MARKNADSNYTT

2006-11-01 2007-04-01 2007-09-01 2008-02-01 2008-07-01 2008-12-01 2009-05-01 2009-10-01 2010-03-01 2010-08-01 2011-01-01 2011-06-01 2011-11-01 2012-04-01 2012-09-01 2013-02-01 2013-07-01 2013-12-01 2014-05-01 2014-10-01 2015-03-01 2015-08-01 2016-01-01 2016-06-01 2016-11-01 MARKNADSNYTT 2016-12-18 Sida 1 av 8 Internationellt Spannmål och raps Den gångna veckans prisrörelser på Paris- och Chicagobörsens råvaror har troligen i huvudsak påverkats av USA:s höjning av räntan. Den lilla höjningen på 0,25% tycker man inte skulle ha någon större betydelse och så är nog också fallet. Det var i stället vad man sade om framtida höjningar som fick marknaden att reagera. USD stärktes med 0,7 % mot Euro och många förutspår att vi kan få se USD med lika värde mot Euro. En starkare dollar ger EU och andra som får försvagade valutor en fördel mot USA vid export av spannmål och oljeväxter. Detta förutsätter att USA inte sänker sina priser ytterligare. Om kronan håller sin kurs mot Euro eller försvagas är förutsättningarna goda för valutapåverkade prisuppgångar. Veckans slutkurser och förändringar blev: Vete på Paris +1,5% till 168,00/ton och på Chicago -1,7% till 409,25c/b= 143,60/ton. Majs på Paris +0,2% till 164,75/ton och på Chicago -0,9% till 356,25c/b = 133,85/ton. Raps på Paris + 1,4% till 417,75/ton och soja på Chicago -0,1% till 1036,75c/b= 363,75/ton. Raps på Winnipeg -0,1% till CAD 518,30ton= 370,85/ton. Euro/USD -0,7%till 1,0479. För närvarande är situationen för vete inom EU den att försäljningen hittills ligger på ungefär samma nivå som föregående år och att importen är något lägre. Veteskörden föregående år var cirka 16 milj. ton större än i år. I USDA:s senaste beräkning sjunker vetelagren inom EU med 4 milj. ton till drygt 10 milj. ton. Detta medför ett mycket lågt vetelager inom EU (se nedan). 60 Lager av vete i procent av konsumtionen 40 20 0 Vete globalt Vete EU Vete USA

Sida 2 av 8 EU:s veteexport föregående år var 35 milj. ton och beräknas bli 25 milj. ton i år. Konsumtionen inom EU var 131 milj. ton förra året och beräknas bli 129 milj. ton i år. Som framgår av diagrammet är vetelagren i procent av konsumtionen i världen välfyllda, i USA överfulla medan EU har det lägsta lagret på över 10 år. De senaste två veckorna har vetenoteringen på Paris ökat från 162/ton till 168/ton, d.v.s. med cirka 4 %. Med förutsättningarna ovan borde det finnas utrymme för ytterligare uppgångar. Vad som kan påverka en fortsatt uppgång är om exporten framöver skulle minska kraftigt. Fram till 1:a december är exporten drygt 12 milj. ton. Fram till 1:a juni behöver EU exportera ytterligare cirka 12 milj. ton om beräkningen ovan skall gälla. Den största konkurrenten på exportmarknaden i EU:s närområde är Ryssland och angränsande stater. I år har detta område fått en mycket stor kvantitativ veteskörd vilket har resulterat i ett stort exportbehov. Av stort intresse för EU är om man har tillräckligt mängd med bra kvalité. Enligt många utsagor har man svårt att få fram kvalitéer lämpade för export. Glädjande är den uppgång för rapsnoteringarna vi sett ett antal veckor tillbaka. Dessa uppgångar har samband med dålig palmoljeskörd i Asien, vilket medfört att vegetabiliska oljor stigit kraftigt i pris. Oroande för fortsatta prisuppgångar är att terminer längre fram noteras lägre än nuvarande marstermin. Detta kan vara en indikation på att det kan bli lägre priser fram mot ny skörd i höst. I Sverige Vi har under perioden okt-dec kommit igång med leveranser av maltkorn. Det har gått bra med kvalitén även om det för en del partier varit tufft att uppnå de krav som Viking Malt ställer på groningsenergin. Deras krav är att 98 % av kärnorna skall gro med vatten (Aubry) efter 3 dagar för att slippa prisavdrag. Partierna måste verkligen vara fyllda med groningsenergi för att klara sig. För exportbåtarna gäller kravet att minimum 95 % av kärnorna skall gro efter 5 dagar. Det är alltså lindrigare krav vid export men å andra sidan blir konsekvensen desto större om vi inte uppnår minimum 95 % groningsenergi. Då kan köparen reklamera hela båtlasten och hävda att det handlar om en skeppning av foderkorn i stället för en skeppning maltkorn. Vid nuvarande premie (prisskillnaden) mellan maltkorn- och foderkorn, som nu ligger på ca 35 kr/ton, kan reklamationen för en båt handla om 1 miljon kronor i prisavdrag. Ju längre norrut man odlar maltkorn desto viktigare blir det att beakta fenomenet groningsvila (dormancy på engelska). Kornet utvecklar en groningsvila för att skydda sig mot att gro i fält innan tröskning. Groningsvilan blir starkare vid sen skörd och ju längre tid som kornet står moget i fuktigt väder. Man analyserar om maltkornet har grobarhet = förmåga att gro. Detta gör man genom att tillsätta väteperoxid till vattnet som på kemisk väg tar bort groningsvilan. Denna analys är inte detsamma som att ha tillräcklig groningsenergi = vilja att gro i enbart

Sida 3 av 8 vatten. Eftersom det är vatten som används i mälterierna, så måste ju maltkornet kunna gro i vatten utan tillsats av väteperoxid. För att mäta groningsenergin används en laboratoriemetod som kallas Aubry. Den visar hur många procent av kärnorna som har grott efter 3 respektive 5 dagar. Marknaden för maltkorn: På maltkornsmarknaden har priserna backat under den gångna veckan. Köpintresset är lågt från mälteriernas och handelshusens sida. Om det har att göra med att en slags julefrid har lagt sig över handeln eller om det faktiskt är så att marknaden börjar mättas är svårt att avgöra. Vi vet ju sedan länge att de europeiska mälterierna är väl täckta med kontrakt. De s.k. handelshusen har möjligen behov av mer fysisk vara men det innebär ju inte att de måste ut och handla just nu. Vad vi däremot vet är att efterfrågan från andra världsdelar, som t.ex. Asien, inte är så stor i år som den brukar vara. Detta medför en minskad maltkornsexport ut ur EU vilket i sin tur håller tillbaka priserna inom EU. Australien är dessutom igång med sin skörd och de tycks få en hygglig maltkornskvalité. Detta medför att Australien i stället för EU gärna tar hand om den efterfrågan som trots allt finns i Asien. Här har vi ett bra exempel på hur global vår spannmålsmarknad är. Marknaden för vete: Veteexporten ut ur EU går bra men den måste hela tiden ske i konkurrens med vad andra överskottsregioner har att erbjuda. EU-vetet har generellt sett en bra kvalitet men det räcker inte. EU-vetet skall dessutom prismässigt kunna konkurrera med vete från Svartahavsområdet, USA, Australien och nu även med Argentina. Argentina som nu skall påbörja skörden är beredda att sälja vete billigt för att lätta på skördetrycket. Ryssland har i stället höjt sina priser under hösten för att de efter hand får ökade logistikkostnader för att få ut vetet till hamnarna. Allt detta påverkar naturligtvis priset här hemma i Sverige. BM Agri kan inte delta i den stora världshandeln med de stora båtarna på 30.000 ton alternativt 60.000 ton. Vi får i stället inrikta oss på att exportera mindre båtlaster till olika kunder i norra EU. Ibland fungerar kalkylerna så att vi får till en skeppning och ibland hittar våra potentiella utländska kunder sitt vete på nära håll och därmed ofta till ett lägre pris. Skeppningar får ske i kombination med försäljning till den hemmamarknad som finns. Vi har valt att avvakta tills efter årsskiftet då vi hoppas på något bättre priser. Vetelagren inom EU är ju mycket låga. Under normala år är ju alltid priset högre efter årsskiftet när vintern gjort sitt intåg på norra halvklotet och det verkar ju som den nedåtgående trenden på vete i alla fall har stoppats. Vi tror att vårt fina vete skall gå att exportera eftersom kvalitén i stora delar av Baltikum är dålig i år. Dessutom är rymdvikterna låga i västra EU. Proteinhalten i vanligt höstvete är i år högt varför efterfrågan på vårvete med normal proteinhalt blivit mycket svag. Det finns dock en efterfrågan på vårvete med mycket höga proteinhalter. Detta gäller vårvete Qvarna med proteinhalt min 15% samt vanligt vårvete klart över 14%. Vi är nu intresserade av att köpa sådant vete och ber er anmäla partier via info@bmagri.se om ni inte redan gjort detta.

Sida 4 av 8 Priserbjudande på raps: Priset har under veckan fått en ny topp och vi kan nu erbjuda priset 4 kr/kg fritt Karlshamn plus kvalitetstillägg för oljehalt, vattenhalt och renhet. Många odlare har satt 4 kr/kg som ett målpris och nu kan ni få detta genom att anmäla detta till info@bmagri.se Priset gäller fram till kl. 10,00 på måndag. När börsen öppnar på måndag så kan priset bli något annat. Prisnivåer Här nedan har vi försökt att ange ungefärliga prisnivåer på skörd 2016 i Sverige. Priserna avser en standardkvalitet fritt gård och relativt omgående leverans om inget annat anges. Vid leverans direkt till slutkund eller exportkund är betalningskapaciteteten naturligtvis högre än när inköp sker till en lagringssilo där man måste kalkylera med en lagringskostnad. Att priserna kan variera kraftigt beror på transportavstånden. I de flesta fall kan BM Agri vara med och köpa till dessa prisnivåer men beroende på det geografiska läget eller att vår tilltänkte slutkund inte alltid är i marknaden så kan vi inte alltid vara med och bjuda. Kvarnvete (Jordbruksverkets exportnotering FOB södra Sverige v.49 är 1544 kr/ton. Höstvete (kvarnråvara) med cirka 11,5 % proteinhalt: 1,35-1,45 kr/kg. Priserna fritt förbrukare eller exporthamn hamnar då på nivån 1,50-1,60 beroende på var i landet köparen finns. Vårvete: Min 13% proteinhalt har en prisnivå som varierar kraftigt beroende av transportavståndet till närmsta kvarn. Pris 1,40-1,55 fritt gård. Priset på vårvete med proteinhalt över 14% är klart högre. Det finns intresse för vårvete Qvarna med proteinhalt min 15% för både export och svenska kvarnar. Prisnivå är 1,85-2,00 fritt gård. Fodervete, stärkelsevete och etanolvete: 1,30-1,40 Rågvete: 1,20-1,25 Kvarnråg: 1,40-1,45 Foderhavre: 1,15-1,20 och 1,20-1,40 för Grynhavre med god kvalitet. Foderkorn: 1,15-1,20. Maltkorn 1,50-1,60 men cirka 1,75 fritt mälteri vid direktleverans på eftersäsong. Foderärt 1,60-1,70 samt Åkerbönor 1,55-1,70 Linfrö 3,20-3,40 Raps: Varierande dagspriser beroende på börspriset och leveranstid. Grundpris cirka 4,00 fritt Karlshamn vid leverans efter årsskiftet i februari. Priset på ny skörd och leverans i juli/augusti 2017 är 3,68. Prisdiagram Vete Paris & Chicago (närmsta termin) I nedanstående diagram är Parisvete svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicagovete är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).

Sida 5 av 8 Raps Paris. Jämförelse skörd 2016 och 2017. I nedanstående diagram är Paris raps närmsta termin svart linje (avläses mot den högra axeln) och Paris raps augustitermin är röd linje (avläses mot den vänstra axeln). Växelkurs Euro/SEK och USD/SEK I nedanstående diagram har EUR svart linje (och avläses mot den högra axeln) och USD har röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).

Sida 6 av 8 Mineralgödsel Internationellt Priser EUR/ton: UAN på bil i Frankrike, AN (N 34) i EUR i lossande hamn Storbritannien, CAN (N 27) i lossande hamn Tyskland Urea Nu är novembers toppnivåer tillbaka på urea. Man talar om att det kan bli brist under kvartal 1 2017 om nu inte Kina plötsligt trycker på någon knapp och ökar produktion. Priserna måste då vara höga annars lönar det sig inte med deras höga energipriser. Nitrat De höga nitratpriserna håller och prisökningar genomförs (se diagram) men aktiviteten i handeln är just nu låg. Det beror delvis på volatiliteten för urea. Nu väntas köpintresset öka eftersom man åter ser kraftigt stigande ureapriser. I Sverige Gödselindustrin har under de senaste veckorna gjort mycket stora prishöjningar. Vi har dock fortfarande kvar gödsel från tidiga inköp vilket gagnar köpare. När vi åter måste göra nya inköp så kommer priset på t.ex. Axan eller annan NS att ha ökat med cirka 1 kr/kg N och hamna på nivån 9,30 kr/kg N. Detta medför därför att det under den närmsta tiden kan uppstå mycket stora prisskillnader mellan olika aktörer beroende hur de väljer att prissätta gamla lager. Det gäller därför för alla odlare att redan nu passa på att köpa den gödsel som behövs för skörd 2017.

Sida 7 av 8 Priserbjudande Vi kan nu även erbjuda NS 27-4,5 i kombination med N34 från Uddevalla/Vänersborg. N34 kostar 2,26 kr/kg och NS kostar 2,15 fritt lastat på bil. Det är en granulerad N34 i 600 kg SS från den franska tillverkaren Borealis och NS 25-4,5 i 750 kg SS kommer från Anwil i Polen. Båda dessa produkter är av absolut högsta kvalité som finns tillgängligt på marknaden. Vi kan leverera dessa produkter över hela Sverige. Det låga priset tål frakt på även längre avstånd. Anmäl omgående ditt intresse. Vi behöver även utrymme för nya produkter i Sölvesborg och Falkenberg. Därför får du nu speciellt bra priser på NPK 21-3-10 S samt NS 27-4. Hör av dig snart, det lönar sig! BM Agri tillgång till det sortiment som marknaden behöver. Med väl placerade leveranspunkter får vi väl fungerande logistik. Välkommen att kontakta oss angående gödsel för skörd 2017 på telefon eller kontakt@bmagri.se. Dessutom finns alltid någon på plats som kan ta hand om Din förfrågan och ge ett priserbjudande. Yara är vår huvudleverantör, med sin välkänt goda kvalitet. Yaras sortiment levereras från fyra terminaler, Åhus, Landskrona, Lidköping och Norrköping. Yaras sortiment är välkänt och behöver ingen närmare presentation. Vi erbjuder även produkter från andra tillverkare. Dessa är Anwil i Polen, Borealis i Frankrike och Rossosh i Ryssland. De är alla kända för produkter med bra kvalité. Kväve-produkter: NS 27-4 Falkenberg (750 o 1 000 kg), Vänersborg, Västerås, Sölvesborg(750 o 1 000 kg), Umeå samt Oxelösund. N 34 Uddevalla GRANULERD NPK med svavel och mycket låg kadmiumhalt: NPK 21-3-10 + S Sölvesborg. NPK 27-3-5 + S erbjuds nu i Oxelösund och Umeå för leverans från 15 dec. Vi testar nu frakta varor till Umeå med RoRo fartyg (role on role off). Man lastar en vagn ombord på fartyg i reguljär linjetrafik som går varje vecka. I detta fall är det Oxelösund som är lastningshamn eftersom vi har lossat stora fartyg där med NS och NPK. BM Agris kontaktuppgifter Ni är välkomna att kontakta nedanstående personer avseende våra produkter. Namn Telefon E-mail Växel 010-221 69 20 info@bmagri.se Jonatan Wilsson 010-221 69 28 jonatan@bmagri.se Henrik Berndtsson 070-8694579 henrik@bmagri.se Jan-Erik Carlsson 0733-87 63 35 jan-erik@bmagri.se Magnus Larsson 010-221 69 24 magnus@bmagri.se

Kenneth Normark (spannmål & raps) 010-221 69 25 kenneth@bmagri.se Jenny Eriksdotter 010-221 69 30 jenny@bmagri.se Lasse Kuusiniemi (gödsel) 0768-20 13 14 lasse@bmagri.se Janne Kuusiniemi (gödsel) 0708-38 13 15 janne@bmagri.se Johan Hårleman (gödsel & raps) 0733-46 29 00 johan@bmagri.se Matilda von Rosen 010-221 69 21 matilda@bmagri.se Mats Eriksson 010-221 69 22 mats@bmagri.se Sida 8 av 8