:an, inte mindre än 1 700 tunga fordon passerar varje dygn här utanför. Och allt fler av dem väljer att stanna i Tanum. Det märker inte minst Dan Tervaniemi på Rasta, som gärna ser den tunga trafikens förare som gäster. -Vi bygger ut vår parkeringsplats för lastbilar så att den rymmer ett 50-tal fordon, säger han. Trycket på den stora parkeringsplatsen ökar och samtidigt vet vi att många privatbilister ser det som ett kvalitetsmärke på anläggningen när det finns många långtradare där. Chaufförerna vet vilka ställen som håller bra klass. Och som sagt, läget mitt emellan Oslo och Göteborg är helt rätt, både för chaufförer och företagare. FAKTARUTA: Den som vill veta mer om Tanums Näringspark kan vända sig till kommunens näringslivsutvecklare Kerstin Danielsson tel 0525-181 35 mob 070-609 80 11 e-post kerstin.danielsson@tanum.se eller kommunstyrelsens ordförande Clas-Åke Sörkvist tel 0525-181 05 mob 070-595 28 42 e-post clas-ake.sorkvist@tanum.se 5
Lyft fram världsarvet och ta fram billiga tomter för åretruntboende. Receptet kommer från Lennart Larson (m) Fortsatt sparsamhet med kommunens pengar, lättnader för de som vill bygga nära Tanums vackra sjöar och en rejält ökad marknadsföring av kommunens stolthet, världsarvet. Lennart Larson, förste vice ordförande i kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott har detta och mer högt upp på sin agenda. Med denna intervju fortsätter serien i Tanums informationstidning där kommunens ledande politiker får ge sin syn på nuläget och framtiden. Hällristningsområdet som upphöjts till världsarv kan lyftas fram ytterligare, anser Lennart Larson, här vid Vitlyckemuseet strax söder om centralorten Tanumshede. Tanums kommun fortsätter att växa, fler och fler väljer att slå ned sina bopålar i kustkommunen nästan längst upp i Bohuslän. Befolkningsökningen beror inte på att barnafödandet är särskilt stort, utan på att många flyttar hit. Vid årsskiftet hade Tanum 12 317 invånare. Är du nöjd med utvecklingen? -Vi ska verkligen vara glada för att så många väljer att flytta hit. Det är bra för ekonomin och det är bra för vår självkänsla, det känns att Tanum är en attraktiv kommun. Flera av grannkommunerna öster om oss brottas med befolkningsminskningar men det gäller dessbättre inte här. Förra året gjorde kommunen ett över- skott på 15 miljoner kronor, hur går det med ekonomin i år? -Vi gjorde ett bra ekonomiskt resultat förra året, men det är viktigt att påpeka att en del av resultatet berodde på engångsposter, bland annat intäkter från försäljningen av tomter på Vätteberget i Fjällbacka. I år har vi budgeterat för ett överskott på tre miljoner, det kan låta mycket men man ska komma ihåg att det är mindre än en procent av den totala budgeten. Vi måste fortsätta vara försiktiga med pengar och akta oss för att sätta på spenderbyxorna. Inte minst skolans utveckling är svårbudgeterad. Turismen i kommunen visar inga tecken att minska, flera vandrarhem och minihotell har sett dagens ljus under senare tid, och mer är på gång. Hur ser du på utvecklingen? -Turismen är en otroligt viktig motor i Tanums kommun. Vi har glädje av alla sorter, från de som stannar en enstaka natt till de som i praktiken är delårsboende. Förutom att ge jobb i de traditionella turistnäringarna genererar turismen också arbetstillfällen i kringnäringar som handel och byggnation. Många renoverar sina sommarhus och det ger en hel del jobb under lågsäsongen, turismen medför möjligheter för många andra att övervintra. 6
Samtidigt som intresset för fritidshus i Tanum ständigt ökar, ställer det sig allt dyrare för dem som vill köpa sig ett åretrunthus nära vattnet. Knappast några unga barnfamiljer som vill bo på orten har råd att köpa nära vattnet, hur ser du på det? -Jag håller med om beskrivningen, men det har ju egentligen aldrig varit så att nybildade familjer kunnat köpa sina drömhus redan första gången. Jag tror man får räkna med att börja med ett billigare hus och sedan byta upp sig. Vad kommunen måste tänka på att är att se till att det också finns billiga hus för förstahusboende. Medan snart sagt alla vill bygga nära kusten är intresset svalt för att bygga i kommunens inre delar. Vad göra åt den obalansen? -Jag skulle vilja lätta på strandskyddet kring sjöarna. Inte nödvändigtvis så att vi släpper iväg en massa strandtomter som sedan blockerar för det rörliga friluftslivet, men någorlunda nära vattnet. Det kan ju inte vara meningen att Tanums kommun ska vara nationalpark eller museum, vi måste se till att de som vill bo här erbjuds goda tomter. Efterfrågan gäller inte enbart kustnära hus, utan också båtplatser. Även båtägare som bor åtskilliga mil härifrån vill ha båten här, och köerna för en bryggplats är långa. Hur ska kommunen hantera detta? -Vi behöver titta närmare på båtplatsbehovet. Jag kan inte se att det är kommunens angelägenhet att skapa båtplats även till dem som inte bor här, men det borde vara möjligt att låta åtminstone en del mindre hamnar i kommunen drivas privat, med möjligheter att hyra ut även till långväga båtägare. Om vi går tillbaka till landbacken, så kan vi konstatera att det går lite trögt med motorvägsbygget? -Ja, förhalningen känns inte bra. Just nu är jag mest bekymrad för att Vägverkets sparkrav kan tvinga fram ett bantat förslag som innebär att norra motet, Rylandsmotet, i Tanumshede försvinner. Om inte det motet blir av så blir trafiksituationen genom Tanumshede helt annorlunda jämfört med vad vi tänkt, inte alls lika bra. Men hoppet är inte ute. Tror du motorvägen här finns klar 2010, som tidigare utlovats? -Just nu är jag inte säker på det, men hoppas förstås. Jag vill dock påpeka att det inte bara är E6-an som är av stor betydelse utan även vägnätet ut till kustsamhällena. Upprustningen av det vägnätet måste också till för att säkra möjligheten för näringslivet att överleva och utvecklas. Kommunens uppgift är att kontinuerligt uppmärksamma Vägverket om detta och ligga på. Hur går det med kommunens större företag då, en del av dem är ju av karaktären tillverkningsindustri, och ägarna finns i de flesta fall långt bort, faktiskt i andra länder. Kommer nuvarande större företag att finnas kvar i Tanum om några år? -Vi får hoppas att de som finns nu kommer att vara kvar, även om besluten ligger numera rätt långt utanför kommungränsen. Samtidigt är det viktigt att vi får fram nya områden för verksamheter, i det pågående planeringsarbetet för samhällena ligger områden för verksamheter som en mycket viktig del. De senaste åren har det försålts i princip all mark för verksamhet i Hamburgsund, Fjällbacka och Grebbestad. Därför måste nya områden iordningsställas. Mer plats för nya företag alltså? -Ja, entreprenörsandan i kommunen är påtaglig. Många ordnar sin egen försörjning, och det ska vi alltid se till att matcha. Vad tycker du om det politiska klimatet i Tanum? -Vi har ett bra politiskt klimat, internt får vi fyra partier i majoritet förstås både ge och ta. Vi har också en mycket konstruktiv opposition, och så ska det ju vara. Om vi inte hade en opposition som håller ett öga på oss finns ju alltid risken att vi blir fartblinda. Något som du tycker borde få större framtoning i kommunen? -En verksamhet som står högt på listan är att utveckla kontakter mellan skolan och näringslivet. Vi har bildat det så kallade SKA-rådet i syfte att ge eleverna kunskap om företagssamhet i stort och att se vilket utbud på intressanta arbeten som företagen i kommunen kan erbjuda. Företagen skall i sin tur känna nyttan av att exempelvis erbjuda praktikplatser och på så sätt vara intressanta när studierna är avslutade. -En annan sak som vi absolut kan lyfta fram och marknadsföra mer än hittills är världsarvet, hällristningsområdet. Här finns mycket att göra, från att skylta mer till att skapa ett begrepp kring våra fantastiska hällristningar och den kultur som skapade dem. ORGANISATIONSÖVERSYN Kommunstyrelsen har den 23 februari 2005, 53, beslutat att utse en parlamentarisk arbetsgrupp med uppdrag att göra en översyn av den politiska organisationen samt förvaltningsorganisationen i Tanums kommun. Översynen syftar till att som utgångspunkt belysa det kommunala uppdraget inom områdena demokrati, samhällsservice, myndighetsutövning och utveckling för att forma en funktionell organisation som tillgodoser inflytande och delaktighet, att utifrån hur den politiska organisationen utforma en ändamålsenlig förvaltningsorganisation där Tanums kommun är en attraktiv arbetsplats, och att öka samordningen och effektiviteten i den kommunala organisationen. Samordning skall ske där för verksamheterna positiva effekter kan uppnås. Beslut om ny organisation skall tas av kommunfullmäktige i mars 2006. Den nya organisationen skall träda ikraft den 1 januari 2007. 7
Tryck på fler bostäder och nya vägbyggen kräver fördjupade översiktsplaner Stor efterfrågan på bostäder i Grebbestad tillsammans med en besvärlig trafiksituation sommartid gör att kommunen nu tar fram en fördjupad översiktsplan för samhället. Samma sak sker i Tanumshede, där är motivet framför allt att förbereda för en ny situation som uppstår då E6:an i utkanten av samhället byggs om till motorväg. Grönemad strax norr om Grebbestad är ett av de hetare områdena när nya bostäder ska byggas. Synpunkterna på byggplanerna här ute är många. Elin Andersson som är fysisk planerare vid kommunen har tillsammans kollegorna ett drygt arbete att utforma planförslaget som troligen ställs ut i juli. Grebbestad är det hetaste området i kommunen just nu vad gäller bostäder. Var ska vi bygga och var ska vi inte bygga? är frågan för dagen. Samtidigt som kommunen söker svaret på den frågan har man att hantera trafiksituationen i samhället som blir värre för var sommar. I den fördjupade översiktsplan som nu tas fram riktar kommunen i första hand in sig på att få fram platser för nya bostäder genom förtätning i de centrala delarna. Berörda platser är bland annat Gamla Grebbestadsskolan, Anneberg, Bockenområdet och Härlidsberget. Utanför Grebbestads centrala delar diskuteras bland annat områden norr om samhället utmed Grönemadsvägen. -Planerna för Grönemadsområdet har engagerat många, säger Elin Andersson. Vi fick in väldigt många synpunkter på detta i samband med samrådet som hölls i februari, nu väger vi in dessa synpunkter i förslaget som ställs ut i sommar. I ett senare skede kan det bli aktuellt att bygga bostäder i området Krossekärr- Sövall, men det ligger i så fall längre fram i tiden liksom vid Edsvik, Svinnäs och Rörvik. Stort intresse bland allmänheten har också visats inför tankarna på en ny infart norrifrån till Grebbestad. Den så kallade Västra vägen är tänkt att utformas så att bilarna kommer in till hamnplanen från andra hållet jämfört med nu. En sådan ny väg berör förstås flera fastigheter där trafiken i dag är blygsam. -Det är inte lätt att sammanväga alla intressen, säger Elin Andersson. Vi måste hela tiden väga allmänna intressen mot enskilda och försöka komma fram till bästa lösningen. -En sak som jag gärna vill påpeka är att planarbetet inte bara går ut på att ta fram områden som kan exploateras, utan också sådana som ska bevaras. Det är viktigt att bevara exempelvis värdefulla natur- och kulturområden för framtiden. Alternativet till att planlägga vore att på sikt få ett kaos. Den fördjupade översiktsplanen för Grebbestad ställs ut under cirka två månader, avsikten är att synpunkter som kommer in under den tiden endast ska leda till smärre ändringar. I september sammanställs planen för att i slutet av året gå till 8
kommunfullmäktige för antagande. Innan nya områden för bostäder därefter kan detaljplaneras och bebyggas måste avloppsreningsfrågan för samhället lösas, Grebbestads avloppsreningsverk räcker nämligen inte till för fler personer. En lösning kan bli att kommunen bygger ett nytt större reningsverk gemensamt för Grebbestad, Fjällbacka och Tanumshede. I Tanumshede rådet inget bostadstryck, kommunen har flera osålda tomter där. Den fördjupade översiktsplanen syftar i stället främst till att möta det planerade motorvägsbygget. I dagsläget är det helt klart att det så kallade Oppenmotet, eller Världsnaturmotet som det också börjar kallas, blir av. Det är alltså det mot som ska byggas intill Rasta-anläggningen. Däremot är det inte säkert att det planerade Rylandsmotet norr om Tanumshede kommer att byggas, Vägverket som har sparkrav drar sig för kostnaderna och vill banta bort det från det ursprungliga förslaget. -Men Rylandsmotet är viktigt, säger Elin Andersson. Om inte det blir av kommer trafiken till Grebbestad även i fortsättningen gå rakt genom Tanumshede. Blir Rylandsmotet verklighet förbättras trafiksituationen i Tanumshede, då byggs nämligen en ny tillfartsväg från motet till Grebbestad, utanför Tanumshede. Den nya vägen kommer då ut på den nuvarande vägen vid järnvägsbron nära Tanums station. Nuvarande väg mellan bron och Tanumshede blir kvar som lokalväg. I den fördjupade översiktsplanen finns också tankar om att binda samman de bägge områdena för näringsliv, Tanums Näringspark och Rylands industriområde, genom att reservera delar av marken mellan dem för samma ändamål. En ny lokalväg direkt från motorvägen genom hela industriområdet kommer att få bort det mesta av dagens tunga trafik genom samhället. I planen finns också ambitioner för den väldigt lätta trafiken, nämligen cykelvägar mellan Grebbestad och Tanumshede samt mellan Tanumshede och Vitlycke. Efter de fördjupade översiktsplanerna i Grebbestad och Tanumshede står Hamburgsund på tur. Fjällbacka har redan tidigare fått en fördjupad översiktsplan. Semester med katt och hund Sommaren innebär ofta mycket resor till olika aktiviteter, släkt och vänner. Många familjer vill då att alla familjens medlemmar ska följa med inklusive hunden. Hund i bil Använd aldrig bilen som förvaringsutrymme för hunden. Även om bilen står i skuggan och du lämnar en glipa i fönstret för ventilation kan det snabbt bli mycket varmt i ett fordon. En hund kan inte svettas utan flåsar ut värmen genom utandningsluften. Med utandningsluften förlorar hunden vätska och kroppstemperaturen stiger. Vid en kroppstemperatur på 41 tappar hunden medvetandet och om inget görs snabbt kommer den att dö. Sveriges veterinärer får varje år behandla hundar och katter som fått värmeslag när de lämnats kvar i bilar av sina ägare. Låt inte ditt djur uppleva detta. Din bil är ett fordon, inget förvaringsutrymme för djur. Skaffa inte sommarkatt! En kattunge är bland det gulligaste som finns men tänk på att en katt kan bli runt 15 år. Det är alltså ett långvarigt ansvar att bli kattägare som inte upphör bara för att sommaren är slut. Precis som andra djurägare är kattägare skyldiga att se till att katten får den omsorg den behöver. Man kan inte slippa ifrån det ansvaret genom att överge katten och lämna den åt sitt öde. Sommarkatter som lämnas kvar går sannolikt en plågsam död till mötes. Tamkatten klarar sig oftast inte ensam i det fria. I stället svälter de, lider av värme, mygg, regn, kyla samt av rädsla och förvirring. 9
HÄLLRISTNINGSPROJEKT med förskolan Hällristningarna i Fossum. Att följas åt barn och pedagoger in i en ny värld är spännande och stimulerande! Att låta dåtid möta nutid och framtid skriver Lisbeth Andersson, Vita husets förskola i projektrapporten för Hällristningsprojektet med förskolan. Hösten 2002 påbörjade Vitlycke museum ett samarbete med förskolorna i Grebbestad - Vita Huset, Siljeskogen och Petterhagen. Museet har en lång erfarenhet av att arbeta med skolbarn, men sökte hjälp av pedagogerna på förskolorna för att tillsammans utveckla visningar och aktiviteter för yngre barn. Samarbetet började med en upplevelsekväll på Vitlycke museum för förskolepersonalen. Pedagogerna på museet presenterade sina tankar och visade på möjligheterna för platsen Vitlycke och förskolepersonalen kom med sina tankar och idéer. Barnen besökte Vitlycke museum under flera tillfällen under hösten och våren 2003. Tillsammans gjorde man en tidsresa ända tillbaka till bronsåldern, som barnen börjat kalla för det andra landet. De arbetade med bilder från hällarna och gjorde tredimensionella hällristningar i lera samt målade egna hällbilder på papper Hösten 2003 involverades konstnären Agneta Stening i projektet och 5-åringarna började nu mer aktivt arbeta med temat hällristningar. Barnen besökte både målade och omålade ristningar tillsammans med Agneta och bronsålderskvinnan Saga (museipedagog Anna Bratås). Agneta tog även med barnen för att titta på olika stenar. De lärde sig att skilja kvartsstenar, som man använde att knacka ristningar med under bronsåldern, från alla andra sorters stenar. På förskolan visade Agneta bilder av olika ristningar samt bilder och modeller av stenskulpturer hon skapat, inspirerade av hällristningar. Barnen målade och ritade sina egna bilder med inspiration av vad de upplevt och dessa bilder fick de sedan, med mejsel och slägga, själva hugga in i marmorplattor. På förskolornas gårdar, på stenar och hällar, högg Agneta in andra av barnens bilder. Linus med sin färdiga hällristning. Barnen lär genom att göra, samtidigt väcks tankar om bilderna, vem gjorde dem och varför? Pedagogerna möter barnens funderingar som blir till nya frågor och lust att lära mera. Barnens bilder blev till en utställning som visades under en vecka i december 2003 på turistinformationen i Grebbestad, på Vitlycke museum i juli 2004 och på Biblioteket i Futura i februari 2005. En projektansökan till regionen att utvidga projektet med flera förskolor i kommunen och i grannkommunerna blev tyvärr utan bifall. Förskolorna i Grebbestad fortsätter sitt samarbete med Vitlycke men nu utan konstnär och bildhuggande. Andra exempel på samverkan barn- och utbildning/vitlycke: Tanums skolplan och barn- och utbildningsnämndens kvalitetsgaranti garanterar alla elever minst ett besök på Vitlycke under skoltiden. Lägerskola i år 3 och/eller andra aktiviteter i samverkan med skolans lärare. Två höstveckor reserveras för grupper från Tanums kommuns skolor. Världens bilder/rock Care, ett världsarvsprojekt med Tanumskolan och Hedeskolan, fick Utbildningsakademins pris 2001. Projektet lever kvar som en kurs på Tanumskolan och på www.ung.tanum.se/vb/index.htm. Kompetensutveckling för lärare 2004 och 2005. Barnens utställning finns att besöka i stensalen på Konstnärernas kollektivverkstad i Gerlesborg under tiden 18 juni till 6 juli. Välkommen! 10
Musikskolans vänortsbesök i ÅRSLEV någon snurrgrej tills vi mådde hyfsat dåligt. Sedan ytterligare repetition innan vi åkte till våra familjer. Fredag 8 April Samling på skolan för information innan vi hade konserter på två olika skolor. Ett besök på Carl Nielsens barndomshem och ytterligare en konsert samt lunch på ett servicehus. Det var kul och maten smakade gott. Sedan åkte vi till nämnda skola för att få ordning på grejerna inför kvällens stora konsert för allmänheten som vi hade 19.00. Det gick bra!!! Efteråt var det Rock-café och sömn. Onsdag 6 April Vi åker från Tanum kl. 7.00. Resan är lång så vi ser på film, lyssnar på musik och pratar med varandra. Vi stannar några gånger och fikar längs vägen innan vi tar färjan över till Danmark. Som den vana sjöfarare jag är (he, he) så har jag inte så ont av vågorna, men Maria mådde lite illa av havets vågor. På dansk mark körde vi över stora Belts bron och sen var vi nästan framme i Årslev. Väl framme så samlades vi i matsalen för att få information på danska, så man förstår typ hälften! Vi fick en mapp med diverse information om vår vistelse. Sedan delades man ut i familjer. Jag och Maria hamnar hos en tjej som heter Louise, hon bodde i ett tegelhus några minuters resa från centrum. Först gick vi en rundtur i huset, det var lyxigt med många dyra grejer och en snygg inredning. Därefter gick vi och hoppade studsmatta samtidigt som vi träffade Louise tioårige lillebor, hans kompis och femårige Line. Sedan var det dags för kyckling och pommes frites innan vi såg en film. Torsdag 7 April Uppstigning 6.15, dusch och frukost. 8.00 var vi på skolan och värmde upp oss med en del lekar. Sedan fick vi repetera en del innan vi åkte in till Odense. Där var det shopping samt besök på H.C Andersens museum. Åter på skolan i Årslev så var det lunch och rast. Då passade jag, Maria, Ylva, Christoffer och Dennis på att snurra i Lördag 9 April Vi var trötta och griniga, vi hade en låååååååååååååååååång resa framför oss. Men hemresan gick ändå rätt fort och Maria och Christoffer var i vanlig ordning masiga och fick med sig en del souvenirer från McDonalds! Nu är vi hemma igen och laddar för några konserter på hemmaplan. FAKTARUTA Reseberättelse av Kajsa Hägg 6-9 april 2005 Totalt : 52 pers från Tanum Deltagare från följande vänorter : Årslev - Tanum - Hole - Holmavik (Tidigare samarbete enbart Årslev) Stråk o blås orkester Kör Rockgrupp 11
LÄRCENTRUM -skolan Eleverna blir fler och Lärcentrum växer, senaste tillskottet är matsalen som syns bakom skolans nya rektor, Bia Håkansson-Michalski. Lärcentrum i Tanumshede är en spännande hybrid där personalen fortsätter att utveckla vuxen-, gymnasie- och högskoleutbildningar samtidigt som nya pedagogiska grepp tas. Skolans nya rektor Bia Håkansson-Michalski har sjösatt en del av planerna under våren, andra nyheter kommer i höst. Lärcentrum brukar få vara det samlade namnet för den pedagogiska verksamheten vid kulturhuset Futura i Tanumshede. Verksamheten växer och omfattar nu åtskilliga utbildningsvägar för både gymnasieelever och vuxna, dessutom har fler högskoleutbildningar startats på senare tid. Vid årsskiftet tillträdde Bia Håkansson- Michalski som rektor och hon är imponerad av den goda stämningen på skolan: -Den är fantastisk, här finns en närhet och alla känner alla. Och jag tycker mycket om den nya matsalen och fiket som också är öppet för allmänheten, den här platsen är verkligen till för alla. Bia är en rektor som syns och märks, hon pratar med eleverna och lyssnar på dem. Under vårterminen har hon också bjudit in sig på lektioner för att komma så nära den vardagliga verksamheten som möjligt. Under en vecka i våras fick lärare och elever till varje lektionspass en korg med färsk frukt; ingen stor ekonomisk uppoffring för skolan men ett bevis på att FÖRETAGSFORUM TANUM återuppstår Hans Schub som under en tid varit tillförordnad rektor på Lärcentrum, kommer nu att arbeta med projektet Företagsforum Tanum. Projektet syftar till att bygga upp en långsiktig struktur för att ge elever i grundskolan och gymnasieskolan kunskap om företagsamhet och entreprenörskap. För att fördjupa samverkan mellan kommunen och det lokala näringslivet har Hans Schub under våren tillträtt som projektledare för Företagsforum Tanum. Avsikten är att han i sin nya roll som så kallad omvärldspedagog ska utveckla samarbetet mellan kommunens skolor, näringsliv och föreningar. -Kommunen har kommit till insikt om betydelsen av att dessa tre företeelser samverkar, säger Hans. Det är egentligen ingen skolfråga utan ytterst en tillväxtfråga för kommunen. I princip samtliga skolor i kommunen, även förskolorna, kommer att omfattas av detta projekt. Hur mycket varje enskild skola sedan väljer att engagera sig kommer att vara tämligen valfritt. -Det är inte meningen att vartenda barn i den här kommunen ska påverkas till att bli entreprenör. Men vi kommer att visa möjligheten att ta sig för saker och ting som kanske inte finns serverat. Jag brukar kalla det för en sorts ta-sig-för-samhet, att man själv lyfter fram en idé eller verksamhet. Hans Schub kommer att prata med lärare, med företagare och föreningsfolk om hur ungdomars kunskap och intresse för företagsamhet och entreprenörskap kan väckas och ökas. -Jag ser det här som en intressant utmaning, säger Hans Schub. 12
för både unga och äldre rektorn ser och bryr sig. -Det är inte detsamma som att ställa sig in. Jag har jobbat som chef i 20 år och vet att man inte kan vara älskad av alla. Men jag kan vara rak och tydlig. Vid skolstarten i höst kommer en studie- och yrkesvägledare för första gången att finnas här, och fler andra nyheter är på gång: -Jag vill starta kvalificerade yrkesutbildningar, så kallade KY, som är ett alternativ till att läsa på högskola. En kurs som kan bli aktuell är turism, en annan är byggnation av ekohus. Även utbildning av anställda på ortens företag finns med på listan av kommande projekt vid Lärcentrum. -Vi ska ut gå till företagen och fråga vad de behöver. Det kan vara språk, matematik, ledarskap, logistik eller nästan vad som helst. Utbildningen behöver inte nödvändigtvis genomföras i Lärcentrums lokaler, vi kan komma till företagen. Antalet utbildningsvägar och elever vid Lärcentrum ökar hela tiden. -Vi kommer att behöva fler klassrum men inte nödvändigtvis så många stora klassrum som nu utan kan dela av med vikväggar och få mer flexibla klassrum. Någon risk för att den expanderande skolan ska tränga ut kommunens huvudbibliotek, som återfinns under samma tak, finns inte, försäkrar hon. - Nej absolut inte. Biblioteket är en fantastisk resurs för oss. Faktaruta: Vid Lärcentrum finns Gymnasieskolan fria programmet (med specialinrikting mot samhäll och naturvetenskap). individuella programmet. tre yrkesinriktningar: 1/ bygg 2/ fordon 3/ restaurang och hotell. Vuxenutbildning svenska för invandrare (sfi). grundskola för invandrare (grundvux). gymnasieskola för vuxna (komvux). Högskoleutbildning lärarutbildningar distansutbildning (enstaka 5- och 10-poängskurser) (vissa av dem kan genomföras helt och hållet på Lärcentrum) ETT BIBLIOTEK i ständig förändring Som de flesta vet ligger kommunens huvudbibliotek i samma byggnad som Lärcentrum strax norr om centrum i Tanumshede. Där samsas man under gemensamt tak i kulturhuset Futura, skola och bibliotek har blivit något av siamesiska tvillingar. Många spännande saker är på gång inom biblioteket i år. En ny websida med tydlig direktlänk från kommunens hemsida är en av nyheterna. -Den nya websidan innebär ett stort framsteg för oss, säger bibliotekets chef Ann Marberg. Vår sida har redan tidigare varit den mest besökta av samtliga kommunala websidor, nu kommer ännu fler att hitta hit. En annan Internet-nyhet är lanseringen av e-böcker. Låntagaren kan låna böcker via nätet och tanka ned dem direkt i sin dator, lånetiden är densamma som för vanliga pappersböcker. Ytterligare ett alternativ som blivit populärt under senare tid är ljudböckerna, alltså böcker som lästs in på cd-skiva. Mest lånas romaner men även fackböcker på cd efterfrågas i allt större utsträckning. Sedan årsskiftet köper biblioteket också in rykande färska pocketböcker. Dessa betraktas som färskvara och finns kvar i beståndet tills de är utslitna eller inte längre efterfrågas. Biblioteket i Tanumshede har i flera år hyrt ut videofilmer till självkostnadspris och detta kommer att fortsätta, numera köper man enbart in filmer på cd. Från och med i år uppmärksammar biblioteket också alla sexåringar lite extra, de får besök av personalen samt visningar på biblioteket och eget lånekort. Alltjämt lika uppskattat bland låntagarna är samarbetet mellan biblioteken i Tanum, Sotenäs och Strömstad. De tre kommunerna har gemensam bibliotekskatalog och det går lika bra att låna och lämna igen böckerna var som helst i de tre kommunerna. För låntagaren fungerar de tre kommunernas bibliotek som om de vore ett enda. -Detta samarbete firar 10-årsjubileum nästa år och kommer att fortsätta för det fungerar toppenbra, säger bibliotekschefen. 13
BRANDSKYDDSKONTROLL PÅ GÅNG Enligt lagen om skydd mot olyckor skall sotning (rengöring) och brandskyddskontroll genomföras på eldstäder. De nya reglerna för sotning gäller från 1 januari 2004. Tidigare innebar begreppet sotning att både sotning (rengöring) och en enklare brandskyddskontroll gjordes samtidigt. Enligt den nya lagen om skydd mot olyckor är sotningsverksamheten nu uppdelad i två separata uppdrag; sotning (rengöring) och brandskyddskontroll. Brandskyddskontrollen av eldstäder kommer från och med 1 januari 2005 att utföras i Tanums kommun. Kontrollen kommer att utföras av behörig personal från Sotarna i Strömstad och Tanum AB. Brandskyddskontrollen är en lagstadgad uppgift med fastställda intervaller beroende på eldstädernas bruk. Följande intervaller gäller för brandskyddskontrollen: Värmepannor med eldning med fasta bränslen (t ex ved, pellets eller flis) Värmepannor med olje- eller gaseldning Köksspisar med eldning med fasta bränslen Köksspisar med eldning i mycket begränsad omfattning (ej för uppvärmning eller matlagning) Köksspisar i fritidshus Lokaleldstäder som utgör primärkällan för uppvärmningen av det utrymme där eldstaden är uppställd Lokaleldstad i fritidshus Avgifterna för brandskyddskontroll är beslutad till: Permanentbostad Fritidshus Kontroll av ytterligare eldstad ansluten till rökkanal i samma fastighet kostar 129 kr per eldstad. 2 år 4 år 2 år 8 år 8 år 2 år 8 år 703:- exkl. moms 830:- exkl. moms Möjlighet att sota själv En annan nyhet i lagen är att fastighetsägare nu kan få sota själv. I Tanums kommun skall den som vill göra detta först lämna in en ansökan till räddningstjänsten. Prövning av den sökandes lämplighet görs därefter av skorstensfejarmästaren. Vid prövningen kontrolleras att den sökande har erforderliga kunskaper och att erforderlig utrustning finns. En brandskyddskontroll av den anläggning som skall sotas görs av skorstensfejarmästaren. Därefter kan tillstånd lämnas om den sökande anses lämplig och att anläggningen är godkänd. Förutsättningen för egen sotning är att denna genomförs fackmässigt ur brandskyddssynpunkt. En teoretisk utbildning är planerad att genomföras under kommande höst. Du som är intresserad att delta kan anmäla detta till räddningstjänsten på tel 0525-182 40. För de som inte vill eller får tillstånd att sota själv sker sotning enligt tidigare rutiner. Systematiskt brandskyddsarbete Den 1:e januari 2004 trädde Lagen om Skydd mot Olyckor i kraft. Den ersätter Räddningstjänstlagen. För dig som arbetar med brandsäkerhet i organisationer, företag eller offentlig sektor är det viktigt att veta att lagen lägger ett stort ansvar på den enskilde. Nu förväntas du ta ansvar för hela brandskyddet, så när på den del som handlar om kommunens räddningstjänstinsats. Det betyder att du måste göra allt du kan för att förhindra att det börjar brinna och du måste ha rutiner för vad du ska göra om olyckan väl är framme. I princip skall alla arbetsplatser ha ett systematiskt brandskyddsarbete. Det allmänna rådets krav på systematiskt brandskyddsarbete gäller främst de verksamheter/byggnader som omfattades av tidigare lags brandsyn, bland annat skolor, daghem, sjukhus, vårdhem, teatrar, samlingslokaler, restauranger, hotell, verkstäder, 14
industrier och försäljningslokaler. För många byggnader och anläggningar gäller också att en skriftlig redogörelse ska lämnas in till kommunen. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna göra detta Varför behöver man ett systematiskt brandskyddsarbete? Verksamheten ska vara medveten om sina risker och organisera sig för att kunna förebygga eller eliminera dessa. Man ska också skaffa sig kunskaper om sitt byggnadstekniska brandskydd och kunna utföra regelbundet underhåll och bestämda kontroller av brandskyddet. Det förutsätter att kunskap byggs upp inom verksamheten om dess risker, hur riskerna kan tas bort eller minskas och hur vidtagna brandskyddsåtgärder samverkar. Räddningstjänstens vanligaste anmärkningar vid den tidigare ordningsbrandsynen rörde främst detaljer som orsakats av den verksamhet som kontrollerades. Ett problem är att bristande kunskap gör att mänskliga felbeteenden försämrar inbyggda brandskyddsåtgärder, till exempel uppställda dörrar i brandcellsgränser och blockerade, eller i sämsta fall låsta utrymningsvägar Hur vet jag om det krävs en skriftlig redogörelse för brandskyddet? Är du ägare till byggnader och anläggningar där riskerna för eller konsekvenserna av brand är stora ska du lämna in en skriftlig redogörelse av brandskyddet. Är du nyttjanderättshavare (t.ex. hyresgäst) ska du lämna uppgifter till ägaren av byggnaden/ anläggningen som lämnar dom vidare till kommunen. I Räddningsverkets föreskrift SRVFS 2003:10 (finns att hämta på Internet) redogörs vilka objekt och verksamheter som ska lämna in en skriftlig redogörelser till kommunen. Information och frågor: Kontakta Räddningstjänsten 0525-182 40 TANUM HAR FÅTT EN NY PERSONALCHEF Den 1 april kom Olle Tillquist, Tanums nye personalchef, till första officiella arbetsdagen på sitt nya jobb. Vi hade nöjet att träffa honom efter några veckor i tjänst för att få en presentation av personen bakom namnet och hans tankar och funderingar på sitt uppdrag. Olle kommer närmast från Alingsås där han arbetat som personalsekreterare på personalavdelningen under sju år. Han har mest jobbat med utvecklingsfrågor. Det har handlat om distansarbete, organisationsoch ledarutveckling, mångfaldsfrågor, hälsa, mm. Grundfilosofi som personalman Han anser att organisation och ledarskap i grunden handlar om människor och våra mänskliga behov, t ex spänningen mellan de individuella behoven och behovet av att tillhöra en grupp och att kunna bidra till samhället. Mitt i denna möjlighetsexplosion som vi lever i måste vi inse att var och en av oss har ett ansvar för vårt liv. Det skall vi inte lämna över till någon annan, eftersom någon annan aldrig kan ta det ansvaret. Som arbetsgivare skall vi försöka ge våra medarbetare goda möjligheter att ta det ansvaret, bl a genom att ha en bra arbetsorganisation. En väl fungerande organisation är positiv både för den enskilde individen och för det gemensamma resultatet. Effektivitet, hälsa och kvalitet är varandras förutsättningar och inte motsatser. Hur ser Du på uppdraget Ett uppdrag som personalchef hos Tanums största arbetsgivare är en spännande utmaning. Kommunen bedriver dessutom en verksamhet som på ett eller annat sätt berör Tanums alla invånare. Hur nöjda alla dessa kommuninvånare är med den service de får hänger bl a samman med den personalpolitik vi bedriver. En allt större del av kommunens anställda börjar komma upp i åren samtidigt som den snabba globalisering som sker högst påtagligt kräver att vi omprövar våra tidigare föreställningar och sätt att handla. Han är övertygad om att vi har mycket att lära av de 99,84 % av jordens befolkning som inte är svenskar. Kunskapstillväxten är idag enorm och det gäller att vara öppen och ta vara på ny kunskap för att kunna förändras i takt med de yttre kraven och förutsättningarna. Intressen vid sidan av jobbet. Olle har köpt hus i Strömstad och är på väg att successivt flytta dit. Han reser för närvarande mellan Alingsås, Tanum och Strömstad. Det slutliga flyttlasset går i mitten på juni, då skolan slutat. Yngste sonen som är 12 år flyttar med, medan döttrarna redan flyttat till Göteborg. Intressen vid sidan av arbetet är kajakpaddling, trädgårdar, mat och vin, musik och dans, världen och böcker. 15
Seminarium i Tanums kommun om den goda turismens baksida Den svenska västkusten lockar sommartid mängder av människor, allt från tillfälliga nattgäster till delårsboende. Turisterna är naturligtvis välkomna. Inte minst ekonomiskt har de stor betydelse, i Tanums kommun med drygt 12 000 invånare i norra Bohuslän bidrar sommargästerna till att skapa åtskilliga turistrela terade jobb. Men allt som har en framsida har också en baksida. Sommartid tredubblas antalet människor i en del av kustsamhällena, och det medför att trycket på kommunens vatten- och avloppsanläggningar under några sommarveckor blir mycket stort. Tanum är inte ensam om denna prob- lematik med stora svängningar och bjöd därför in representanter för andra kommuner i liknande situation. Till seminariet på TanumStrand kom ett 80-tal inbjudna politiker, experter, tekniker, ekonomer, innovatörer, entreprenörer och andra intressenter för att diskutera problemet, finna andra lösningar och skapa samsyn om hur denna speciella avloppsfråga ska hanteras. I Tanums kommun finns tre större avloppsreningsverk, de ligger i Grebbestad, Fjällbacka och Tanumshede och har inte kapacitet för att möta framtidens ökade behov. Framför allt anläggningen i Grebbestad slår redan nu i taket sommartid. En möjlighet som Tanums kommun nu skissar på är att bygga ett helt nytt avloppsreningsverk som i så fall blir gemensamt för Grebbestad, Tanumshede och Fjällbacka. Problemet är att det blir dyrt, kostnaden beräknas till 110 miljoner kronor vilket motsvarar en va-taxehöjning med 25-30 procent, eller en kommunal skattehöjning med 60-70 öre. Inom kommunen frågar man sig nu om det är rimligt att en liten turistkommun ensam ska behöva stå för denna stora kostnad, och om det kan finnas andra lösningar på dilemmat med kortvariga toppbelastningar på avloppsreningsverken under några sommarveckor. Vår och sommar är tid för att sjösätta båten, måla om huset, fixa gräsklipparen så den fungerar, kanske byta olja på bilen, städa i garage och städskåp. Allt detta brukar föra med sig att det blir en hel del kemikalier och annat farligt avfall som du vill bli av med. Lämna ditt farliga avfall till Miljöstationerna eller Återvinningscentralerna Tyft och Hamburgsund, så tar vi hand om det på ett miljöriktigt sätt. Miljöstationer för farligt avfall finns på följande platser: Bilisten bensinstation Tanumshede Affären Tempo på Resö ICA-butiken i Östad Statoil bensinstation i Knäm Shell bensinstation i Grebbestad, Vid Reningsverket i Fjällbacka Pump bensinstation i Hamburgsund OBS! Tanumshede är flyttad till Bilisten mittemot kyrkan. Resö är flyttad till affären Tempo. De mindre skåpen i Havstenssund, Gerlesborg, Rabbalshede samt Lur har, pga. säkerhetsskäl dragits in. Vi hänvisar till Miljöstationerna ovan samt återvinningscentralerna Tyft och Hamburgsund. Allt farligt avfall måste hanteras varsamt Blanda inte olika medel, utan lämna in dem var för sig. Kontrollera att förpackningarna är hela och inte läcker samt tillslutna med lock. Använder du en annan förpackning än den ursprungliga, måste du skriva tydligt vad den innehåller. Exempel på farligt avfall är: Bilbatterier, färg-, lim och lackrester, lösningsmedel, oljerester, bekämpningsmedel, andra kemikalier, lysrör och lågenergilampor, sprayburkar, kvicksilvertermometrar, småbatterier. Gamla mediciner bör du lämna på apoteket. OBS! Miljöstationerna är enbart till för farligt avfall från hushållen. Företag hänvisas till Återvinningscentralerna Tyft och Hamburgsund. Vill du veta mer ring Renhållningen tel. 0525 180 00. Tack för att ni sorterar för återvinning! 16
BREDBAND TILL ALLA I TANUM I Tanums kommun har det den senaste tiden varit omfattande verksamhet i såväl telefonväxlar, som ute i naturen. Sedan avtal om bredbandsutbyggnad tecknades i mars 2004, har planering och byggnation pågått oavbrutet. Stationer har byggts om, master har rests och fiberkablar har grävts ner. Kulmen kom i december 2004, då kunde de första företagen och privatpersonerna bli uppkopplande till Internet. BohusRingen För att säkra kommunikationen, även i extrema situationer, har kommunens samarbetspartner Skanova byggt en dubblerad och dubbelriktad kommunikationsring. Ringen går genom de fem samarbetande kommunerna: Tanum, Strömstad, Sotenäs, Lysekil och Munkedal. Den nya kommunikationsleden kallas BohusRingen. Ringen är ansluten till det nationella fiberstomnätet i Uddevalla. Nästan allt klart i juli 2005 Huvuddelen av bredbandsutbyggnaden i Tanums kommun kommer att vara avslutad vid månadsskiftet juni/juli år 2005. Därefter återstår att ansluta tre växelstationer, som, enligt de ursprungliga planerna, skall ansluts via radiolänkar. Lur blir klar under juli och Resö under oktober 2005. Däremot är fortfarande tidpunkten för anslutningen av stationen i Kämpersvik oklar, p.g.a. överklagat bygglov för länkmasten. Alla i Tanum, som har telefon, kan få bredband Tekniken för att nå kunderna, kallas för ADSL. Den innebär att datakommunikationen går genom de vanliga telefontrådarna, de trådar som redan finns mellan telefonabonnenten och Telias växelstationer. I princip kan alla som idag har telefon, få bredband via ADSL. Problem kan uppstå vid dåliga kopparledningar, sk bärvågsinstallation samt då det är mycket långa kopparledningar mellan abonnent och växelstation. De två första hindren kan i de flesta fall övervinnas genom ombyggnationer i näten. Avstånd bestämmer fart Det enkla sambandet är: Ju närmare växelstationen du finns, desto snabbare går det att kommunicera. Maximala hastigheten varierar mellan 0,5 och 24 Mbit/s. Maximala avståndet för ADSL är 9 km. Men är ledningskvalitén mycket bra kan du få bredband även om avståndet till växelstationen är längre än 9 km. Vad kostar bredband och var beställer jag? För privatpersoner och för enklare företagsanslutningar varierar månadskostnaden från strax under 300 kr/månad till lite drygt 450 kr/månad, beroende på leverantör och vald bandbredd. Ofta har leverantörer extraerbjudanden, där inträdesavgiften är nedsatt och/eller att ett modem levereras gratis. Till företag har bredbandsleverantörerna tagit fram speciella paket med tjänster inriktade på företags speciella kommunikationsbehov. Beställning av bredband görs hos bredbandsleverantör, inte hos kommunen. Men du är välkommen att läsa mer om bredbandsutbyggnaden på kommunens webbsida: www.tanum.se. KOMMUN- FULLMÄKTIGE SE N SENAST Kf 22/11-04 beslutade bl a att fastställa den kommunala utdebiteringen för år 2005 till 21,99 kronor per skattekrona, att anta förslag till driftbudget 2005, och att anta förslag till investeringsbudget 2005 och investeringsplan 2006-2007. Kf 13/12-04 beslutade bl a att förklara gällande översiktsplan, ÖP-2002, aktuell för innevarande mandatperiod, att justera maxtaxan inom barnomsorgen, och att införa en avgift på 100 kronor vid familjerådgivning. Kf 7/2-05 beslutade bl a att fastställa en differentierad avgift för insatsen boendestöd, att höja månadsavgiften för mat i särskilda boeden, att höja priset för lunch och matdistribution, att höja priset för trygghetslarm att fastställa självkostnadspris för hemtjänst och hemsjukvård, att uppdra åt omsorgsnämnden att fortsättningsvis höja hyran i särskilt boende med samma procentsatser som förhandlas fram av Tanums bostäder AB och Hyresgästföreningen, att godkänna förslag till Hamnstrategi med kompletterande utredningsuppdrag, och att godkänna utbyggnad av Sannäs småbåtshamn under förutsättning att kultur- och fritidsnämnden finansierar samtliga kapital- och driftkostnader inom befintlig budget. Kf 14/3-05 beslutade bl a att godkänna förslag till avtal med Västtrafik AB avseende upphandling av anropsstyrd trafik m m, att godkänna förslag till beredskapsplan för extraordinär händelse eller annan allvarlig samhällsstörning i fredstid, att anta handlingsprogram för skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats, och att införa taxa för brandskyddskontroll. Kf 2/5-05 beslutade bl a att fastställa resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse för år 2004, att bevilja kommunstyrelsen, övriga nämnder och de förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för år 2004, att lägga årsredovisning och revisionsberättelse 2004 för Tanums Bostäder AB till handlingarna, att införa taxa för tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) respektive Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) med grundavgift och timtid, och att miljöbalken samt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd meddela reviderade lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Tanums kommun. 17
Tattarbyn i Tanum som drog nytta av gränslandet 30 familjer bodde i bortglömd by Tattarbyn i Tanum var inget man talade om i onödan. Något man lämpligen kunde glömma bort och låtsas att den aldrig funnits. Men på senare tid har intresset för den märkliga byn vid svensk-norska gränsen väckts till liv. Långt ute i skogen i Bullarebygden låg tattarbyn, eller tattarstaden som den också kallades. Björn Ståhl som var med på utgrävningen visar en av grunderna som återstår av den mystiska byn i gränslandet mellan Norge och Sverige. Byn som nästan var helt utraderad både ur folkminnet och i skogsbacken där den låg, går nu en ny tid till mötes. Nu som minnesmärke över en märklig period under andra halvan av 1800-talet och en bit in på 1900-talet då resande romer faktiskt fick tillåtelse att slå sig ned på en bondes marker och vara bofasta där, något som var mycket ovanligt. Något lyxboende var det aldrig frågan om, men för människorna vana att ständigt köras bort från plats till plats innebar säkerligen gränsbyn i Snarsmon en välbehövlig vilopunkt. Vår vägvisare Björn Ståhl som leder oss på en skogsväg och så småningom in på en stig, är en av entusiasterna kring projektet som syftar till att lyfta fram kunskap om denna märkliga by och synliggöra de återstående lämningarna. Till slut stannar vi på ett skogshygge, en solig backe med stubbar, buskar och en del återstående buskvegetation. -Här är det, säger han. Vi ser oss omkring och kan till en början inte upptäcka något särskilt som skvallrar om att här bodde två hundra människor. Så lägger vi märke till några större stenar som verkar ligga i en kvadrat. Det är delar av väggar till ett av husen, visar det sig. Vi går några tiotal meter längre fram i sluttningen och får plötsligt syn på något som den vanlige vandraren förmodligen skulle identifiera som en nedrasad jordkällare. Det är ett av de hus som för inte så länge sedan grävdes ut. -Husen är inte stora, men de var väl byggda, säger Björn. Alla verkar ligga till hälften nedgrävda i den väldränerade marken och har förmodligen haft väggar en bit upp över nuvarande markyta. Exakt hur husen har sett ut, är det ingen som vet. Troligen har åtminstone en del av dem haft tegeltak, spår efter eldstäder har man också funnit vid utgrävningen. Men därutöver är det magert: skärvor av fönsterglas har man hittat liksom en bit av en fönsterbåge och rester av en sko. Andra småfynd är en del av en kam, några bitar tyg och ett par knappar. Nyfikenheten är stor, utgrävningen har lockat inte bara arkeologer och deltagare inom Ekomuseum Gränsland utan också romer från när och fjärran, några kom ända från Italien för att få vara med. Det är ju deras historia som grävs fram, och undersökningen är närmast unik, inte någon gång tidigare har en sådan by undersöks, i alla fall inte i Skandinavien. Varför låg en stor by här, befolkad av resande romer, eller tattare, som övrig befolkning sa på den tiden? Vem lät dem bo på sin mark, och varför stannade de här i ödemarken? 18
Svaret på den första frågan kan möjligen sökas i gammal vidskepelse. Det sägs att bonden som ägde marken på 1840- talet, Sikten på Näset, trodde på den gamla berättelsen att en guldyxa var nedgrävd någonstans på hans mark. Tattarna besatt mystiska krafter, det visste ju alla, kanske kunde de locka fram denna dyrbara skatt ur marken? Någon guldyxa dök såvitt känt aldrig upp, men resandefolket hade förstås också sina intressen till att stanna på platsen. Gränsen till Norge ligger bara 400 meter från byn, och kanske var det praktiskt att kunna komma och gå över gränsen som man ville. En liten häststig mellan länderna gick sedan tidigare just där, den kom väl till pass för byns män som sysslade med handel och hantverk. -Den här lilla stigen genom skogarna här i ödemarken användes även senare, bland annat förde man flyktingar från Norge till Sverige den här vägen under den tyska ockupationen under andra världskriget, säger Björn. Tattarbyn fanns kvar till någon gång i början av 1900-talet. Ingen vet i dag exakt när den avfolkades, det enda säkra är att husen var mer eller nedrivna och förfallna 1911. -Men även sedan husen tömts och raserats hade tattare möten här uppe i skogen i gränslandet. Eventuellt hade de möten i närheten av byplatsen så sent som på 1930-talet, säger Björn. Men ingen vet säkert. Byn var illa sedd av traktens bönder, och inte något man gärna talade om. Nu blir tattarbyn en del av Ekomuseum Gränsland, den 11 september i år öppnas byn som officellt besöksmål. En delvis ny gångstig från Älgafallet vid Blågröna vägen kommer att skyltas ända fram till byn. Men lätttillgänglig blir byn inte, den som vill komma dit får räkna med en promenad på drygt en timme från Älgafallet. Det är Bohusleden som får ändrad sträckning så att den passerar byn. Ekomuseum Gränsland har fram tills nu varit ett så kallat Interreg-projekt och alltså delvis finansierats av EU. I höst avslutas detta projekt och i stället bildas en förening som tar över namnet Ekomuseum Gränsland. Innan dess hoppas man hinna med ytterligare en utgrävning som förhoppningsvis bidrar till att skingra ytterligare frågetecknen kring denna märkliga by i Tanums kommun. ALKYLATBENSIN I en traditionell två-taktsmotor går mellan 20-30 % av bränsleblandningen oförbränd ut i havet eller luften. Genom att välja alkylatbensin minskas de farliga utsläppen från två-taktsmotorn. Alkylatbensin är en extra ren form av motorbränsle som nästan inte innehåller något av de skadligaste kolvätena bensen, aromater, polyaromater och olefiner. Alkylatbensin går att köpa i dunk på de flesta bensinstationer. Tyvärr är det svårare att hitta försäljningsställen som har alkylatbensin på tapp. Tillgången på alkylatbensin är begränsad och det är därför viktigt att den används där miljönyttan är som störst, det vill säga 2-taktsmotorer till båten, gräsklipparen, mopeden, motorsågen, röjsågen eller andra motorredskap. Om man även kombinerar alkylatbensin med en miljögodkänd olja har man avsevärt förbättrat möjligheterna för fiskarna och algerna att leva i en ren miljö. REGLER FÖR VATTENSKOTRAR Nya regler gäller från 15 juli, 2004. Vattenskotrar får bara köras i allmänna farleder och områden som godkänts av länsstyrelsen. I Tanums kommun finns än så länge inga områden som godkänts av länsstyrelsen. I Västra Götalands län är det för närvarande bara i allmänna farleder som de får användas. Allmänna farleder är något som Sjöfartsverket har definierat och framgår inte av sjökortet. En förteckning över dessa med tillhörande kartor finns bl a på Sjöfartsverkets hemsida www.sjofartsverket.se. Se Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1988:5) där det visas var allmänna farleder går. Sammanfattning om vattenskotrar: Får bara köras i allmänna farleder. Får ej köras i sjöar och vattendrag. Får ej köras längs kusten, förutom i allmän farled. Får ej köras i hamnområden. PARKERINGSSKIVOR I GREBBESTAD För att förbättra parkeringssituation i Grebbestad under sommarmånaderna har kommunen beslutat att parkeringsskiva ska gälla under perioden 15 juni 15 augusti sommaren 2005. På följande parkeringsplatser/områden gäller parkeringsskiva: Hamnplanen ICA-parkeringen Konsum-parkeringen Torget Ångbåtskajen Parkering vid Sportshopen Badplatsen Parkeringsskivor lämnas ut gratis hos ICA-Ekan, Konsum, Skärgårdshuset samt Hedströms Färg. Tillfälliga parkeringsskivor finns att tillgå i speciellt uppsatta behållare på respektive parkeringsplats. Anvisningar hur den används finns på respektive skiva. Parkeringsövervakningen sköts av Arctus. 19
Bokmärket Under denna rubrik hittar Du information om nya böcker som har anknytning till både Tanum och Bohuslän. Du kan köpa böckerna hos kulturkansliet i Tanumshede eller i vissa affärer i kommunen. De går naturligtvis också att låna på biblioteken i Tanum. Strandkantsrim Barfotaverser från alger till örnmaneter av Agneta Lagercrantz och Marianne Erlandsson 40 sidor. Inbunden. Illustrerad med akvareller. Ca-pris 150 kr. Utgiven av Warne Förlag. Hjul på hällar av Lars Erik Nilsson 160 sidor. Inbunden. Rikligt illustrerad med färgbilder. Ca-pris 220 kr. Utgiven av Warne Förlag. Det har sagts att bronsåldern inte framstår som någon speciell betydelsefull period för jordbruksredskapens utveckling. De sinnrika vagnarna tyder dock på att bronsålderns jordbrukare var framstående tekniker. På motiven förekommer också personer och symboler som tillsammans lämnar värdefull upplysning om livet under bronsåldern, 1800-500 f.kr. I sin bok HJUL PÅ HÄL- LAR tolkar Lars Erik Nilsson hällristningarna och drar spännande slutsatser om hur människor arbetade och levde på denna tid. Vi kan bl.a. läsa om på vilket sätt plogar och vagnar användes och hur timmer och stora stenblock kunde flyttas med hjälp av hävstänger. Professor Lars Erik Nilsson har sedan tjugo år tillbaka forskat kring hjulets tidiga historia. Västkust Från Nidingen till Koster av Tore Hagman och Stefan Edman 293 sidor. Inbunden. Stort format. Rikligt illustrerad med färgfotografier. Ca-pris 440 kr. Utgiven av Bokförlaget Max Ström. I denna storslagna fotobok skildras nu Västkustens övärld på ett sätt som aldrig förr. Fotografen Tore Hagman och författaren Stefan Edman tar oss med ut till havsbandet och till välbekanta platser som Vinga, Marstrand och Väderöarna, men också till mer okända kobbar och skär. Tore Hagman är en av Sveriges främsta naturfotografer. Han har medverkat i ett flertal uppmärksammade böcker. Mest känd är han kanske för sina skildringar av odlingslandskapet. Stefan Edman är biolog, författare och krönikör och tillhör landets förnämsta naturskildrare med ett tjugotal kritikerrosade böcker. Stefan har djupa rötter i Bohusläns skärgård och bor nu åter i sitt hemlandskap. Agneta Lagercrantz, sedan många år reporter i Svenska Dagbladet, har tagit rimmen till hjälp för att skriva om det hon fascinerats av sedan barnsben i sommarparadiset Bohuslän. Med reporterns nyfikenhet och upptäckarglädje har hon strövat på klipporna, vadat i vikarna, sökt utmed stränderna och dykt ner till bottnarna. Resultatet har blivit 26 stycken ABC-verser om både blåmusslans liv, jättegrytans tillkomst, manetens tentakler och sandormens exkrementhög. Här blandas fakta och fascination med versmått och rimfötter. Marianne Erlandsson har målat illustrationerna i boken. Vid klippväggen, med utsikt över skären, har någon pallat upp ett plank på tvären. Så blev ett stycke drivved till en bänk! Den säger: Sitt en stund och bara tänk. (Ur rimmet om DRIVVED). Grannar vid gränsen - då Sverige och Norge hörde ihop av Olav Aaraas och AnnaKarin Svensson 118 sidor. Inbunden. Illustrerad med målningar och gamla fotografier. Ca-pris 150 kr. Utgiven av Bohusläns Museums Förlag. 20