KUBA fattigt men vackert Många reser till Kuba bara för att uppleva mängden av amerikanska 50-talsbilar. De finns och används dagligen även i den minsta lilla landsby. Vagnparken speglar naturligtvis levnadsstandarden. av Lars Erik Gewalli Kuba har ofta varit förstasidesstoff inte minst under Kubakrisen, och den senaste tiden har diktatorn Fidel Castros vacklande hälsa föranlett uppmärksamhet och spekulationer i media om landets framtid. Fattigdomen är stor på Kuba men den ökande turismen bättrar på finanserna i betydande utsträckning för här ju så vackert! Här ger vi dig en översiktlig inblick i Kubas historia, geografi och filateli. K uba har varit bebott i flera tusen år. År 1492 då Taino-indianerna bodde på ön, gjordes en upptäckt som kom att betyda början till slutet för dem. Det var nämligen då som den felnavigerande Christofer Columbus för första gången blev sedd på ön. Spanjorena besatte ön, odlade sockerrör och började utvinna mineraler. Indianerna som blev satta till hårt arbete på plantager och gruvor, drabbades av sjukdomar och andra fysiska påfrestningar. Mindre än ett århundrade senare var de i stort sett utrotade. Det som återstod av indianernas kultur och som fortfarande finns kvar, är kunskapen att odla tobak och rulla cigarrer. För att få arbetskraft började spanjorerna istället importera slavar i stora mängder från Afrika. Det betydde att ekonomin kunde utvecklas och Kuba kunde bli en ledande sockerproducent. Betydelsen av sockret har numera minskat men 4 NORDISK FILATELI Februari 2007
är fortfarande en stor inkomstkälla. Det känns därför ganska konstigt att få portionsförpackat socker från Italien tillsammans med kaffet på turisthotellen. Under 1800-talet växte självständighetstankarna fram och det resulterade snart i inbördeskrig. Den mest framträdande personen i denna kamp var diktaren José Martí. Han dog under stridigheterna och fick alltså inte uppleva Spaniens nederlag 1898. José Martí är fortfarande en stor hjälte på Kuba. Om han inte står staty så finns nog hans byst i stort sett i alla samhällen i landet. Desutom har alla städer med självaktning ett torg som heter Plaza José Martí. Amerikansk administration Att Spanien lämnade Kuba betydde inte att man blev självständigt. Sockeret var viktigt för USA som hade hjälpt kubanerna i frihetskampen. Resultatet blev ett amerikanskt militärstyre. Men redan 1902 lyckades Kuba bli en självständig republik. Det skedde dock inte utan villkor. USA krävde att få långtidshyra en militärbas i Guantánamo i östra delen av landet. Det var något som kubanerna menade att de blev tvingade till, men som USA anser vara en frivillig överenskommelse. Och det som händer där just nu är ju något som i allra högsta grad är en del av världspolitiken. Självständighet och kommunism Den amerikanska ekonomiska dominansen i landet fortsatte under första halvan av 1900- talet. Korruptionen bredde ut sig och diktaturen förstärktes efter att Fulgencio Batista genom en militärkupp kom till makten. På 1950-talet var inbördeskriget i full gång. Fidel Castro dök upp på sce- En vacker strand vid Grisbukten där USA företog en misslyckad invasion 1961. nen och blev senare satt i fängelse. Härefter kom han tillsammans med Che Guevara att leda upproret från Mexiko. Just i december 2006 firades 50-årsjubileet av deras landstigning på Kuba för deras fortsatta kamp. När Castro kom till makten 1959 började han omedelbart att omvandla ekonomin i kommunistisk stil. Det ledde till att USA gjorde allt för att göra livet surt för honom. En amerikanskledd landstigning i den berömda Grisbukten misslyckades, vilket gav Castro en enorm propagandaframgång. Men Castro spände bågen för högt. När man med sovjetisk hjälp försökte installera atomvapen på Kuba sade amerikanerna definitivt stopp. Det var de dagarna 1962 då man fruktade ett tredje världskrig det som senare fick beteckningen Kubakrisen. Kuba fortfarande fattigt Ända sedan den tiden har USA
Fiskare i hamnen i Havanna (foto Annegrete Wulff). upprätthållit en blockad gentemot Kuba. Trots detta kunde man få igång en fruktbar utveckling av ekonomin. Till stor del genom att Sovjetunionen köpte upp stora mängder av sockerproduktionen. Efter Berlinmurens fall har Kuba fått klara sig mer på egen hand vilket lett till stora ekonomiska problem. Fattigdomen är fortfarande mycket utbredd. Lantbruket som sysselsätter största delen av befolkningen, drivs bortsett från sockerodlingen oftast på en mycket primitiv nivå. Oxar används i stor omfattning som dragdjur och självhushållning är vanlig. Den viktigaste inkomstkällan för landet är numera turismen. På väl avgränsade områden försöker man slussa in charterturister, som bortsett från organiserade bussutflykter ofta bara upplever lyxhotellen och dess för medelkubanen ofattbara överdåd. Turismen som alltså är livsnödvändig, har tyvärr skapat problem genom att städpersonal på turisthotellen bara genom drickspengar får skyhögt mer betalt än högkvalificerade personer med lång utbildning i andra sektorer. Något som knappast kan fortsätta. Hästskjuts på motorväg! Man har ett förvånansvärt utbrett nät av asfalterade vägar. Fordonsparken och transportsystemet skiljer sig däremot mycket jämfört med andra länder. Lokaltransporter sker med Frimärksperioder häst och vagn. Men även på motorvägarna ser man cyklister och hästskjutsar tillsammans med mändger av liftare. Liftningen är för övrigt väl organiserad. Uniformerad personal sköter liftarköer vid strategiska platser. Lastbilar fyller flaken med personer som skall resa kortare eller längre sträckor. För utlänningar som hyrt bil är det också värdefullt att kunna ta upp liftare. Hur skall man annars kunna hitta rätt väg? De få vägskyltar som finns ger inte mycket vägledning, och kartor till GPS:en finns inte. Så även om man inte kan spanska får man försöka uttala namnet på den stad man vill till. År Adminstration Valörbeteckning Ca. antal ordinarie frimärken 1855 1897 Spansk koloni 1855: Reales Plata fuerte 150 1866: Centimos 1881: 100 Millesimas = 100 Centavos = 1 Peso 1898 1901 Amerikansk administration 100 Cent = 1 US Dollar 11 1902 1958 Oberoende republik 100 Centavos = 1 Peso 600 1959 Den revolutionära tiden 100 Centavos = 1 Peso 5 000 forts sid 8. 6 NORDISK FILATELI Februari 2007
Grito de Yara början på frihetskriget mot Spanien 1868 (1956) Calixto Garcia, en av hjältarna från kampen mot spanjorerna (1910) Det första märket med frihetshjälten och poeten José Martí (1917) Flygpostmärke. Övertryck på märke från 25-årsjubileet av självständigheten (1930) Det första frimärket som hyllar revolutionen (1959) Camilo Cienfuegos var en av de stora revolutionärna ledarna. Han omkom i en flygolycka 1959 (1960) Jordbruksreformen den kanske största förändringen i det kubanska samhället (1960) Che Guevara är flitigt förekommande på frimärken (1983) 20-årsminnet av den heroiska guerillastriden där frimärket från 100-årsjubileet av självständighetskampens begynnelse är inflikat (1987) Socker, kubansk rom och kaffe är viktiga exportprodukter (1982) På de Panamerikanska spelen 1991 tog Kuba fler medaljer än USA (1991) Endemisk ödla finns bara på Kuba (1994) På det legendariska hotell Inglaterra i Havanna samlas charterturister för att nostalgiskt återkalla gamla tiders atmosfär (2005) Magra och eländiga herrelösa katter och hundar finns det gott om på Kuba och inte mycket mat blir det över till dem (2005) Ännu en hyllning till frihetshjälten José Martí (2006) NORDISK FILATELI Februari 2007 7
Att rulla tobak kräver mycken träning om det skall bli cigarrer av hög kvalitet. Om liftaren ser nöjd ut är det bara att hoppas att vi skall samma väg. Sedan får man säkert höra ett rop från baksätet om man kör i fel riktning. Framstående idrottsmän Kuba anses kanske inte som någon stor idrottsnation. Det är nog ändå ett av de mest dominerande länderna i Latinamerika. Baseboll är en nationalsport där man är mycket framstående. Bland världsstjärnor som tagit olympiska guldmedaljer märks Alberto Juantorena (400 och 800 meter), Javier Sotomayor (höjdhopp) och Teofilo Stevenson (boxning). I propagandasyfte ansökte Castro för några år sedan till och med om att avhålla de olympiska spelen på Kuba. Naturligtvis en orealistisk tanke med Salsamusiken hörs varje kväll från smågatorna i Havanna. hänsyn till infrastrukturen i landet. Folkligt stöd? Regimen har kritiserats för sin hårdhänta attityd gentemot oliktänkande. Trots att kubanernas levnadsvillkor också är ganska ringa, verkar det som om regimen med Castro har ett visst folkligt stöd i landet. Man är stolt över att ha kunnat klara sig från den mäktiga ekonomiska och militära grannen i norr, som i regimens ögon gjort allt för att hindra landets utveckling. Skillnaden gentemot det forna Östeuropa är markant. Där kunde man aldrig spåra någon större sympati för regimen bland befolkningen. Framtiden på Kuba är naturligtvis ett stort frågetecken. Alla undrar vad som kommer att hända när eran Castro är slut. På vilket sätt kommer då alla ekonomiskt starka exilkubaner i Florida att göra sig hörda? Post och frimärken En organiserad postservice infördes på Kuba 1755. Men den var varken snabb eller högfrekvent. En gång i månaden avgick posten från Havanna i väster till Santiago i öster. En sträcka på nästan 90 mil. Innan frimärken infördes på Kuba fick man som i andra länder gå till postkontoret med sina brev. Om man inte betalade portot fick mottagaren göra det. Santos i sin lilla frimärksaffär på gågatan i Cienfuegos. Arkaderna skyddar mot sol. Frimärken infördes 1855. En del var gemensamma med den närbelägna och då också spanska kolonin Puerto Rico. Märkena var först utan landsbeteckning, men den angavs med Ultramar ( på andra sidan haven ) från 1868. Samutgåvorna med Puerto Rico upphörde 1877 då Kuba fick frimärken med beteckningen Cuba. Under den fyra år långa amerikanska ockupationen användes bland annat amerikanska frimärken med påtryck Cuba. Även efter självständigheten trycktes de kubanska frimärkena i USA. En lustig sak hände när Havannatidningen El Figaro utlyste en vykortstävling 1902. Den blev så populär att 1-centsfrimärket tog slut. Man hade inte tid att beställa fler från USA, så postmästaren beslutade på egen hand att övertycka 3-centsmärket till 1 cent. Då allting skulle ske snabbt resulterade detta i en mängd misstag och intressanta feltryck. Under denna republikanska period utkom många minnesmärken som återspeglar viktiga händelser i den kubanska historien. Under de senaste 50 åren har utgivningstakten liksom i de flesta andra länder ökat kraftigt. Det revolutionära har naturligtvis också tillkommit som motiv i frimärksutgivningen. En intressant iakttagelse är att diktaren José Martí har hyllats under hela perioden sedan sin död för över 100 år sedan. 8 NORDISK FILATELI Februari 2007