Årsmöteshandlingar. Svensk biblioteksförenings årsmöte 7 maj 2014 Umeå

Årsmöteshandlingar Svensk biblioteksförenings årsmöte 7 maj 2014 Umeå

Föredragningslista Svensk biblioteksförenings årsmöte 7 maj 2014 1. Inledning a) Mötets öppnande b) Gästtalare 2. Val av mötesfunktionärer a) Ordförande b) Sekreterare c) Justerare tillika rösträknare Ordföranden Ordföranden 3. Fråga om mötets behöriga utlysande 4. Fastställande av föredragningslista och arbetsordning Bilaga 1 5. Årsredovisning 2013 Ordföranden Bilaga 2 6. Ekonomisk berättelse/bokslut Generalsekreteraren Bilaga 2 7. Revisorernas berättelse inkl Bengt Hjelmqvist fond Bilaga 2 8. Beslut om fastställande av balans- och resultaträkning samt Bengt Hjelmqvist fond 9. Beslut om ansvarsfrihet 11. Fastställande av verksamhetsinriktning Ordföranden Bilaga 3 12. Fastställande av medlemsavgifter Generalsekreteraren Bilaga 4 13. Fastställande av budget Generalsekreteraren Bilaga 5 14. Behandling av motioner Se bilaga Bilaga 6 15. Beslut om ersättningar till förtroendevalda Valberedningen Bilaga 7 16. Val av styrelse Valberedningen Bilaga 7 17. Val av revisorer med ersättare Valberedningen Bilaga 7 18. Val av valberedning, fem personer varav en sammankallande 19. Ev. övriga frågor På förslag av deltagarna på mötet. Samtliga i nuvarande valberedning står till förfogande för omval. 20. Avslutning 2

Svensk biblioteksförening Bilaga 1 Arbetsordning vid Svensk biblioteksförenings årsmöte 7 maj 2014 1. Närvaro- och yttranderätt liksom förslags- och rösträtt tillkommer varje medlem i Svensk biblioteksförening. Mötespresidiet kan ge yttranderätt till annan närvarande. Ordet begärs skriftligt eller med röstkort. 2. Yrkanden ska lämnas skriftligt till mötespresidiet. 3. Beslut fattas av årsmötet med enkel majoritet när inget annat är stadgat. Vid årsmöte sker omröstning öppet såvida inte sluten omröstning begärs. Vid lika röstetal gäller den mening som mötesordföranden biträder. 4. Beslut vid val sker genom acklamation eller om något ombud så begär, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal skiljer lotten. Om vid personval ingen kandidat erhåller mer än halva antalet röster görs ny omröstning mellan de två som erhållit flest röster. 5. Röstning genom fullmakt är inte tillåten för enskilda medlemmar. Enskild medlem har utöver egen röst rätt att företräda högst en institutionell medlem. 6. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat. 7. Motionsyrkanden med ekonomisk inriktning avgörs i samband med årsmötets behandling av budget. 8. I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet. För institutionella medlemmar gäller följande: Antal röster vid årsmötet Grupp 1 1 5,0 årsarbetare 2 (blå röstsedel) Grupp 2 5,01 30,00 årsarbetare 3 (orange röstsedel) Grupp 3 30,01 årsarbetare 4 (grön röstsedel) Enskilda medlemmar har gul röstsedel med 1 röst. 3

Svensk biblioteksförening Bilaga 3 Verksamhetsinriktning 2014-2015 Bakgrund Ändamål Enligt stadgarna, fastställda av årsmötet, är Svensk biblioteksförening en ideell förening med uppgift att: Verka för ett effektivt och dynamiskt svenskt bibliotekssystem av hög standard Verka för att den svenska bibliotekslagen tillämpas och främja dess utveckling Tydliggöra bibliotekens roll i den demokratiska processen och värna yttrandefriheten Främja samarbete mellan alla typer av bibliotek och mellan biblioteken och andra institutioner i samhället Främja vetenskaplig och samhällelig informationsförsörjning Främja läsning och bildning Skapa opinion för och sprida kunskap om svenskt biblioteksväsende Stimulera debatt och erfarenhetsutbyte inom biblioteks- och informationsområdet Verka för ändamålsenlig utbildning, fortbildning, forskning och utveckling inom området biblioteks- och informationsvetenskap Anordna fortbildning inom biblioteks- och informationsområdet Stärka och utveckla internationell samverkan inom biblioteks- och informationsområdet Främja och lämna ekonomiskt stöd till forskning och utveckling inom biblioteksområdet. Organisation och verksamhet Enligt stadgarna ska föreningens verksamhet bedrivas genom: Medlemsmöten Styrelse med kansli Aktivt medlemsengagemang i nätverk, råd och grupper Regionföreningar Medlemstidskrift samt andra publikationer Regionföreningen har till uppgift att inom regionen verka för att skapa nätverk mellan föreningens enskilda medlemmar i syfte att främja deras erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Det sker bland annat genom att arrangera föreläsningar, studiebesök och diskussioner. Alla enskilda medlemmar har möjlighet att starta nätverk. Nätverken bygger på medlemmarnas engagemang och handlar om erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, tips och diskussioner. Styrelsen ska inrätta de utvecklingsråd man finner lämpligt. Råden ska bistå styrelsen med råd och synpunkter och delta i föreningens omvärldsbevakning och policyskapande arbete. Generalsekreteraren har att inrätta verksamhetsgrupper och arbetsgrupper, i vilka medlemmarna ska beredas möjlighet att delta i genomförandet av föreningens verksamhet. 4

Styrelsen Styrelsen skall i enlighet med stadgarna: utveckla, leda och samordna föreningens verksamhet marknadsföra och företräda föreningen utåt ansvara för föreningens ekonomiska planering, förvaltning av tillgångar och framtagande av placeringspolicy ansvara för omplacering av föreningens tillgångar; köp och försäljning av fast och lös egendom ansvara för föreningens centrala administration ha arbetsgivaransvar för anställd personal utse ansvariga utgivare för föreningens publikationer hålla regelbunden kontakt med råd, grupper, nätverk och regionföreningar upprätta en arbetsordning för sitt arbete, en delegationsordning för verksamheten samt fastställa instruktion för generalsekreteraren som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen, generalsekreteraren och kansliet samt anger vilka av styrelsens uppgifter som delegerats. Generalsekreterare och kansli Generalsekretaren har i den instruktion styrelsen tagit fram fått förtroende att på styrelsens uppdrag leda kansliets arbete och fullgöra uppgifter i styrelsens ställe. Generalsekreteraren och kansliet ska i enlighet med detta bl a svara för den löpande verksamheten, lägga fram förslag till mål, strategier, verksamhetsinriktning, budget mm, svara för omvärldsbevakning och det opinionsbildande arbetet, föra föreningens talan, avge yttranden och lämna synpunkter från Svensk biblioteksförening. Biblioteksbladet Styrelsen har fastställt ägardirektiv för Biblioteksbladet. Tidningen ska ha en fri och självständig ställning och bedrivas med tryckfrihetsförordningen som grund och enligt spelreglerna för press, radio och TV. Tidningen har som uppgift att dels vara medlemstidning för Svensk biblioteksförening, dels vara ett av Sveriges ledande organ för en levande, nydanande och ifrågasättande biblioteksdebatt. Tidningen ska spegla föreningens verksamhet, åsikter och ställningstaganden men också väcka egen debatt genom att ge utrymme åt andra åsiktsyttringar. Tidningen ska kritiskt granska såväl föreningens alla led som andra beslutsfattare som har betydelse för medlemmarna och bibliotekens verksamhet. Verksamhetsplan och policydokument Med utgångspunkt i den av årsmötet fastställda verksamhetsinriktningen och budgeten fattar styrelsen beslut om verksamhetsplan. Verksamhetsplanen och kansliets aktiviteter återrapporteras till årsmötet i den årsredovisning styrelsen lämnar. Verksamhetsplanen tar också sin utgångspunkt i följande policydokument fastställda av styrelsen: Policy för kunskapsutveckling och omvärldsbevakning Kommunikationsstrategi Varumärkesplattformen 5

Förslag till verksamhetsinriktning 2014/2015 Styrelsen föreslår årsmötet fastställa gällande verksamhetsinriktning att gälla även för 2014/2015 då den utgör ett väl fungerande styrdokument: Svensk biblioteksförening ska inte i sin verksamhet ta på sig samhällsuppgifter eller agera kompensatoriskt. Resurserna ska i stället användas till att synliggöra vad som behöver göras och försöka påverka dem som har eller borde ha ansvaret att agera i önskad riktning. I valet mellan egna kortsiktiga lösningar eller försök att få till stånd långsiktiga samhälleliga lösningar ska det senare väljas. Principen hindrar inte att föreningen bedriver verksamhet eller genomför insatser för att exemplifiera de behov man argumenterar för. Svensk biblioteksförenings utgångspunkt är att: Bibliotek är en resurs som ger alla fri tillgång till information, kunskap och kultur och som inspirerar till att ta del av det. Därmed ges människor möjlighet att använda sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Alla människor ska ha tillgång till bibliotek i livets olika skeenden och biblioteken ska ha stöd i lagstiftning och i en nationell biblioteksstrategi. Svensk biblioteksförening synliggör och argumenterar för bibliotekens betydelse för: Kunskap och Lärande Demokrati och Informationsfrihet Inspiration och Utveckling Kultur och Upplevelser Fristad och Gemenskap Svensk biblioteksförening arbetar som ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör med: Att förena: Samla och verka för alla typer av bibliotek, se det gemensamma, ena olika intressen, möjliggöra kontakter mellan olika bibliotekstyper, bidra till nätverk och erfarenhetsutbyte, samverka med andra organisationer, institutioner, myndigheter osv. Internationellt samarbete. Att synliggöra: Synliggöra biblioteken och dess verksamhet, dela ut priser, tala för biblioteken, bilda opinion och bedriva lobbning, påverka beslutsfattare på alla nivåer, föreslå åtgärder och insatser för att stärka biblioteksverksamheten. Att bevaka: Omvärldsbevaka, följa utvecklingen, framtidsspana, beskriva förhållanden som är viktiga för biblioteken, stödja omvärldsbevakning genom att tillhandahålla en ledande branschtidskrift (BBL) för biblioteksdebatt och spridning av kunskap, trender och aktuell utveckling. Att utveckla: Bidra till kunskapsutveckling och verksamhetsutveckling, förmedla forskning, goda exempel, fakta och annan kunskap, genomföra undersökningar och ta fram rapporter, uppmärksamma behov av ny forskning, tillhandahålla mötesplatser och nätverk, stödja utvecklingsinsatser och forskningsansatser. Ge kompetensutvecklings-möjligheter, bland annat via konferenser och resestipendier. Att engagera: Ge möjligheter att påverka och delta i föreningens arbete, ta tillvara engagemang, kunskap och erfarenheter, erbjuda arenor och struktur för debatt, åsiktsutbyte och medlemsengagemang. 6

Svensk biblioteksförening Bilaga 4 Förslag till Avgifter år 2015 för medlemskap i Svensk biblioteksförening Inom parentes anges nuvarande avgifter. Enskilda medlemmar och vänföreningar Röster vid årsmötet Antal BBL Rabatt Bib.dagarna Årsavgift/kalenderår 1 1 Ja 350 kr (350) Studerande och pensionärer Röster vid årsmötet Antal BBL Rabatt Bib.dagarna Årsavgift/kalenderår 1 1 Ja 175 kr (175) Organisationer Röster vid årsmötet Antal BBL Rabatt Bib.dagarna Årsavgift/kalenderår 1 1 Ja 700 kr (700) Institutionella medlemmar Nytt för 2015 är att fler och nya avgiftsklasser och nya avgifter för institutionella medlemmar föreslås. I samband med det föreslås också att även institutionella medlemmar ska få rätt till rabatterade platser på Biblioteksdagarna. Syftet med förändringen är att få en rimligare avgiftsspridning mellan institutionella medlemmar i förhållande till antalet anställda. Idag finns enbart tre avgiftsklasser; uppgår antalet anställda till max 5 är avgiften 700 kr och ger 1 röst/1 BBL. Mellan 5,01 och 30 anställda är avgiften 2.500 kr och ger 3 röster/3 BBL. Uppgår antalet anställda till 30,01 eller fler betalar man maxavgift på 5.000 kr vilket ger 4 röster/5 BBL. Förslaget innebär en stege med flera avgiftsklasser. Antal anställda Röster vid Antal BBL och vid biblioteket årsmöte rabatterade platser på Biblioteksdagarna Årsavgift/kalenderår -10,00 2 2 1.000 kr (700) 10.01-20,00 3 3 3.000 kr (2.500) 20,01-30.00 4 4 5.000 kr (2.500) 30.01-40.00 5 5 10.000 kr (5.000) 40.01-80,00 6 6 20.000 kr (5.000) 80,01-7 7 30.000 kr (5.000) Storleken på rabatten på deltagaravgiften på Biblioteksdagarna fastställs av styrelsen. 7

Styrelsen föreslår årsmötet besluta Att Att Att fastställa ovanstående avgiftsklasser och avgifter för medlemskap i Svensk biblioteksförening. notera att styrelsen inom ramen för sin förvaltning äger rätt att besluta om medlemsvärvarkampanjer och reducerade medlemsavgifter i samband med det. notera att styrelsen under 2014 kommer att lansera en möjlighet att visa sitt stöd för föreningen och föreningens arbete för bibliotek utan att formellt vara medlem. Andra föreningar och organisationer har denna typ av konstruktion för att öppna upp sig för intresserade som vill stödja/visa sitt stöd för verksamheten utan att vara medlem. 8

Svensk biblioteksförening Bilaga 5 BUDGET 2015 Föreningens kapital ska användas på ett sådant sätt att det räcker till evig verksamhet. Denna princip är viktig för att trygga föreningens möjligheter att vara en fri och obunden aktör med egen, hållbar och långsiktig finansiering. Föreningen ska inte göra av med mer pengar än man får i avkastning. Principen tillämpas över tid, vilket medger särskilda, enstaka satsningar under år man samlat i ladorna, t ex genom att lägga avkastning utöver placeringspolicyn till kapitalet. Givet detta bedömer styrelsen att budgetramen för 2015 kan uppgå till 18.300.000 kr. Styrelsen föreslår årsmötet besluta: att fastställa budgetramen för 2015 till 18.300.000 kr. att fastställa förslag till budget 2015 i enlighet med styrelsens förslag och därmed anse motionsyrkande 2.2 i bilaga 6 besvarat i enlighet med styrelsens yttrande över motionen. Svensk biblioteksförening Budgetförslag 2015 Utfall Budget Förslag 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter 1 838 1 900 2 000 Försäljning och deltagaravgifter 19 50 50 BBL 703 800 700 Biblioteksdagar och övriga konferenser 1 550 1 400 1 550 Summa verksamhetens intäkter 4 110 4 150 4 300 Verksamhetens kostnader Föreningsverksamhet -1 792-1 950-1 850 Årsmöte, valberedning -311-350 -350 Styrelse, AU och programutskott -1 097-1 100-1 100 Regionföreningar -300-300 -300 Förvaltningskostnader -72-100 -50 Oförutsett -12-100 -50 Verksamhetsresurser -10 355-11 150-11 300 Kanslipersonal -7 199-7 800-8 100 Övriga kanslikostnader -1 528-1 450-1 500 Lokalkostnader -1 472-1 750-1 600 Inventarier och avskrivningar -156-150 -100 Kunskapsutveckling & omvärldsbevakning -7 543-7 350-7 450 Utvecklingsstöd -300-300 -300 Forskningsinitierande stöd -200-200 -200 Biblioteksdagar och övriga konferenser -1 385-1 400-1 400 Kunskapsproduktion och -förmedling -976-750 -750 Branschtidning/BBL -2 851-2 900-3 000 Råd, grupper, nätverk -441-400 -500 Internationellt utbyte -756-700 -700 9

Kommittéer -20-100 0 Resestipendier mm -252-300 -300 Priser och utmärkelser -362-300 -300 Lobbning och opinionsbildning -2 267-2 000-2 000 Information, opinionsbildning, lobbning -1 649-1 600-1 600 Mässor och evenemang -618-400 -400 Summa verksamhetens kostnader -21 957-22 450-22 600 Verksamhetsresultat -17 847-18 300-18 300 Budgetkommentarer Intäkter (+150 tkr) En satsning på medlemsvärvning kommer att genomföras. Detta tillsammans med uppjusteringen av medlemsavgifterna för de institutionella medlemmarna beräknas öka medlemsintäkterna. Annonsintäkterna för BBL beräknas sjunka något med hänsyn tagen till en svårare annonsmarknad. Intäkterna för Biblioteksdagarna jubileumsåret 2015 har beräknats till samma nivå som utfallet 2013. Föreningsverksamhet ( 100 tkr) Budgeten för förvaltningskostnader har krympts med anledning av minskade kostnader i och med att BTJ-affärerna helt avslutats. Budgeten för oförutsett har anpassats efter utfallet 2013. Verksamhetsresurser (+ 150 tkr) Marginella justeringar hänförliga till normala ökningar av lönekostnader, minskade avskrivningar och anpassning av hyreskostnader i förhållande till utfall 2013. Under 2013 utökades kansliet med en tjänst som forsknings- och utvecklingssekreterare. Denne började under sista kvartalet 2013 varför utfallet för året inte avser helårseffekt, vilket förklarar skillnaden i förhållande till 2014 och 2015. Kunskapsutveckling & omvärldsbevakning (+100 tkr) I princip budgeterade på samma nivå som 2014. Kostnaderna för råd, grupper och nätverk har justerats upp med 100 tkr. I och med att ansvaret för den verksamhet kommittéerna tidigare bedrivit överförts till Kungliga biblioteket fasas kostnaderna för deras verksamhet ut ur budget. Lobbning & opinionsbildning (+100 tkr) Oförändrad budget i förhållande till 2014. Under 2014 kommer dessutom ändamålsbestämda medel från bokslutet att kunna användas till förberedelser för föreningens 100-årsjubileum 2015, vilket gör att kostnader för det inte fullt ut belastar 2015 års budget. 10

Svensk biblioteksförening Bilaga 6 Motioner Motion 1: Biblioteksmuseet Lena Lundgren Motionen Biblioteksmuseet i Borås är viktigt för att bevara och levandegöra vår bibliotekshistoria. Biblioteksmuseiföreningen har under 25 år bedrivit en till största delen ideell verksamhet men museets framtid är osäker. Yrkande 1.1: Jag yrkar att årsmötet beslutar att föreningen ska verka för att förutsättningarna för en långsiktig lösning på museets framtida organisation och finansiering utreds Styrelsens yttrande (styrelsens föredragande: Jenny Samuelsson) Styrelsen instämmer i motionärens uppfattning att Biblioteksmuseet i Borås är viktigt och bedriver en angelägen verksamhet och att det är önskvärt att långsiktig lösning på museets framtida organisation och finansiering kommer till stånd. Styrelsen föreslår årsmötet besluta: Att bifalla motionen Motion 2: Vem tar ansvar för barnfrågorna? Eva Fred och Katarina Dorbell Motionen Litteratur, läsning och bibliotek är heta frågor. I nya bibliotekslagen lyfts bibliotekens betydelse för att främja litteraturens ställning och att särskilt ge uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper av besökare. En sådan grupp är barn och ungdomar. Senaste PISA-mätningen är på allas läppar; folk- och skolbibliotekens roll i det läsfrämjande arbetet är oerhört betydelsefullt. Barnkonventionen är ett viktigt styrdokument för barnbiblioteksverksamhet där barnets bästa, i alla beslut som rör dem, skall komma i första hand. Men vem bevakar, ifrågasätter, påminner, bråkar om och driver frågor om barnbiblioteksverksamhet och barnbiblioteksutveckling inom Svensk biblioteksförening? Vi tycker att det har tystnat, generalisttänkandet har befästs, specialistkunskap saknas. Barnfrågorna får inte den plats de enligt styrdokumenten skall ha och förtjänar. Yrkande 2.1: Vi föreslår att ett särskilt styrelseutskott bildas, med specialistkompetens inom området, som bedriver och bereder barnbiblioteksrelaterade frågor. Yrkande 2.2: Vi föreslår att en fast tjänst med fokus på barnbiblioteksverksamhet/utveckling inrättas på kansliet. 11

Styrelsens yttrande (styrelsens föredragande: Torbjörn Nilsson) För styrelsen är barnfrågorna och barnperspektivet i biblioteksdebatten prioriterat. Som framgår av styrelsens årsredovisning har Svensk biblioteksförening haft ett betydande engagemang i frågan under 2013. Barns läsning och användning av bibliotek har varit ett av de starkaste argumenten i arbetet med ny bibliotekslag, litteraturutredningen och läspropositionen. Barn, läsning, bibliotek och barnbibliotekarier har lyfts fram i de 290 kommunala rapporter som sänts ut till landets samtliga kommuner. Frågan har uppmärksammats på Biblioteksdagarna, i Almedalen, på Bok & Bibliotek och genom utdelningar av barnbokspriser. 2013 gavs utvecklingsstöd till Garaget, Malmö för projektet Pappa & jag ett berättandeprojekt för pojkar. Tillsammans med Statens medieråd initierades en konferensserie om bibliotekens betydelse för barns och ungas medie- och informationskunnighet (MIK). För 2014 planeras ytterligare insatser i samarbete med Statens medieråd och Utbildningsradion (UR) för att sätta ytterligare fokus på barn, bibliotek och medie- och informationskunnighet. Svensk biblioteksförening har redan tagit fram ett faktablad om MIK och bibliotek och ett faktablad som sätter fokus på barn, unga och bibliotek med utgångspunkt tagen i bibliotekslagen och det nationella läsmålet. När detta yttrande skrivs planeras också ett FAQ om den nya bibliotekslagen där ett fokus kommer att vara de ökande kraven på biblioteken vad gäller barn och ungdomar. I samarbete med Kulturdepartementet planeras en konferens som ska fokusera på folkbibliotekens förstärkta uppdrag att arbeta särskilt mot barn och ungdomar. Föreningen för också dialog med Kungliga biblioteket i deras uppdrag att följa upp landets biblioteksplaner, som är viktiga dokument för att få barnfrågorna prioriterade i det praktiska biblioteksarbetet. Svensk biblioteksförening kommer också att kostnadsberäkna vilka ekonomiska resurser som behöver skjutas till för att öka personaltätheten och medietillgången i barnbiblioteksverksamheten. De främsta experterna på biblioteksverksamheten är Svensk biblioteksförenings medlemmar. Genom att ta tillvara deras kompetens och engagemang vill styrelsen ge kraft åt föreningens verksamhet. Styrelsens vilja är att expertnätverk för barnbibliotek ska etableras. Expertnätverket blir ett naturligt nav för föreningens barnrelaterade arbete. Det är på detta sätt, inte genom ett utskott i styrelsen, som styrelsen vill organisera arbetet. Styrelsen tror att ett öppet expertnätverk har bättre förutsättningar att fånga upp och samla medlemmar med engagemang och kunskap om barnbiblioteksarbete än ett utskott av styrelseledamöter. Enligt stadgarna, punkt 6.1, är det styrelsen som äger rätt att inom sig utse utskott. I och med det faller motionsyrkandet. När det gäller yrkandet om att en fast tjänst med fokus på barnbiblioteksverksamhet ska inrättas konstaterar styrelsen att den tjänst som samhälls- och utvecklingssekreterare som redan finns på kansliet svarar upp mot det. Tjänsten ansvarar för föreningens verksamhet i förhållande till den kommunalt och regionalt finansierade biblioteksverksamheten. En tyngdpunkt i arbetet kommer att vara folkbiblioteksområdet och ett särskilt fokus ligger på barnperspektivet och de prioriterade gruppernas tillgänglighet till biblioteksverksamhet. Detta som en naturlig följd av att dessa frågor i enlighet med bibliotekslagen är prioriterade för folkbiblioteksverksamheten. Styrelsen ser fram emot att Svensk biblioteksförening har ett gott och konstruktivt samarbete med den regionala biblioteksverksamheten som fått ett förtydligat uppdrag att bistå folkbiblioteken vad gäller verksamhetsutveckling och kvalitet, inte minst vad gäller barnbiblioteksverksamheten. Det är styrelsen som enligt stadgarna (punkt 6.2) har arbetsgivaransvar för anställd personal. Av det följer att det är styrelsen som ansvarar för frågor rörande t ex bemanning och tjänster. Mot bakgrund av detta anser styrelsen att yrkande 2.2 ska anses besvarat. 12

Styrelsen föreslår årsmötet besluta: Att Att anse yrkande 2.1 besvarat. anse yrkande 2.2 besvarat (behandlas under punkt 13 Budget på dagordningen). 13

Svensk biblioteksförening Bilaga 7 Valberedningens förslag, årsmötet 2014 Ordförande - val på 2 år Calle Nathansson VD, Folkets Hus och Parker Nyval Information från valberedningen Valberedningen förordar Calle Nathanson som ny ordförande för Svensk biblioteksförening. Calle Nathanson har en lång erfarenhet av olika slags ledarskap inom områden som är relevanta för föreningen. Sedan ett halvår tillbaka arbetar han som VD för riksorganisationen Folkets Hus och Parker och tidigare har han bland annat varit verksam som kulturdirektör i landstinget i Uppsala län och kulturexpert hos Sveriges Kommuner och Landsting. Calle Nathanson har en omvittnad god samarbetsförmåga och ett brett kontaktnät. Han har deltagit i många nationella kulturpolitiska sammanhang som till exempel i KB:s nationella referensgrupp och i referensgruppen kring regionaliseringen under senaste kulturutredningen. Han har fram till nu suttit som ordförande för Stiftelsen Tensta konsthall och som vice ordförande i jazzklubben Faschings styrelse. Calle Nathanson har en stark övertygelse om bibliotekens roll i samhället idag och i framtiden och då särskilt ur ett demokrati- och bildningsperspektiv med ambitionen att biblioteken ska nå alla. Utifrån sin kommunikativa förmåga, sin breda kompetens och sitt gedigna kontaktnät anser valberedningen att han är väl lämpad som ordförande för Svensk biblioteksförening. Stockholm 2014-02-12 Inger Edebro Sikström, ordförande i valberedningen Sylvia Blomberg, utvecklingsledar,e Länsbiblioteket i Örebro Annelie Janred, bibliotekschef, Biomedicinska biblioteket, Göteborgs universitet Anders Olsson, överbibliotekarie, Riksdagsbiblioteket Anna Swärd Bergström, avdelningschef, Umeå universitetsbibliotek. Ordinarie ledamöter - val på 2 år Cajsa Broström Omval (Invald -10, omvald -12) Bibliotekarie, Eskilstuna stadsbibliotek Anders Söderbäck Omval (Invald 2012) Avdelningschef, Stockholms universitetsbibliotek Maria Jacobsson Omval (Invald 2012) Chef, Bibliotek, bildning och media, Region Skåne 14

Jenny Samuelsson Omval (Invald 2012) Chef, Luleå universitetsbibliotek LRC Barbro Steensby Bolonassos Omval (Invald 2012) Enhetschef, Fisksätra bibliotek, Nacka kommun Kvarstår sedan årsmötet 2013 Ulrika Domellöf Mattsson (Invald -09, omvald -11 & -13) Koordinator, Naturvårdsverkets bibliotek Peter Linde (Invald -11, omvald -13) Bibliotekarie, Blekinge Tekniska Högskola Torbjörn Nilsson (Fyllnadsval -12, omvald -13) Chef, Malmö stadsbibliotek Cecilia Gärdén (Invald 2013) Universitetslektor, Bibliotekshögskolan i Borås Nicholas Haldosen (Invald 2013) Bibliotekarie, Nora bibliotek Avgår ur styrelsen: Inga Lundén Styrelsearvoden: Valberedningen föreslår följande arvoden: Ordförande: 15.000 kr/mån 1:e och 2:e vice ordförande: 8.200 kr/mån Ledamot: 1.000 kronor för deltagande i ett helt möte, 500 kronor i ett halvt möte. Auktoriserade revisorer Jonas Grahn, ordinarie Bengt Doyle, suppleant Lekmannarevisorer Ragnar Helin, ordinarie Åsa Olsson, suppleant Omval Omval Omval Omval Valberedningens ledamöter har varit: Inger Edebro Sikström, ordförande Sylvia Blomberg, utvecklingsledare, Länsbiblioteket i Örebro Annelie Janred, bibliotekschef, Biomedicinska biblioteket, Göteborgs universitet Anders Olsson, överbibliotekarie, Riksdagsbiblioteket, Anna Swärd-Bergström, avdelningschef, Umeå universitetsbibliotek Samtliga står till förfogande för omval till valberedningen om årsmötet så önskar. 15