februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västmanlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering för företagsamheten... 5 Företagsamheten per kommun... 6 Företagsamhetens tillväxt... 7 Ung företagsamhet... 7 Kvinnors företagsamhet.... 7 Långsiktig tillväxt... 8 Tillväxten per kommun.... 9 Nyföretagsamheten... 11 Kvinnors nyföretagsamhet... 11 Nyföretagsamheten per kommun..................................................13 Avslutning av företagsamheten... 15 1

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS LÄN Inledning Svenskt Näringslivs mätning av den svenska företagsamheten utförs en gång om året och använder sig av statistik som inhämtats vid årsskiftet av det aktuella året. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätningar av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om han eller hon står som ägare till fler än ett företag. Detta förfarande gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande finns även problem med ombildningar. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan detta noteras som ett nytt företag även fast det är samma person som driver företaget. I detta fall har det ju inte tillkommit någon ny företagare. Andra undersökningar använder sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. Dessa undersökningar har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Svensk Näringslivs företagsamhetsundersökning mäter företagsamma individer och inte registrerade företag och därmed kan vi nu presentera om det tillkommit fler företagsamma människor under året. Detta förfarandesätt gör att vi undviker dubbelräkningar men ändå bibehåller en färsk och aktuell statistik. Som företagsam räknas individer som har en f-skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. Ut ifrån de inhämtade data kan även nyföretagsamheten och avslutning av företagsamhet redovisas på läns- och kommunal nivå. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. Ett särskilt fokus har lagts på kvinnors företagsamhet under detta år. 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas. 2 Inledning

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Sammanfattning Västmanlands län Sammantaget kan det konstateras att 2011 var ett rekordår för företagsamheten i Västmanland. Nu är 9,4 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder företagsamma vilket är den högsta noteringen någonsin. Andelen kvinnor som är företagsamma uppgår nu till 5,3 procent vilket också är en rekordnotering. Under året ökade antalet företagsamma personer med 470 personer (+2,8 procent). Det är en marginell uppväxling jämfört med förra året då den lokala företagsamheten växte med 2,6 procent. Totalt finns nu 17 546 företagsamma personer i länet. Dynamiken i företagsamheten är fortsatt hög. Cirka 1 750 nya individer inträdde i företagsamhet medan 1 325 personer försvann från densamma. Trots den tilltagande tillväxten är Västmanland en av Sveriges minst företagsamma regioner. Sala kommun har länets mest företagsamma befolkning där 13,1 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Nettoförändringen av företagsamheten var relativt sett högst i Hallstahammars kommun under mätperioden, med en tillväxttakt på 4,1 procent. I endast 3 av 10 Västmanlandskommuner växte företagsamheten fortare än i riket som helhet. Svagast utveckling av den lokala företagsamheten registrerades i Skinnskattebergs kommun som redovisade en negativ tillväxt på 4,6 procent. Ingen annan kommun i riket tappade mer företagsamhet under året. Antalet företagsamma kvinnor i länet har ökat snabbast i Västerås där tillväxttakten uppmättes till 5,8 procent under mätperioden. Sammantaget växte kvinnors företagsamhet i hela länet med 3,8 procent, marginellt långsammare än riksgenomsnittet på 4 procent. Under år 2011 valde 1 751 nya individer att börja ansvara för ett företag i Västmanland. Detta är något fler än under förra året då nyföretagsamheten uppgick till 1 671 personer. Nyföretagsamheten i länet ökar således i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Sammantaget valde 9,4 personer i länet att bli företagsamma per 1 000 invånare. I Västmanland valde 627 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 6,8 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en kraftig förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 6,3 per 1 000 invånare. Sammanfattning Västmanlands län 3

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS LÄN Företagsamheten Vid årsskiftet 2011/12 existerade 17 546 aktivt företagsamma individer i Västmanlands län, vilket motsvarar 9,4 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Andelen företagsamma har således ökat med 0,2 punkter sedan föregående företagsmätning. Ökningen till trots är Västmanland fortsatt rikets minst företagsamma region. I riket som helhet finns det 836 000 personer som är aktivt företagsamma. Sammantaget är därmed 12 procent av svenskarna i arbetsför ålder på ett eller annat sätt företagsamma en uppgång från förra året då andelen låg på 11,7 procent. Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18,0 % 16,0 % 14,0 % 12,0 % 10,0 % 8,0 % 6,0 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % 12,0 % 9,4 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Riket Skåne Kronoberg Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Södermanland Västernorrland Västerbotten Värmland Östergötland Gävleborg Norrbotten Blekinge Örebro Västmanland Ung företagsamhet Vid årsskiftet fanns 2 365 unga (16 34 år) företagsamma personer i Västmanland och sammantaget ansvarar 4 procent av länets ungdomar för någon typ av företag. Det är en ökning med 0,1 procentenheter sedan förra mätningen. Den ökande företagsamheten hos de unga är positiva nyheter inför den pågående generationsväxlingen där fyrtiotalisterna börjar lämna företagsamheten i en allt snabbare takt. Men jämfört med övriga landet (5,6 procent) är andelen yngre företagsamma personer fortsatt relativt svag i Västmanland. Kvinnors företagsamhet Att kvinnor deltar i företagandet i en högre utsträckning är en nödvändighet för att Sveriges företagande ska nå en europeisk nivå. Av Västmanlands företagsamma individer är knappt 4 900 kvinnor. I likhet med samtliga Sveriges län är kvinnornas företagsamhet klart lägre än männens. Men storleken på skillnaden mellan könen varierar betydligt mellan länen. Av Västmanlands kvinnor i arbetsför ålder ansvarar 5,3 procent för ett företag, vilket är en ökning med 0,1 procentenheter sedan före- 4 Företagsamheten

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län gående mätning. Kvinnornas företagsamhet växer således alltjämnt snabbare än länets kvinnliga befolkning. Det är däremot en bit kvar till riket som helhet där 7,2 procent av den kvinnliga befolkningen är företagsamma. Skulle Västmanland nå upp till riksgenomsnittet skulle det betyda ett tillskott på cirka 1 750 företagsamma kvinnor. Diagram 2. Kvinnors företagsamhet i andel av kvinnor i arbetsför ålder (16 74 år). 12,0 % 10,0 % 8,0 % 7,2 % 6,0 % 5,3 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Kronoberg Dalarna Södermanland Kalmar Värmland Västernorrland Gävleborg Norrbotten Östergötland Jönköping Örebro Västmanland Västerbotten Blekinge Historisk toppnotering för företagsamheten Sedan början på 2000-talet har företagsamheten i Västmanland stadigt ökat i relation till befolkningen i arbetsför ålder. ets notering är också den högsta som någonsin uppmätts. Relativt sett är ökningen störst för kvinnornas företagsamhet och även här är årets notering rekordhög. Däremot har den unga företagsamheten i länet mer eller mindre stått stilla i förhållande till befolkningen under de senaste tio åren. Diagram 3. Utveckling av andel företagsamma personer i andel av befolkningen 2001 2011. 10,0 % 9,0 % 8,0 % 8,2 % 9,4 % Total Kvinnor Unga 7,0 % 6,0 % 5,0 % 4,0 % 3,0 % 4,2 % 3,9 % 5,3 % 4,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Företagsamheten 5

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS LÄN Företagsamheten per kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Sala kommun har Västmanlands mest företagsamma befolkning. Av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar 13,1 procent för ett företag. Lägst andel uppvisar Fagersta där endast 7,2 procent räknas som företagsamma. Förutom Sala kommun är det endast Skinnskatteberg som når upp till rikets genomsnitt av företagsamheten. Skinnskatteberg har länets yngsta företagsamhet. Av de som ännu inte fyllt 35 år ansvarar 6 procent för ett företag. När det gäller kvinnors företagsamhet är det återigen Sala kommun som har länets högsta deltagande. Av kvinnorna i arbetsför ålder är 7,1 procent företagsamma. Ingen annan kommun i Västmanland når upp till riksgenomsnittet för kvinnors företagsamhet. I länets största kommun, Västerås, är 8,9 procent av den arbetsföra befolkningen företagsam, vilket är en uppgång med 0,2 procentenheter jämfört med förra mätningen. Kvinnornas företagsamhet har samtidigt också ökat med 0,2 procentenheter, men ligger också på en klart lägre nivå (5,1 procent). Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning. Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel unga Sala 2 074 13,1 % 7,1 % 5,0 % Skinnskatteberg 415 12,5 % 6,7 % 6,0 % Kungsör 666 11,3 % 6,3 % 4,2 % Norberg 459 10,9 % 5,9 % 5,1 % Arboga 1 020 10,5 % 5,6 % 4,4 % Köping 1 673 9,2 % 5,2 % 3,8 % Västerås 9 141 8,9 % 5,1 % 3,9 % Hallstahammar 910 8,2 % 4,7 % 3,9 % Surahammar 532 7,3 % 4,3 % 3,7 % Fagersta 656 7,2 % 4,1 % 2,9 % 6 Företagsamheten

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Företagsamhetens tillväxt Under år 2011 ökade företagsamheten i Västmanland med 470 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 2,8 procent. En marginell uppväxling jämfört med föregående år då tillväxten skrevs till 2,6 procent. Toppnoteringen i länet uppmättes år 2007 då den lokala företagsamheten växte med 3,0 procent. Västmanlands tillväxt ligger i linje med riksgenomsnittet. Bakom tillväxten föreligger en stor dynamik. Under det senaste året har 1 751 nya individer tillkommit som företagsamma medan 1 325 har lämnat företagsamheten. Västmanland uppvisar dessutom ett flyttöverskott av företagsamma individer. Diagram 4. Tillväxt av antal företagsamma individer. 4,0 % 3,5 % 3,0 % 2,8 % 2,7 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Stockholm Norrbotten Västerbotten Jämtland Västmanland Riket Skåne Västernorrland Gävleborg Värmland Örebro Gotland Halland Västra Götaland Östergötland Blekinge Dalarna Uppsala Jönköping Kronoberg Kalmar Södermanland Ung företagsamhet Den unga företagsamheten i länet växer med en klart starkare takt än vad den totala företagsamheten gör. Antalet yngre företagsamma individer har under året ökat med 85 personer, vilket ger en tillväxttakt på 3,7 procent. Västmanland ökar därmed något långsammare än riket när det gäller den unga företagsamheten. I Sverige som helhet växte antalet unga personer med ansvar för ett företag med 3,7 procent. Kvinnors företagsamhet I majoriteten av Sveriges län har kvinnornas företagsamhet vuxit betydligt snabbare under det senaste året än vad den generella företagsamheten gjort. Västmanlands län är inget undantag. Sammantaget har kvinnornas företagsamhet vuxit med 177 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 3,8 procent. Den kvinnliga företagsamheten i länet har alltså vuxit en procentenhet snabbare än den totala företagsamheten. I riket som helhet har det tillkommit cirka 9 500 kvinnor i företagsamheten under det senaste året, vilket motsvarar en tillväxttakt på 4 procent. Företagsamhetens tillväxt 7

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS LÄN Diagram 5. Tillväxt av kvinnors företagsamhet. 6,0 % 5,0 % 4,0 % 4,0 % 3,8 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % Stockholm Norrbotten Västernorrland Västerbotten Riket Skåne Värmland Gävleborg Halland Västmanland Gotland Kronoberg Västra Götaland Örebro Östergötland Jönköping Jämtland Dalarna Uppsala Kalmar Blekinge Södermanland Långsiktig tillväxt Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Svenskt Näringslivs företagsamhetsundersökning har tillgång till lokala och regionala data som sträcker sig till 2000-talets början. Det gör att vi kan utläsa hur dessa bägge gruppers långsiktiga tillväxt har utvecklats. Vi kan dessutom sätta den i relation till riksgenomsnittet samt den totala företagsamheten. Samtliga gruppers företagsamhet har utvecklats klart långsammare i Västmanland än i riket som helhet. Den totala företagsamheten har ökat med 23 procent sedan år 2001, vilket är en bit svagare än rikets tillväxttakt på 26 procent. Kvinnors företagsamhet har vuxit betydligt snabbare än den generella företagsamheten under motsvarande tidsperiod i såväl Västmanland som riket. Men länets tillväxttakt är även här betydligt lägre än i landet som helhet. Sedan år 2001 har kvinnors företagsamhet vuxit med 36 procent i Västmanland, jämfört med 41 procent i riket. Den unga företagsamheten har vuxit långsammare än den generella företagsamheten i såväl länet som i riket som helhet. I Västmanland har antalet unga företagsamma personer endast ökat med 11 procent under den senaste tioårsperioden. Motsvarande tillväxt för landet som helhet ligger på 22 procent. 8 Företagsamhetens tillväxt

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Diagram 6. Tillväxt per grupp. 2001 2011. 45 % 41 % Riket Västmanland 40 % 35 % 36 % 30 % 25 % 26 % 23 % 22 % 20 % 15 % 11 % 10 % 5 % 0 % Totalt Kvinnor Ungdomar Tillväxten per kommun Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in- och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Hallstahammars kommun uppvisar den starkaste tillväxttakten under det senaste året. Företagsamheten har ökat med 36 individer under mätperioden, vilket motsvarar en tillväxttakt på 4,1 procent. En delförklaring till den höga tillväxten är att kommunen haft ett flyttöverskott under året. Det har alltså flyttat in fler företagsamma personer under 2011 än som flyttat ut. Den mest företagsamma kommunen, Sala, uppvisar en relativt genomsnittlig tillväxt i jämförelse med övriga länet. Antalet företagsamma personer i kommunen har under det senaste året ökat med 1,6 procent. Skinnskattebergs kommun har en lägre företagsamhet än vid förra mätningen. Här har antalet företagsamma personer minskat med hela 4,6 procent. Ingen annan kommun i hela Sverige har en svagare tillväxttakt av den lokala företagsamheten. Sammanlagt är det 34 kommuner i Sverige som har haft en negativ tillväxt av företagsamheten. Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer. Kommun Företagsamma 2011 Företagsamma 2010 Tillväxt Tillväxt kvinnor Tillväxt unga Hallstahammar 910 874 4,1 % 2,8 % 25,3 % Västerås 9 141 8 793 4,0 % 5,8 % 4,7 % Arboga 1 020 986 3,4 % 5,1 % 0,8 % Fagersta 656 645 1,7 % 8,1 % 6,0 % Sala 2 074 2 041 1,6 % 4,4 % 3,6 % Köping 1 673 1 654 1,1 % 1,3 % 3,0 % Surahammar 532 528 0,8 % 4,2 % 9,2 % Kungsör 666 662 0,6 % 2,2 % 3,0 % Norberg 459 458 0,2 % 4,3 % 7,3 % Skinnskatteberg 415 435 4,6 % 11,6 % 7,4 % Företagsamhetens tillväxt 9

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS LÄN Antalet företagsamma kvinnor har ökat snabbast i länets mest folkrika kommun, Västerås, där tillväxttakten uppmättes till 5,8 procent under mätperioden. Skinnskattebergs kommun uppvisar länets svagaste tillväxt av företagarkvinnor och kommunen redovisar en negativ tillväxt på hela 11,6 procent under det senaste året. Även Fagersta har en negativ utveckling av den lokala kvinnoföretagsamheten. Sammantaget når 5 av 10 Västmanlandskommuner upp till rikets tillväxttakt för kvinnornas företagsamhet. När det gäller företagsamheten för personer yngre än 35 år är det återigen Hallstahammars kommun som uppvisar länets snabbaste utveckling. Jämfört med förra året har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med hela 25 procent. Däremot har antalet unga företagsamma personer blivit färre i Surahammar där tillväxttakten skrivs till 9 procent, vilket är den svagaste noteringen i länet. Ytterligare fyra kommuner i länet redovisar en minskning av den unga företagsamheten. 10 Företagsamhetens tillväxt

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Nyföretagsamheten Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer och inflyttade företagsamma individer. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som inte ansvarade för någon typ av företag under förra året, men som någon gång under innevarande år blev det. Inflyttade företagsamma individer är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Under år 2011 valde 1 751 nya individer att börja ansvara för ett företag i Västmanland. Detta är något fler än under förra året då nyföretagsamheten uppgick till 1 671 personer. Nyföretagsamheten i länet ökar således i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Sammantaget valde 9,4 personer i länet att bli företagsamma per 1 000 invånare. Motsvarande notering vid den förra företagsamhetsundersökningen uppgick till 9,0 per 1 000 invånare. Det är fortfarande en bit kvar till riksgenomsnittet som denna gång uppmäts till 11,8 per 1 000 invånare. Diagram 7. Antal nyföretagsamma per 1 000 invånare i arbetsför ålder. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 11,8 9,4 Stockholm Gotland Jämtland Skåne Riket Halland Uppsala Västra Götaland Kronoberg Västernorrland Dalarna Östergötland Norrbotten Västerbotten Västmanland Södermanland Örebro Kalmar Jönköping Värmland Gävleborg Blekinge Kvinnors nyföretagsamhet Som vi tidigare nämnde är det låga företagandet i Sverige en funktion av framför allt kvinnornas låga deltagande. En nödvändig förutsättning för ett högre deltagande i företagandet är nyföretagsamheten. En högre nyföretagsamhet ger givetvis större möjligheter till en långsiktig högre tillväxt av kvinnors företagsamhet. 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle länets nyföretagsamhet kraftigt överskattas om dessa personer inkluderades. Nyföretagsamheten 11

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS LÄN I Västmanland valde 627 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 6,8 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en kraftig förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 6,3 per 1 000 invånare. Men även när det gäller kvinnors nyföretagsamhet ligger länet en bit efter riksgenomsnittet. Diagram 8. Kvinnors nyföretagsamhet per 1 000 invånare. 14,0 12,0 10,0 9,0 8,0 6,8 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Gotland Skåne Jämtland Halland Uppsala Riket Kronoberg Västra Götaland Dalarna Västernorrland Kalmar Norrbotten Södermanland Östergötland Örebro Västmanland Värmland Västerbotten Gävleborg Jönköping Blekinge Nyföretagsamheten i Västmanland har ökat relativt konstant under det senaste decenniet. Frekvensen på nyföretagsamheten år 2002 låg på 7,9 per 1 000 invånare i arbetsför ålder. ets notering på 9,4 är endast 0,1 punkter från rekordnoteringen som sattes år 2007. I relation till befolkningen uppvisar personer under 35 år genomgående en klart högre frekvens i nyföretagsamheten än vad som uppmäts för såväl kvinnor som den totala nyföretagsamheten. Men skillnaderna är något mindre i Västmanland. Relaterat till den unga befolkningen har antalet nyföretagsamma under 35 år mer eller mindre varit konstant i Västmanland sedan 2000-talets början. Kvinnors nyföretagsamhet har ökat kraftigt under det senaste decenniet och skillnaden till den allmänna nyföretagsamheten har med tiden krympt mer och mer. Denna trend har förstärkts under det senaste året. ets notering på 6,8 nyföretagsamma kvinnor per 1 000 invånare är den högsta noteringen som uppmätts i Västmanland. 12 Nyföretagsamheten

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Diagram 9. Utveckling av antal nyföretagsamma per 1 000 invånare. 2002 2010. 12,0 10,0 9,9 9,4 Total Kvinnor Unga 8,0 6,0 6,8 4,0 2,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nyföretagsamheten per kommun På kommunal nivå inkluderas även inflyttade företagsamma personer i nyföretagsamheten. Detta gör att nivån på nyföretagsamheten blir betydligt högre för kommuner än för länen och riket (där det endast tas hänsyn till de genuint nyföretagsamma). Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. Länets mest företagsamma kommun, Sala, uppvisar länets högsta nyföretagsamhet. Under år 2011 har 203 nya individer blivit ansvariga för ett företag. Ställt i relation till kommunbefolkningen motsvarar det 12,8 nya företagsamma individer per 1 000 invånare. Av dessa är cirka 19 procent inflyttade från andra kommuner. Skinnskattebergs kommun har länets lägsta nyföretagsamhet där 9,6 personer per 1 000 invånare blev ansvariga för ett företag under året som gick. I länets största kommun, Västerås, uppgår nyföretagsamheten till 11,9 personer per 1 000 invånare. Av dessa har 16 procent flyttat sitt företagande från en annan kommun under året. Hallstahammar uppvisar länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Hela 15,,4 personer yngre än 35 år per 1 000 invånare blev företagsamma i kommunen under det gångna året. Kvinnors nyföretagsamhet är mest frekvent i Kungsörs kommun. Av 1 000 kvinnor i arbetsför ålder i kommunen blev 10,0 individer företagsamma under det gångna året. Nyföretagsamheten 13

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS LÄN Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1 000 personer. Kommun Genuint nya Inflyttade Totalt nya Per 1 000 inv Kvinnor Unga Sala 165 38 203 12,8 9,5 13,8 Kungsör 58 17 75 12,7 10,0 13,8 Hallstahammar 103 32 135 12,2 7,4 15,4 Västerås 1 019 199 1 218 11,9 8,5 12,6 Arboga 89 26 115 11,8 9,0 11,8 Surahammar 60 17 77 10,6 8,4 11,1 Norberg 31 12 43 10,2 7,8 13,8 Fagersta 72 20 92 10,2 5,9 9,2 Köping 135 41 176 9,7 7,2 12,3 Skinnskatteberg 19 13 32 9,6 4,4 13,2 14 Nyföretagsamheten

Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Avslutning av företagsamheten Samtidigt som 1 751 personer blev företagsamma i länet under det senaste året försvann samtidigt 1 325 andra personer bort från företagandet. I likhet med nyföretag samheten korrelerar avslutandet med den relativa storleken på den totala företagsamheten. Ju större andel av befolkningen som ansvarar för ett företag desto högre noteringar för avslutningar av densamma. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi också på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I länets näst mest företagsamma kommun, Skinnskatteberg, försvann 52 personer från företagandet under året. I relation till befolkningen betyder det 15,6 avslutare per 1 000 invånare, vilket är den högsta avslutsfrekvensen i länet. Av dessa personer var det hela 42 procent som flyttade ut från kommunen och fortsatte sin företagsamhet på annan ort. I länets största kommun, Västerås, uppgår avslutningarna till 8,5 personer per 1 000 invånare. Av dessa beslöt en knapp femtedel att fortsätta sitt företagarengagemang i en annan kommun. Tabell 4. Antal avslutare per 1 000 invånare. Kommun Genuina avslutare Utflyttade Totalt avslut Per 1 000 inv Kvinnor Unga Skinnskatteberg 30 22 52 15,6 13,2 15,6 Kungsör 54 17 71 12,0 8,7 7,9 Sala 131 39 170 10,8 6,5 6,9 Surahammar 56 17 73 10,0 6,7 10,6 Norberg 32 10 42 10,0 5,4 6,9 Hallstahammar 76 23 99 9,0 6,1 6,3 Fagersta 59 22 81 8,9 9,5 7,4 Köping 121 36 157 8,6 6,5 7,0 Västerås 701 169 870 8,5 5,7 7,0 Arboga 65 16 81 8,3 6,3 6,6 Avslutning av företagsamheten 15

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00