Bryggor - routing i ett LAN Applikation Presentation Session Transport Nätverk Länk Fysiskt Länk Fysiskt Brygga Länk' Fysiskt' Applikation Presentatio

Relevanta dokument
g S tin u g A o ett tin u r R m llan o o e to R ec in m g? ain g S tin m tin ce-v u o u r ro r-d r ro istan ö te ö är ett A d a D - F In - F V

Nätverkslagret - Intro

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

4 Paket- och kretskopplade nät

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer

Från användare till användare. (Maria Kihl)

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)

ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.

Stora datanät. Maria Kihl

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

TCP/IP och Internetadressering

ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

Routing Information Protocol

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Grundläggande rou-ngteknik. F5: Kapitel 8-9

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

4 Paket- och kretskopplade nät

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Grundläggande datavetenskap, 4p

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

OH Slides F: Wide Area Networks

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).

Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Datakommunikation vad är det?

Att Säkra Internet Backbone

2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U'

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005

OH Slides E: Local Area Networks. Repeater. Vanliga LANtopologier. Några av IEEE 802 protokollen. Hub. Ring. Stjärnnät. Buss

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

1. Internets Applikationer 8 poäng

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Totalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40

6. Blandade uppgifter

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

DIG IN TO Nätverksteknologier

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

PROJEKTSPECIFIKATION / FÖRSTUDIE MALMÖ HÖGSKOLAS CAMPUS NÄT

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

IP Routing Technical Underleverantör: IP-Solutions

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Datakommunikation vad är det?

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Internetprotokollen. Maria Kihl

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Routing med garanterad tjänstekvalitet i taktiska mobila ad hoc-nät

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017

Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Transkript:

Dessa bilder innehåller några centrala områden på kursen. Det innebär dock inte att det är endast information från dessa bilder som kommer att användas vid tentamenskonstruktion. Boken, med tyngd på kapitel 3-9 (man bör gärna läsa kapitel 2), och allt som har sagts på föreläsningarna är tenterbart.

Bryggor - routing i ett LAN Applikation Presentation Session Transport Nätverk Länk Fysiskt Länk Fysiskt Brygga Länk' Fysiskt' Applikation Presentation Session Transport Nätverk Länk Fysiskt LAN-segment LAN-segment

Fördelar med bryggor jmf. repeatrar: De fysiska kraven lättas. Buffring Möjlighet till olika MACprotokoll. Dessutom möjlighet till olika protokollstackar. Större säkerhet och kontroll. Nackdelar: Ökad delay Buffer overflow.

Bättre (och använda) algoritmer: Transparent Bridge - Lär sig topologin enbart utifrån de paket som skickas. Får problem med loopar. Spanning Tree Algorithm - Kräver ett extra protokoll. [Halsall, 397-401]

Varje autonomt system: - administreras av en enhet - väljer vilket routingprotokoll som skall användas AS:et (IGP). - har ett unikt 16-bitars nummer. 130.239/16 har AS2833. AS kan inte överlappa varandra! Vi börjar med att titta på routing inom ett AS.

Vad innebär distance-vector routing? Jo, att paketen innehållande routinginformationen är en vektor innehållande antal hopp. RIP, IGRP

Bellmans ekvation: = 0, för alla = min ( + ), för Kan implenteras asynkront och distribuerat: ( ) = 0, för alla ( ) = min ( + ( )), för

Låt ett nät vara utan ändringar efter en tidpunkt t 0. Då garanterar Bellman-Fordalgoritmen att den kommer att hitta korrekt minsta-kostnad-vägar inom : Noderna fortsätter att beräkna kostnadsuppskattningar och tar emot uppskattningar. Kostnaderna är icke-negativa. Gamla kostnader får inte ligga kvar hur länge som helt.

Split Horizon med Poison Reverse: Klarar av att lösa loopar av storlek 2 snabbt. (Liten) nackdel: Större meddelanden med poison reverse

Triggered Updates Holddowns nåja, nästan

cisco-protokoll med målen: stabil, optimal routing för stora nätverk - utan loopar snabb respons för ändringar i nättopologin liten overhead i både bandbredd och processoranvändande load splitting

För vägval AS. Varför ha det uppdelat? Annars skulle det bli ohanterbart. En har tillräcklig väginformation så att den kan vidareförmedla datagram till hosts och inre routrar på samma nät. En har tillräcklig väginformation så att den kan vidareförmedla datagram till hosts och andra inre routrar på samma AS. En har tillräcklig väginformation så att den kan vidareförmedla datagram till en inre router inom samma AS, eller till en yttre router på ett annat AS.

EGP är ett EGP Utvecklat för det ursprungliga ARPANET, som var en strikt två-lagers hierarki. EGP är ett distance-vectorprotokoll med tre funktioner: hitta grannar nåbarhet mellan grannar utbytande av routinginformation CORE

EGP struntar dock i avståndet. Det kan generera loopar, men det spelar ingen roll, för det är inte gjort för sådana topologier. Ett problem med EGP är att den skickar hela routingtabellen vid varje periodisk uppdatering.

Nuvarande version - BGP-4. BGP fungerar på godtyckliga topologier, varje router får dock endast tillhöra ett autonomt system. Är ett protokoll (path-vector) som opererar på ett säkert transport-protokoll.

BGP-funktionalitet: hitta grannar - kopplar upp sig med TCP nåbarhet mellan grannar - keep-alive-meddelanden utbytande av routinginformation - inkrementell uppdatering

Routing Information Base: Adj-RIB-In: Inkommande routinginformation från alla grannar (inre och yttre) Loc-RIB: databas skapad av alla Adj-RIB-In Adj-RIB-Out: Utgående routing-information till alla grannar. Loc-RIB skapas med hjälp av (policy routing).

Förmåga att slå ihop nätadresser. Exempel: En router (t.ex. i Umeå) upptäcker att det är samma väg till 234.232/16 som till 234.233/16. Den kan då slå ihop adresserna till 234.232/15. Kan sedan utföras rekursivt för att slå samman många adresser. (non-strict hierarchy)

Utvecklat för att komma till rätta med BGPs brister: BGP är endast för IP, IDRP är utvecklat för att hantera flera protokoll. BGP använder ett 16-bitars tal för AS, IDRP använder ett 160-bitars tal. BGP använder TCP, IDRP använder ett eget säkert protokoll. + mera

Link State Advertisements - LSAs En datatyp som används för att utbyta routinginformation. Innehåller: ID på Dess, var de är kopplade och deras kostnader. Vilka applikationer som nås från switchen. Kan även innehålla bland annat sekvensnummer, ålder, checksumma. Switch A B 4 C 3 E 1 Application 1

kallas det som händer när något ändras. Då måste den/de nya LSA(s) ut till alla switchar på nätet. Algoritmen är: En switch tar emot en LSA på en av sina länkar. LSAt jämförs med det LSA som switchen håller (sekvensnummer) Om LSAt var nytt, uppdateras databasen och LSAt skickas ut på alla länkar förutom den det togs emot på. En bekräftelse skickas tillbaka.

Flooding sker av två anledningar: En länk går ned eller upp. (Ett - protokoll används ofta tillsammans med linkstate-protokollet.) Periodiska uppdateringar - egentligen inte nödvändigt, men skyddar mot fel i (föregående) floder eller mot att LSAs felaktigt har tagits bort.

LSAs skickas inte ut hur ofta som helst - ger en övre gräns på bandbreddsnyttjandet och ser till att inte alla sekvensnummer används. LSA Fördröjda bekräftelser Flera switchar/lan designated virtual switch F G H I J F G H LAN 1 I J

En, av flera, algoritmer som kan användas för att beräkna routingtabellen för en switch. Består av en kandidatmängd, initialt switchen I självt med kostnad 0. Tag ut det element i kandidatmängden med minsta kostnaden och lägg in den i routingträdet. Lägg sedan in alla switchar som nås från med kostnad +. Fortsätt tills kandidatmängden är tom. Kostnad: (( ) log( )), ofta ( log( )) Inte enda algoritmen som används!

routing, som vi har sett tidigare. routing. Källswitchen (routern) bestämmer vilken väg ett paket ska ta. Möjligt med link-state routing. Fördelar: - Garanterat fritt från loopar - Switchar kan använda olika routeberäknings-algoritmer.

OSPF - - För TCP/IP, ett IGP-protokoll. - Olika typer av LSAs för att hantera areor och AS. - -system för LANs, med backup.

AppleTalk Phase 1 1980 1990 Y2K 8-bitars nod-id, 16-bitars nät-id. Räckte inte när det började bli fler noder på ett och samma nät. Varje nät kan välja ett zonnamn.

AppleTalk Phase 2 1980 1990 Y2K Varje nät har ett istället för ett nummer. En nod väljer sitt ID/nät-nummer med hjälp av en router. Varje nät kan välja 255 zonnamn.

En zon är ett textsträng. Zoner har, för användaren, med fysisk uppkoppling, zoner kan istället användas för att skapa virtuella nät. En nod väljer vilken zon den ska tillhöra genom att välja ett av nätens zonnamn. Varje zon i ett nät har en unik.

ZIP RTMP är ett distancevector-protokoll, med split horizon och hög uppdateringsfrekvens. En eller flera routrar i ett DDP nät är seed-router. Icke-seed routrar lär sig sitt nätnummer genom att lyssna. Noder lyssnar också på RTMP-trafik, via sin, och lär sig nätkonfigurationen. RTMP NBP AURP UDP

Används för att skicka zon-till-nätverk-tabeller. ZIP RTMP NBP AURP DDP När en router lär sig ett nytt nätverksnummer, använder det RTMPs databas, slår upp närmsta router på vägen mot nätet och frågar efter zoninfo. På så sätt kommer alla routrar att veta alla nätverks zonlistor. ZIP används även av noderna. UDP

Används för entitetuppslagning. ZIP En entitet är: RTMP NBP AURP - Namn DDP UDP - Servicetyp - Zon, där de två första kan vara wildcards. Routrarna använder sig av ZIP för att distribuera frågan till nät de vet service innehåller router service den sökta nod router router service zonen.

ZIP Exterior router Exterior router Exterior router RTMP NBP AURP DDP UDP AppleTalk Tunnel AURP är uppdateringsbaserat, och innehåller: - Tillägg eller borttagningar av nätverk - Ändringar i vägen - Ändringar av avstånd. AURP är transparent mot RTMP och ZIP på insidan

AURP hanterar även: Nätnummerkonvertering Loopborttagning Klustring Viss säkerhet - Network hiding - Node hiding -

Varför fiber? - Högre bandbredd än koppar (upp till 75 THz!) - Immun mot EMI - Längre avstånd Nackdelar: - Känsligare för yttre påverkan - Kabeln är dyrare - Kopplingshårdvaran är dyrare

- Själva fibern Singel-mod och multi-mod - Couplers - Switchar - Divider-Combiners - Muxar-Demuxar - Förstärkare

Byt ut kabeln mot fiber. - Fungerar bra, bevisligen. - Kan man få det att gå ännu fortare? - Source routing - Virtual circuit - Cut-through switching

Meddelandet är kvar i ljusform, ända till mottagaren. Meddelandet processas ej. LAMBDANET: Alla stationer sänder på en unik frekvens. Mottagarna kan ställa in sig på att lyssna på en viss frekvens.

Meddelandet omvandlas i elektroniska switchar. Meddelandet processas för att konfigurera switcharna. Använder flera våglängder till skillnad från optical-link nätverk. Klarar packet-switching bra, i likhet med optical-link, men till skillnad från single-hop.

Använder flera single-hop och multihopnätverk.

Nu börjar det bli intressant Meddelandet är kvar i ljusform, ända till mottagaren. Meddelandet processas, antingen elektroniskt ( nätverk) eller fotoniskt ( nätverk). Använder optiska buffrar! Kan använda för att slippa använda buffrar.

Ett - nätverk. Två tidsskalor. 1. På kort sikt. Fast-packet-switching: Minimal hantering av paket i mellanliggande noder: source routing. Fördelar: Nackdelar: - Snabbare beslut - Möjlighet att garantera bandbredd - Minskad flexibilitet

Routinglägen Routingval - Source routing - COPY - Label-swapping - Reverse-path accumulation - Cell routing (ATM) - Multicast

Deflection: När ett paket svänger av från den bästa vägen till destinationen. Gles graf: Få länkar som används mycket. Köer som buffrar data innan den kan skickas vidare. Att välja en annan väg är fel. Tät graf: Många länkar med hög hastighet. Att välja en annan väg är naturligt.

Nätgrafen är tät noderna ligger tätt få länkar per nod. Varje nod innehåller: 1. Mottagare som tar emot paket och läser headers. 2. Buffrar som synkroniserar paket. 3. Switchar och sändare.

- Alla länkar har samma hastighet - Antalet inlänkar är lika med antalet utlänkar - Storleken på paketen är fix. - Switchning och sändning är synkron. Man kan lägga till: - Inbuffrar - Utköer

På vilket sätt förenklar NBP den dynamiska tilldelningen av adresser i AppleTalk?

Vad skiljer RIP-1 och BGP? Börja med att beskriva de skillnader som ligger i själva sättet som de används. Förklara sedan skillnaderna i implementation. Hur används Degree of Preference?