Inomhusluftkvalitet i passivhus och konventionella nya hus i Sverige samt jämförelser med det svenska bostadsbeståndet

Relevanta dokument
SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Att riskbedöma det som inte syns innemiljö ombord och personlig exponering

Hälsa och ventilation

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar

SAMSPELET MELLAN VENTILATION & LUFTKVALITET SÅ SER DET UT. Anders Lundin. TIAB Inomhusmiljö 9 april 2019

Nr B 2299 Mars Sarka Langer, Karin Hallgren, Vera Öberg, Henrik Jönsson. Utveckling HB, Bengt Dahlgren AB

Luftburna kemiska ämnen i förorenade byggnader vad finns det för riskbaserade riktvärden och hur ska man mäta?

Värt att veta om mögel

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner

Innemiljö i Förskolor

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

WSP Jerbol Sjögatan Mönsterås Tel:

Lågenergihus för attraktivt boende

God innemiljö på svenska fartyg

Kemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts. Sarka Langer

Hur påverkas inomhusluftens föroreningsinnehåll av uteluftens kvalitet? Ventilation och filtrering

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars

INSTRUKTIONSMANUAL PM1 TRACKER. Gör det osynliga synligt: Mät och förbättra din IAQ. Clean air solutions

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

AKtuellt dec Oktoberseminariet

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon. Jana Moldanová

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Välkomna! Informationsmöte 23 januari 2018

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet

ENERGIEFFEKTIV VENTILERING MED ELEVENS HÄLSA I CENTRUM. I samarbete med

Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader?

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Bo i trähus bra för hälsan

2a,b. 1a,b Bilaga - Del 1 Undersökning golv Getingeskolan inomhusmiljöutredning HT Sweco. X1-X3 Fuktmätning jan 2016.

Rapport. Analys av Inne-VOC. Objekt: Förskolan Äventyret, Säter. Polygon Sverige AB Mikko Nieminen Västermalmsvägen Falun

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

Inomhusmiljön i skola och förskola

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö

VILKA PARAMETRAR PÅVERKAR MÄTNINGAR AV INOMHUSLUFT. Björn Mälarstig anozona

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel:

Innemiljö i skolor, astma, allergier och sjuka hus symptom (SBS)

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt

Utmätning av inneklimat efter vattenskade eller läckage. Civ.ing. Jón Sigurjónsson

Bra luft gör Dig smartare viktigt vid energismart renovering. Svensk Ventilation Britta Permats

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Miljöklassning av byggnader

Nr ETT NYHETSBREV FRÅN SVENSK VENTILATION. Ny möjlighet för Sverige. Dålig luft påverkar barns hälsa

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer

Uggleåsvägen 4 och 6, Mölndals kommun

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Fukt och mögel i bostaden

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.


Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum.

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

Viktiga faktorer i innemiljön

Luftutredning Litteraturgatan. bild

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Om kloranisoler och luftanalyser

HUR PÅVERKAS ELEVERNAS PRESTATION OCH HÄLSA AV SKOLANS INOMHUSLUFT?

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Beräkning av luftkvalitet Haga entré Sammanställd av SBF

Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet.

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Arbets- och miljömedicin Lund

Bilaga B: Kravspecifikation

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luft, lukt och fukt. Utredning av inomhusmiljöproblem. Greta Smedje. Enheten för hälsoskydd och smittskydd

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

Transkript:

Inomhusluftkvalitet i passivhus och konventionella nya hus i Sverige samt jämförelser med det svenska bostadsbeståndet Sarka Langer IVL Svenska Svenska Miljöinstitutet Chalmers, Inst. Bygg- och Miljöteknik, Avd. Installationsteknik

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Projekt finansierat av forskningsrådet FORMAS inom programmet BIC (Byggsektorns InnovationsCentrum) Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning och övervakning av inomhusluftkvalitet i nybyggda lågenergibyggnader utvärdering av mätningar (och enkätundersökningar) från genomförda nationella projekt m.a.p. Indoor Air Quality, inomhusklimat och ventilation utveckling av metodiken: en pilotstudie detaljerad mätning av utvalda kemiska ämnen, T, RH, mikrobiell kontaminering i 4-5 bostäder; årstidsvariation tillämpning av mätmetodiken på ett större antal olika (inte bara LEB) byggnader; jämföra med bostadsbeståndet och mellan nya lågenergioch konventionella byggnader

Gränsvärden och riktvärden för innemiljö? Inneklimat temperatur, relativ luftfuktighet, luftomsättning och koldioxid Komfortzon temperatur och relativ luftfuktighet T = 2 24 o C och RF = 3 7% SOFS 25:15. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens allmänna råd om temperatur inomhus. FoHMFS214:17. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus. Folkhälsomyndigheten, Stockholm. Luftomsättning.35 l/s per m 2 golvarea -.5 luftomsättningar per timme (h - 1). BBR 21. Boverkets byggregler BSF 214:3, 214. Boverket, Karlskrona. CO 2 < 1 ppm ska eftersträvas!

Gränsvärden och riktvärden för innemiljö? inga lagligt bindande gränsvärden för luftföroreningar i inomhusluft men rekommenderade riktvärden (guidelinelevels) för ett urval luftföroreningar tillvägagångssättet "risk assessment" för bedömning av luftkvalitet inomhus riktar in sig på kemiska ämnen som kan medföra risk för hälsan WHO 25 Air QualityGuidelinesGlobal Update (NO 2, ozon, PM 1, PM 2.5 ) WHO 21 WHO Guidelines for Indoor Air Quality: Selected pollutants (bensen, CO, formaldehyd, naftalen, NO 2, PAH benso(a)pyren, radon, trikloretylen, tetrakloretylen) UBA Umweltbundesamt TVOC-koncept, acceptable level Vad är normalt?

Innemiljö i det svenska bostadsbeståndet Boverkets BETSI studie BETSI Bebyggelsens Energianvändning, Tekniska Status och Innemiljö Boverket hade i uppdrag av regeringen att med hjälp av besiktningar och enkäter ta fram en uppdaterad beskrivning av det svenska byggnadsbeståndet Besiktningar, mätningar och enkätundersökningar har gjorts i cirka 1 8 byggnader i 3 kommuner under 27-28 BETSI-undersökningen: en "baslinje" för jämförelse av IAQ i lågenergibyggnader och bostäder i allmänhet vad är normalhalter i våra bostäder? mätningar/uppgifter relevanta för vårt projekt 157 småhus och 148 lägenheter inspektioner och enkäter: småhus/lägenheter, byggnadsår (18 25), geografiskt läge (innerstad, förort, villakvarter, glesbygd), typ av ventilationssystem (självdrag, F-system, FTsystem, FTX-system, FVP-system (värmepump)) mätningar: luftomsättning, temperatur, RH i alla bostäder samt VOC, NO 2 och formaldehyd i ett underurval av bostäder

Innemiljö i det svenska bostadsbeståndet 3 1 25 8 Temperature ( o C) 2 15 Relative humidity (%) 6 4 2 1 Single-family houses Apartments Single-family houses Apartments Medeltemperatur: småhus 21.4 o C lägenheter 22.5 o C Medel RF: småhus 34% lägenheter 31%

Innemiljö i det svenska bostadsbeståndet 2. 1 5 Single-family houses Apartments Air Change Rate (h -1 ) 1.5 1..5 Air Exchange Rate (h -1 ) 2 1.5.2.1.5.2. Single-family houses Apartments.1.1 1 1 3 5 7 9 99 99.9 Cumulative frequency (%) Medianvärden för luftomsättning: småhus.33 h -1 lägenheter.47 h -1 Skillnaden är statistiskt signifikant p <.1 Luftomsättning under AER.5 h -1 småhus 85% lägenheter 74% alla 8%

Innemiljö i det svenska bostadsbeståndet 5 14 12 4 Formaldehyde (µg/m 3 ) 1 8 6 4 NO 2 (µg/m 3 ) 3 2 2 22 Single-family houses Apartments 13 1 6. Single-family houses Apartments 1 14 TVOC (µg/m 3 ) 12 1 8 6 NO 2 : signifikant positiv korrelation med luftomsättning utomhuskällor formaldehyd och TVOC: signifikant negativ korrelation med luftomsättning inomhuskällor 4 2 236 Single-family houses Apartments 143 allaskillnader mellan småhus och lägenheter var statistiskt signifikanta

Innemiljö i nybyggda passivhus och konventionella hus Undersökta bostäder: 2 passivhus 21 konventionellt byggda hus Förorter eller villaområden i: Göteborg Kungsbacka Malmö Stockholm Kalmar Fem bostäder mätningar under alla fyra årstider Resten av bostäder mätning under uppvärmningssäsongen alla byggda efter 21 Passiva (n = 2) Konventionella (n = 21) småhus 3 3 radhus 8 3 lägenheter 9 15

Innemiljö i nybyggda passivhus och konventionella hus 3 1 9 8 Temperature ( o C) 25 2 15 Relative humidity (%) 7 6 5 4 3 2 1 1 Housing stock Passive housesconventional houses Housing stock Passive housesconventional houses Air Exchange Rate (h -1 ) 2. 1.5 1..5..38 Housing stock.6.68 Passive houses Conventional houses b Difference in absolute humidity (g H 2 O/m 3 dry air) 3. 2.5 2. 1.5 1..5 Passive houses Conventional houses Conventional houses with mould..1.1 1 1 3 5 7 9 99 99.9 99.99 Cumulative frequency (%) Undvika mögelpåväxt: diff. < 3 g vatten/1 m 3 luft

Innemiljö i nybyggda passivhus och konventionella hus 1 4 8 a a Formaldehyde (µg/m 3 ) 6 4 2 17 11.1 15.7 NO 2 (µg/m 3 ) 3 2 1 8. 1.1 11.5 Housing stock Passive houses Conventional houses Housing stock Passive houses Conventional houses 16 14 b individuella VOC mest förekommande i TVOC prover med medianhalter över detektionsgränsen (1 µg/m 3 ) limonen TVOC (µg/m 3 ) 12 1 8 6 4 2 18 272 145 α-pinen 3-karen bensen toluen hexanal nonanal 1-butanol 2-etyl-1-hexanol Housing stock Passive houses Conventional houses hexansyra dekametyl cyclopentasiloxan

Innemiljö i nybyggda passivhus och konventionella hus byggår vs. luftföroreningar Air Exchange Rate (h -1 ) Before 194 1941-1955 1956-197 1971-198 1981-199 1991-2 21-25 Passive houses Conventional houses Before 194 1941-1955 1956-197 1971-198 1981-199 1991-2 21-25 Passive houses Conventional houses Formaldehyde (µg/m 3 ) 1..8.6.4.2. 25 AER housing stock AER this work Formaldehyde housing stock Formaldehyde this work 2 Air Exchange Rate (h -1 ) TVOC (µg/m 3 ) 1. 15 1 5.8.6.4.2 AER housing stock AER this work TVOC housing stock TVOC this work. 3 25 2 15 1 5

Innemiljö i nybyggda passivhus och konventionella hus Luftburna mögelsporer Levande mykofloraär ett indikator för ev. vattenskada. 1% 9% 8% 7% 6% 5% Geomyces Acremonium Botrytis Aspergillus Penicillium Alternaria yeast Mycelia sterilia Cladosporium 7 6 5 4 Geomyces Acremonium Botrytis Aspergillus Penicillium Alternaria yeast Mycelia sterilia Cladosporium 4% 3 Passivhus: inga vattenindikerande organismer 3% 2% 2 1% 1 Konventionella hus: 6 av 21 hus (29%) troligt mögel- eller fuktproblem % D1 indoors outdoors indoors outdoors indoors outdoors indoors outdoors winter spring summer autumn Passive house D 1) Compositionofmoldfamilies(% ofthe total mycoflorameasuredas CFU) foundin the in-and outdoorair, 2) Total numberofcolonyformingunitsand the distribution of moldfamiliesin the in-and outdoorair. D2 indoors outdoors indoors outdoors indoors outdoors indoors outdoors

Slutsatser - bostadsbeståndet 8% av de undersökta bostäderna i det svenska bostadsbeståndet uppfyller inte ventilationskrav enligt BBR medianvärdet för luftomsättningen var lägre för småhus jämfört med lägenheter (.33 vs.47 h -1 ) koncentrationerna av NO 2 var lägre och koncentrationerna av formaldehyd och TVOC var högre i småhus än i lägenheter skillnader mellan småhus och lägenheter var statistiskt signifikanta halterna av luftföroreningar låg under rekommenderade riktvärden för inomhuslut halterna av luftföroreningar var liknande dem som rapporterades i andra skandinaviska studier

Slutsatser nya hus Luftkvalitet i passivhus var jämförbar eller bättre än i konventionella hus och bostadsbeståndet medianvärden för luftomsättningen i alla nya hus var högre än det rekommenderade värdet på.5 h -1 passivhus hade avsevärt torrare luft än konventionella hus koncentration av NO 2 var lägre i nya byggnader koncentration av formaldehyd var lägre i passivhus än i både konventionella hus och bostadsbeståndet koncentration av TVOC var högre i passivhus än i konventionella hus men liknande med bostadsbeståndet inga vattenindikerande mikroorganismer i passivhus däremot i 29% av undersökta konventionella byggnader

Publikationer Vetenskapliga publikationer Langer S., BeköG. (213) Indoor air quality in the Swedish housing stock and its dependence on building characteristics. Building and Environment 69, 44-54. Langer S., BeköG., Bloom E., Widheden A., Ekberg L. (215) Indoor air quality in passive and conventional new houses in Sweden. Building and Environment 93, 92-1. Populärvetenskapliga artiklar Langer S. (212) Hur frisk är inomhusluften i passivhus egentligen? Husbyggaren 5, 34-36. Langer S. (214) Inomhusluftens kvalitet i svenska bostäder utvärdering av data från undersökningen BETSI. Bygg& Teknik 5, 23-26. Langer S. (215) Innemiljö och luftkvalitet i svenska bostäder och i passivhus. SWESIAQ Nyhetsbrev nr 41.

Tack för er uppmärksamhet!