Kävlinge översiktsplan ÖP 2010 Antagen av fullmäktige 2010-02-11
Arbetsorganisation Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för översiktsplaneringen. En tjänstemannagrupp har tillsatts för att ta fram underlagsmaterial inför planarbetet. Översiktplan 2010 har utarbetats i en fortlöpande dialog med planberedning och förvaltningsledningsgrupp. Översiktsplanen har utarbetats av följande arbetsgrupp; Projektledare Planansvarig MKB-ansvarig Kart- o GIS-ansvarig Foto-ansvarig Kartor, medverkan Inge Moberg, Kommunkansliet (program-utställning) Tommy Persson, Kommunskansliet (antagandet) Torsten Jonsson, SWECO Architects Anne-Lie Mårtensson, SWECO Architects Annie Sundberg, Miljö & Teknik Joanna Bladh, Kommunkansliet Jenny Carlstedt, SWECO Position Informationsansvarig Eva Jansson, Kommunkansliet t.o.m. oktober 2008 Kristina Malmberg, Kommunkansliet från november 2008 Layout Boel Andersson, SWECO Architects Susanna Oliver, SWECO Architects Kommunens olika förvaltningar har deltagit i planarbetet bl.a. genom utarbetande av underlags- PM för sina respektive ansvarsområden. Från förvaltningarna har följande personer deltagit: Mikael Anderson Helen Axelsson Rose-Marie Bergman Ann-Louise Christensen Lars Dahlvid Christina Forsberg Lars Johansson Jan Kronberg Tommy Lindberg Patrik Lund Tom Nielsen Marianne Nilsson Per Nordén Elisabeth Nordlund Barbro Roos Mats Rosén Carina Serbinson Heidi Viman SWECOs sökväg P:\3830\901-1000\3830913\17-layout\3.Antagande\
Läsanvisning Den kommuntäckande översiktsplanen hanterar främst strukturella frågor av mer långsiktig karaktär. Tätorterna behöver normalt behandlas mer detaljerat vilket sker genom fördjupningar av översiktsplanen. Den kommuntäckande översiktsplanen tar ställning till vilka tidigare antagna fördjupningar som fortsatt ska gälla och var nya fördjupningar av översiktsplanen bör ske. Rapporten inleds med en redovisning av syftet med översiktsplanen, Kävlinges identitet och visionen för kommunen (kap 1-3). Därefter presenteras förslag till strategi för hur kommunen ska utvecklas de kommande 15 åren (kap 4-7). Resterande kapitel beskriver befintliga förhållanden vad gäller allmänna intressen och hur kommunen avser beakta dessa samt vilka miljö- och riskfaktorer det finns i kommunen (kap 8-10). Sist presenteras konsekvenserna av översiktsplanens förslag. I rapporten (se rutor likt denna) särmarkeras de ställningstaganden som kommunen gör i samband med översiktsplanens antagande. Bildtexter, fotografer och figurers källor finns sist i rapporten, liksom en förklaring till en del begrepp som används i rapporten. Tidigare aktiviteter och beslut 2007-05-30 Kommunstyrelsen fattar beslut om upprättande av ny översiktsplan. Sommaren 2007 Program för översiktsplan tas fram. 2007-09-27 Kommunstyrelsen godkänner programmet till ny översiktsplan. 2007-10-04 Samråd sker med Länsstyrelsen angående miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning. 2008-08-21 Kommunstyrelsen fattar beslut om samråd. 2009-04-16 Kommunstyrelsen fattar beslut om utställning. 2010-02-11 Kommunfullmäktige beslutar att anta översiktsplanen. Ändringar efter utställningen Följande ändringar av översiktsplanen har genomförts: a) Förändringar av mark- och vattenanvändningen: Ett intresseområde för bostäder i södra Hofterup har strukits. De alternativa sträckningar av ny väg mellan Löddeköpinge och Kävlinge som tidigare fanns med i samrådsförslaget redovisas nu åter i översiktsplanen. Utredningsområdet för Viken har givits en annan beteckning för att tydliggöra att området huvudsakligen är tänkt för idrotts- och rekreationsändamål. Markanvändningen i ett område i Dösjebro har preciserats till att förutom bostäder även innehålla skola/ förskola. Förslag om hotellbyggnad utmed kusten vid Barsebäck Resort har strukits. b) Övriga förändringar och tillägg: Kommande FÖP för kustzonen bör även redovisa användningen av havsområdet. Antagen FÖP för Hofterup-Ålstorp gäller med undantag av det redovisade intresseområdet för bostäder på lång sikt. Detta område stryks i och med denna översiktsplan. Erosionen inom kustområdet bedöms som en mellankommunal fråga. Grundvattenförekomster viktiga för vattenförvaltningen redovisas, däribland Alnarpsströmmen. Prioriterad led för farligt gods på väg 108 har korrigerats. GC-vägen mellan Löddeköpinge och Kävlinge har preciserats något. Kommunikationsavsnittet har kompletterats avseende Östervångsvägen. Fridsbovägen heter nu Östervångsvägen. Lagen om strandskydd har numera ändrats, vilket redovisas i kap 9.3. En redovisning av erosionproblem inom kustzonen har införts i kap 10.10. Förslaget till miljökvalitetsnormer för vatten beskrivs i kap 11.4.
Innehåll Läsanvisning Sammanfattning 1 Bakgrund och syfte 1.1 Översiktsplanens syfte och innebörd 2 1.2 Planeringsprocessen 3 1.3 Pågående översyn av PBL 4 2 Kävlinge kommun idag 2.1 Profil, särdrag och identitet 6 2.2 Nuläge och framtid 8 2.3 Kävlinge i regionen 9 3 Visioner och mål 3.1 Vision 2025 12 3.2 Mål för kommunens utveckling 13 3.3 Övergripande mål 14 4 Kommunens utvecklingsstrategi 4.1 God livsmiljö 18 4.2 Attraktiv boendekommun 19 4.3 Utvecklad kommunal service 20 4.4 Bra företagsklimat - utveckling av industri, handel och lantbruksnäring 24 4.5 Utvecklad besöksnäring 28 4.6 Balanserad tillväxt 30 4.7 Hållbar utveckling 31 5 Tätorts- och landsbygdsutveckling 5.1 Tätorterna 34 5.2 Byarna 41 5.3 Landsbygden 45 5.4 Barsebäck Resort 46 5.5 Barsebäcks Sjöstad 48 5.6 Kustområdet Barsebäck - Järavallen 50 6 Grunddragen i mark- och vattenanvändningen 6.1 Förändrad markanvändning 54 6.2 Oförändrad mark- och vattenanvändning 56 7 Mellankommunala intressen 8 Planer och bestämmelser 8.1 Fördjupningar av översiktsplanen (FÖP) 60 8.2 Detaljplaner 60 8.3 Samlad bebyggelse 60 8.4 Övriga bestämmelser 62 9 Allmänna intressen 9.1 Landskap och grönstruktur 64 9.2 Naturresurser 70 9.3 Natur 76 9.4 Kulturmiljö 82 9.5 Friluftsliv och rekreation 88 9.6 Kommunikationer 92 9.7 Areella näringar 100 9.8 Teknisk försörjning 102 9.9. Totalförsvar 108 9.10 Riksintressen 109 10 Miljö- och riskfaktorer 10.1 Miljöfarlig verksamhet 114 10.2 Utsläpp till vatten 114 10.3 Utsläpp till luft 115 10.4 Bullerutsatta områden 116 10.5 Förorenade områden 116 10.6 Markradon 118 10.7 Farlig verksamhet 118 10.8 Farligt gods på väg, järnväg och hav 118 10.9 Klimatförändringar 120 10.10 Övriga miljö- och riskfaktorer 123 11 Konsekvenser 11.1 Miljöbedömning och konsekvensbeskrivning126 11.2 Översiktsplanens konsekvenser 127 11.3 Uppfyllelse av miljömål 132 11.4 Miljökvalitetsnormer 134 11.5 Alternativ utbyggnad 134 11.6 Betydande miljöpåverkan 136 Länsstyrelsens granskningsyttrande 137 Förteckning Begreppsförklaring
Sammanfattning Översiktsplan Bakgrund Översiktsplanen är en långsiktig, strategisk plan. Kommunen ska varje mandatperiod ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Nu gällande översiktsplan för Kävlinge kommun antogs 2002. Kommunstyrelsen har 2007-05-30 beslutat att en ny översiktsplan ska upprättas. Översiktsplanen, som benämns ÖP 2010, behandlar kommunens utveckling under perioden 2010 2025. Planen ska redovisa grunddragen i mark- och vattenanvändningen och vara kommunens underlag för avvägning mellan olika allmänna intressen. Kommunen tar i planen ställning till riksintressen och behovet av framtida fördjupningar av planen, vilket i första hand är aktuellt för tätorterna. Översiktsplanen är vägledande för framtida detaljplaner, bygglovsprövning och andra prövningar som berör markoch vattenanvändningen. Översiktsplanens utformning och handläggning regleras i plan- och bygglagen. Visioner och mål för översiktsplanen Kommunstyrelsen har 2007-09-27 godkänt program med inriktning och mål för översiktsplaneringen. Öresundsregionen i vilken Kävlinge ingår, är för närvarande den snabbast växande regionen i Sverige. Översiktsplanen ska ha en beredskap för den starka tillväxt som förväntas under den aktuella planperioden. Vision 2025 visar en önskad och möjlig utveckling av kommunen under planperioden. Kommunen planerar för en balanserad tillväxt med en befolkningsökning av i genomsnitt 1,5% per år vilket innebär att befolkningen ökar med cirka 7 000 invånare under perioden 2010-2025. Den förväntade befolkningsökningen svarar mot ett utbyggnadsbehov av 3 400 lägenheter. VIKTIGA MÅLSÄTTNINGAR FÖR PLANERINGEN Utvecklingsstrategi Kommunens mål för översiktsplaneringen har konkretiserats i en utvecklingsstrategi som kan sammanfattas i sju punkter, se nedan. UTVECKLINGSSTRATEGI Bygga i stationsnära lägen och i starka kollektivtrafikstråk. Bygga inåt genom förtätning och omvandling av äldre industriområden i syfte att spara god åkermark. Satsa på varierat bostadsbyggande i attraktiva lägen och med goda möjligheter till närrekreation. Skapa goda livsmiljöer genom utveckling av mötesplatser, trygghetsskapande åtgärder och en utvecklad kommunal service. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. God livsmiljö Attraktiv boendekommun Utvecklad kommunal service Bra företagsklimat Utvecklad besöksnäring Balanserad tillväxt Hållbar utveckling Goda kommunikationer
Hållbar samhällsutbyggnad Dagens miljöproblem som minskad biologisk diversitet, minskande naturresurser och förorenad mark och vatten innebär att vi riskerar äventyra förutsättningarna för framtida generationers liv och välfärd. Det finns även övertygande bevis om att pågående klimatförändring inte kan förklaras som en enbart naturlig fluktuation. Vår livsstil medför framtida risker i världen över som torka, översvämningar och stigande havsnivåer. Denna trend måste brytas bland annat genom en hållbar samhällsutbyggnad. Det ska göras genom att ekonomisk utveckling och social välfärd går hand i hand med skyddet av miljön och naturresurserna. Översiktsplanens målsättning är att bygga i goda kollektivtrafiklägen och att spara jordbruksmark genom återanvändning av mark och förtätning av bebyggelsen. Hållbarhetsaspekterna har varit vägledande vid prioriteringen av aktuella utbyggnadsområden. Översiktsplanen föreslår att cirka 50 % av kommunens utbyggnad under planperioden ska ske genom förtätning och återanvändning av mark. Cirka 80 % av utbyggnaden föreslås ske i mycket goda kollektivtrafiklägen. Ianspråktagandet av åkermark har väsentligt minskats i förhållande till de utbyggnadsintressen som preliminärt redovisades i samrådsförslaget. Den stora pendlingstrafiken sker från kommunen och söderut till Malmö och Lund. Tågtrafiken och de nuvarande stationerna i Kävlinge och Dösjebro ger en god kollektivtrafikförsörjning för den centralt belägna bebyggelsen. När persontrafiken återupptagits på Lommabanan och en station etablerats i Furulund, förbättras förbindelserna ytterligare mot Malmö. Den västra kommundelen med Hofterup / Ålstorp och Löddeköpinge har, på grund av avsaknad av tågtrafik, generellt sett ett sämre utbud av kollektivtrafik. I det korta perspektivet planeras olika åtgärder för att förbättra busstrafiken. Bebyggelsen inom Löddeköpinge, Hofterup/Ålstorp är tillsammans med bebyggelsen inom angränsande kommuner, av en sådan omfattning att kommunen anser att förutsättningarna för en framtida spårtrafik bör prövas. Kävlinge kommun kommer i samverkan med grannkommunerna att diskutera förutsättningarna för spårtrafiken. Bebyggelseutveckling Centrumutveckling Ekologisk Social Ekonomisk Hållbar utveckling 50% förtätning och återanvändning av mark 80% i stationsnära lägen Kävlinge och Löddeköpinge
Tätorts- och landsbygdsutveckling Kävlinge Furulund Kävlinge och Furulund är idag två orter som i framtiden ska kunna växa samman. Kävlinge har idag drygt 8600 invånare och Furulund cirka 4000 invånare. Orterna är belägna på ömse sidor av Kävlingeån som utgör en värdefull tillgång som närrekreationsområde. Kävlinge station bedöms i framtiden få en allt större betydelse som resandecentrum och Furulund får genom den planerade stationen på Lommabanan, goda förbindelser mot bl.a. Malmö. I Kävlinge planeras en ny centralt belägen stadsdel, Östra Centrum, genom omvandling av ett äldre industriområde. Det nya området kan fullt utbyggt rymma mellan 1000-2000 lägenheter i flerbostadshus. Inom Furulund sker samtidigt en utbyggnad av småhusbebyggelse. Under perioden fram till år 2025 planeras cirka 1900 lägenheter i Kävlinge och 570 lägenheter i Furulund. Utbyggnaden kommer att möjliggöra en vitalisering av centrumområdet i Kävlinge. Tätortens framtida utveckling kommer att studeras genom en fördjupning av översiktsplanen. Löddeköpinge Löddeköpinge har idag cirka 6500 invånare. Bebyggelsen är huvudsakligen belägen öster om väg E6 och gränsar i söder till Lödde å. I anslutning till trafikplatsen vid E6 ligger kommunens största verksamhetsområde, Handelsplats Center Syd. Nya utbyggnadsområden för bostäder och verksamheter planeras inom samhällets norra och östra del. Under perioden fram till 2025 planeras cirka 760 lägenheter. Löddeköpinge är till stora delar bilberoende men kommunens strävan är att spårbunden kollektivtrafik kan byggas ut på längre sikt. Tätortens framtida utveckling kommer att studeras genom en fördjupning av översiktsplanen. Ålstorp / Hofterup Samhällena Ålstorp och Hofterup är idag sammanbyggda till en tätort med cirka 3300 boende. Under perioden fram till 2025 planeras en utbyggnad av cirka 380 lägenheter inom samhällets södra del. Inom den södra delen planeras också en av- och påfart till E6 och i anslutning därtill ett mindre verksamhetsområde. Även Ålstorp / Hofterup omfattas av kommunens vision om att en spårbunden kollektivtrafik kan byggas ut på längre sikt. En fördjupning av översiktsplanen har antagits 2009-03-26. Dösjebro Dösjebro har idag cirka 830 invånare och är beläget söder om Saxån inom kommunens nordvästra del. Pågatågstrafiken ger goda förbindelser mot såväl Lund och Malmö som mot Landskrona och Helsingborg. Strax norr om Dösjebro ligger Annelöv med cirka 400 invånare. Närheten mellan orterna och den gemensamma Pågatågsstationen innebär att det finns ett behov av att samordna planeringen med Landskrona kommun. Inom Dösjebro planeras cirka 190 lägenheter under perioden fram till 2025. En utbyggnad inom samhällets södra del kan stå i konflikt med värdefull kulturmiljö av riksintresse men bör övervägas med hänsyn till det goda kollektivtrafikläget. En fördjupad översiktsplan har upprättats 2003. Då planen inte rymmer den planerade utbyggnaden bör en ny fördjupning av planen övervägas. Byarna Inom de mindre byarna i kommunen, totalt 10 stycken, bor idag cirka 2000 personer. En begränsad utbyggnad planeras inom Barsebäcks by, Barsebäckshamn, Stora och Lilla Harrie. Inom Vikhög, Södervidinge, Virke och Stävie planeras ingen ny bebyggelse. Utbyggnaden av byarna bör föregås av ortsanalyser och i vissa fall av fördjupningar av översiktsplanen. Barsebäck Resort Barsebäck Resort är samlingsnamnet för Barsebäcks Golf & Country Club, Järavallens Conference & Country Club, Barsebäck Golf Hotel, Barsebäck & Järavallens Restauranger, Barsebäck Golf Academy samt Barsebäck Golfshop. Området har en storlek av cirka 210 ha och rymmer bl.a. Sveriges internationellt mest kända golfbana. Inom området planeras under perioden 2010-2025 en utbyggnad av nya bostäder samt en utbyggnad av hotellet i anslutning till konferensanläggningen. Barsebäcksverket och Barsebäcks Sjöstad Kommunen har i mer än 30 år varit värd för Barsebäcks kärnkraftverk och därigenom aktivt bidragit till landets energiförsörjning. När nu verksamheten avslutas förväntas staten aktivt bidra till en snabb avveckling av anläggningen. Kommunens målsättning är att Barsebäcksverket ska vara fullt avvecklat och att en bostadsutbyggnad ska kunna påbörjas före 2025. Visionen Barsebäcks Sjöstad, innebär utbyggnad av ett nytt attraktivt kustsamhälle. Kustområdet Barsebäck Järavallen Kommunens målsättning är att öka kontakten med kustzonen genom försiktig utbyggnad av nya bostäder och att förbättra möjligheterna för rekreation, samtidigt som värdefulla natur- och kulturintressen inte får skadas. Avvecklingen av Barsebäcksverket och kraftledningsstråken fram till anläggningen samt utbyggnaden av Barsebäcks Sjöstad, Barsebäckshamn och Barsebäcks by ingår i planeringen. Avvägningen mellan olika allmänna intressen bör ske genom en fördjupning av översiktsplanen för kustområdet. Landsbygden Öppna stråk av betydelse för upplevelsen av landskapet ska bevaras och hållas fria från bebyggelse. Ny bebyggelse på landsbygden bör tillåtas restriktivt och i enlighet med antagna riktlinjer.
Lund Vä iområde Häljarp Saxtorp Håstenslöv Kvärlöv Norrvidinge Saxtorpsskogen Annelöv Ålstorp V 108 Virke Dösjebro Södervidinge Ålstorp Västra Karaby Särslöv 104 Hofterup Stora Harrie Kävlinge Järavallen 104 Lilla Harrie E6 E20 Västra Hoby Barsebäck 108 Väggarp Hög Örtoft Barsebäckshamn Löddeköpinge Stävie Stångby kyrkby Håstad Planerad bostadsbebyggelse Utredningsområde för bostäder Utbyggnadsområde för bostäder på längre sikt Utredningsområde Stångby för rekreation och service Planerat verksamhetsområde Vikhög Utredningsområde för verksamheter Vägreservat Framtida Vallkärra spårtrafik (person- eller godstrafik) Odars Järnväg dubbelspår l 0 0,8 1,6 0,4 Kilometer Bjärred Fjelie Järnväg enkelspår Framtida trafikplats Lantmäteriverket Utredningszon för markförlagd kraftledning Förändrad mark- och vattenanvändning
Kommunikationer En ny väg planeras mellan Löddeköpinge och Kävlinge. Även en förlängning av Häradsvägen till väg 108, en ny väg i östra Löddeköpinge (Östervångsvägen) samt en ny trafikplats på E6 vid Hofterup planeras. På längre sikt diskuteras utbyggnad av; Lätt spårtrafik mellan Bjärred-Landskrona via Löddeköpinge och Hofterup/Ålstorp. E6 med två nya körfält. Västkustbanan med två nya spår samt en ny sträckning av en Yttre godsbana. Konsekvenser Konsekvenserna av översiktsplanen ska tydligt kunna utläsas enligt kraven i plan- och bygglagen. Detta gäller såväl ekonomiska och ekologiska som sociala konsekvenser. Dessa redovisas i en konsekvensbeskrivning. Dessutom ska konsekvenser som kan riskera innebära en betydande miljöpåverkan särskilt bedömas enligt 6 kap. 11 Miljöbalken (MB). Syftet med denna så kallade miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Sedan kraven på miljöbedömning infördes 2004 har kommuner och granskningsmyndigheter fått en erfarenhet av hur regelverket fungerar i praktiken. För att undvika två separata beskrivningar av planens konsekvenser har Kävlinge kommun valt att slå samman miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) och konsekvensbeskrivningen till en samlad konsekvensbeskrivning. Avgränsning av viktiga miljöfrågor Enligt reglerna om miljöbedömning ska frågor som kan innebära betydande miljöpåverkan redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Redovisningen sker på samma nivå som planen, dvs en övergripande principiell nivå. Mer betydande konflikter kommer att behandlas i den fortsatta planeringen, i kommande detaljplaner eller i samband med framtida tillståndsprövningar. Miljöbedömning av planerade väg- och järnvägsutbyggnader och andra liknande projekt inom kommunen sker i samband med prövningen av de aktuella projekten. Kommunen har i samråd med länsstyrelsen kommit fram till att följande frågor särskilt bör behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen: Naturmiljön Kulturmiljön Rekreation och friluftsliv Stads- och landskapsbild Hälsa och säkerhet Dessutom beskrivs möjligheten till att uppfylla miljömålen. Konsekvensbeskrivning Kommunen inledde arbetet med att ta fram en ny översiktsplan med diskussioner kring olika utvecklingsalternativ inför framtiden. Dessa sammanfattas i scenarierna stråkscenariot, marknadskraftsscenariot, samlascenariot samt spridascenariot. Scenariodiskussionen landade i att stråkscenariot var ur många aspekter mest lämpliga strategin för kommunen. Detta har medfört att översiktsplanen föreslår en koncentrerad utbyggnad i stationsnära och kollektivtrafikstarka stråk. En annan viktig strategi för kommunen är att återanvända redan exploaterad mark. Nedlagda industrier i centrala Kävlinge ger mycket goda förutsättningar för ett bostadsbyggande som inte ianspråktar värdefull åkermark, som ligger kollektivtrafiknära och möjliggör en effektiv användning av kommunal infrastruktur. Översiktsplanen begränsar därigenom exploateringen av åkermark. Dock räcker inte redan ianspråktagen mark till för all bostadsutbyggnad som krävs för att möta den befolkningstillväxt som prognosticerats. Därför föreslås även en del utbyggnad ske på åkermark. Kommunen ser i framtiden även en möjlig utbyggnad av spårtrafik från Landskrona genom Hofterup/Ålstorp och Löddeköpinge och som i Lomma kommun kopplas samman med befintlig spårtrafik till Malmö. Visionen om spårtrafik och föreslagen koncentration av bebyggelse till kollektivtrafikstråk leder till goda möjligheter för minskad biltrafik och därmed en bättre luftkvalitet jämfört med en bebyggelsestruktur som gör kommuninvånarna bilberoende. Den största bostadsutbyggnaden planeras ske i Kävlinge- Furulund samt i Löddeköpinge. Koncentration möjliggör en effektiv satsning på kommunal service till dessa orter. I Kävlinge Östra Centrum planeras 1000-2000 lägenheter. Detta kommer medföra ett betydligt större underlag för handel och service, vilket i sin tur möjliggör en större stadsförnyelse och ett rikare utbud av sociala och kulturella aktiviteter. Samtidigt innebär det en förändring av bostadsstrukturen i Kävlinge, som hittills varit dominerad av villabebyggelse. Utbyggnaden kommer troligen att förändra tätortens åldersstruktur och ekonomiska struktur. Vad gäller uppfyllande av miljömålen bedöms översiktsplanen leda till förbättrade möjligheter att nå målen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning samt god bebyggd miljö. Vad gäller miljömålen ett rikt odlingslandskap, grundvatten av god kvalitet samt de miljömål som rör ekologiska livsmiljöer bedöms översiktsplanen varken förbättra eller försämra situationen.