Till Folkpartiet Liberalerna Redovisning av internutredning; slutsatser Mitt uppdrag har varit att utreda vilka personer inom Folkpartiet som haft kunskap om Per Jodenius informationsinhämtning från Socialdemokraternas intranät och om - och i så fall när den kunskapen uppkommit samt i vilken utsträckning - något av det material Per Jodenius må ha inhämtat har använts inom Folkpartiet. Utredningsuppdraget erhöll jag den 5 september. Jag hade dagen dessförinnan på Folkpartiets uppdrag närvarat vid den husrannsakan som polisen genomförde på Folkpartiets kansli. Jag har dessutom på Folkpartiets uppdrag närvarat vid den ytterligare husrannsakan som gjordes den 26 september. Den 12 september lämnade jag till dem en skriftlig lägesrapport. Jag har under hand lämnat muntliga rapporter till Helena Dyrssen och Lars Leijonborg. Jag har också lämnat en muntlig redogörelse vid ett sammanträde den 17 oktober med den etikkommission som tillsatts av Folkpartiet. Till medarbetarna på Folkpartiets partikansli, riksdagskansli, Liberala Ungdomsförbundets kansli samt distrikt har genom Helena Dyrssen och Karin Karlsbro lämnats uppmaningen att den som har någon kännedom om den informationsinhämtning från den socialdemokratiska databasen Sapnet som Per Jodenius bedrivit skall höra av sig antingen till dem eller till mig per telefon eller via e-post. Denna uppmaning har föranlett ett tiotal personer att kontakta mig. Ingen av de personer som självmant hört av sig till mig har sagt sig ha egen kunskap om informationsinhämtningen från den socialdemokratiska databasen.
2 Min ambition har varit att förmå de personer jag talat med att så öppet och ärligt som möjligt redovisa sina intryck. En annan ambition har varit att följa upp de spår, t ex en uppgift från en person som jag talat med, att jag borde tala med en viss annan person. Alla sådana tips har följts upp. Jag har bedömt att det varit angeläget att utföra mitt uppdrag så att polisutredningen inte på något sätt skulle störas av Folkpartiets egen utredning. Detta har inneburit bl a att jag underställt åklagarmyndigheten den lägesrapport jag lämnade den 12 september, för bedömning av om ett offentliggörande av den på något sätt skulle störa polisens och åklagarens arbete. Jag har fått svaret att så inte skulle vara fallet. Jag har haft samtal med Per Jodenius, Niki Westerberg och med Johan Jakobsson samt med de advokater som företräder dessa tre. I övrigt har jag haft kontakt med ett trettiotal personer som på olika sätt är verksamma inom Folkpartiet och LUF. Gemensamt för många av de utsagor jag tagit del av är att det funnits ett intryck att Per Jodenius hade ett stort kontaktnät och att han allmänt sett var duktig på att hålla sig informerad om förhållanden som var intressanta för honom som omvärldsbevakare i LUF. Vad Niki Westerberg och Johan Jakobsson säger sig ha känt till om Per Jodenius informationsinhämtning från Socialdemokraterna framgår av lägesrapporten, se nedan. Ingen av de personer inom Folkpartiet och LUF som jag talat med säger sig ha haft någon som helst kunskap om Per Jodenius nu aktuella förehavanden; i vart fall inte förrän han tillsagts att upphöra med dem, d v s mitten av mars. En komplikation när det gäller kartläggningen av vad som förekommit är att e-post till och från Per Jodenius, liksom e-post i övrigt, raderats med automatik efter viss tid. Endast om användaren själv vidtagit någon åtgärd för att spara e-post har dessa funnits kvar. Jag har uppdragit åt Anders Bergheden, IT-ansvarig vid Folkpartiets kansli, att söka efter sådana dokument som skulle kunna härröra från Sapnet. Bergheden har till mig den 6 september överlämnat en CD-skiva med de dokument han då funnit och dagen därpå har jag till polisen överlämnat denna CD-skiva.
3 Vid en husrannsakan som gjordes på Folkpartiets kansli den 26 september överlämnades efter polisens genomgång av det utrymme på Folkpartiet och LUF:s datorserver, som Per Jodenius hade tillgång till, en CD-skiva med material som polisen begärde. Som angavs inledningsvis lämnade jag den 12 september en lägesrapport. Den löd: Lägesrapport Händelseförloppet Polis och åklagare utreder Per Jodenius förehavanden. Känt är att Jodenius har sagt att han under perioden november 2005 mars 2006 loggat in på Socialdemokraternas intranät vid flera tillfällen och också hämtat material, som han vidarebefordrat till Niki Westerberg. Jodenius synes mena att Westerberg redan från start vetat att han loggat in på Socialdemokraternas intranät. Vilka direktkontakter som har varit mellan Westerberg och Jodenius utreds av polis och åklagare. För Folkpartiets del är det viktigt att få klarhet i vad Westerberg vetat, vad hon fått från Jodenius samt när och hur material använts. Westerberg säger att hon fått uppfattningen att Jodenius hade tillgång till en läcka hos Socialdemokraterna som försåg honom med internt material. Hon förnekar att hon tidigare än vad som framgår nedan fått kunskap om att Jodenius själv loggade in på Socialdemokraternas intranät. I ett mail till Westerberg den 15 november 2006 berättade Jodenius att han dagen innan varit i kontakt med en källa, som visade honom Socialdemokraternas strategi inför valet. Han skrev att han fått se en PowerPoint-presentation, men att han inte hade denna i digitalt eller tryckt format, varför han lämnade en egen redogörelse för vad han kom ihåg från det material han fått tillgång till från sin källa. Att någon på Folkpartiets kansli på Drottninggatan 97 eller på kansliet på Riksdagen känt till inloggningar medan de pågick har inte framkommit. Däremot synes Jodenius inte ha gjort någon hemlighet av att han hade tillgång till internt socialdemokratiskt material. Westerberg har kring den 18 januari meddelat flera att hon fått tag på rapporter om socialdemokratisk strategi i äldrefrågor. Den 27 januari har Westerberg i ett brett utskick där ärendet angavs: (s)-eniorkampanj på gång motattack! redogjort för vad hon erfarit rörande kampanj från Socialdemokraterna i vissa äldrefrågor. Det har sagts att vetskapen om vad Socialdemokraterna planerade ledde till tidigareläggning av aktiviteter i samma frågor hos Folkpartiet.
4 Den 16 februari har Jodenius till Westerberg översänt en rapport benämnd Tio myter om skolan. Westerberg har i sin tur samma dag mailat detta vidare till personer i Folkpartiets skolteam. Ett utkast till bemötande av rapporten gjordes under eftermiddagen den 16 februari. Det blev en motrapport, Tio sanningar om skolan den 17 februari. Den presenterades vid en pressträff i Umeå någon timme efter det att skolminister Ibrahim Baylan lagt fram rapporten Tio myter om skolan. Det finns också ett mail från Westerberg den 19 februari, där det framgick att det var internt material från Socialdemokraterna som bifogades, bland annat en sammanfattning av en LO-enkät. Inget har framkommit som visar att detta material i något hänseende har använts hos Folkpartiet. Något senare har Westerberg, enligt egen uppgift, vid ett telefonsamtal med Jodenius fått klart för sig att denne kunde logga in på Socialdemokraternas system. Det gjorde henne mycket upprörd. Hon fick också material som hon förstod härrörde från inloggning. Detta var uppenbart internt socialdemokratiskt material, bland annat en aktivitetsplan. När hon insåg vad Jodenius gjort kontaktade hon sin chef Johan Jakobsson och hon uppger att hon redogjorde för denne vad Jodenius gjort. Jakobsson uppger att han genast efter att ha fått informationen från Westerberg den 15 mars uppmanade Jodenius att inte använda login-uppgifterna samt att Jodenius skulle gå till medierna. Jakobsson säger att han därefter lade det hela åt sidan och inte tänkte mer på det. Han informerade inte Lars Leijonborg i något hänseende om vad som hänt. (Inte förrän efter Dagens Industris avslöjande har han talat med Leijonborg om saken.) Westerberg säger att Jodenius ringde henne och berättade om sitt samtal med Jakobsson. Jodenius uppgav att han skulle sluta logga in, i vart fall från sin arbetsplats. Westerberg säger att hon uppmanade honom att inte logga in alls. Genom att hon talat med sin chef och fått bekräftat från Jodenius att denne och Jakobsson talat med varandra var det hela utagerat för henne. Hon hade inte något ytterliggare samtal med Jakobsson om saken. (Hon har inte förrän efter Dagens Industris avslöjande talat med Leijonborg om sina kontakter med Jodenius.) Några konklusioner Efter att ha inhämtat information från cirka 20 personer och efter genomgång av email som gjorts tillgängliga för mig framkommer inget annat än att de vid de aktuella tidpunkterna hemliga socialdemokratiska dokumenten som kommit Westerberg tillhanda endast har använts på det sätt som beskrivits ovan.
5 Inget har framkommit som anger att Westerberg eller någon annan på Folkpartiets kansli haft kännedom om att Jodenius loggat in på Socialdemokraternas intranät, förrän Westerberg får klart för sig detta i mars, eller möjligen slutet av Februari. Det får anses klarlagt att Westerberg någon tid efter att hon fått denna insikt har informerat Jakobsson om vad hon fått reda på. Det är också klarlagt att Jakobsson den 15 mars haft ett telefonsamtal med Jodenius angående den inloggning denne gjort. Den närmare innebörden av vad Jodenius och Jakobsson kommit överens om vid detta samtal är dock oklar för mig. Inget har framkommit som ens antyder att Leijonborg känt till att Jodenius levererat hemligt socialdemokratiskt material till Folkpartiet förrän saken gjordes känd genom Dagens Industri. Stockholm den 12 september 2006 Peter Danowsky Frågan är nu om det mot bakgrund av den ytterligare information och vid en samlad och förnyad bedömning av den information som fanns tillgänglig den 12 september finns anledning att göra några ändringar och tillägg i de bedömningar som jag gjorde i lägesrapporten. Så här ser jag på detta. Ett tillägg beträffande äldrematerialet skall göras. Det är inte klart för mig om Folkpartiet verkligen hade planerat en äldrekampanj när man fick del av den socialdemokratiska planeringen och att det till följd av denna kunskap blev en tidigareläggning av Folkpartiet egen kampanj eller om det var så att informationen om de socialdemokratiska planerna ledde till att man hos Folkpartiet bestämde sig för att genomföra en egen äldrekampanj. Det har från några uttryckts att väl fanns det önskemål om en sådan kampanj ute i distrikten, men att något centralt beslut om att ha en äldrekampanj, inte var fattat när kunskapen om den planerade socialdemokratiska aktiviteten erhölls. Vidare har jag funnit att det inte bara var det så kallade äldrematerialet och skolmaterialet, utan också dokument med annat innehåll, som gavs viss spridning inom Folkpartiet och som i och för sig skulle ha kunnat komma till användning. Inget har dock framkommit som visar att dessa övriga dokument verkligen utnyttjats.
6 Ett sista tillägg i förhållande till lägesrapporten är att det är oklart för mig vilket material det var som Niki Westerberg säger sig ha reagerat på som uppenbart internt socialdemokratiskt material och som föranlett henne att kontakta Johan Jakobsson. Utanför mitt uppdrag ligger att spekulera i om jag fått del av all relevant information, om uppgifterna till mig friserats, om avsaknaden av minnesbild, som är ett uttryck som återkommit i flera samtal möjligen inspirerat av hur personer uttryckt sig i offentlig granskning är sann eller ej. Inte heller ankommer det på mig att, när delvis motstridiga uppgifter lämnats, försöka analysera vilken uppgift som är den rätta. I den mån sådana bedömningar är rättsligt relevanta kommer de att göras av åklagare och eventuellt i domstol. För utvärderingen av den betydelse tillgången till det socialdemokratiska materialet skall anses ha är det viktigt att analysera vilket material det rört sig om. För att kunna göra en sådan bedömning behövs kunskap om den relevans för det politiska arbetet som innehållet må ha. Här kan till exempel självklarheten och det notoriska i materialet vara av betydelse, tidpunkten för skapandet av dokument, och hur stor spridningen av dokumenten redan var när Per Jodenius fick tillgång till dem. En del dokument kan rentav ha funnits tillgängliga i öppna källor och en del av den information som fanns i dokumenten har funnits i media. Redan det förhållandet att den del av Sapnet som Per Jodenius fick tillgång till, var tillgänglig för samtliga de 26 distriktsombudsmännen i SAP, är av betydelse för bedömningen av om dokumenten verkligen var av hemlig natur. En genomgång av några av dessa aspekter har gjorts av Malin Strid. Stockholm den 31 oktober 2006 Peter Danowsky