Sida 1 av 5 122 Diarienr: KS-2016/00229 Interpellation - Filmpolitikens framtid i Umeå Beslut Efter ytterligare inlägg av Filip Hallbäck och Tomas Wennström beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Filip Hallbäck (FI) följande skriftliga interpellation till kulturnämndens ordförande: Under senare år har Sverige blivit en stor kulturexportör av film: exempelvis har tv-serien Bron och Stieg Larssons Millennium-trilogi fått ett internationellt genomslag. Och i år, den 29:e februari, fick Alicia Vikander en Oscar [Academy Award] i kategorin "bästa kvinnliga biroll" och blev därmed den första skådespelare från Sverige sedan 1975 att tilldelas utmärkelsen. Den krassa verkligheten för många är dock att filmbranschen är tuff och det är långt ifrån alla (skådespelare, regissörer, manusförfattare, producenter, m.fl.) som lyckas komma lika långt som Alicia Vikander, trots att många har långvarig utbildning i bagaget. Givetvis finns olika förklaringar, till exempel att det handlar om yrkesvärderingar och reella maktstrukturer. På nationell nivå pågår en levande debatt om den svenska filmindustrins framtid, i och med att regeringen förhandlat fram ett nytt filmavtal. Reaktionerna har varit blandade, inte minst i synen på finansiering av fortsatt svensk filmproduktion. Det finns även andra utmaningar för svensk filmindustri. Enligt Nostradamus-rapporten (publicerad av Göteborg filmfestival/nordic Film från 2014), sägs den nordiska filmproduktionen under den närmsta fem årsperioden öka och konkurrera på stora internationella filmfestivaler, t.ex. i Cannes, Venedig och Berlin. Samtidigt står den nationella filmindustrin, enligt rapporten, inför utmaningen om hur man skall engagera den inhemska publiken, inte minst den yngre generationen, i en tidsålder av digitalisering. Hur agerar då kommunerna för att främja filmskaparnas förutsättningar? Det varierar, men Umeå är en kommun som fått nationell
Sida 2 av 5 uppmärksamhet för sina kultursatsningar. Den följdriktiga frågan, med hänvisning till det ovannämnda, är hur stort utrymme filmen har i dessa satsningar. Med anledning av det ovannämnda vill jag fråga kulturnämndens ordförande Tomas Wennström (s): 1) Hur stort utrymme och hur prioriterat är satsningar på film i kulturbudgeten? 2) I vilken utsträckning kan styra över satsningar på kulturarbetare som arbetar med film? Hur kommer kulturnämnden att agera för att främja filmskapares förutsättningar i Umeå? Och vilka yrkesgrupper gäller det då? Kulturnämndens ordförande, Tomas Wennström (S), lämnar följande skriftliga svar: Filip Hallbäck (FI) ställer viktiga frågor om filmens roll och utrymme i kommunens satsningar på kultur. Det är inte enkelt att ge ett kort och enkelt svar eftersom det få kulturområden som är så komplexa och där det pågår en så stor och snabb förändring som inom filmen. Numera räcker det inte med att bara tala om film, vi måste också börja tala om rörlig bild. Det stämmer att det pågår en mycket aktuell och levande debatt om svensk films framtid just nu. Däremot är det inte helt korrekt när Filip säger att regeringen förhandlat fram ett nytt filmavtal. Om vi ska vara helt korrekta, så har regeringen sagt upp det gamla filmavtalet som har varit omdiskuterat och kritiserat i många år. För ett par veckor sedan presenterade regeringen en filmproposition för en helt ny statlig filmpolitik - men än så länge utan ett filmavtal. Jag vill inte märka ord, men det är viktigt att vi säger rätt eftersom det ännu finns många frågor obesvarade innan vi kan tala om hur en ny statlig filmpolitik kommer att se ut. Det är viktigt eftersom det kommer att ha en mycket stor betydelse för hur vi i framtiden ska utforma en ny filmpolitik i kommuner och regioner. I övrigt är den bild som Filip Hallbäck målar upp är helt riktig men är, som sagt, mycket mer komplex än så. Det finns så många fler faktorer som spelar en mer väsentlig roll än de han främst pekar på. Det gäller t ex:
Sida 3 av 5 - Hur kan vi engagera den yngre generationen och öka den Norrländska filmproduktionen med fler filmer som kan tävla på internationella festivaler? - Vad händer och sker när allt mer av filmskapande, distribution och visning sker via fler och olika digitala medier? - Hur kommer den nya statliga filmpolitiken att konkretiseras och finansieras? - Regeringen har gett Svenska Filminstitutet i uppdrag att tillsätta tre nya nationella samrådsgrupper för filmen. Vilka kommer att få plats i dessa grupper och vilket uppdrag och inflytande kommer de att få? - Vad gör vi och hur kommer det nuvarande biografmonopolet att påverkas? - Vilken roll och förutsättningar kommer den regionala filmen att få i Filmsverige? - Vad händer i kölvattnet av de stora förändringarna av konsumtionsmönster av rörlig bild och TV-mediet som nu pågår. Jag behöver bara nämna TV- och dataspelsutvecklingen, Netflix och House of Cards, mobiler och ipads, så förstår alla att förutsättningarna för filmproduktion och rörlig bild, distribution, visning och finansiering är i snabb förändring. Det är några allmänna reflektioner om läget för filmens villkor i Sverige just nu. Jag ska också försöka besvara Filips konkreta frågor. Den första frågan handlar om Hur stort utrymme och hur prioriterade är satsningar på film i vår kulturbudget? Det är lätt att svara på. Filmen har ett relativt stort utrymme i kulturnämndens budget. Vi satsar idag ca en miljon kronor för att stärka filmen. Det gör vi genom ett årligt avtal med Folkets Bio som nu är ansvariga för Umeå Europeiska Filmfestival, UEFF. I avtalet ingår att de också har uppdrag att anordna en skolbiofestival för alla barn och unga i Umeå. UEFF är ett mycket värdefullt inslag för filmlivet i Umeå och norra Sverige. Filmfestivalen ger oss Umebor möjligheter att få se lång-, kort- och dokumentärfilm som skapas här i Umeå och norra Sverige, och naturligvis i hela landet och övriga världen. Då handlar det i mångt och mycket om film som inte får plats och utrymme på de kommersiella biograferna. Det är viktigt, inte minst i ett kulturpolitiskt perspektiv. UEFF är också en mycket viktig mötesplats för filmskapare från Umeå. Där möter de varandra, filmare från andra delar av Sverige och världen samt
Sida 4 av 5 publiken. Under festivalen arrangeras också träffar och seminarier för filmskapare och olika typer av möten med en filmintresserad publik. Vårt stöd till filmen går inte enbart via kulturnämndens budget. stöttar också Film i Västerbotten och Filmpool Nords gemensamma satsning på kortfilmsproduktion Talang AC/BD med 250 000 kr årligen i en treårsperiod med start 2015. Denna satsning är en del i kommunens utvecklingsanslag. Det tycker jag är utmärkt. Det visar att vi också ser film och filmskapare som viktiga kulturskapare och närande inte tärande i kommunens framtida innovation- och näringslivsstrategi. Därför är kommunen också med och stödjer Sliperiet, som inrymmer och ger utvecklingsmöjligheter för filmskapare på Konstnärligt campus. är dessutom en av ägarna i Region Västerbotten, vars verksamhet Film i Västerbotten arbetar med att utveckla filmlivet i Umeå och övriga Västerbotten. Fredric Larsson och Film i Västerbotten arbetar utomordentligt och kontinuerligt med att stödja filmskapare och filmproduktioner med finansiellt stöd av filmproduktion, konsultation, workshops, seminarier och nätverksstärkande aktiviteter. Film i Västerbotten prioriterar en mångfald av olika typer av film med en stor variation på upphovspersoner och har en helhetssyn vad det gäller filmproduktion och vidareutveckling där filmkapare ska utveckla sin talang i de filmer som skapas. I Region Västerbotten kulturplan 2016 pekas två prioriterade utvecklingsområden ut rörande filmproduktion: stärka den professionella produktionen av tv-drama och långfilm i Västerbotten genom länsöverskridande samarbeten genomföra nätverksstärkande och kompetensutvecklande aktiviteter inom filmproduktion Det är viktigt att poängtera att filmarbetet har skapat stora nationella och internationella framgångar. Filmproduktionen vad det gäller kort- och dokumentärfilm ligger redan på hög internationell nivå. Två av tre guldbaggenominerade kortfilmer 2016 regisserades av filmskapare från Umeå. Filmer från Umeå och Västerbotten visas årligen på de stora internationella filmfestivalerna. 2015 fanns representation i Cannes, Sundance och Berlin. Filips andra fråga handlar om I vilken utsträckning kan styra över satsningar på kulturarbetare som arbetar med film? Hur kommer kulturnämnden att agera för att främja filmskapares förutsättningar i Umeå? Och vilka yrkesgrupper gäller det då?
Sida 5 av 5 Här vill jag säga, att det inte räcker med enskilda satsningar från Umeå kommun och Film i Västerbotten. Därför måste vårt arbete och stöd för att stärka produktionen av tv-drama och långfilm ske genom länsöverskridande samarbeten. Det är ett arbete som redan har påbörjats. Talang AC/BD, som jag nämnde tidigare, är ett steg mot utökat samarbete med Filmpool Nord är. Vår kulturchef Fredrik Lindegren och jag har haft och har dialog med Film i Västerbotten och Filmpool Nord angående ett fördjupat samarbete med Norrbotten gällande långfilm och tv-drama. Film i Västerbotten och Filmpool Nord avser att samarbeta oavsett om en Norrländsk storregion kommer att genomföras. De signaler som regeringen nu har gett om storregioner stärker processen och samtal kommer under våren att föras med övriga norrländska filmresurscenter. Filip undrar också vilka yrkesgrupper som kommer att ingå. Inom ramen för samarbetet med Film i Västerbotten kommer vi att inkludera samtliga yrkesroller inom film. Sedan kan vi tillsammans göra enskilda insatser för en specifik yrkeskategori inom film. Det är dessutom viktigt att påpeka att kreatörer från närliggande kultur- och mediayttringar gärna tar del av insatser för film, exempelvis journalister, konstnärer och teaterutövare. Vissa av dem vill göra traditionell film och på senare år har vi sett en tydlig riktning mot att de vill arbeta med film och rörlig bild inom sin konstform exempelvis egenproducerade filmproduktioner på teater och konstfilm som del av en konstutställning eller installation. Låt mig avslutningsvis säga, att trots att vi och framför allt Film i Västerbotten redan gör väldigt mycket för att stärka filmen och utveckla filmproduktionen, så finns det mycket kvar att göra inte minst med tanke på ambitionerna i den nya filmpropositionen, vad händer med kultursamverkansmodellen och ett eventuellt utökat samarbete inom en framtida Norrlandsregion.