Network Codes - standardisering i sig, eller standardiseringsdrivande? Per Norberg, Professor Technical Controller Vattenfall Eldistribution AB

Network Codes - standardisering i sig, eller standardiseringsdrivande? Per Norberg, Professor Technical Controller Vattenfall Eldistribution AB

Network Codes Detta anförande var tänkt att hållas av Johan Lundqvist, Svensk Energi, som fått förhinder. Så cirka hälften av bilderna kommer från tidigare presentationer gjorda av Johan. Mitt upplägg är följande: - Före avregleringarna - Sverige en föregångare - Europastörningen 2006 - Entso-e förslag till Grid Codes

Network Codes före avregleringen Före avregleringarna så var det normala att kraftföretagen ägde produktionen samt det nät som produktionen var ansluten till. I planeringen av nätet så kunde man räkna med att man i driftskedet kunde nyttja produktionsapparatens förmåga. Exempelvis inte bara för Q-produktion utan även för aktiv P produktion. Kapabilitetskurva för synkrongenerator Det var ju samma företag.

Network Codes före avregleringen Men när de stora värmekraftblocken byggdes så var de så viktiga för ägande företag så att där var det aldrig tal om att nätet kunde sätta sig över vad kraftverket ansåg sig kunna leverera.

Network Codes Sverige en föregångare 1946 beslutar regeringen att framgent får enbart Statens Vattenfallsverk uppföra kraftledningar över 200 kv spänning. I det så kallade Stamnätsavtalet reglerades villkoren för nyttjandet av nätet och här fanns exempelvis krav på reaktiv förmåga i inmatningspunkter Ca 1938

Network Codes Sverige en föregångare Eftersom vi i Sverige sedan decennier levt med att stora produktionsanläggningar varit anslutna till andras nät (i regel stamnätet) så hade vi erfarenhet av vad man måste kräva som nätoperatör när man inte äger produktionen. Så när sista versionen av Stamnätsavtalet (SNAB-81) upphör så överför SvK de gamla kraven i nya avtal.

Network Codes Sverige en föregångare Sverige är åter en föregångare när SvK år 2005 publicerar sin SvKFS 2005:02 Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar. Den är unik på så sätt att den omfattar all produktion oavsett till vilket nät den är ansluten. Här införs även krav på tålighet vid vissa händelser men inom de krav som framgår av exempelvis generator-standarder Men detta är ingen självklarhet när det blåser nya vindar

Network Codes Sverige en föregångare För ca 10 år sedan så blev det allt mer vanligt att större nätföretag skulle publicera så kallade Grid Codes. Dessa innehöll både de tekniska krav motsvarande de som fanns i SvK föreskrift men även en beskrivning av nätet och dess förmåga. SvK föreskrift har 20 sidor Nordel Grid Code hade 190 sidor UK National Grid Code hade > 600 sidor men så har man ju också administrerat ett imperium

Network Codes Sverige en föregångare men hur är det nu Tidigare kördes produktionen efter respektive företags kunduttag timme för timme Idag kör man en fyrkantvåg mot börspriser och vad man tror kan vara lämpligt. SvK får ta stötarna och ovan ser Ni resultatet

Network Codes Europastörningen 4 nov 2006

Network Codes Europastörningen 4 nov 2006

Network Codes Europastörningen 4 nov 2006 En konsekvens av störningen är att man inser att det mesta i agerandet både före - men även efter den initiala händelsen var osmart. Man måste ha mycket bättre kontroll över produktion som styrs av vädrets makter. Begreppet Smart Grids tar fart som något Sesam öppna Dig I verkligheten handlar det om att tillämpa modern teknik.

Network Codes Europastörningen 4 nov 2006 En annan konsekvens är att när olika TSO:er analyserar vad som hänt så finner man att man tillämpat olika krav i sina Grid Codes när det gäller krav på produktionsapparaten och reaktiv utbyten. Man inser att gemensamma enhetliga regler är nödvändigt. Man kan ju tycka att när det gäller krav på teknisk utrustning så borde de yttre gränserna spegla kraven i de standards som finns för roterande elektriska maskiner, turbiner och transformatorer. Men det tycker inte alla TSO:er hade turbomaskiner kunnat klare 4? Hz så hade aldrig störningen fått den omfattningen är ett typiskt argument inför vad som komma skall.

Network Codes 50.2 Hz problemet Men standarder kan vara förödande att följa om de inte är genomtänkta. När det gäller solpaneler (PV) stipulerade flera länder, bla Tyskland att de skulle bortkopplas om frekvensen översteg 50.2 Hz. Och så plötsligt kom en dag då frekvensen pga en mindre störning råkade komma över 50.2 Hz. PV installerad effekt Tyskland 37 GW år 2014 Då var det plötsligt ingen mindre störning man tappade 7 (?) GW eller säg 7 kärnkraftverk!

Network Codes = Nätföreskrifter eller kanske bättre utryckt Föreskrifter för Europas Elenergibransch

Varför behövs koderna? 1. Harmonisera en Europeisk inre marknad (balans/reglering, ID, DA, forward) 2. Kunna hantera stora volymer RES (intermittent förnybar) i systemet - allt med beaktande av kundintresset

Challenges towards 2020 and beyond a positive direction but an in depth demanding task for all involved and demand flexibility

Huvudaktörer och dess roller Ser till att regelverket tas fram Skriver Framework Guidelines ACER Kommissionen Skriver Network Codes ENTSO-E EI & motsvarande Nytt regelverk FG/NC SvK & motsvarande Sakägare och påverkare; elbranschen, Svensk Energi m.fl. Deltar i ENTSO-E:s referensgrupper och inom Eurelectric, GEODE, Nordenergi

Planerade Network Codes = EU-lag Marknad Drift Nätteknik Övrigt Kapacitetsallokering & flaskhalshantering Operationell driftsäkerhet Tekniska krav på produktionsanläggningar (Generatorkoden) Tredjepartstillträde Spothandel/plattform innevarande dag & nästkommande dag Frekvensstabilitet, lastkontroll & effektreserver Tekniska krav på uttagslaster, inklusive elnät (koden för Uttagslaster) Tariffer Terminsmarknad Operationell drift & driftplanering Anslutningsprocedurer Mätdata- & driftsdatautbyte Balansfrågor Operationell driftutbildning/träning Tekniska krav på HVDC Energieffektivisering i elnät

Vad är det egentligen som skall regleras? >> Endast det som har en Cross Border -inverkan << - dvs det som kan hindra eller påverka gränsöverskridande handel och driftsäkerhet.

Trots det stor volym lagtext; Ca 50-80 sidor och ett 40-tal difitioner, begrepp och förkortningar, per kod

Vilka aktörer berörs? en översikt Alla Signifikanta nätanvändare (SGU) Produktion från 800 W ny, och ev också befintlig Större uttagslaster som anses signifikanta och uttagslaster som erbjuder DSR, samt apparater med inbyggd DSR-SFC Nätägare som pekas ut som signifikanta Alla Relevanta nätägare (RNO) Nätägare som har eller ansluter signifikant produktion eller uttagslast som är signifikant enligt ovan Alla Marknadsaktörer genom marknadskoderna och nya funktioner (t ex Balansmarknad) genom egna kunder som är signifikanta enligt ovan pga av ev nya aktörer (Aggregatorer)

Viktiga kvarstående synpunkter - produktion: Inte beaktat olika typer av produktionsslag och dess olika förutsättningar, t ex miljö- och vattenlagstiftning för vattenkraft (kärkraftsäkerhet extra viktigt) Styrbarhet och kommunikation både vad avser kostnader och IT-säkerhet 110 kv-gränsen (SE, GB, D, m fl) Otydlighet vad som är TSO kontra DSO Högre krav på ansluten produktion, samt för nätägaren (RNO) Kommentar Per N: I generatorkoden så fanns en hel del krav som stred mot IEC-standards och som föreslogs gälla retroaktivt. Det retroaktiva är i princip borta men man har inte backat på kraven.

Viktiga kvarstående synpunkter - nät: Reaktivt effektutbyte Kraven rimmar inte med; dels i morgondagens läge och dels inte beroende på aggregerade effekter av kraven i RfG:n och DCC:n Compliance Arbetet i proportion till nyttan? Stor kostnad! Kommunikation och ordervägar Måste gå via DSO:erna Stor kostnad Ännu oklara men stora informationsmängder att hantera Responsibility gap Nätägaren kan endast ställa krav i anslutningspunkten till kunden, inte på apparatnivå 110 kv-gränsen (SE, GB, D, m fl) Otydlighet vad som är TSO kontra DSO Högre krav på ansluten produktion, samt för nätägaren (RNO)

NC Standarder Smarta Lösningar? Genom följande hierarki, enligt EC i vintras: 1. NC sätter ramarna 2. Standardisering kompletterar 3. Smarta Nät och Smarta Mätare fyller ut Kommentar Per N: Borde inte internationell standards prioriteras före NC önskemål!

Network Codes ECO-design för transformatorer I Bryssel kan vad som helst hända man vill gärna göra alla nöjda. Och alla är de som är på plats för att bevaka sina intressen. Är man inte där så kan vad som helst hända. Ett oroande exempel är beslutet om ECOdesign krav för kraft-transformatorer som drivits igenom av ECI (koppar-maffian). Här vill man sedan att Cenelec TC14 skall effektuera beslutet genom en ny standard.

Funktionella lösningar framför tekniska krav är viktigt! Nationell möjlighet till anpassning av de tekniska kraven är ett måste det finns ingen one size fit all!

Mer info finns på: