VIT Vindskydd I Tjust Org nu 802456-1980. Västerviks kommun Miljö- och byggnadskontoret 59380 Västervik MILJÖSTIPENDIUM



Relevanta dokument
Björn Carlén Målare och grafiker

MORATORIUM VINDKRAFT

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Hur påverkas Europa och Sverige av det tyska avvecklingsbeslutet?

OBSTRUKTION ÖVERKLAGANDE AV VÄSTERVIKS KF BESLUT

Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar

Tack för att vi fick träffa er och framlägga våra synpunkter. Timman gick alltför fort och alla punkter hanns inte riktigt med.

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Yrkande: Ideella föreningen Rädda Hallandskusten ( Föreningen ) yrkar att Markoch Miljödomstolen avslår ansökan.

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Vindenergi. Holger & Samuel

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

Vindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten?

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Energisituation idag. Produktion och användning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Klimat- bokslut 2010

Svensk elförsörjning och effektbalansen

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Förnybara energikällor:

Vindpark Töftedalsfjället

Varifrån kommer elen?

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Energiförbrukning 2010

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Föreningen VIT Vindskydd i Tjust co Lars Cornell Fiskartorpsholmen Lofta R E M I S S

Energikällor Underlag till debatt

Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

Energigas en klimatsmart story

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

Överklagande av kommunstyrelsen i Västervik beslut.

Mer EU för klimatets skull

Vattenkraft SERO:s energiseminarium i Västerås

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Vindbruksplanen. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Sverigedemokraterna 2011

Energisamhällets framväxt


Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Biokraftvärme isverigei framtiden

Rapport från partienkät

Vinden. En framtidskraft.

KOMPLETTERING AV ÖVERKLAGANDE gällande länsstyrelsen i Kalmar beslut Dno

Energiskaffning och -förbrukning 2011

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

YTTRANDE / BEMÖTANDE. Yttranden har inkommit från Länstyrelsen med förtydligande (# 1) och Eolus Vind ab (# 2).

Energiskaffning och -förbrukning

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Klimatsmart och stabil elproduktion

Vindkraftsfakta. Sammanfattning:

Min bok om hållbar utveckling

EN DROPPE AV H 2 OPP

Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh?

Yttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

JÄV ÖVERKLAGANDE AV VÄSTERVIKS KF BESLUT

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Lillgrund vindkraftpark

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Producera din egen el

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

SOM MAN FRÅGAR FÅR MAN SVAR

Energiskaffning och -förbrukning 2012

El- och värmeproduktion 2009

Replik på aktbilaga 73 yttranden från Eolus vind aktbilaga 65 och 72.

Spelinstruktioner och material

Fysik: Energikällor och kraftverk

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Energihushållning. s i handboken

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

Förnybarenergiproduktion

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 2 inledning

Transkript:

VIT Vindskydd I Tjust Org nu 802456-1980 2012-04-30 Sid 1 av 5 vit@tjust.com www.tjust.com/vit/index.htm Bankgiro 688-2963 MILJÖSTIPENDIUM Västerviks kommun Miljö- och byggnadskontoret 59380 Västervik Ref: www.vastervik.se/upload/miljö-%20och%20 byggnadskontoret/miljostipendium.pdf Finns på URL www.tjust.com/vit/2012/stip.pdf Föreningen VIT, Vindskydd I Tjust, bildades i hösten 2010. Förenings syfte är att motverka vindkraftverkens negativa inverkan på landskap, natur, boendemiljö och ekonomi i Tjust. Vi vill även vara språkrör för enskilda människor som av skilda skäl inte själva förmår att skydda sin livsmiljö och ekonomi genom egen talan. Politiker som skall besluta om vindkraft är ofta förfärande okunniga i dessa ärenden. De blir då lätta offer för demagogi och politisk propaganda. Föreningen ser därför som sin främsta uppgift att förmedla kunskap med syfte att undvika att våra vackra landskap och vår goda miljö för boende och fritid, flora och fauna blir förstörda. Även om det direkta syftet är att begränsa vindkraftverkens skadliga inverkan kan föreningens arbete inte begränsas till att gälla endast vindkraft. För att vara trovärdiga måste vi visa på alternativ och konsekvenser och behärska hela miljö- och energisektorn, allt hänger samman Exempel på vårt arbete: * Informationsmöte om vindkraft i Gamleby folkhögskola jan 2011. * Vi har skrivit en mångfald debattartiklar. Här är några exempel www.vt.se/opinion/torget/?articleid=6356451 www.vt.se/nyheter/arkiv.aspx?articleid=6344480 www.vt.se/opinion/debatt/?articleid=6258807 www.vt.se/opinion/torget/?articleid=6390048 * Exempel på vårt juridiska arbete, se www.tjust.com/vit/2012/euvind.pdf. samt bilaga 3. * I det pågående arbetet med ÖP2025 har vi lämnat ett flertal yttranden. Ett av dessa finns på URL www.tjust.com/vit/2012/remiss2025.pdf. * Det kompletteras just i dokument www.tjust.com/vit/2012/remiss2025redeviva.pdf * Vi har skrivit medborgarförslag, här är ett ex www.tjust.com/vit/2011/mbf2km.pdf * Vår närmsta strävan är att undervisa den politikerkår som i år skall ta ställning till ÖP2025. Debatten bilaga 2 är ett sådant moment. * Vi har framfört klander av jäv när kommunalrådet två gånger i KS bordlade, för egen vinning, den av företaget Mellanrum välgjorda vindbruksplanen. 1

* Vi har ofta hävdat att vindkraftverken inte påverkar Global Uppvärmning och inte minskar koldioxidutsläppen, jämför bilaga 1. De skälen för VKV skall ej åberopas. * Vi har ofta hävdat att VKV är det mest miljöförstörande av alla alternativ och försökt att förklara varför och hur. * Vi har ofta belyst kostnader för olika alternativ. * Vi har påpekat det ogenomtänkta KS-beslutet om att i Västerviks kommun uppföra ca 170 VKV vilket skulle fullständig förstöra landskapet och miljön och förstöra kommunens attraktionskraft. Vi har beräknat att KS-beslutet innebär mer än 90 000 lastbillass med sand, stål och betong till fundamenten, ingen tycks ha tänkt på det. * Vi har påpekat att det är omöjligt att med vindkraft åstadkomma en koldioxidfri kommun och län och land. I Kalmar län går det åt 2700 GWh bensin och dieselolja men vi har inte förmåga att producera med än 225 GWh biogas. Var skall resterande 2500 GWh fordonsbränsle komma från? * Vi kritiserar modeord som Grönt och Förnybart eftersom det väcker känslor som inte fullt ut har stöd i kunskap och förstånd. * Vi hävdar, att kunskap är vindkraftens värsta fiende. Välkommet stöd har nu erhållits i yttrande av KVA s energiutskott, se bilaga 1, som fastställer det vi hela tiden hävdat. Politiskt fristående Föreningen är inte allierad med någon partipolitisk rörelse utan granskar alla yttringar och program likvärdigt. Det har visat sig nödvändigt att tränga genom vissa modeord som appellerar till känslan och stänger av förnuft och tanke. Det har även visat sig nödvändigt att ifrågasätta många myndigheter, tex länstyrelsen, som i praktisk verksamhet är ett stort hot mot den miljö som de egentligen borde värna om. Så här långt har alla våra kostnader täckts av medlemmars årsavgifter och frivilliga bidrag. Miljöstipendiet, om vi tilldelas det, kommer att bli ett välkommet bidrag för att täcka kostnader i vårt arbete. Vi anser att vi med vårt ideella arbete gör stor samhällsnyta och att vi därför förtjänar att tilldelas stipendiet. Med vänlig hälsning Lars Cornell ordförande 2

www.svd.se/opinion/brannpunkt/meningslos-satsning-pa-vindkraft_7075891.svd Meningslös satsning på vindkraft Att en gigantisk vindkraftsutbyggnad genomförs i ett land som Sverige, som redan har ett väl fungerande och fossilfritt elsystem, är obegripligt. Pengarna borde i stället läggas på att minska utsläppen i transportsektorn, skriver Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott. Behovet av el kan inte anpassas till vindens växlingar utan måste anpassas till användarnas behov, skriver ledamöterna i Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott. SvD BRÄNNPUNKT ENERGI Den gigantiska mångmiljardsatsningen på vindkraftsutbyggnad i Sverige är överdimensionerad. Pengarna borde i stället användas till att minska fossilbränsleanvändningen i transportsektorn. 80 procent av energitillförseln och 70 procent av elproduktionen i världen kommer från fossila bränslen (kol, olja och naturgas). Under de senaste decennierna har intresset för de förnybara energikällorna ökat dels på grund av höga utvinningskostnader för de fossila bränslena och dels av oro över jordens klimat. Sveriges elproduktion är i stort sett fossilfri (gasturbiner vid extrema vädersituationer orsakar några enstaka procent fossilgenererad el), men ändå är utbyggnaden av vindkraft rekordartad. Just nu byggs i stort sett ett vindkraftverk per dag i Sverige. Problemet med de förnybara energikällorna är den låga energitätheten. Detta gäller speciellt solenergi och vindkraft som kräver relativt stora landområden. Vindkraften påverkas också genom väderväxlingarna. Inte minst under mycket kalla perioder när behovet av el är stort men vindarna ofta svaga, är bidragen från vindkraften försvinnande små. Under hösten 2011 hade man exempelvis i Tyskland en period med mycket svaga vindar under mer än 40 dagar vilket skapade stora problem. Synen på vindkraften tycks för många vara enkel. Man kopplar in ett vindkraftverk på kraftnätet och vips kommer det till nytta. Men kraftförsörjning är en komplicerad process där uppgiften är att förse användarna med el när de behöver den. Behovet av el kan inte anpassas till vindens växlingar utan måste anpassas till användarnas behov. När det råkar blåsa kraftigt får man kvickt stänga av en del av vattenkraften eftersom det inte finns någonstans att göra av överskottsenergin. Ett delikat problem i både Tyskland och Danmark är att man tvingas sälja vindenergiöverskott till ett negativt pris, det vill säga säljaren får inte fullt betalt för elen och får även stå för kostnaden av försäljningen. Vice versa, om det blåser för lite eller inte alls måste man vrida på vattenkraften alldeles extra för att inte lamporna skall slockna eller kyl och frys stängas av. Bilaga 1 Allt detta skulle nog fungera i en naturlig marknadsekonomi, men i det svenska systemet där vindkraftleverantören är garanterad inkomst (tack vare elcertifikaten), oavsett om strömmen kan användas eller inte, fungerar inte marknadskrafterna. Tyskland har efter stängningen av flera av sina kärnkraftverk hamnat i en svår och farlig situation som håller på att skapa problem även för grannländerna. Om inte korrekt spänning och strömstyrka kan garanteras i kraftnätet kan irreparabla skador uppkomma på komplicerad och känslig utrustning som är vanlig i dagens samhälle. Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har i en utförlig analys visat att Sverige kan klara upp till cirka 10 TWh vindkraft i elförsörjningssystemet genom att balansera denna med tillgänglig vattenkraft, som dock utnyttjas mindre effektivt och med större förslitning på utrustningen. Utökas vindkraften ytterligare måste både elnäten och vattenkraften förstärkas, alternativt måste nya gas- eller kolkraftverk installeras eller de skyddade älvarna offras. Kärnkraften å sin sida kan inte balansera vindkraften utan tjänar i första hand som en tillförlitlig källa för en kontinuerlig elförsörjning. I länder med främst fossilgenererad elenergi bidrar vindkraften till minskningar av CO2-utsläppen och gör därför betydligt större nytta än i Sverige. Det är beklagligt att Sverige försatt sig i denna situation utan att det på något sätt varit nödvändigt. Behovet av fossilfri el i Sverige täcks av befintliga energikällor. Ur nationalekonomisk synpunkt måste i princip huvuddelen av kostnaden för en överdriven utbyggnad av vindkraften vara en förlust då den uppenbarligen inte behövs. Den svenska vindkraftutbyggnaden skulle inte ha varit möjlig utan omfattande subventioner (i form av elcertifikat) i mångmiljardklassen som därtill huvudsakligen gagnar utländsk industri. Den sammanlagda extrakostnaden av den förda politiken drabbar till syvende och sist elkonsumenterna. Den försvagar landets konkurrenskraft vilket är det mest allvarliga och utgör också ett mått på det paradoxala i den så kallade gröna skatteväxlingen. Slutresultatet, om denna utveckling tillåts fortsätta, blir ett elöverskott med åtföljande subventionerad elexport från Sverige. Att sådana gigantiska energiinvesteringar håller på att genomföras i vårt land som redan har ett väl fungerande och fossilfritt elsystem är obegripligt. Om avsikten vore att minska koldioxidutsläppen borde investeringarna på hundratals miljarder i stället riktas mot transportsektorn där cirka 35 procent av de fossila utsläppen sker i dag. Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott: LENNART BENGTSSON DICK HEDBERG HARRY FRANK BENGT NORDÉN KARL GRANDIN SVEN KULLANDER RICHARD LUNDIN KARL GUSTAF LÖFGREN KARL-GÖRAN MÄLER TORBJÖRN NORIN ELISABETH RACHLEW VILLY SUNDSTRÖM CHRISTER SVENSSON

Exempel på vårt arbete Bilaga 2

Lars Cornell Fiskartorpsholmen S-59493 Lofta Sverige URL www.tjust.com/vit/2012/euvind.pdf www.tjust.com/vit/2012/euvindkomp01.pdf European Court of Human Rights Council of Europe F - 67075 Strasbourg Cedex Bilaga 3 Tjust 2012-04-30 Sid 1 av 2 Klagomål gällande Miljööverdomstolen, Stockholm, mål M 422-12. Vår benämning EUvind, vårt datum 2012-03-25. URL www.tjust.com/vit/2012/euvind.pdf KOMPLETTERING - NYA OMSTÄNDIGHETER Den 22 april publicerades på SvD Brännpunkt en artikel skriven av KVA s Energiutskott Meningslös satsning på vindkraft, bilaga 1. Se www.svd.se/opinion/brannpunkt/meningslos-satsning-pa-vindkraft_7075891.svd Artikeln fastställer det som vi hävdat i målet men som ignorerats av domstolen, att svensk vindkraft ej har någon betydelse för Global Uppvärmning och ej har förmåga att reducera atmosfärens koldioxidhalt. Därmed faller huvudmotivet för länstyrelsens och domstolens beviljande av ifrågavarande vindkraftverk i alternativ AB. Så som miljöprövning i Sverige nu sker kan en hasselmus och ett örnbo som semaforer ha större betydelse i provning vid länstyrelse och svensk miljödomstol än värdefulla svenska landskap och tusentals människors miljö för boende, vardag, fritid och välbefinnande. Värdering och viktning av omständigheter sker ej enligt miljöbalkens principer och det är ej accepterbart. Varje dag kan vi i svenska tidningar se hur det är ett nationellt intresse från befolkningen att slippa dess avskydda monster som bara förstör. Det borde väga mycket tungt eftersom de skäl som finns för svensk vindkraft är i det närmaste obefintliga. Jag/vi yrkar att ovanstående beaktas. Med vänlig hälsning Lars Cornell Fiskartorpsholmen S-59493 LOFTA Sweden 5