t Örarevet enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330032 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i december 1995 samt reviderats i maj 2002. Areal: 163 ha Kommun: Torsås Ägareförhållanden: Privat Bevarandeplan fastställd av Länsstyrelsen: 2005-12-20 Bevarandesyfte: Att skydda och bevara ett ur ett geologiskt synvinkel intressant åsbildning med tillhörande moränskärgård med dess öppna betespräglade karaktär och dess vattenmiljö. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet 1110 Sublittorala sandbankar (10) 0 ha*** 1130 Estuarier (20 ha) 1150 Laguner X ha** 1220 Perenn vegetation på sten- och grusvallar (0) 0,6 ha** 1610 Rullstensåsar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation X ha*** 1620 Skär och små öar i Östersjön (80) 0 ha*** 1630 *Havsstrandängar av Östersjötyp (12 ha) 4030 Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen (0) 13.8 ha** 5130 Enbuskmarker nedanför trädgränsen (0) 2,9 ha** 6270 *Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen (2) 13 ha** 9070 Trädklädd betesmark (7) 1,6 ha** *Bevarandet av naturtypen bedöms vara av hög prioritet inom EU. **Uppgiften är uppdaterad med uppgifter från ängs- och betesinventeringen 2002-2004 samt basinventering 2005 och skiljer sig från gällande regeringsbeslut. Arealen inom parentes kommer från det gällande regeringsbeslutet. ***Ändring av definitioner för naturtyperna har gjorts, varvid ingående naturtyper i området har ändrats efter basinventering. sida 1/16
Beskrivning av området t Örarevet omfattar förutom själva Örarevet även skärgården mellan revet och fastlandet, samt Bredaskär och Fårsundskläppen på fastlandet. Sedan 1973 är hela området skyddat som naturreservat. Området har en intressant geologi; Örarevet är en två kilometer lång rullstensås. På revets östra sida har åsens grova kärna blottats och en klapperstrand bildats. Revets västra strand skiljer sig från den östra. Den västra stranden har ett skyddat läge och här har flackt sluttande havsstrandängar utvecklats. Mellan revet och fastlandet finns en skärgård med skär och holmar som byggts upp av lösa moränavlagringar. Även dessa är utsatta för svallning, varvid stora delar av moränens finmaterial sköljts ur. Moränen består här till största delen av sandsten, vilket är unikt i Sverige. Öarna har ett rikt och varierat fågelliv med ett 40-tal arter. Området har en lång kontinuitet som gemensam betesmark för Gunnarstorps by, vilket har satt sin prägel på vegetationen. Längst norrut på Örarevet växer tallskog. Övriga delar av revet samt öarna består mestadels av torra, hedartade gräsmarker bevuxna med enbuskar. På fastlandssidan finns huvudsakligen betade havsstrandängar. Den mest intressanta flora finns utmed stränderna. Havsstrandängens vegetation är artrik och har en tydlig, för regionen representativ, zonering. I t ingår även värdefulla grunda vattenmiljöer som t.ex. laguner och estuarier. Vattenmiljöerna påverkas av tillrinningen från två mindre vattendrag som mynnar i den norra delen av viken respektive vid Torsholm samt från Bruatorpsån som mynnar strax söder om viken. t ingår i ett större riksintresseområde för naturvården (Södra Kalmars moränskärgård N50) och en del av det ingår dessutom i ett av kulturmiljövårdens riksintressen (Halltorp-Hagby K46). Örarevet ingår också i den Kustvårdsplan som har upprättats av Torsås kommun i samarbete med Kustmiiljögruppen. sida 2/16
Bevarandemål Det övergripande syftet med t är att ingående livsmiljöer och arter skall ha en gynnsam bevarandestatus. För naturtyperna innebär detta att utbredningsområden bevaras, att viktiga strukturer och funktioner bibehålls. Typiska arter ska också förekomma i livskraftiga populationer som bekräftelse på ett intakt ekologiskt system. För att garantera att gynnsam bevarandestatus råder har ett antal bevarandemål definierats för varje livsmiljö och art. Observera att dessa bevarandemål inte är fastlagda. På grund av kunskapsbrist saknas ibland möjlighet att fastställa specifika värden. Dessa är i sådant fall ersatta med kryss. Målen kan också komma att förändras under arbetets gång med bevarandeplanerna och kommer i vissa fall att fastställas först efter den basinventering som kommer att ske 2005-2007. Hävdberoende naturtyper med stort ljusinsläpp Areal - Arealen 1630 havsstrandängar av Östersjötyp ska vara minst 12 ha - Arealen 4030 ris- och gräshedar nedanför trädgränsen är minst 13,8 hektar. - Arealen 6270 artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen är minst 8,5 hektar. Struktur och funktion - Vegetationen är avbetad vid vegetationsperiodens slut. - Krontäckningen av buskar och träd som vuxit upp i välhävdade landskap är högst 5 %. (Med träd och buskar som vuxit upp i välhävdade landskap avses sådana träd och buskar som haft en funktion i den äldre markanvändningen, och präglats av denna, och sådana som genom ålder, grovlek och växtsätt tydligt visar att de kunnat växa upp i ett välhävdat landskap). - Vedartad igenväxningsvegetation förekommer ej. (Med igenväxningsvegetation avses sådana träd, buskar och annan markvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svagt för att kunna medverka till att säkerställa förekomsten av hävdgynnade växt- och djursamhällen samt arter.) - Frekvensen av negativa indikatorarter (hundkex, brännässla, åkertistel, krusskräppa, örnbräken, grenrör, hundäxing eller hässlebrodd) får inte överstiga 5% i någon naturtyp. - Arealen skonor och saltfrätor minskar ej i naturtyp 1630. Minst 80 % av vattenstranden utgörs av en s.k. blå bård. Vass, rörflen, havssäv eller blåsäv förekommer inte med täta bestånd över 10 m 2. Typiska arter 1630 - Strandmaskrosor förekommer som grupp med minst 1 art i minst 50 % av provytorna. - De typiska fågelarterna behåller eller ökar sina populationer (xx). Typiska arter 4030 - Minst 3 av de typiska kärlväxtarterna (tex kattfot, stagg, backtimjan, fältmarlört) skall förekomma i minst 60 % av provytorna. Typiska arter 6270 - Minst 3 av de typiska kärlväxtarterna (tex kattfot, liten blåklocka, ögontröstarter, jungfrulinarter svartkämpar, brudbröd, timjanarter) förekommer i minst 60 % av provytorna. - Minst 3 arter av de typiska spillningslevande bladhorningarna (xx) finns i minst 90 % av undersökta komockor. sida 3/16
- Minst tre av de typiska fjärilsarterna (XXX) förekommer i minst 25 % av transekterna. Övriga hävdberoende naturtyper 5130 Enbuskmarker nedanför trädgränsen Areal - Arealen 5130 enbuskmarker nedanför trädgränsen är minst 2,9 ha. Struktur och funktion - Minst 95 % av arealen är avbetad varje år vid vegetationsperiodens slut. - Frekvensen av negativa indikatorarter (hundäxing, brännässla, hässlebrodd eller åkertistel) överstiger inte 5 %. - Krontäckning av träd och buskar som vuxit upp i välhävdade landskap överstiger inte 30%. (Med träd och buskar som vuxit upp i välhävdade landskap avses sådana träd och buskar som haft en funktion i den äldre markanvändningen, och präglats av denna, och sådana som genom ålder, grovlek och växtsätt tydligt visar att de kunnat växa upp i ett välhävdat landskap) - Vedartad igenväxningsvegetation förekommer inte. (Med igenväxningsvegetation avses sådana träd, buskar och annan markvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svagt för att kunna medverka till att säkerställa förekomsten av hävdgynnade växt- och djursamhällen samt arter.) Typiska arter - Minst 3 av de typiska kärlväxtarterna (tex kattfot, spåtistel, knägräs, timjanarter) förekommer i minst 60 % av provytorna. - Förekomsten av häckande hämpling, törnskata och höksångare bibehålls eller ökar i området. 9070 Trädklädd betesmark Areal - Arealen 9070 trädklädd betesmark är minst 1,6 hektar. Struktur och funktion - Betesmarken är vid vegetationsperiodens slut väl hävdad - Total krontäckningsgrad av träd och buskar är mer än 30 %. - Täckningsgraden av vedartad igenväxningsvegetation överstiger inte mer än x % av den totala arealen (Med igenväxningsvegetation avses sådana träd, buskar och annan markvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svagt för att kunna medverka till att säkerställa förekomsten av hävdgynnade växt- och djursamhällen samt arter.) - Negativa indikatorarter (hundkex, brännässla, åkertistel, krusskräppa, örnbräken, blåbär, lingon, samt bergrör, grenrör och hässlebrodd) finns ej med en täckningsgrad >25 % på någon plats i området. Negativ indikation utlöser uppföljning av typiska arter. - Antalet grova och ihåliga träd bibehålls eller ökar. Typiska arter - Minst 1 av typiska kärlväxterna (tex kattfot, liten blåklocka, knägräs, stagg, ärenpris) förekommer i minst 50 % av provytorna - Minst 1 av typiska lavarna (xx) förekommer i minst XX % av provytorna sida 4/16
Vattenmiljöer 1130 Estuarier Areal - Arealen estuarier är minst 20 ha. Struktur och funktion - Andelen vass ökar inte med mer än 10 % under 6 år. - Den flödesnormerade transporten av totalkväve och totalfosfor uppfyller minst tillståndsklass 3 Typiska arter - Typiska fågelarter bibehåller eller ökar sina populationer (xx). - Typiska fiskarter bibehåller eller ökar sina populationer (xx). 1150 Laguner Areal Arealen laguner bibehålls med XX ha. Struktur och funktion Flytande trådalger ökar ej i täckningsgrad och täckningsgraden överstiger inte 30 %. Andelen vass ökar inte med mer än 10 % under 6 år och totalarealen utgör högst XX %. Totalkväve, totalfosfor samt klorofyll a skall uppfylla minst tillståndsklass 3. Typiska arter Ecological Evaluation Index för makrofyter är minst 10. Kärlväxters och algers (höstlånke, hornsärv, axslinga, havsnajas, trådnate, borstnate, vitstjälksmöja, hjulmöja, skruvnating, hårnating, grönsträfse, hårsträfse, rödsträfse, blåstång, svartskinna) täckningsgrad är minst 25 % och de förekommer till minst 3 meters djup. Typiska fiskarter (björkna, löja, gädda, storspigg, gärs, id, abborre, småspigg, sarv, mört) bibehåller eller ökar sina föryngrande populationer. 1220 Perenn vegetation på sten och grusvallar Areal - Arealen perenn vegetation på sten och grusvallar är minst 0,6 ha. Struktur och funktion - Täckningsgraden av buskar understiger 25 % och träd 5 %. - Vresros och andra främmande arter förekommer med högst 2 m 2 /ha. Typiska arter - Minst 2 av de typiska kärlväxtarterna (xx) förekommer i minst 50 % av provrutorna. sida 5/16
1610 Rullstensåsöar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation Areal - Arealen rullstensåsöar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation bibehålls med XX ha. Struktur och funktion - Totalkväve, totalfosfor samt klorofyll a uppfyller minst tillståndsklass 3. - Flytande trådalger ökar ej i täckningsgrad och täckningsgraden överstiger inte 30 %. - Landmiljöerna upprätthåller gynnsam bevarandestatus för förekommande naturtypers (1220, 1640, 9030, 9060) strukturer och funktioner. Typiska arter - Ecological Evaluation Index för makrofyter är minst 10. Kärlväxters och algers (xxx) täckningsgrad är minst 25 % och de ska förekomma till minst 3 meters djup. - Landmiljöerna upprätthåller gynnsam bevarandestatus för förekommande naturtypers typiska arter (1220, 1640, 9030, 9060). Beskrivning av arter och naturtyper Se bilaga 1 Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus anger vad som gynnar ts naturvärden och vad som kan komma att krävas för att värdena skall kunna bestå under lång tid framöver. Se också beskrivningar för naturtyper och arter i bilaga 1. Hävdberoende naturtyper (naturtyp 1630, 4030, 5130, 6270 och 9070) - Kontinuerlig hävd genom bete och röjning av igenväxningsvegetation i alla hävdberoende naturtyper. - Betesmarker har en naturlig näringsnivå i marken som är opåverkad av gödsling (förutom från betande djur). - Krontäckning av träd och buskar, som inte är igenväxningskaraktär, är på havsstrandängar mindre än 5 %, ris- och gräshedar (4030), i enbuskmarker (5130) och på silikatgräsmarker (6270) och mindre än 30 % och i trädklädda betesmarker (9070) mer än 30 %. - På havsstrandängar bör betesdjuren beta ända ut i vattenlinjen, så att vassvegetationen hålls tillbaka. - Enbuskmarker (5130) har slitage fläckar i grässvålen Vattenmiljöer (naturtyp 1130, 1150, 1220 och 1610) - God vattenkvalitet. - Ingen övergödning. - Naturlig zonering av vegetationen beroende på substrat och topografi. - Naturliga effekter av isens rörelser. - Naturlig, långsam vattenomsättning sida 6/16
Vad kan påverka t negativt? Observera att detta endast är några exempel på faktorer som kan skada områdets värden. Att en verksamhet är listad som ett tänkbart problem innebär inte att den är förbjuden. Vissa av verksamheterna kan omfattas av den tillståndsplikt som gäller om det finns risk för betydande påverkan på miljön i t. I andra fall är inte tillståndsplikten aktuell men behov kommer att finnas att följa upp det specifika problemet. För att få närmare besked om vad som gäller i ett enskilt fall kan det vara lämpligt att ta kontakt med berörd tillsynsmyndighet som är Länsstyrelsen eller vid skogsbruksåtgärder Skogsvårdsstyrelsen. Följer man som enskild de allmänna hänsynsregler som läggs fast i vår lagstiftning (t.ex. miljöbalken och skogsvårdslagen) eller följer god jordbrukarsed så har man fullgjort även sina grundläggande krav på hänsyn till t. Med god jordbrukarsed avses i huvudsak följande områden: Begränsning av högsta antalet djur i ett jordbruk Försiktighetsmått för gödselhantering, inklusive krav på lagringskapacitet Spridning av gödselmedel Föreskrifter om andelen höst- eller vinterbevuxen mark Försiktighetsåtgärder vid spridning av bekämpningsmedel För mer information om god jordbrukarsed se Jordbruksverkets hemsida (www.sjv.se). Specifika problem för områdets naturtyper och arter Kraftig övergödning i vattenmiljöerna som har lett till igenväxning främst av bladvass samt att reproduktionen hos gädda och abborre troligen har upphört i området. Verksamheter och företeelser som generellt kan påverka naturtyperna och arterna negativt - Utsläpp av olja och kemikalier. - Utebliven hävd och igenväxning av betesmarker. - Tillförsel av kväve (gödning) i naturbetesmarker via nederbörd, vinterbete eller tillskottsutfodring. I naturbetesmarker med miljöersättning sker tillskottsutfodring i enlighet med åtgärdsplanen. - Då vissa avmaskningsmedel som innehåller avermectiner negativt påverkar spillningslevande insekter, avrådes sådan användning om det inte föreligger särskilda veterinärmedicinska skäl. Bevarandeåtgärder med tidplan Gällande regler: - Enligt 7 kap 28 a miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett. Tillstånd krävs inte för åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötsel och naturvårdsförvaltning av området. sida 7/16
- Strandskydd gäller enligt 7 kap. 13-18 miljöbalken. Strandskydd gäller 300 meter från strandlinjen (ut i vattnet och inåt land). Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden till exempel uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller till exempel för byggnader som behövs för jordbruket, skogsbruket, fisket eller verksamheter till vilka tillstånd har lämnats enligt miljöbalken. - t är naturreservat (Örarevet) och skyddas enligt 7 kap 4-8 miljöbalken. I reservatsföreskrifterna regleras bl.a. naturvårdsförvaltningen, allmänhetens fri- och skyldigheter samt markägarens/nyttjanderättshavarens förfoganderätt över området och vad denne behöver tåla för intrång. Förslag till bevarandeåtgärder för Örarevet: För att nå gynnsam bevarandestatus i Örarevets vattenmiljöer är området beroende av insatser i främst dess tillrinningsområde som domineras av Bruatorpsåns avrinningsområde, men också i t (=naturreservatets gräns). - I arbetet med att förbättra vattenmiljön är den lokala förankringen hos myndigheter, företag inom olika samhällssektorer, organisationer och den enskilde grundläggande. Lokalt engagemang sker idag genom Torsås kommun som tillsammans med Kustmiljögruppen (samordnare för 16 ideella föreningar) har utarbetat en Kustvårdsplan med syfte att rädda och förbättra kustmiljön i kommunen. Planen tar upp problematiken med bl.a. övergödning och hur man kan åtgärda den. Planen ger flera konkreta förslag till åtgärder i Örarevets tillrinningsområdet för att minska läckaget av närsalter och förbättra miljön för fisk. Tex. Inventering och ev. anslutning av enskilda avloppsanläggningar längs Bruatorpsån, anläggning av våtmarker och skapa skyddszoner längs vattendrag i jordbruksmarker m.m (se Torsås kommuns Kustvårdsplan). Kustmiljögruppen samordna och stödjer ideella miljöföreningars arbete med att förbättra miljö, anordnar kustmiljökonferenser, samarbetar med Torsås kommun m.m. Gunnartorps miljöförening verkar lokalt i Örarevet och dess tillrinningsområde som opinionsbildare samt driver och utför projekt med praktiska åtgärder. - Länsstyrelsen ansvarar för: Översyn och revidering av gällande beslut och skötselplan för naturreservatet vilket behövs göras senast 2010, eftersom mål och bevarandeåtgärder för vattenmiljöerna saknas. Vattenmiljöerna i Örarevet är drabbade av övergödning och det krävs åtgärder för att förbättra situationen i objektets vattenmiljö främst med fördel för fisk, vilket inte ryms i gällande beslut och skötselplan för naturreservatet. Rådgivning i Greppa näringen. Ett pågående projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelsen och Jordbruksverket. Rådgivningen syfta till att ge engagerade lantbrukare kunskap om hur de ska minska näringsläckaget till vatten och luft. Bakgrunden till projektet är de nya nationella miljökvalitetsmålen, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård m.fl. sida 8/16
t berörs av Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för Raggräfse, Utter och Skräntärna. Åtgärdsprogram förordar konkreta och specifika åtgärder för skydd och bevarande av särskilt hotade arter och livsmiljöer. Hänsyn bör tas till dessa och i de fall de ännu ej är färdigställda kan en eventuell revidering av skötselplan/bevarandeplan bli aktuell Delar av t omfattas i nuläget av miljöersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar. Bete, slåtter och röjning av igenväxningsvegetation bedrivs enligt fastställda åtgärdsplaner. När innevarande stödperiod upphör måste skötselavtalet förnyas, antingen genom en ny miljöersättningsperiod eller genom annat avtal. Restaurering och anläggning av våtmarker: o Kartläggning av lämpliga områden för anläggning/restaurering av våtmarker i Kalmar län har gjorts. o Styrning av miljöstöd för anläggande av våtmarker (hänsyn bl.a. till historiska förhållanden). o Riktade informationsinsatser till markägare med goda förutsättningar för anläggande av effektiva våtmarker (med avseende bl.a. på hög näringsbelastning). - Övrigt Riktade informationsinsatser för bättre hänsynstagande i skyddszoner mot vattendrag i tillrinningsområdet i såväl jord- som skogsbruket. Skogsvårdstyrelsens broschyr Skogsbruk vid vatten. Nuvarande bevarandestatus Inom området bedrivs bete och enligt äng- och betesmarksinventeringen 2002-2004 har hela den inventerade ytan (45 ha) gynnsam bevarande status. Vattenmiljön i Örarevet är kraftigt övergödd. Enligt rapporten Grunda kustnära områden i Torsås kommun innehåller vattnet genomgående mycket höga halter (klass 5) av de vattenkemiska parametrarna kväve, fosfor och klorfyll a. Under 2005 har sprängningar genomförts för att påvisa föryngring av gädda och abborre, men inga yngel av de två arterna påträffades.. Uppföljning av bevarandemål 1130 Estuarier - Arealen följs upp vart 24:e år samt vid exploatering eller tillkomst. - Eutrofieringsgrad följs genom indikatorn snabb vasstillväxt vart 6:e år. Negativ indikation utlöser uppföljning av vattenkemi (totalkväve och totalfosfor) och typiska fisk- och fågelarter. - Uppföljning av typiska arter fisk sker minst vart tredje år. Typiska arter fågel följs med hjälp av befintliga omdrev (ca 12 år) inom inventering av häckande kustfåglar. 1150 Laguner sida 9/16
- Arealen följs upp med infraröda flygbilder minst vart 12:e år, samt vid eventuell förändring av ytan orsakad av exploatering eller annan verksamhet. - Vattenkvalitet följs upp genom vattenkemisk analys av totalkväve, totalfosfor och klorofyll a samordnat med vattendirektivet. Om god ekologisk status inte uppnås i vattendirektivets mätningar utlöses uppföljning av typiska arter. - Flytande trådalger följs upp i samtliga objekt minst vart 12:e år. Negativ Indikation utlöser en uppföljning av typiska arter. - EEI följs upp i objekt med NI minst vart 6:e år - Typiska fiskarters populationsstorlek och reproduktion följs upp varje år. 1220 Perenn vegetation på sten och grusvallar - Arealen följs upp med infraröda flygbilder minst vart 24:e år, samt vid eventuell förändring av ytan orsakad av exploatering eller annan verksamhet. - Vart 24:e år utförs kartering av träd- och buskskiktets täckningsgrad med infraröda flygbilder. - Förekomst av vresros följs upp minst vart 12:e år i områden där arten registrerats. - Typiska kärlväxtarter förekomst följs upp i samtliga objekt vart 12:e år. 1610 Rullstensåsöar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation - Arealen följs upp med infraröda flygbilder minst vart 12:e år, samt vid eventuell förändring av ytan orsakad av exploatering eller annan verksamhet. - Vattenkvalitet följs upp genom vattenkemisk analys av totalkväve, totalfosfor och klorofyll a samordnat med vattendirektivet. Om god ekologisk status inte uppnås i vattendirektivets mätningar utlöses uppföljning av typiska arter. - Flytande trådalger följs upp i samtliga objekt minst vart 6:e år. - EEI följs upp vart 12:e år och i objekt med Negativ Indikation minst vart 6:e år - Typiska arter för landmiljöer (habitat 1220, 1640 eller 9060) förekomst följs upp vart 12:e år. 1630 *Havsstrandängar av Östersjötyp - Arealen följs upp vart 12:e år, samt vid eventuell förändring av ytan orsakad av exploatering eller annan verksamhet. - Uppföljning av hävd sker vid minst ett tillfälle varje 6-årsperiod. Vid otillräcklig hävd följs typiska arter upp. - Negativa indikatorarter, samt sly och annan vedartad vegetation, liksom utbredning av vattenstrand med s.k. blå bård följs upp vart 6:e år. - Förekomst av typiska växtarter samt skonor följs upp minst vart 12:e år i provytor där också negativa indikatorarter följs. Typiska fågelarter följs vart 6:e år. sida 10/16
4030 Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen - Areal och utbredning mäts vid fältkontroll vart 12:e år samt vid exploatering och förändring av yta. - Avbetningen mäts vart 6:e år, samt slumpade ytor vart 12:e år. - Krontäckning av träd och buskar analyseras vart 18:e år med infraröd flygbildstolkning. - Förekomsten av typiska kärlväxter i provytor utmed permanenta transekt vart 6:e år. 5130 Enbuskmarker nedanför trädgränsen - Areal och utbredning mäts vid fältkontroll vart 5:e år, samt vid exploatering och förändring av yta. - Avbetningen mäts vart 6:e år.. Negativ indikation utlöser uppföljning av typiska arter. - Krontäckning av träd och buskar analyseras vart 18:e år med infraröd flygbildstolkning. - Förekomsten av typiska kärlväxtarter inventeras i provytor utmed permanenta transekt vart 12:e år. Förekomsten av typiska fåglar inventeras vart 6:e år med punktlinjetaxering. 6270 *Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen - Areal och utbredning följs upp vid fältkontroll vart 12:e år samt vid exploatering och förändring av yta. - Avbetningen registreras vart 6:e år och i slumpade ytor vart 12:e år. - Krontäckning av träd och buskar analyseras vart 18:e år med infraröd flygbildstolkning. Igenväxningsvegetationen följs upp vart 6:e år i slumpade ytor i 50 % av objekten. - Förekomsten av typiska kärlväxtarter inventeras i provytor utmed permanenta transekt vart 6: e år i 50 % av objekten. Förekomsten av typiska fjärilar och spillningslevande bladhorningar inventeras vart 6:e år. 9070 Trädklädd betesmark - Arealen följs upp med i samband med uppföljning av trädskiktstäckning (vart 18: e år) och utgörs av skattning av täckning med hjälp av infraröd flygbildstolkning. Dessutom sker uppföljning vid eventuell förändring av ytan orsakad av exploatering eller annan verksamhet. - Uppföljning av hävdstatus sker vart 6: e år. - Negativa indikatorarter följs vart 6: e år i subjektivt utlagda provytor där förhållandena kan förväntas vara som sämst. Negativ indikation utlöser automatisk en uppföljning av typiska arter. - De typiska arterna följs med högst 12 års intervall. sida 11/16
Referenser ArtDatabanken. Faktablad för rödlistade arter. www.artdata.slu.set Dahlgren, Stefan. 2001. Undersökning av fem grunda havsvikar i Bergkvara skärgård. Bot. Inst. Stockholms universitet. Dahlgren, Stefan. Grunda kustnära områden i Torsås kommun. Forslund, M (red). 1997. Natur i Östra Småland. Naturvårdsprogram för Kalmar län. Länsstyrelsen i Kalmar län. Länsstyrelsen i Kalmar län. Naturvårdens riksintressen, Kalmar läns fastland. Meddelande 1989:06. Uppdaterade versioner finns på Länsstyrelsens hemsida: www.h.lst.se Länsstyrelsen i Kalmar län, Skötselplan för naturreservatet Örarevet, fastställd 1987-03-30. Länsstyrelsen i Kalmar län. Odlingslandskapet, bevarandeprogram för Torsås kommun. Meddelande 1995:10. Länsstyrelsen i Kalmar län. Översiktlig grusinventering, Torsås kommun. Meddelande 1985:11. Länsstyrelsen i Kalmar län. Ängs- och hagmarksinventering, Torsås kommun. Meddelande 1989:01. Löfroth, M m.fl. 1997. Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. Art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura 2000. Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se (länka vidare till Natur och naturvård, Natura 2000) Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Kust och hav. Rapport 4914 Stockholm. Naturvårdsverket. Sveriges n. Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se/natura2000 Naturvårdsverket. Våtmarksinventering inom fastlandsdelen av Kalmar län. Del 1 och 2 (utgiven 1984, rapport SNV PM 1787 och SNV PM 1788) Persson, M. 2005. Kartläggning av områden lämpliga för anläggning/restaurering av våtmarker i Kalmar län. Länsstyrelsen i Kalmar. Torsås kommun. 2005. Kustvårdsplan för Torsås kommun. Opublicerat källmaterial Åtgärdsplaner för EU:s miljöstöd Ängs- och Betesmarksinventeringen 2002-2004 Basinventeringen sida 12/16
Bilaga 1. Beskrivning av arter och naturtyper Hävdberoende naturtyper med stort ljusinsläpp 1630 *Havsstrandängar av Östersjötyp Strandbetesmarker och strandängar vid Östersjön med lång kontinuitet av slåtter och/eller bete. Vegetationen är i regel lågvuxen, mer eller mindre tydligt zonerad och påverkas av landhöjningen. Floran och faunan är artrik med många arter som inte finns i andra miljöer. I södra Östersjön är strandkämpar en viktig indikatorart på välhävdade marker. 4030 Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen Torra-friska, hävdpräglade hedar på silikatrika podsoljordar (ej sandfält) nedanför trädgränsen. Naturtypen har utvecklats genom lång beteskontinuitet, ofta i kombination med återkommande bränningar, men kan vara stadd i igenväxning. Krontäckning av träd och buskar, som inte är av igenväxningskaraktär, är 0-30 %. Hävdgynnade arter skall finnas. 6270 *Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen Artrika, hävdpräglade gräsmarker nedanför trädgränsen på torra friska, silikatrika jordar. Naturtypen har utvecklats genom lång hävdkontinuitet, men kan vara stadd i igenväxning. Krontäckning av träd och buskar, som inte är av igenväxningskaraktär, är 0-30 %. Hävdgynnade arter skall finnas. Övriga hävdberoende naturtyper 5130 Enbuskmarker nedanför trädgränsen Torra friska, hävdpräglade, näringsfattiga kalkgräsmarker eller hedar nedanför trädgränsen (jfr 6210 resp. 4030) med ett betydande inslag av gamla och/eller hävdformade enar. Naturtypen har utvecklats genom lång beteskontinuitet, men kan vara stadd i igenväxning. Krontäckning av träd och buskar, som inte är av igenväxningskaraktär, är 0-30 %. Hävdgynnade arter skall finnas. 9070 Trädklädd betesmark Naturtypen förekommer på fastmark och är torr-blöt och näringsfattig-näringsrik. Träd- och buskskiktets krontäckningsgrad är 30-100 % och utgörs av inhemska trädslag. Naturtypen inkluderar betade trädklädda hagmarker och betad skog. Vattenmiljöer 1130 Estuarier Flod- och åmynningar med bräckt vatten, där sött vatten från vattendraget blandas med det salta havsvattnet. Minskad strömhastighet bidrar till en ansamling av finare sediment som ofta formas till ett delta. I Östersjön har dessa flodmynningar en frodig vegetation på grunt vatten samt flytbladsvegetation och vassar. Här finns både brack- och sötvattensarter. Estuarier utgör tillsammans med angränsande marker en ekologisk helhet och är viktiga reproduktionslokaler för fiskar och häckningslokaler för fåglar. 1150 Laguner Helt eller delvis nyligen avsnörda havsvikar, skilda från havet genom sandbankar, hällar eller liknande. Lagunerna kan ha varierande salthalt och vattenvolym, beroende på avdunstning samt sida 13/16
tillfälliga översvämmningar av havsvatten. Vid betade förhållanden dominerar bl.a lånkeväxter och kransalger. I övrigt kan bl a stora vassbälten förekomma. Laguner är viktiga lek- och uppväxtmiljöer för många fiskarter och viktiga för bland annat vadare och andfåglar. 1220 Perenn vegetation på sten och grusvallar Steniga stränder med flerårig vegetation på de övre delarna. Många olika vegetationstyper finns ovanför den omedelbara strandzonen. I de äldre delarna kan antingen gräs-, ljung- och risvegetation eller en vegetation dominerad av mossor och lavar utvecklas. Naturtypen är vanligen ohävdad. 1610 Rullstensåsar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation Rullstensåsar som bildar öar i Östersjön. Åsarna är ofta orienterade i sydost-nordvästlig riktning. I strandzonen finns en mosaik av växt- och djursamhällen såväl under som ovan vattenytan, ofta präglade av landhöjningen. Interssanta växt- och djurarter finns knutna till åsarnas tallskogar, sandhedar, sand- och grusstränder. Under vattnet finns kransalger, blåstång, olika röd- och brunalger, t.ex. ullsläke och trådslick samt borstnate, ålnate och knoppslinga. På stränderna växer t.ex. saltarv, marviol, sodaört, och/eller strandvial. I övriga delar finns ljung, kråkbär, en och tall. sida 14/16
Bilaga 2, Förekommande rödlistade arter Svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlistekategori KÄRLVÄXTER Knutört Anagallis minima VU KRYPTOGAMER Raggräfse* Chara horrida VU DÄGGDJUR Utter* Lutra lutra VU FÅGLAR Skräntärna* Sterna caspia VU Kentskt tärna Sterna sandvicensis VU Höksångare Sylvia nisoria NT Törnskata Lanius collurio NT * =Åtgärdsprogram för arten finns/planeras Rödlistekategorier: RE - Försvunnen CR - Akut hotad EN - Starkt hotad VU - Sårbar NT - Missgynnad DD - Kunskapsbrist sida 15/16
Bilaga 3. Förekommande arter enligt fågeldirektivet Häckande och under häckningsperioden förekommande arter A190 Skräntärna (Sterna caspia) A191 Kentskt tärna (Sterna sandvicensis) A193 Fisktärna (Sterna hirundo) A194 Silvertärna (Sterna paradisaea) A307 Höksångare (Sylvia nisoria) A338 Törnskata (Lanius collurio) sida 16/16