DELRAPPORT SKEPPSVRAK I VÄSTERNORRLAND 1993 EN DELRAPPORTERING OM SKEPPSVRAK SUNDSV ALLS, HÄR ÖSANDS OCH KRAMFORS KOMMUNER LA SMUSEET, MURBERGET.... o AVD. FOR KULTURMILJOVARD SETH JANSSON REFEREHSEXEMPLAR
lnnehållsförteck ING Inledning 2 Skeppsvraket vid Gråskärsbådan 4 Vraken vid Vindskärsvarv 13 Skeppsvrakel i Gånsviks hamn J6 Skeppsvraket vid Hemsön 17 Vrakfyndet vid Berghamn 21 Skeppsvrakel vid Alnöbron 24
INLEDNING Marinarkeologisk verksamhet har bedrivits inom västemorriands län sedan år 1990. Även marinarkeologisk Ulbildningverksamhet har bedrivits i Länsmuseets regi sedan 1991. Ett 40-LaI sportdykare har genomgått kursen med godkänt betyg och de har erhållit utbildningsbevis. Denna personella resurs finns atl tillgå vid större marinarkeologiska undersökningar och till del andra dokumenlationsarbeten under vatten. Ett 30-LaI skeppsvrak har påträffats inom länet varav sex stycken har besiktigats och där besiktningsrapporter har gjorts. 1 denna rapportsammanställning redovisas arbetet som till dags dato gjorts. Samtliga undervattensarkeologiska besiktnings- och dokumentationsarbeten är utförda inom projektets ramar som finansierats av Länsmuseet, Murberget och Björkåbruksfonden. Länsmuseet har också, genom undertecknad, huvudansvaret för denna verksamhet som idag ligger på en relativt blygsam nivå eftersom inget exploateringshot har förekommit på våra kulturarv under vatten. De skeppsvark som har besiktigats och dokumenterats är enligt följande: I. Skeppsvraket vid Gråskärsbådan. SundsvalIs kommun. 2. Tre skeppsvrak vid Vindskärs varv. SundsvalIs konu11un. 3. Skeppsvraket i Gånsviks hanm. Härnösands kommun. 4. Skeppsvraket vid Hemsön. Hämösands kommun. 5. Skeppsvrakel vid Berghanm. Kramfors kommun. 6. Skeppsvraket vid Alnöbron. SundsvalIs kommun. Dokumentationsnivåer al Skeppsvraket vid Gråskärsbådan har idag inte dokumenterats ur skeppsteknisk synvinkel. Däremot har last och föremål lagts in på en översiktsplan varefter attraktiva föremål som legat synliga för ögat bärgats och konserverats samt registrerats vid länsmuseet. Detta skeppsvrak konuner under sommaren 1993 att mätas in i plan samtidigt som de resterande föremålen som tillhört besättningen kommer all bärgas. bl Skeppsvraken vid Vindskärs varv. Vraken har folodokumenterats på bild och video. Enkla beskrivningar har gjorts. Ingen tidpunkt är ännu salt för uppmätning av fartygen. 2
cl Skeppsvraket i Gånsviks hamn. En enkel första beskrivning har gjons av skeppsvraket. Vraket har dokumenterats på bild och video. Här finns planer på en totaldokumentation i övningssyfte för spondykarklubben i Hämösand. dl Skeppsvraket vid Hemsön. Detta skeppsvrak har gäckat oss och ligger nu, till större delen, under sand. En kortare beskrivning är gjord. Vissa av de lösa vrakdelama har samlats ihop och ligger nu under vatten i väntan på fullskaledokumentation. vrakdelama har dokumenterats på bild. el Skeppsvraket vid Berghamn. Skeppet ligger begravet i sand. Delar avena stävpaniet är tillvarataget och dokumenterat i full skala på plastfilm. Inga planer på arkeologisk utgrävning finns för tillfallet. fl Skeppsvraket vid Alnöbron. Vraket har videofilmats och en enklare uppmätning är gjord. Vraket har till delar tömts på fibers lam från massaindustrin inom området. En mindre beskrivning är gjord av vraket. Det har också dokumenterats på bild och video. Det ftons planer på en totaldokumentation av vrakfyndet. Länsmuseet Murberget Seth Jansson 1
...... SKEPPSVRAKET vm GRASKARSBADAN Inledningen i denna del är sammanställd till stöd för de dykare som är involverade i undersökningen. Vraklokalen består ltoligen aven skeppssida där rester efter kabyssen finns representerad. Mot fören finns en par mindre områden som består av sk rostklumpar vilkel troligen är ihopkorroderat järn. Fyndområdet akterut är ITOligen rester efter byssan. Här ligger en mängd tegelstenar blandat med ex barlasrmaterial och material från havsbotulen. Överst i fyndområdet ligger anefakter synliga. Det är tennfat, timmätglas med silversand, trefolsgryta av järn, kopparkittel, tegelsten från byssan och glasskärvor som kan härröra från kajutan. Ambitionsnivåer Det finns en mängd olika metoder vid undervattensdokumemation. Det är fyndplatsens betingelser som avgör vilken metod som är lämpligast. Samtidigt avgör den vetenskapliga ambitionsnivån hur väl ett område dokumenteras. I detta fall gäller det att enbart dokumentera fyndområdena och lagerföljdema vid denna marinarkeologiska undersökning Eftersom fyndområdet ligger synnerligen nära skrovsidan, används den som nollpunkter för inmätning i tvåpunktsteknik. Ett måttband fastsättes och sträckes längs skrovsidan. Man väljer två mått från måttbandet vilka ska vara nollpunkter till inmätningen. vid dessa punkter fastes sedan de två extra måttbandens baspunkter, O,cm. Inmätning De föremål som syns inom fyndplatsen skall- innan friläggning skerinmätas på plan genom tvåpunklsmätning. Ritskiva och två- vid ritskivan- fasltnonterade linjaler skall medtagas i djupet för direkt inmätning i plan. Man överför helt frankt inmätningen direkt på rilskivans mmrutade plastfilm. Lagerföljder Därefter frilägger man detta undersökningsområde med ett lagerprofildjup på ca IOcm varvid det än en gång skall avfolograferas till en folomosaik samt inläggning på rilskivans mm-rutade plastfilm.
Kana öva området med vmkellnmarkeral vid Grå~kärsb!\dan.
Bärgning Det material som tas bort lägges i en hink och fraktas iväg till sidan av vraket. Artefakterna lägges i en hink med hål i bolten och som hissas upp till dykbåten med hjälp aven lina. En tyngd bör ständigt ligga i hinken för alt den skall kunna sänkas ner till dykarna igen. lägra reflektioner Undersökningen genomfördes den 26-27/9 1992 i samarbete med några utvalda- och intresserade dykare i Sundsvall. Ingen nämnd ingen glömd. Vraks idan är ca 17m lång och intill 7m bred om man räknar de ställvist synliga bordläggningsbrädorna i botten vid undersökningsområdet. Vraket sluttar från 15,lm-16,7m djup räknat vid de fastsatta 0 punkterna för måttbandens innistning. Dessa mått ger inte en helt riktig bild hur skeppet slultar nedåt. Man upplever skeppet som ganska stort och volymiöst. Skeppet är klinkbyggt med en spantfacksbredd på ca 15-35 cm vad gäller boltenstockarna. Bild från baslägr~1 vid Juniskiir. En av lvå b!l.iar som användes vid lindersökn ingstiilfiillel. 6
Undersökningen har medfön ett antal bärgade och katalogiserade föremål. Föremålen har inmätts via tvåpunktsmätning från en baslinje fastsatt efter skrovsidan. Tre nollpunkter har applicerats. Det är punkt A- som finns vid vrakets södra del. B- som finns ca 8m längre norrut och som är måttband A:s nollpunkt och C- som finns vid vrakets akterdel där också måttband B är fastsatt Intill dykaren syns vrdkels innergarnering. FOto L. Högberg. Fixpunkterna B och C användes vid undersökningstilinillet för in- mätning av fynden och dess sanunanhang. Nivå på punkt B är minus 16,6m och på punkt C minus 15,lm. Dessa två punkter benämnes i rapporten punkt A och B. Låt oss göra en beskrivning över vraklokalen från söder till noit. När vi går ner efter linan som sitter i det spant som är det första från söder så möts vi av ett bottenrnateriai som liknar grovt singel med inslag av knytnävsstora stenar. I övrigt består botulen runt vraket av finkornig havssand. Ur delta singellik'l1ande bouenmaterial sticker spanl och ställvis bordläggning fram. Vi följer sedan spant och spantfack mot norr. De försia tre metrarna är singlel (troligen barlasullalerial) helt dominerande. Efter ca fyra meter börjar tcgclslcnar ställvis synas i bottenmaterialei. Här börjar nu fyndområdei där bärgning och litgljivning skall äga rum. Vid 7
spant nr 9 ser vi kanten aven tallrik sticka upp. Vrider vi huvudet mot vänster dvs väster ser vi ytterligare föremål. Det är en trefotgryta av järn som är kraftigt korroderad. Intill grytan finns undre delen aven flaska som sticker upp ur Rensningshammare var nödvändigt att använda for an lösgöra bottenmaterialet. Foto. L Högberg. boltenmaterialel. Mellan järngrytan och flaskan ser vi en kopparkittel och omedelbart intill ligger ena halvan av ett timglas som är fylld med sk silversand. Det är dessa föremål som senare skall bärgas. Det som präglar just detta fyndområde är en större mängd av tegelsten, tillhömnde byssan (köket). Boltenmaterial, tegelsten och fynden är ihopkittade till varandra tack vare utftillningar av jämklorid ur lasten. Materialet är hårt som cement varför det behövdes rensningshammare och brytjärn för all lösgöra föremålen ur bottenmaterialet. Simmar man sedanvidare norrut efter spantfacken så möts man aven tom yta där innergarneringen syns mycket väl. Därefter kommer singelmaterialet att dominem igen. Efter ca fym meter kommer ett område som till synes vara fyllt med rost och korrodemde föremål. Efter en snabb undersökning visade sig området vara fyllt med tackjärn liggande i relativt god ordning. Området är inte undersökt i sin helhet. Efter att tackjämslasten slutar- slutar också vmket.
Bild från fyndplatsen. Här syns järngrytan omgiven av tegelsten frän byssan. Till höger på bilden ser vi en bronsdymjing som fåst borden till spanten.. Patrik Norberg håller upp sill fynd foml aven tenntallrik han bärgat från fyndplatsen. <J
Om vi simmar vidare nonut så finns ett område helt tomt på delar eller fynd. Efter ca 50 m kommer vrakdelar på nytt. Detta vrakområde saknar helt spår efter last, förutom några få stycken av jämslagg. Denna vrakdel består aven fartygssida samt del av förskepp. Ingen dokumentation har utförts på denna del. Djupet ligger på ca 27 m. En av de lenntajlrikar som bärgades daterades genom slämplar Lill år 1761. Vrakmaterialet Ingen noggrannare undersökning har gjorts på själva vraket. Men vissa mått har lagits. Det vi kan säga är alt skeppet har haft en längd av ca 25-30m. Del är byggt på klink med en spanfacksbredd på- i genomsnitt- 25 cm. Vrakdel l) vilket är den del där fynden pålräffatsinfonnerar om alt de spam som nu sticker upp tillhör det undre skrovet.och ligger nära kölen Närmare upplysningar om själva skeppet kommer under SOmmaren 1993. Skeppsvraket signalerar en komplexibilitel där varje byggnadselemem har sin morfologi och funktion vilket också ger skeppet dess form. Det saknas förvisso en hel del av byggnadsmaterialet tex deck, överbyggnader O dyl. Delar av riggen har hillals av Anders Vikdahi under Sommaren 1992 vilken skall besiktigas Skeppet signalerar genom sin spanlfacksbredd an det kan vara byggt någongång under I7OD-talet. Ett försök har gjorts att bärga en bit av järnlasten. Försöket misslyckades eftersom sammankittningen av lasten är så tolal. TryCklufts-verktyg behövs för detta ändamål. Järnet är fömlodligen stänlplat vilket kan ge en möjlighet till datering vid lastningstillfallet och då också kan ge information om destinationsort. 10
Kontaktkana av de bärgade föremålen. Till vänsler. fynd l, kopparkitteln. I minen. fynd 4. tenntallrik. Till höger, fynd 8, tenmallrik och fynd 2. timglas. II
N~ u \) ", \ ~,,, \J (0 \,\ \j \JU ' l, ',\,> 'l',, l, \ \ ' \, f:j () \ " O..~,I" \, I O ; : :, ',,,,,,,, I " ".... ",,', " O,,,,,,,," l, ' ",, ',.- -- -- - -- -' -- \ - - -\ -' -\ " ---- ----- "- \ I o ",,, o o 10 50 ICQ~~ ~,~,-~---'" -- --I 1 Planskiss över fyndplatsen. länsmuseet. 12
VRAKEN VID VlNDSKÄRSVARV Lördagen den 28 mars gjorde Lennarth Högberg och Anders Vikdahl dykningar utanför Vindskärs varv, SundsvalIs kommun. De påträffade då två "nya" skeppsvrak och gjorde följande iaktagelser. Följande informalion är citerad från deras avrapponering. Vrak nr 2 Byggt helt i furu på kravell som bullats i järn. Bordläggningsplankorna är 18x 18 cm och fastade i spanten med tränarar. Drevmaterialet mellan borden är troligen av lin som fonfarande luktar beck. Spår finns även på utsidan av någonslags förhydring möjligen koppar-eller blyplåt vilket kan ge en antydan på atl fanyget var ärnnattill oceanfan. Bordens totala tjocklek ink/. garnering är 37 cm. Spantfacksbredden midskepps är 7 cm. Vrakets 10tala längd mäter 26,3 m och bredden midskepps är 7,6 m. Vraket ligger nersjunkel i dyn med slagsida åt styrbord, med 2, I m i höjdskillnad mellan sidorna. Vid akterdelen finns en kon akterspegel som medför en starkt innåtböjd bordläggning Rodret films kvar med maljor i järn. Här finns troligen också rorkult och pumprör. Här ligger också en stor kvantitet virke som kan härröra från ett däckshus. Tvärskeppsbalkarna är förstärkta med knän av järn som bultats genom skrovsidan. Balkar finns även längre ner i skrovet vilket tyder på att hon varittvådäckad. I fören på babords sida finns en lastlucka som mäter 61 x90 cm för au kunna dra in last på mellandäck. Fördäcket har släppt i sin infastning på babords sida och fallit in i skrovet. På detta däck finns även eu liggande bråspel och ett par däcksknän. Stäven, med måuen 88x20 cm, har en svag antydan till spunning i sidornas bauant. Detta kan ses som en vek konstruktion eftersom babords bordläggning släppt från denna. Stävens enda uppgift har tydligen varit au "klyva" vattnet. Uppmäulastrumsdjup är ca 3,5 m varav 70-80 cm består av sediment. Et! genomgående lånsrör i koppar och eu ankarklys observerades utefter styrbords sida. 13
, f I ~ O V2 \, \ ~I l Tub ;5PF O SUNOSVAllSFJARGE N Kana över Vindskärs varv med vraken inlagda Efter L. Högberg och Anders Vikdahl 14
Vrak 3 Detta är mera nedbrutel och nedsjunket i dyn än v2. Hon är vekare i konstruktionen och smäckrare i linjerna. Längden är ca 32 m och bredden är 7,4 m vilket ger förhållandet 4,32:1. Även detta skepp är gjort hell i furu och byggt på kravell, bultat i järn och tränaglar genom borden. Bordläggningens tjocklek är 8 cm och spanten har måtten 14x7 cm. Spantfacken är nästan helt obefmtliga då spanten sitter i grupper om tre och tre. Mellan dessa spantgrupper är avståndet 49 cm men ytterligare spant kan skönjas mellan bord och innergarnering. Dessa slutar vid vattenlinjen. Förstävens mått är 52x21 cm, där bordläggningens infäs01ing suttit i förkant i en kraftigt gjord spunning. Under styrbords låring ligger ett ankare med vek kätting, som troligen ej är orginal. Mot aktern finns en stor ansamling av bark i hålrummet. Detta härrör troligen frän någon prl\mtömmning (kan vara bark rester frän skeppsbyggeriet på varvet, SJ) då det finns liknande högar på andra ställen runt vraket. Aktern, med roderrnaljor av järn och roder är rundgattad. Roderstocken reser sig betydligt över däckshöjd. Hela akterdelen är eldhärjad med förkolnat trä över vattenlinjen. För samtliga tre vrak gäller att de är avriggade och däcksplanken avriven, så atl endasl däcksbalkarna ålerstår. Intressant är, trots att samlliga är byggda på kravell, att alla skiljer sig frän varandra vad gäller byggnadstradilioner. Ett tecken på olika byggnadsolter eller byggnadsår. Möjligt är att fartygen förlist i Sundsvallstrakten och dragits in till Vindskärsvarv för reparation under varvets aktiva tid (1874-1898) och kondemnerats (klassats ut). Under lördagens dyk hittade ett dykpar även delar frän ett fjärde vrak, en bordssida med en längd av 15-20 m. 15
o SKEPPSVRAKET I GANSVIKS HAMN Vraket ligger vid de två fasta bojarna intill fiskehamnen i Gånsvik, Hämön.Vrakdelen är ca 22 meter lång och tillverkad i ek och furu. Vraket dokumenteras för närvarande av dykare från spondykarklubben i Härnösand. Bordläggningen är ca IOcm tjock och intill 20 cm bred. Spanten mäter 25+25 cm. En kraftig akterstäv med spår efter akterspegel finns åt SV. Stävdelen är ca 7m högoch är tillverkad i åtminstone tre delar. Vraket påvisar genom sina däcksknän att det har dubbla däck. Troligen är skeppsvraket av sentida typ, andra halvan av 18OD-talet. Efter skeppsidan finns ett antal röstjärn som går ner i relingslisten och ut efter insidan av spanten där de är fastbultade. Det har med all tydlighet tagits mängder av block och taljor från vraket. Btytspår på relingslisten tyder på detta. Yrakrester har också påträffats på ca 25m dj utanför Hämöklubb. En möjlighet är att dessa vrakrester hör ihop med vraket inne i Gånsvikshamn.Vidare finns uppgifter om vrak vid tröskeln till inloppet mot Glmsvikshanm. Skeppsvraket kommer all mätas in som övning för sportdykarklubben i Härnösand. '..'~-...\.)0/......._11'. ~ --' - ~ """ - Kana över del av Jlämön med skeppsvraket markerat. 16
SKEPPSVRAKET VID HEMSÖN Fynd av skeppsvrak på fast. Hemsö I; 15, Korvhamn, Härnösands kommun. Väslemorrlands län. Efter anmälan från Hans Nyberg, Hemsön, om påträffade vrakdelar vid Korvhamn, Hemsön, gjordes den 28/11 1989 en besiktning av fyndplatsen. Besiktning och en första dokumentation av de uppspolade vrakdelarna utfördes av Lars Ålund och Seth Jansson, länsmuseet i Västemorrlands län. Den andra dokumentations-{)mgången genomfördes i september år 1991. Då inventerades hela hamnområdet både på land och i vatten. Arbetet genomfördes av Anders VikdaJh, Magnus Holmqui,t och Seth Jansson. Topografi Korvhamn ligger på sydspetsen av Hemsön och norr om Lungösundet. Områdel präglas av sandnipor, avsatser och berg i dagen. Skeppsvrakel ligger i en naturlig hamnbassäng i ett väj skyddat läge. En av de lxmenstockar som lag löst i området signalerar att fartyge, är byggt på klink. Foto med uv-lins. 17
Kana över Ilemsön med vraklokalen markerad. 18
., Historisk bakgrund I början av 1800-talet anlades ett skeppsvarv i Korvhamn. Där byggdes under ett deceniurn ett flertal fartyg. Landskapets ditintills största fartyg på 278 läster gick av stapeln år 1842 och fick namnet "Skandinavien". Det sista skeppet som byggdes på detta varv var "Zenobia" och sjösattes år 1853. Därefter anlades en såg på platsen..' En upplänga med klinkhak ligger löst bland vrakmaterialet. Skeppsvraket Inom 50x75m (N-S) stort område ligger resterna av ett skeppsvrak. Resterna består av ett lo-tal spant och ett antal delar av bordläggning. En av bordläggningsbrädorna består aven handbilad planka, 41 Dem I och ncm br samt 2,5cm tjo Bordet har fem hål efter tr'ddymlingar. Avståndet mellan hålen är i snitt 5Dem. Hålen har en diameter på 4cm. De kvarvarande trädymlingarna är ca 22cm I och med en kil av ovalt snitt. 19
Borden har varit klinkade till varandra med jämklinkspik. Spiken har,. en rektangulärt tvärsnitt. Spåren i virket visar att spikhuvudena har en rombisk form. l övrigt är jämklinknaglama omböjda och tillbaka-slagna i bordläggningen. En bil aven bordläggningsbräda Slicker fram ur bottensedimemet. Ett av de spant som dokumenterades bestod aven krumvuxen rot med en längd av 175cm. Spantet har ett halrunt tvärsnitt med fyra hak för bordläggning. Hakens djup är i snitt 23cm. Spantets diameter varierar. Spantdelama har samlats ihop och ligger i vattnet i väntan på fullskaledokumentation.
VRAKFYNDET VID BERGHAMN Hösten 1989 gjordes en anmälan om fynd av eu skeppsvrak vid Berghamn, Nora sn, Härnösands kommun.västemorrlands län. Historisk bakgrund Berghamn har sannolikt anor från åtminstone mitten av 1500-talet då gävleborgama bedrev ett intensivt säsongsfiske längs norrlandskusten. Den nordligaste gävlebohamnen ligger i Långron, Ömsköldsviks kommun. Säsongsfisket pågick ända fram till 1900-lalets början. Berghamn har ett väl skyddat hamnjäge med djupt vatten. Där finns fiskestugor, gistgårdar, båtlänningar och eu kapell. Fyndet gjordes i samband med nedläggning av dräneringsrör. Vid grävningsarbetet tog skopan med sig spant, delar av köl och bordläggning. När länsmuseet kom till platsen hade delarna lagts i vatten för au inte torka. Schaktet var öppet och vid södra kanten syntes rester av vraket sticka fram. Museet rensade profilen för au dokumentera den på bild och på ritfilm i skala l: l. Profilen visade eu spant samt bordläggning och köl. Foto av profilen med ~panl köl och bord ~ynliga.!i
Profildjupel var ca 1,5m och visade att fartyget har legat under vatten en längre tid. Mörkflirgningen visade att skrovet blivit fyllt av lerblandad sand sannolikt av att humusskicktel rört sig med vågor och is. Intill vrakets östra sida finns en kraftig profil aven gammal markyta. Där kan man se att spanltoppama varit synliga ovan mark. Kölen ligger idag på ungeflir samma nivå som havsytan. UD'" Kana över 8erghamn med vmkplalsen inmarkcrad.
Skeppet är byggt på klink och har en köl med kraftig spunning där nedre bordgången (sambordet) varit fastad. Hur kölens tvärsnitt ser ut midskepps vet vi inte eftersom ingen arkeologisk utgrävning har gjorts. Skeppet synes vara byggt i fura och rödbok. Furan är i relativt golt skick medan rödboken blivit svampig och är på väg att förintas utan omedelbara konserveringsåtgärder. De uppgrävda delarna av vraket har tagits omhand och förvaras nu i länsmuseets magasin. "",,", """','",,",,,,"'I< '( If If",..,~.Il. Å.I,.-.," I \. ~---t--+ I I 'I ' S._ i i I : I I - ---' D 1--' I,, J \ RiUling av köldelens akler. Här syns stävens placering kölen med den karaktäristiska klacken. Köldelen uppvisar ett intressant drag i byggnadssättet. Det liknar gävleborgamas sätt alt bygga sina storbåtar eller Haxar. Idag rums ingen sådan bevarad utom som modell. Det speciella byggnadssättet är alt kölen avslutas i en klack vid akterstäven (se ritning). Delar av drevmaterialet skickades in för åldersbestämning och enligt Labora aturhistoriska riksmuseet i Stockholm prov nr ST 12893 daterar sig vraket till 1635 +/- 70. toriet för isolopgeologi vid
SKEPPSVRAKET VID ALNÖBRON Skeppsvraket påträffades ca 100m norr om Alnöbrons landfaste. Vraket var inte tidigare känt av ortsbefolkningen utan påträffades av dykare vid ett undervallensarbete. Skeppsvraket ligger intill resterna av en äldre kajanläggning. Vraket är ca 28mioch intill 6m brett. Akterstäven sticker upp ur bottensedimentet som består uteslutande av fibermaterial från de tidigare sågverksepokerna och massaindustrin. Hela skeppsvraket är täckt med della material. Det är enbart forstäven och delar av detta parti som är synliga. Skeppsvraket ligger i en sluttning med en vinkel av ca 20-30 gr. Akterstäven har spår efter en akterspegel och ligger nära land och på ett djup av ca 2m. Akterpartiet är genombrutet och påverkat genom kabeldragning till Alnön. Fibermassornas tjocklek på vraket är mellan 5 och 6 meter. Under sommaren 1991 utfördes en rensning på vraket då några kubik fibersediment togs bort. Vraket är i allmänhet kraftigt skadai vad gäller överbyggnadsdetaljer. Lastluckan och däcket har sjunkit ner i lastutrymmet (fömlodligen pga fibermassornas tyngd). Vid förskeppets styrbordsida ligger en kranbalk. Här finns också en balk som hållit ell bogspröt. Förstäven har ett kraftigt skärpe och liknar mycket en klippersläv. Fartyget är för övrigt byggt på kravell med en markant täthet vid brädgångsstöllorna. Hur bouenstockar och andra spant ser ut vet vi inte för närvarande. Det vi med säkerhet kan säga är au fartyget brunnit då delar av sargen till lastrummet bär spår av eld. Måuband och lliman mätutjustning films fortfarande på plats och fartygsvraket kommer att mätas in med hjälp av sportdykare från dykarskolan i Sundsvall. Skeppsvraket har dokumenterats på bild och video. En enkel uppmälning har gjorts.
Kana över området med fyndplalsen inmarkerad. 25