Redovisning av Regeringsuppdrag Vapenamnesti 2013 Slutredovisning och utvärdering Rikspolisstyrelsen, Rättsavdelningen 2014-12-07
RAPPORT 2 (12) Vapenamnesti 2013 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND TILL VAPENAMNESTIN... 4 2.1 Information till allmänheten... 4 3 ANTAL INLÄMNADE SKJUTVAPEN... 5 3.1 Fördelning av olika vapentyper... 5 3.2 Antal inlämnade vapen efter ursprungsland... 6 3.3 Inlämnade vapen fördelade på landets polismyndigheter... 7 4 VAPENAMNESTINS INVERKAN PÅ ANTALET BROTT DÄR SKJUTVAPEN ANVÄNDS... 9 5 ERFARENHETER, TILLÄMPNINGSPROBLEM OCH KOSTNADER... 10 5.1 Beskrivning av praktiska tillämpningsproblem... 10 5.2 Beskrivning av administrativa tillämpningsproblem... 10 5.3 Allmänt om ökade kostnader... 11 5.4 Personalkostnader... 11 5.5 Kostnad för materiel, transport och information... 11 5.6 Uppskattning av total kostnad... 12
RAPPORT 3 (12) 1 Sammanfattning Det har tidigare genomförts två vapenamnestier i Sverige. Den första år 1993 och den andra år 2007. Under den första vapenamnestin lämnades ca 17 000 skjutvapen och 15 ton ammunition till polisen. Den andra resulterade i att ca 13 000 skjutvapen och 14 ton ammunition lämnades till polisen. Mellan de två första amnestierna gick det 14 år. Då det vid 2013 års vapenamnesti endast löpt 6 år sedan föregående amnesti, förväntades inte ett så stort antal inlämnade vapen. Trots den relativt begränsade tiden sedan föregående amnesti lämnades det likväl, mellan 1 mars -31 maj 2013, in över 15 000 illegala skjutvapen och 36 ton ammunition till polismyndigheterna. Vapnen har undersökts och de flesta vapnen är skrotade. Vissa vapen kommer att provskjutas och undersökas ytterligare. Ca 500 vapen har bedömts som helt obrukbara. Statens kriminaltekniska laboratorium har kontrollerat alla inlämnade vapens, ålder, ursprungsland, funktion och identitet. En tredjedel av de inlämnade vapnen är tillverkade i Sverige. Övriga stora ursprungsländer är Belgien, Tyskland och USA. Många av de svenska och belgiska vapnen är gamla och en del av dessa vapen har sannolikt inte varit registrerade i Sverige. En jämförelsevis stor mängd enhandsvapen d.v.s. pistoler och revolvrar finns bland de inlämnade vapnen. Dessa utgör ca 30 % av de inlämnande vapnen. Utöver enhandsvapen kan särskilt nämnas 4 automatkarbiner, 4 kulsprutegevär samt ett 30-tal kulsprutepistoler. Genomförandet vapenamnestin reducerar i väsentlig grad antalet okontrollerade vapen vilket är positivt. Varje okontrollerat skjutvapen utgör ett latent hot mot samhället jämfört med ett kontrollerat vapen. Risken för att ett okontrollerat illegalt vapen missbrukas eller används vid brott är avsevärt högre än om vapnet är legitimt d.v.s. registrerat och innehas med stöd av tillstånd.
RAPPORT 4 (12) 2 Bakgrund till vapenamnestin Under perioden 1 mars 31 maj 2013 genomfördes en vapenamnesti. Lag (2013:25) om ansvarsfrihet för vissa vapenbrott innebar att den som hade ett skjutvapen eller ammunition utan tillstånd inte skulle dömas till ansvar för innehavet om han eller hon frivilligt lämnade egendomen till en polismyndighet. Det övergripande syftet med vapenamnestin var att samla in så många okontrollerade 1 vapen som möjligt för att därigenom minska tillgången på illegala vapen och brottslighet där skjutvapen används. Skjutvapen och ammunition som lämnats in ska som huvudregel tillfalla staten och därefter förstöras. Statens kriminaltekniska laboratorium ansvarar för att de skjutvapen som tillfallit staten destrueras. I förordning (2013:26) om hantering av skjutvapen och ammunition som har lämnats till en polismyndighet angavs att polismyndigheterna skulle kontrollera om det fanns någon känd ägare till skjutvapnen och ammunitionen. I förordningen fanns också ett bemyndigande för Rikspolisstyrelsen att meddela verkställighetsföreskrifter. Med stöd av detta bemyndigande utfärdade Rikspolisstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om hanteringen av skjutvapen och ammunition som lämnats in enligt lag (2013:25) om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott (RPSFS2013:4; FAP 559-1). Regeringen har uppdragit åt Rikspolisstyrelsen att återrapportera och utvärdera amnestilagen. I uppdraget ingår att lämna översiktliga uppgifter om de vapen och den ammunition som lämnades in under perioden samt redogöra för eventuella problem. Redovisning av ekonomiska konsekvenser samt förslag om hur regleringen skulle kunna utformas för att nå bättre resultat får lämnas. 2.1 Information till allmänheten Ett viktigt syfte med den informationsinsats som föregick vapenamnestin var att så många illegala vapen som möjligt skulle lämnas till polisen under den tid amnestin pågick. För att realisera detta måste samtliga svenska medborgare över 20 år känna till innebörden av lagen, d.v.s. att det under våren 2013 var möjligt lämna olagliga vapen till polisen utan att detta skulle ifrågasättas. Informationsinsatsen om vapenamnestin koncentrerades i huvudsak till tre olika tidpunkter. Den påbörjades två veckor innan amnestilagen trädde ikraft för att sedan successivt intensifieras fram till uppstart den 1 mars 2013. I mitten av perioden genomfördes ännu en kampanj med bl.a. annonser i tidningar för att öka medvetenheten om amnestin samt ytterligare en påminnelse tre veckor innan sista inlämningsdag. 1 Se prop. 2012/13:38 sid. 6, i vissa fall lämnas vapen in som innehavaren har skaffat sig med full vetskap om att det inte är lagligt. Många gånger är det även fråga om vapen som en person upptäcker att han eller hon innehar utan att tidigare ha varit medveten om det. Så kan t.ex. vara fallet när en person hittar ett vapen i sin bostad sedan en anhörig har flyttat eller avlidit. Bland dessa personer finns det sannolikt ett flertal som skulle vilja göra sig av med vapnet men som inte vågar lämna det till polisen av rädsla för att bli åtalade för vapenbrott. Samtidigt ligger det i samhällets intresse att få kontroll över sådana vapen.
RAPPORT 5 (12) Informationen omfattade annonser i dags- och veckopress, affischer, riktade utskick och pressmeddelanden samt information på polisens hemsida och i sociala medier. Även en kort informationsfilm om amnestin togs fram som visades på ett antal biografer. Kontinuerliga sammanställningar över antalet inlämnade vapen och information om särskilt intressanta vapen m.m. gjordes av Rikspolisstyrelsen utifrån de uppgifter som lämnades av respektive polismyndighet med 14 dagars intervall. Detta bidrog till att vidmakthålla ett intresse för vapenamnestin och hålla frågan aktuell bland allmänheten. Polisen medverkade i ett flertal intervjuer och nyhetsinslag i radio och TV samt i tidningsartiklar. Detta bidrog till att sprida informationen på ett bra sätt. 3 Antal inlämnade skjutvapen Vapenamnestin resulterade i att ca 15 130 skjutvapen 2 lämnades till polisen. Vapnen har undersökts och de flesta är nu destruerade. Vissa vapen kommer att provskjutas och undersökas ytterligare. Ca 500 vapen har bedömts som helt obrukbara. 3.1 Fördelning av olika vapentyper Över 4 000 enhandsvapen inlämnades under perioden. Enhandsvapen utgör nästan 30 % av det totala antalet inlämnade vapen, vilket är anmärkningsvärt då det totala antalet legala enhandsvapen är jämförelsevis lågt 3. Sammanlagt var det över 2 200 revolvrar samt 2 157 pistoler. Av dessa var mer än 95 % fungerande 4. Utöver enhandsvapen kan särskilt framhållas 4 automatkarbiner, 4 kulsprutegevär samt ett 30-tal kulsprutepistoler. Så gott som samtliga av de inlämnade helautomatiska vapnen fungerande. 5 Bland de mer udda inlämnade vapnen kan nämnas 209 gaspistoler, 27 st. harpunvapen, 26 armborst, 16 pennpistoler, 14 elchockvapen och 8 skjutkäppar. 2 I detta värde ingår 608 tillståndspliktiga vapendelar (365 pipor, 152 slutstycken, 29 instickpipor och 5 ljuddämpare, 5 trummor och 31 lådor/stommar till vapen mm.) 3 Utav nästan 2 miljoner legala skjutvapen i Sverige är endast ca 130 000 (6 %) enhandsvapen. 4 Över 300 revolvrar från Belgien är mycket gamla. Även ca 600 revolvrar från Tyskland och USA är klassificerade som mycket gamla. Polisen i Hässleholm fick t.ex. in ett tiotal enhandsvapen av nutida tillverkning. 5 I stort sett samtliga automatvapen fungerade. Av 38 inlämnade helautomatiska vapen, fungerade 36 st..
RAPPORT 6 (12) Fördelning olika vapentyper Övrigt; 2872 Helautomat; 39 Hagelgevär; 3372 Revolver; 2218 Pistol; 2157 Kulgevär; 4474 Fyra inlämnade gevär hade byggts om till enhandsvapen och tolv hagelgevär hade avkapad pipa. Även ett pansarskott fanns bland de inlämnade vapnen. 6 3.2 Antal inlämnade vapen efter ursprungsland Sverige har en jämförelsevis strikt vapenlagstiftning samt noggrann kontroll över legala vapeninnehavare och vapnens förvaring. Sedan år 2000 finns krav på att alla skjutvapen ska förvaras i godkänt vapenskåp när de inte används. Förvaringskraven har bidragit till att det stjäls förhållandevis få legala skjutvapen. Trots detta visar den genomförda vapenamnestin att det finns anmärkningsvärt många illegala och okontrollerade vapen. En stor del av de inlämnade vapnen har sannolikt funnits i Sverige under lång tid. Troligen härrör många av dessa vapen från början av 1900-talet då vapenkontrollen var mer eller mindre obefintlig. Av de svenska och belgiska vapnen är flertalet mycket gamla. 7 Av de inlämnade vapnen har drygt 4 600 8 vapen Sverige som ursprungsland. Näst efter Sverige är drygt 3 000 vapen tillverkade i Belgien följt av Tyskland med 2 600 vapen. Ca 1 100 vapen är tillverkade i USA och 320 vapen är tillverkade i Italien. Därefter kommer 247 vapen från Spanien och 199 vapen från England. Från Ryssland/Sovjet kommer ett 100-tal vapen och 81 vapen kommer från Tjeckien samt 70 vapen från Finland. Slutligen har även Kina registrerats som ursprungsland för 46 vapen. För ca 2 600 vapen har inte något ursprungsland kunnat fastställas. 6 Pansarskottet var avskjutet och lämnades direkt till militär personal. 7 Statens kriminaltekniska laboratorium klassificerar vapen tillverkade före 1940-talet som mycket gamla. 8 Sammanlagt 4 661 vapen har tillverkats i Sverige. Dessa utgör 30,8 % av det totala antalet inlämnade vapen.
RAPPORT 7 (12) 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Antal vapen efter ursprungsland Det kan konstateras att de inlämnade vapen som har Sverige som ursprungsland överlag är av äldre modell d.v.s. tillverkade före 1940-talet, vilket sannolikt innebär att en del aldrig varit registrerade. Sammanlagt 4 021 av totalt 4 661 9 inlämnade svenska vapen har av SKL beskrivits som mycket gamla. Även de belgiska vapnen är i stor utsträckning kategoriserade som gamla. Beträffande de tyska vapnen är däremot endast 42 % av äldre modell. Ibland de mer nutida inlämnade tyska vapnen finns 2 kulsprutepistoler och 1 kulsprutegevär. Ytterligare 28 militära kulgevär samt 118 tyska jaktgevär återfinns bland de tyska vapnen. Även 263 hagelgevär med Tyskland som ursprungsland har registrerats, varav 4 med halvautomatisk omladdningsfunktion. Sammanlagt är 1 660 av de tyska inlämnade vapnen kategoriserade som tillverkade på 1940-talet eller senare. Beträffande de amerikanska vapnen är ca 440 angivna som mycket gamla mynningsladdare m.m. Bland dessa äldre amerikanska vapen finns även 336 gamla revolvrar. Ca 70 % av vapnen från USA är av mer nutida tillvekning. Inget av de ryska vapnen är klassificerat som gammalt. 3.3 Inlämnade vapen fördelade på landets polismyndigheter Totalt inlämnades under amnestiperioden drygt 15 100 skjutvapen och vapendelar till polismyndigheterna. Flest vapen lämnades till Polismyndigheten i Stockholm, sammanlagt 2 140 vapen, följt av Västra Götaland med 1 635 vapen och Skåne med 1 589 inlämnade vapen. 9 86 % av de Svenska vapnen är mycket gamla. Statens kriminaltekniska laboratorium har vid genomgång fastställt ursprungsland för respektive vapen samt angett huruvida dessa är mycket gamla eller inte.
RAPPORT 8 (12) 2500 2000 1500 1000 500 0 Antal inlämnade vapen vid respektive polismyndighet På Gotland inlämnades 142 vapen och i Blekinge 271 vapen. Sammanlagt finns det i Norrbotten över 40 000 legala vapeninnehavare. Under amnestiperioden inlämnades det 363 oregistrerade vapen till Polismyndigheten i Norrbotten vilket ger ett lågt procentuellt värde i relation till antalet legala vapenägare inom myndigheten. Andelen inlämnade vapen i förhållande till sammanlagda antalet vapeninnehavare i Norrbottens län var 0,9 %. 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Jämfört med registrerade vapeninnehavare I Västmanland inlämnades flest vapen i förhållande till antalet legala vapeninnehavare i länet. Sammanlagt inlämnades i Västmanland 616 vapen, vilket innebär 4,4 % i förhållande till antalet legala vapeninnehavare. Genomsnittet för hela landet, beräknat på drygt 15 000 inlämnade vapen fördelade på knappt 630 000 vapeninnehavare, ger medelvärde på 2,4 %.
RAPPORT 9 (12) 4 Vapenamnestins inverkan på antalet brott där skjutvapen används Benägenheten att använda skjutvapen, företrädesvis i olika kriminella grupperingar ser tyvärr ut att öka. Det har på senare tid förekommit ett stort antal skjutningar, framförallt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Under år 2013 skedde över 50 gängrelaterade skjutningar i Göteborg. 10 Av den officiella brottsstatistiken för 2013 framgår också att andelen dödligt våld med skjutvapen har ökat. Insatser mot illegala skjutvapen, vapenbeslag och åtgärder mot illegal införsel av skjutvapen finns närmare anlyserat i Polisens och Tullverkets redovisning av det särskilda uppdraget att minska införseln av illegala 11 skjutvapen. En analys av polisens vapenbeslag visar enligt rapporten att dessa varit relativt konstant under senare år. Antalet beslag är drygt 1 000 illegala skjutvapen per år. Möjligen kan man se en svag ökning av antalet vapenbeslag under 2014, men detta kan knappast sägas vara något tydligt trendbrott. 12 Se även SOU (2014:7) Skärpta straff för vapenbrott sidan 33 där anges att antalet olaga innehav av kulsprutepistol, pistol och revolver varit relativt konstant mellan åren 2003 2012, ca 900 1 000 anmälda brott per år. 13 Stulna svenska vapen, t.ex. jaktvapen har troligen mindre betydelse i kriminella miljöer. Tidigare var det inte ovanligt att man använde avsågade hagelgevär och andra äldre svenska vapen i samband med brott. I dag pekar trenden mer mot användande av vapen som inte ursprungligen sålts och licensierats i Sverige. De vapen som vanligtvis används vid skjutningar i kriminella sammanhang är sannolikt i flertalet fall från början illegalt insmugglande vapen. 14 Kriminella som vill komma över skjutvapen väljer den minst komplicerade metoden. Sannolikt är det nödvändigt med ett mer utvecklat och effektivt internationellt samarbete för att effektivt kunna stävja tillgången på, och användning av, illegala skjutvapen. Om Sverige reducerar antalet okontrollerade vapen så väljer den som vill komma över skjutvapen på olagligt sätt att vända sig åt annat håll. Globaliseringen och öppnare gränser underlättar även för den som vill komma över illegala vapen och därför måste vapenkontrollen i högre grad samordnas internationellt. 15 För att erhålla en god och varaktig verkan måste tillgången på okontrollerade vapen kraftigt reduceras i samtliga EU länder. Målsättningen måste vara att det uteslutande ska finnas kontrollerade skjutvapen i samhället, d.v.s. vapen vars innehavare är registrerade, kontrollerade och som innehar vapen som de använder för legitima och godtagbara ändamål, t.ex. jakt eller målskytte. Därför måste problemen angripas från flera håll och genomförande av en vapenamnesti är utan tvekan en åtgärd som leder i rätt riktning. Genomförandet vapenamnestin reducerar i väsentlig grad antalet okontrollerade vapen, vilket är positivt och brottsförebyggande. 10 Se Skärpta straff för vapenbrott SOU (2014:7) sidan 48. 11 Regeringsuppdraget att minska införseln av illegala skjutvapen redovisades den 31 oktober 2014, se dnr RKP 060-7828/12 samt Tullverket STY 2013-3. 12 Se redovisningen att minska införseln av illegala skjutvapen sidan 7. 13 För övriga brott mot vapenlagen noteras en ökning från 1 869 brott år 2003 till 2 702 brott år 2012. Sammantaget ingår ett 15-tal olika brott mot vapenlagen i denna statistik avseende övriga brott mot vapenlagen, bl.a. använda skjutvapen för annat ändamål, driva handel utan tillstånd samt t.ex. överlåta vapen för förvaring utan tillstånd. Det går inte att utifrån denna statistik dra några slutsatser om antalet illegala vapen, se SOU (2014:7) sidan 33 f. 14 Se redovisningen att minska införseln av illegala skjutvapen sidan 13. 15 Det arbetet pågår redan inom FN och EU, se prop. 2010/11:72 Genomförande av FN:s vapenprotokoll.
RAPPORT 10 (12) Varje okontrollerat skjutvapen utgör ett latent hot jämfört med ett kontrollerat vapen. Risken för att ett sådant okontrollerat illegalt vapen missbrukas eller används vid brott är avsevärt högre än om vapnet är legitimt d.v.s. registrerat och innehas med tillstånd. Personer med legala vapen är lämplighetskontrollerade, de har kunskap och kan hantera skjutvapen säkert samt förvarar vapnen i godkänt säkerhetsskåp. Personer med legala vapen uppfyller de grundläggande kraven i vapenlagstiftningen och följaktligen är personer som innehar dessa kontrollerade vapen, jämfört med de okontrollerade och illegala vapeninnehavarna, ett förhållandevis litet problem. 16 5 Erfarenheter, tillämpningsproblem och kostnader Det ingår i polisens arbetsuppgifter att ta emot vapen och ammunition för inlösen och skrotning. Vapenamnestin medför att uppgifter med vapenhantering ökar avsevärt, vilket också föranleder en förhöjd risk för olyckshändelser och andra säkerhetsproblem med vapenmottagande som måste förebyggas på olika sätt. Ytterligare en konsekvens av vapenamnestin är att mängden icke-civil ammunition som lämnas till polisen ökar. Personer lämnar med anledning av vapenamnestin även militär ammunition med spräng- eller brandverkan och granater av olika slag till polisen. 5.1 Beskrivning av praktiska tillämpningsproblem Ansvarfriheten vid vapenamnestin omfattar inte sprängämnen och militära pjäser. Information att den som har explosiva varor ska kontakta polisen på telefon för ytterligare vägledning har under vapenamnestin lämnats till media samt på polisens hemsida m.m. Flera polismyndigheter rapporterar trots detta olika incidenter där personer kommit in till polisstation med granater eller sprängämnen. Polisstationen har i dessa fall fått utrymmas och spärras av. Bombskyddsgrupp har tillkallats för att ta hand om de explosiva varorna. Myndigheterna rapporterar att samarbetet med bombskyddsgruppen har fungerat bra och att inga explosioner eller andra allvarliga olyckor har inträffat. Händelserna innebär en extra påfrestning för personalen. För att förebygga olyckor med vapen finns exempel på polismyndigheter som genomfört ombyggnader för vapeninlämning och andra särskilda arrangemang för att göra inlämningen säker. De säkerhetshöjande åtgärder som genomförts varierar över landet och möjligheten att ordna en funktionell vapeninlämning beror till en del på hur mycket vapen som lämnas till respektive polisstation. Flera polismyndigheter har köpt särskilda lådor där man på ett säkrare sätt kan kontrollera att vapnen är oladdade. 17 Även extra vapenskåp samt skåp för förvaring av sprängämnen har införskaffats. Utbildningsinsatser har genomförts för att lära personalen säker vapenhantering m.m. 5.2 Beskrivning av administrativa tillämpningsproblem I stort sett samtliga polismyndigheter har ansett att lagstiftning och föreskrifter varit tydliga och bra. Blanketter och etiketter för märkning av vapen har även fungerat bra. Någon myndighet anger att datalistan där vapen skulle förtecknas varit för knappt 16 Det bör understrykas att det är genom kontroll av legala vapen och dess innehavare, i kombination med en noggrann tillämpning av vapenlagstiftningen, som brott och andra problemen förorsakade av legala vapen även i framtiden kan hållas på låg nivå. 17 Exempel är så kallade patron ur lådor av fabrikat Comtri safe shot.
RAPPORT 11 (12) tilltagen när det gäller antal poster. Det har även funnits vissa andra datatekniska problem med listan. Flera polismyndigheter anser att det definitiva beslutet om att vapenamnestin skulle genomföras samt lagens slutliga lydelse meddelades alltför sent, vilket innebar negativa konsekvenser för planeringen av säkerhet och mottagande av vapen. Vid nästan samtliga polismyndigheter har personalen vid sökningar i vapenregistret funnit registrerade tillståndshavare till en del av de vapen som lämnats in. Vid underrättelse till en registrerad innehavare om att dennes vapen lämnats in till polismyndigheten har de flesta innehavarna begärt att vapnen ska lämnas för skrotning. I vissa fall har det även förelegat svårigheter att komma i kontakt med registrerade ägare till vapnen. Inför en eventuell kommande amnesti bör tydligare information lämnas om att det är skillnad mellan ett vapen som lämnas för skrotning som finns registrerat i vapenregistret men till vilket man förlorat själva original licensen, och vapen för vilket det helt saknas tillstånd. 5.3 Allmänt om ökade kostnader Polismyndigheterna rapporterar att mottagande och hantering av amnestivapen i stort sett kunnat hanteras med befintlig personal. I något fall har extra personal anlitats. Planering, utbildning, olika extra säkerhetshöjande åtgärder har dock medfört extra arbetsinsatser. Det kan även konstateras att andra typer av vapenärenden blivit avsevärt fördröjda i vissa polismyndigheter. Ärendebalanser för vanliga vapenansökningar har ökat och handläggningstiden har kunnat uppgå till flera månader. Detta har även medfört ett stort antal anmälningar till Justitieombudsmannen. Klagomålen riktar sig främst mot polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götaland och Skåne. 18 Vapenamnestin anges som en av flera orsaker som bidragit till de förlängda handläggningstiderna. 5.4 Personalkostnader Samtliga polismyndigheter har uppmanats att beräkna den extra arbetsinsats som vapenamnestin inneburit. Extra personal har inte anlitats, förutom något undantag. Vapnen hanteras av ordinarie receptionspersonal och vapenhandläggarna samt även polispersonal. Sortering, vägning, paketering och transport av den inlämnade ammunitionen har tagit avsevärd tid. Den uppskattade tidsåtgången för mottagande av vapen och ammunition samt administrativt arbete och övrig hantering av vapnen varierar mellan polismyndigheterna. Tidsåtgången för arbetet med kontroll och besiktning av vapen vid SKL uppskattas ligga på ungefär 15 minuter per vapen. Om även arbetet med ammunitionen, samt interna vapentransporter till central lagring tas med i beräkningen, uppskattar Rikspolisstyrelsen utifrån den information som lämnats av polismyndigheterna att arbetstiden i genomsnitt uppgått till ca 2 timmar för varje mottaget skjutvapen. Detta skulle innebära en arbetstid för mottagande av de drygt 15 000 vapnen, interna transporter samt hantering av 36 ton ammunition om sammanlagt ca 30 000 timmar. 5.5 Kostnad för materiel, transport och information Polismyndigheterna redovisar inköpskostnader för vapenskåp, skåp för förvaring av sprängämnen, inköp av vågar för ammunition, transporter av vapen och ammunition 18 Se Rikspolisstyrelsens rapport 2014:12 Tillsyn över långa handläggningstider för vapentillstånd.
RAPPORT 12 (12) samt annan särskild säkerhetsutrusning och viss ombyggnad. Noggrannheten i redovisningarna varierar mellan polismyndigheterna, men en uppskattning är att den sammanlagda kostnaden för inköp av materiel och transporter uppgått ca 2 miljoner kronor. Kostnader för annonser i dags- och veckopress affischer, informationsfilm, riktade utskick och pressmeddelanden m.m. har varit ca en miljon kronor. 5.6 Uppskattning av total kostnad Den sammalagda kostnaden för vapenamnestin, inklusive personalkostnader, uppskattas till 5,7 miljoner kronor. Fördelat på det totala antalet inlämnade vapen blir detta ca 380 kronor för varje inlämnat skjutvapen. Ev. ngt ytterligare som avslutning här? Rikspolischefen Bengt Svenson har beslutat denna rapport. I den slutliga handläggningen har deltagit chefsjuristen Eva-Lotta Hedin, enhetschefen Lars Tonneman, verksamhetsansvarige Lena Dimander och verksamhetsansvarige Peter Thorsell, föredragande. RIKSPOLISSTYRELSEN Bengt Svenson Peter Thorsell