Daglig verksamhet, LSS

Daglig verksamhet, LSS TERAPI LUFFA MASSAGE BAKA DAGCENTER KLOCKAN DATOR PENGAR MUSIK Länsstyrelserna i Blekinge län Kalmar län Kronobergs län Skåne län

Daglig verksamhet, LSS ISSN 1103-8209, meddelande 1999:26 Text: Barbro Aronzon Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt i 75 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Förord Länsstyrelserna i sydlänen har som ett led i sitt uppdrag som regionala tillsynsmyndigheter över socialtjänsten granskat den dagliga verksamheten enligt 9.10 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Tillsynen har dels resulterat i separata beslut riktade till de granskade kommunerna i varje län samt dels i en gemensam sydlänsrapport med synpunkter och kommentarer om den dagliga verksamheten i de aktuella kommunerna. Vid tillsynen har länsstyrelserna använt sig av katalogen Mål, mått och metoder framtagen av Socialstyrelsens och länsstyrelsernas utvecklingsgrupp (SLUG). Det är länsstyrelsernas förhoppning att rapporten skall kunna vara ett stöd för de dagliga verksamheterna i deras arbete med att utveckla och förbättra kvalité och innehåll. Länsstyrelserna vill tacka personal och brukare som på olika sätt bidragit till denna rapport. November 1999 Katrin Söderström Blekinge län Anita Melin Kalmar län Barbro Aronzon Kronobergs län Kerstin Jonsson Eva Wallengren Skåne län 1

Innehållsförteckning Förord 1 Sydlänens synpunkter och slutsatser om den dagliga verksamheten 3 Länsstyrelsernas tillsynsansvar 3 Bakgrund och syfte 3 Metod 3 Redovisning av länsstyrelsernas tillsyn 4 Mål 4 Främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället 5 Inflytande och självbestämmande 6 Samordning av insatserna 6 Stärka förmågan till ett självständigt liv 7 Formerna för daglig verksamhet 8 Kompetens, utbildning, fortbildning, handledning och arbetsledning 9 Dokumentation 10 Utveckling 11 Daglig verksamhet enligt LSS i Kronobergs län 13 Redovisning av enkätsvar 13 Platsantal, olika former av daglig verksamhet och beslut enligt LSS 13 Innehåll i verksamheten och särskild anpassad verksamhet 15 Enskildas möjlighet att påverka sin verksamhet 19 Personal 19 Utveckling av verksamheten efter kommunaliseringen 21 Länsstyrelsens bedömning 21 Sid 2

Sydlänens synpunkter och slutsatser om den dagliga verksamheten Länsstyrelsernas tillsynsansvar Länsstyrelsen är regional tillsynsmyndighet för socialtjänsten i länets kommuner. I detta uppdrag ingår bland annat att följa hur de nationella målen förverkligas inom det sociala området. Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, skall Länsstyrelsen utöva tillsyn över verksamhet enligt denna lag. Länsstyrelsen skall också inom länet informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör verksamheten, ge kommunerna råd i deras verksamhet samt främja samverkan i planering mellan kommunerna, landstingen och andra samhällsorgan. Bakgrund och syfte Syftet med den aktuella tillsynen är att få en bild av kvalitet och innehåll i den dagliga verksamheten. Den enskilde brukarens rättssäkerhet, inflytande, möjlighet till personlig utveckling och delaktighet i samhället har granskats utifrån målsättningen att den enskilde, som omfattas av LSS, skall erbjudas goda levnadsvillkor. Metod Insamling och analys av materialet har gjorts utifrån de Mål, Mått och Metoder, som Socialstyrelsens och länsstyrelsernas utvecklingsgrupp, SLUG, tagit fram för att tjäna som underlag för länsstyrelsernas tillsyn inom socialtjänsten. Tre olika metoder har använts för insamling av data. Dels har en enkätundersökning gjorts i två kommuner i varje län, dels har brukare, personal och arbetsledning intervjuats. Dessutom har 3

besök gjorts i den dagliga verksamheten för observation av lokaler m.m. Länsstyrelsens bedömning av den dagliga verksamhetens kvalité har gjorts utifrån regeringens prop. 1992/93:159, Stöd och service till vissa funktionshindrade. Redovisning av länsstyrelsernas tillsyn I undersökningen har Karlskrona och Sölvesborg (Blekinge län), Mörbylånga och Västervik (Kalmar län), Växjö och Älmhult (Kronobergs län) samt Malmö och Osby (Skåne län) deltagit. Mål 9 punkt 10 LSS Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig är en av insatserna för särskilt stöd och särskild service. I insatsen ingår också omvårdnad. Den dagliga verksamheten måste anpassas efter individuella önskemål och behov och den skall erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter hans önskemål. (Prop. 1992/93:159) Innehållet i verksamheten skall vara inriktat på att uppfylla de övergripande målen i LSS. Målen för verksamheten måste formuleras på olika nivåer, ju närmare individen, desto konkretare. Den enskildes resurser, intressen och behov skall ligga till grund för den individuella målsättningen, som i sin tur bestämmer innehållet i verksamheten och det arbetssätt som tilllämpas. I Skåne län har båda kommunerna politiskt antagna mål för daglig verksamhet samt mål utarbetade i verksamheten. Även i Blekinge län, Karlskrona kommun, finns politiskt antagna mål för daglig verksamhet. I Kalmar och Kronobergs läns kommuner finns ej särskilda mål antagna av politisk nämnd, däremot har varje verksamhet egna utarbetade mål. Länsstyrelserna anser att övergripande mål för daglig verksamhet enligt LSS bör fastställas på politisk nivå. Därutöver bör varje enhet utarbeta konkreta mål för sin verksamhet. 4

Främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället 5 LSS Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 LSS. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Det övergripande målet för verksamheten är att människor med omfattande funktionshinder skall kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt och i gemenskap med andra människor. Insatserna skall vara så utformade att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv och att delta aktivt i samhällslivet. Detta grundar sig på de bärande principerna i svensk handikappolitik, dvs tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet. För att nå dessa mål är det viktigt att den enskilde själv har möjlighet att välja sin sysselsättning. Detta gäller även de personer som inte kan kommunicera på vanligt sätt. Val av aktivitet styrs vanligen av de traditionella könsroller, som präglar arbetslivet utanför dagcentra. I grupper, som sysslar med vävning, caféverksamhet, bakning och matlagning är de manliga brukarna sällsynta, medan förhållandet är det omvända i grupper, som sysslar med verkstadsarbete, arbete i trädgårdsmästeri o.dyl. Val av deltidsarbete styrs däremot snarare av hög ålder än av könstillhörighet inom den undersökta verksamheten. Den dagliga verksamheten har utvecklats mot verksamhet i mindre grupper och större integrering i samhället. Små utflyttade verksamheter får oftast en bättre kontakt med grannar och småföretag. Detta ökar självfallet delaktigheten i samhället. Möjligheten till individintegrering varierar mellan kommunerna bl a beroende på situationen på den lokala arbetsmarknaden. Länsstyrelserna anser att en målsättning för framtiden bör vara att öka antalet personer som får sin verksamhet på ordinarie arbetsplatser i kommunen. Ett framtida mål för vissa av dem kan vara att få en anställning med lönebidrag. Kommunerna bör ytterligare öka sin samverkan med arbetsmarknadsmyndigheterna för att underlätta för funktionshindrade på arbetsmarknaden. Länsstyrelserna anser att det är positivt att dagverksamheten genom sin ändrade inriktning har ökat möjligheten till delaktighet i samhället. 5

Inflytande och självbestämmande 6 LSS Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. En utveckling har under senare år skett mot en större individualisering. Individens behov och önskningar styr nu mer utformningen av verksamheten. Genom det varierade utbudet av verksamhet finns i dag större möjlighet för brukarna att själva välja sysselsättning. En individuell planering ger en möjlighet för den enskilde att själv eller genom sin företrädare påverka innehållet i verksamheten. Det är också av stor vikt att brukaren känner till vem man vänder sig till om man vill klaga på något och att rutiner finns för hur man hanterar klagomål. Det är också angeläget att en ständigt återkommande diskussion förs i personalgruppen om hur personalen kan förhindra att den enskildes integritet kränks. Länsstyrelserna anser att man i den dagliga verksamheten tar stor hänsyn till individuella önskemål. Detta gäller dock inte i samma utsträckning för personer med grav utvecklingsstörning, svåra rörelsehinder och autism. Diskussioner bör regelbundet föras i personalgruppen och med den enskilde brukaren om hur inflytande och självbestämmande kan ökas. Länsstyrelserna ser med stor tillfredsställelse en utveckling mot allt fler s.k. brukarråd. Förekomsten av dessa innebär en stor förändring i brukarnas syn på sin egen identitet och status. Personal uppfattades tidigare som ouppnåeliga förebilder. Att i stället identifiera sig med och acceptera andra brukare som förebilder, att vara en del av en grupp med gemensamma intressen och att tillmäta de egna åsikterna status är ett stort steg mot ett positivt handikappmedvetande. Länsstyrelserna anser också att det är av stor vikt att en planering sker tillsammans med brukaren och dennes företrädare. I en företrädares ansvar ingår oftast både att bevaka den enskildes rätt och att sörja för hans person. Detta är områden som berörs vid en individuell planering. Samordning av insatserna 7 LSS Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. Insatserna skall vara samordnade och inte isolerade från varandra. Verksamheten skall bedrivas i samarbete med andra 6

berörda samhällsorgan och myndigheter. Vid intervjuer har det tydligt framkommit att samarbete förekommer med bl a boendepersonal men även med andra samhällsorgan. Individuell plan enligt 10 LSS syftar just till att en samverkan skall ske mellan olika myndigheter som är inblandade i den enskildes liv, t ex kommun, landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling. Tyvärr är det fortfarande ovanligt att den enskilde begär att få sin egen individuella plan. Individuell planering inom dagverksamhetens ram förekommer i alla kommuner, men individuell plan enligt 10 LSS är inte lika vanligt. Det är viktigt att den enskilde och dennes företrädare får möjlighet att delta vid uppföljning och utvärdering av planering inom daglig verksamhet. I Osby kommun i Skåne och i Karlskrona och Sölvesborgs kommuner i Blekinge, erbjuds alla att få en individuell plan enligt 10 LSS. Sölvesborgs kommun informerar skriftligt alla brukare och deras företrädare om vad en individuell plan skall innehålla och vad den syftar till. Även i övriga kommuner pågår arbete med att upprätta individuella planer. Länsstyrelserna bedömer att det krävs, att kommunerna återkommande informerar brukarna, deras anhöriga och företrädare om vad en individuell plan innebär, och att planen är till för att dokumentera den enskildes behov och ej en arbetsplan - habiliteringsplan för personalen. Stärka förmågan till ett självständigt liv 7 LSS Insatserna skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Målet för all verksamhet enligt LSS är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Det är därför viktigt att den dagliga verksamheten syftar till att stärka den enskildes förmåga att bli så självständig som möjligt. Det kan ske på många olika sätt. Genom den individuella planeringen kan varje brukare få träna på saker som man vill lära sig. I den dagliga verksamheten kan t ex ingå bussträning, fritidsträning och träning för att klara ett självständigare boende. Det är också viktigt att man har möjlighet att få pröva på att arbeta på andra arbetsplatser. I viss mån finns den möjligheten inom samtliga undersökta kommuner. Det varierar dock mellan olika arbetsplatser, mycket beroende på personalens engagemang och intresse att tillsammans med den enskilde hitta annan lämplig sysselsätt- 7

ning. Enligt förarbetena till LSS bör alla insatser ha en aktiverande prägel med yttersta syfte att även den som har omfattande funktionshinder i största möjliga utsträckning skall kunna bo självständigt och arbeta som andra. Länsstyrelserna anser att det är angeläget att brukarna erbjuds möjlighet att pröva på olika verksamheter för att härigenom kunna öka sina möjligheter till självständigt liv. Formerna för daglig verksamhet Av förarbetena till LSS framgår att vid utformningen av verksamheten måste bestämmelserna i 7 LSS, om hänsyn till individuella behov, beaktas. Hänsyn skall också tas till personernas funktionshinder. Dagverksamheten skall erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter hans önskemål. Formerna för daglig verksamhet varierar mycket. Tidigare bedrevs daglig verksamhet huvudsakligen i ett dagcenterhus, där ett stort antal personer hade varierande sysselsättning. I takt med att vårdhem och andra institutioner avvecklades och ersattes av gruppbostäder skedde även en utflyttning från dagcentren till mindre arbetsplatser. I dag karakteriseras den dagliga verksamheten av ett flertal mindre grupper som finns lokalmässigt integrerade i samhället. Denna förändring har varit inriktad på att skapa en verksamhet som är bättre anpassad till individuella behov. Flera brukare har också fått möjlighet att vara individuellt integrerade på olika arbetsplatser. Innehållet i verksamheten skiljer sig från arbetsplats till arbetsplats. Det kan vara konstnärlig verksamhet i form av vävning, tryck på tyg mm. Caféverksamhet där både bakning och servering ingår är något som finns på ett flertal platser. Det kan också förekomma vissa legoarbeten som sortering och förpackning för dem som finner en trygghet i att arbeta med detta. Gravt utvecklingsstörda personer erbjuds sinnesstimulering i olika former. Personer med autism och autismliknande tillstånd bildar ofta egna grupper där en särskild pedagogik kallad Teacchmetoden användes. Länsstyrelserna bedömer att den dagliga verksamheten har utvecklats positivt under de senaste åren. Verksamheten bygger oftast på individens egna önskemål och möjligheter. Utflyttning till små grupper och individintegrering på olika arbetsplatser har stärkt den enskildes självkänsla och hans delaktighet i samhället. Länsstyrelserna vill dock påpeka att det kan finnas risk för segregering inom brukargruppen. Lindrigt och måttligt utvecklingsstörda personer utan rörelsehinder kan lättare erbjudas utflyttad verksamhet och individintegrering på ordinarie arbets- 8

platser. De mycket personalkrävande gravt utvecklingsstörda personerna med svårare handikapp och behov av handikappanpassade lokaler har dock också behov av utflyttad verksamhet. Dessa brukare har särskilt stort behov av att vara i en liten grupp och att möta ett begränsat antal personal och kamrater, som de kan lära sig känna igen och bli förstådda av. Omvårdnad, sinnesträning och kommunikationsträning är viktiga ingredienser i deras dagliga verksamhet. En individuellt anpassad sådan av god kvalité förutsätter välutbildad och lyhörd personal med stor empati och engagemang. Den gynnas också av närhet till mindre funktionshindrade brukare, som man kan imitera och lära sig av eller bara bli accepterad och ompysslad av. Personalens behov av handledning och fortbildning måste tillgodoses kontinuerligt för att man skall kunna arbeta metodiskt utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Detta är en förutsättning för att man skall kunna se resultat av sitt arbete och uppleva det som meningsfullt. En segregerad daglig verksamhet för denna grupp, där personalen inte får sina behov av fortbildning och handledning tillgodosedda kan vara en grogrund för dåligt bemötande och övergrepp. Kompetens, utbildning, fortbildning, handledning och arbetsledning 6 LSS För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Av förarbetena till lagen framgår att detta innebär att personalen skall ha den utbildning och erfarenhet som kan krävas för varje specifik uppgift. Det ankommer på huvudmännen att organisera verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Vid nyrekrytering av chefer för verksamheten rekryteras i dag personer med högskoleutbildning med beteendevetenskaplig inriktning. När det gäller övrig personal krävs adekvat utbildning. Tyngdpunkten ligger fortfarande på personal med gymnasial vårdutbildning. Numera söker man även personer med annan utbildning t ex förskollärare, fritidspedagoger, arbetsterapeuter, terapibiträden, skötare. Huvuddelen av personalen i samtliga fyra län har adekvat utbildning. Länsstyrelserna ser positivt på att olika yrkeskategorier efterfrågas inom dagverksamheten. Personalens olika kunskaper och erfarenheter kan stimulera till en positiv utveckling av verksamheten. 9

Viss fortbildning ges till personalen. Ett större utbud av fortbildning krävs dock t ex utbildning om olika funktionsnedsättningar, om kommunikation i olika former samt om ny metodik och förändringsarbete. Det är också viktigt att diskussioner om integritet, bemötande, förhållningssätt och egna attityder regelbundet förs i personalgruppen. Behovet av fortbildning bör uppmärksammas och planering bör ske fortlöpande utifrån personalens och verksamhetens behov. Utbildningsplan bör upprättas för varje personals särskilda utvecklingsbehov. Extern handledning ges i vissa kommuner främst till personal som arbetar med personer med autism och Aspbergers syndrom samt gravt utvecklingsstörda personer. Personalens behov av pedagogisk ledning och handledning i arbetet med personer med komplicerade funktionsnedsättningar måste dock få ökad uppmärksamhet. I daglig verksamhet kommer brukare och personal fysiskt och psykiskt nära varandra och personalen behöver den avlastning som handledning kan ge. I vissa fall kan det här krävas att handledaren har ingående erfarenhet och kunskap om funktionsnedsättning. Länsstyrelserna bedömer att personalens behov av fortbildning och regelbunden extern handledning inte tillgodoses i den utsträckning som behövs. Detta är viktiga instrument för att personalen ska kunna utveckla sitt arbete. Organisation av arbetsledningen inom daglig verksamhet varierar mycket i de olika kommunerna. En tendens i vissa län är att arbetsledarna får allt fler verksamheter och brukare att ansvara för. Den dagliga verksamheten är numera oftast uppdelad på ett flertal mindre grupper, lokalintegrerade i samhället. En viktig roll för en chef är att leda och planera arbetet. För att behålla och utveckla ett varierat innehåll i verksamheten krävs att personalen har en tät kontakt med och ett gott stöd av sin chef. Personalens bemötande och attityd mot funktionshindrade är något som har diskuterats mycket på senare tid. En chef, som inte bara är administratör utan också finns närvarande på arbetsplatsen, har större möjlighet att påverka sin personal att uppträda med respekt och hänsyn mot brukarna. Chefen bör även ha god kännedom och kunskap om brukarnas behov och möjlighet till utveckling. Länsstyrelserna vill understryka vikten av att chefer/arbetsledare har ett ansvarsområde som möjliggör detta arbetssätt. Dokumentation Daglig verksamhet är en insats enligt 9.10 LSS. Handläggning av ärenden enligt LSS innebär myndighetsutövning mot enskild. Förvaltningslagens regler om ansökan, utredning, 10

kommunicering, beslutsfattande mm skall följas, liksom reglerna i sekretesslagen. Krav på dokumentation finns inte i LSS. Länsstyrelserna bedömer dock att 51 och 52 socialtjänstlagen (SoL) kan vara tillämpliga även i denna verksamhet, i avvaktan på att regler om dokumentation införs i LSS. Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att den som är obehörig inte får tillgång till dem. (51 ) Dokumentation skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. (52 ). Enligt Socialstyrelsens allmänna råd 1994:1 LSS skall viss basdokumentation finnas tillgänglig för personalen på varje enskild arbetsplats. Föreståndaren skall leda verksamheten och föra de anteckningar som behövs om dem som får insatser enligt LSS. Det är också föreståndarens ansvar att bedöma hur mycket dokumentation som behöver finnas på arbetsplatsen. Tillfälliga minnesanteckningar bör förstöras. Lokala regler måste antas av ansvarig nämnd. Länsstyrelserna vill poängtera vikten av att adekvat dokumentation förs inom den dagliga verksamheten och att de brister som finns rättas till. Dokumentationen skall förvaras så att obehöriga ej kan ta del av den. Nödvändig dokumentation skall finnas tillgänglig på samtliga arbetsplatser. Länsstyrelserna anser att det skall finnas politiskt antagna riktlinjer för dokumentation och förvaring av akter. Detta finns enbart i tre av de åtta granskade kommunerna, Karlskrona, Sölvesborg och Västervik. Utveckling En fortsatt utveckling av innehållet i verksamheten bör ske. Det är viktigt att personer, som inte har ett aktivt språk, får möjlighet att på olika sätt uttrycka sina önskemål. Detta kan ske genom att företrädare och personal försöker att tolka hur personerna reagerar i olika situationer och genom att använda symboler, pictogram och andra hjälpmedel. Länsstyrelserna anser att gravt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade och svårt autistiska personer har samma rätt att få sina behov av daglig verksamhet tillgodosedda fullt ut som personer, som ej har lika stort behov av stöd och hjälp. 11

Nyskadade, d.v.s. personer som erhållit ett begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder tillhörande personkrets 1.2 i LSS är inte så många i varje kommun. Det är dock av stor vikt att dessa personer får en individuellt anpassad verksamhet. Stor hänsyn bör tas till deras bakgrund och tidigare liv, som oftast skiljer sig mycket från den bakgrund utvecklingsstörda personer har. I Malmö finns en väl utvecklad daglig verksamhet för denna grupp. Personer med autistiska drag, exempelvis Aspbergers syndrom har också rätt till daglig verksamhet enligt LSS. I några kommuner har denna grupp ökat markant. Länsstyrelserna anser att en utveckling av den dagliga verksamheten för båda dessa grupper är mycket angelägen. 12

Daglig verksamhet enligt LSS i Kronobergs län I samverkan med sydlänen har tillsyn skett av daglig verksamhet enligt LSS i två kommuner i länet, Växjö och Älmhult. Särskilda beslut finns från dessa kommuner. Förutom tillsynen i de två kommunerna begärdes även in uppgifter från samtliga kommuner i länet. Nedan följer en sammanställning av den dagliga verksamheten i länets kommuner som grundar sig på inkomna enkätsvar. Redovisning av enkätsvar Platsantal, olika former av daglig verksamhet och beslut enligt LSS ALVESTA I kommunen finns ett basdagcenter där 26 personer har sin dagliga verksamhet. En utflyttad grupp med 6 personer finns i privat verksamhet. Individuellt integrerade är 5 personer. Behovet av platser är f n tillgodosett. Alla personer verksamma inom daglig verksamhet har beslut enligt 9.10 LSS. Inga avslag på ansökan om verksamhet har givits under 1997-1998. LESSEBO Dagverksamheten i Lessebo är under uppbyggnad. F n finns fem budgeterade platser. Ytterligare tre personer har behov av verksamhet. Dessa har i dag verksamhet i annan kommun eller är individuellt integrerade i privat regi. Alla personer verksamma inom daglig verksamhet har beslut enligt 9.10 LSS. Ingen person har fått avslag på daglig verksamhet under 1997 och 1998. LJUNGBY 92 personer har daglig verksamhet i kommunen. Behovet av platser är härigenom för närvarande tillgodosett. 13

Samtliga personer har beslut enligt 9.10 LSS. En person har fått avslag på ansökan om verksamhet under de senaste två åren. De flesta brukarna arbetar i någon av de sex olika verksamhetsinriktningar som finns i kommunen. Dessutom finns fyra utflyttade grupper inom offentlig verksamhet och en grupp inom privat verksamhet. Omfattningen av den utflyttade verksamheten varierar från två timmar/vecka till heltid. MARKARYD 15 personer har daglig verksamhet i kommunen med beslut enligt LSS eller tidigare omsorgslag. Inget avslag har givits under de senaste två åren. En person är individuellt integrerad i samhället och fem personer har verksamhet en dag/vecka utanför dagcentret i egen regi. Två personer har verksamhet en dag/vecka i offentlig verksamhet. TINGSRYD I kommunen finns 50 platser inom daglig verksamhet. Dessa platser tillgodoser det nuvarande behovet. Samtliga personer har beslut enligt 9.10 LSS eller enligt omsorgslagen utom en person där utredning pågår. Ingen person har fått avslag på ansökan om verksamhet under de två senaste åren. 43 personer har verksamhet på fyra olika platser. 29 av dem arbetar heltid och 14 deltid. Sju personer är individuellt integrerade i annan verksamhet. UPPVIDINGE 33 personer har daglig verksamhet i kommunen. Det budgeterade antalet platser är 35. Samtliga har beslut enligt 9.10 LSS. Ingen person som ansökt om verksamhet har fått avslag de senaste två åren. VÄXJÖ I kommunen finns drygt 200 personer i daglig verksamhet. Behov finns av ytterligare några platser. Samtliga personer har beslut enligt 9.10 LSS. Verksamheten bedrivs på elva olika platser. Två utflyttade grupper med sammanlagt 18 personer finns i offentlig verksamhet och en utflyttad grupp med 8 personer i privat verksamhet. 15 personer är individuellt integrerade. ÄLMHULT 14

I kommunen finns 15 personer i daglig verksamhet. För närvarande finns ej behov av ytterligare platser. Samtliga personer har beslut enligt 9.10 LSS. Dagverksamhet finns på två platser i kommunen. En utflyttad grupp med två personer finns i offentlig verksamhet och två personer är integrerade i privat verksamhet. Innehåll i verksamheten och särskild anpassad verksamhet ALVESTA Innehåll i verksamheten: * Paketeringsarbete och prismärkning * Kommunikation, tecken, data * Sinnesstimulering (vattensäng, bollbad, bubbelpool, musik, rytmik, sinnesrum) * Träning med struktur, t ex Teacch * Rehabträning med arbetsterapeut och sjukgymnastik, övrig rörelseträning * Simning, ridning, cykling * Musik, rytmik, färg och form * Matlagning * Samhällsträning * Särvux I en kommunikationsgrupp finns särskild anpassad verksamhet för gravt utvecklingsstörda med bl a sinnesstimulering. För personer med autism finns strukturerad individanpassad sysselsättning. En nyskadad person har individuellt anpassad verksamhet. LESSEBO Innehåll i verksamheten: * Legoarbete * Målning på lera och trä * Undervisning * Individuella dataprogram * Häst- och stallvård * ADL-träning, matlagning och bak. Någon anpassad verksamhet för gravt utvecklingsstörda personer, för personer med autism och för nyskadade personer finns ej. LJUNGBY Innehåll i verksamheten: 15

* Sinnestimulering och aktivering enligt Verksamhet enligt Snozelenmetoden (gravt utvecklingsstörda) * Verksamhet byggd på Teacch-metoden (personer med autism * Social träning, ADL * Hantverksbutik med egen tillverkning * Café med eget bageri * Legoarbete, montering, paketering * Återvinning av vitvaror, tvättmaskiner m m Särskild anpassad verksamhet finns för gravt utvecklingsstörda personer och personer med flerhandikapp. Särskild verksamhet finns även för personer med autism. En nyskadad person finns integrerad i verksamhetsgrupp. MARKARYD Innehåll i verksamheten: * Bakning och försäljning av bröd * Snöskottning, gräsklippning, sopdeponering, demontering (utegrupp) * Hjälp med rengöring i ridhus * Rengöring av hjälpmedel * Undervisning, musik, ADL - socialträning * Träning av olika funktioner * Taktil stimulering Särskild anpassad verksamhet för gravt utvecklingsstörda personer, för personer med autism och för nyskadade personer finns ej. TINGSRYD Innehåll i verksamheten: * Kommunikation och begreppsbildning inkl. datorer och särvux * Service;. café på bibliotek, bakning till socialkontoret, källsortering vid miljöstation * Monteringsarbete * Snickeri * Vävning, textil och papperstryck * Sinnesträning med taktil stimulering * Ridning, motion på parcykel * Bad * Arbete med månadsbok, tidningsläsning, studiecirklar Särskild anpassad verksamhet för gravt utvecklingsstörda personer finns främst vid ett dagcenter. Gruppverksamhet för personer med autism och nyskadade personer finns ej. Individuell verksamhet för enstaka personer finns. UPPVIDINGE 16

Verksamheten är uppdelad på två grenar, sinnesstimulering och produktionsinriktad verksamhet: 17

Sinnesstimulering * Vattensäng, bollbad, vitt rum, grotta, bubbelbad * Musik * Rörelse - massage * Datorer * Taktil stimulering * Ridning Produktionsgrupp * Legoarbete * Textilgrupp med tygtryck * Teatergrupp * Biltvätt * Hjälpmedelsgrupp * Posthämtning Särskild anpassad verksamhet finns för personer med grav utvecklingsstörning. Ingen särskild anpassad verksamhet finns för personer med autism. Anpassning sker för varje person. Vid dagcentret finns ingen nyskadad person. VÄXJÖ Innehåll i verksamheten: * Sinnestimulering, bad, musik, gymnastik * Arbetsträning, utearbete m m * Bud- och serviceverksamhet * Caféverksamhet * Utevistelse - promenader * Kommunikation med bliss, pictogram, datorer * Skapande verksamhet - målning, arbete med lera, tryckning, vävning, poesiskrivning, papperstillverkning * Musik i olika former * Studiebesök, studiecirklar, drama * Stallträning Särskild anpassad verksamhet finns för personer med grav utvecklingsstörning samt för personer med autism. Viss verksamhet finns även för nyskadade personer. ÄLMHULT Innehåll i verksamheten: * Matlagning, bakning, städning * Trädgårdsskötsel * Morgonsamling med tidningsläsning * Arbete med månadsbok * Datorträning * Särvux * Musikgrupp * Social träning * Taktil stimulering * Sjukgymnastik, gymnastik, bassängträning 18