Bilaga 6 Miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 6 Miljökonsekvensbeskrivning

Icke teknisk sammanfattning Sigtuna kommun är en Ekokommun med en ambition att förstärka inriktningen mot en hållbar utveckling genom en förbättrad avfallshantering. Syftet med Sigtuna kommuns avfallsplan är att: Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen. Ange mål och aktiviteter för minskning av avfallet och ökad återvinning. Långsiktigt styra avfallshanteringen i riktning mot ett hållbart samhälle. Avfallsplanen beskriver bland annat nuvarande avfallshantering, mål för framtidens avfallshantering, strategier för att nå målen och uppföljning av hur väl målen har uppnåtts. Planen är ett kommunalt upprättat styrdokument som påverkar, och påverkas av, andra kommunala planer och program såsom översikts- och detaljplaner, miljöprogram och kommunens tillsynsplan. Kommunen har ansvar för insamling och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. För andra typer av verksamhetsavfall har kommunen inget ansvar och små möjligheter att påverka hanteringen. Kommunen har inte heller ansvar för tidningar, förpackningar m.m. som omfattas av producentansvar. Avfallsplanen anger mål för alla slags avfall och strategier för det avfall som ligger inom kommunalt renhållningsansvar. Avfallsplanen bygger på principerna att man i första hand bör minska avfallsmängden, i andra hand återanvända produkter, i tredje hand återvinna material, i fjärde hand utvinna energi och bara som sista utväg deponera. Särskilt betonas att farligt avfall ska hanteras separat och behandlas på ett säkert sätt. Avfallsplanens mål och strategier ska också bidra till uppfyllande av nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmål som berörs i störst utsträckning är God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan som båda bedöms påverkas i positiv riktning till följd av planens genomförande. Avfallsplanens genomförande bedöms inte bidra till att relevanta miljökvalitetsnormer överskrids. Avfallsplanen bedöms sammantaget ha övervägande positiva miljöeffekter. De negativa effekterna har framför allt att göra med transporterna, som kan komma att öka som en följd av ökad källsortering. Betydande miljöpåverkan och -effekter till följd av ökad utsortering, återanvändning och återvinning av avfall utgörs främst av att: Den ökning av avfallsmängderna som bl.a. befolkningstillväxten och förbättrad konjunktur medför kan i viss mån motverkas av exempelvis åtgärder som underlättar återanvändning av grovavfall, krav i upphandlingar samt information. Minskat utsläpp av klimatpåverkande gaser genom produktion av fordonsgas från insamlat matavfall när fordonsgasen ersätter fossila bränslen. Minskat innehåll av farligt avfall i det övriga avfallet till följd av bl.a. information, ökad tillgänglighet till insamlingsplatser och tillsyn hos verksamheter med avseende på hantering av farligt avfall. 2

Ökad materialåtervinning och resurshushållning genom bl.a. sortering av matavfall, förbättrad tillgänglighet till insamlingsplatser för förpackningar och tidningar samt information. Ökat transportarbete till följd av ökad sortering och insamling av separata avfallsslag kan medföra ökat utsläpp av partiklar och andra ämnen från fordon. För att motverka ökat transportarbete hålls regelbundna möten med kommunens entreprenör för insamling av hushållsavfall för samråd om effektiviseringar av insamlingen, optimering av insamlingsrutter och uppföljning av bränsleförbrukning. Uppföljning och övervakning av betydande miljöpåverkan och avfallsplanen ska ske årligen enligt beskrivningen i avfallsplanen. För att uppföljningen ska ske effektivt föreslås att en permanent arbetsgrupp bildas med ansvar för samordning av redovisning av uppföljning av avfallsplanens mål och strategier samt förslag till eventuella förändringar i avfallsplanen. 3

Innehåll 1 Miljöbedömning... 5 2 Avfallsplanen... 5 2.1 Planens syfte... 5 2.2 Planens innehåll... 6 2.3 Planens förhållande till andra planer och program... 6 2.4 Alternativ... 7 2.4.1 Nollalternativet... 7 2.4.2 Andra alternativ... 7 3 Bedömningsgrunder för avfallsplanens miljöpåverkan... 7 3.1 Underlag... 7 3.2 Avgränsningar... 8 3.2.1 Väsentliga miljöaspekter... 8 3.2.2 Geografisk och tidsmässig avgränsning... 8 4 Miljöförhållanden... 9 4.1 Miljökvalitetsmål... 9 4.2 Miljökvalitetsnormer... 11 4.3 Skyddade områden... 11 5 Miljöpåverkan, effekter och konsekvenser... 11 5.1 Kedjan påverkan-effekt-konsekvens... 11 5.2 Människors hälsa... 12 5.3 Materiella tillgångar och resurshushållning... 13 5.4 Luft och klimatfaktorer... 14 5.5 Mark och vatten... 15 5.6 Buller... 15 5.7 Bebyggelse... 16 5.8 Inbördes förhållande mellan ovanstående miljöaspekter... 16 6 Sammanfattande bedömning... 16 6.1 Beaktande av relevanta miljömål och miljökvalitetsnormer i avfallsplanen... 16 6.2 Betydande miljöpåverkan... 17 6.3 Åtgärder mot negativ miljöpåverkan... 18 6.4 Åtgärder som bäst behandlas i andra planer och program... 18 7 Uppföljning och övervakning av betydande miljöpåverkan... 18 8 Referenser... 19 4

1 MILJÖBEDÖMNING En ny avfallsplan som ska gälla åren 2010 2015 håller på att utarbetas för Sigtuna kommun. När en kommun upprättar en avfallsplan ska kommunen göra en miljöbedömning av planen om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet är att integrera miljöaspekter i planen och på så vis främja en hållbar utveckling. I samråd med länsstyrelsen har kommunen bedömt att en miljöbedömning ska genomföras. Inom ramen för miljöbedömningen, se figur 1, ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas där den betydande miljöpåverkan som planens genomförande bedöms medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Figur 1. Schematisk beskrivning av miljöbedömningsprocessen av en avfallsplan. 2 AVFALLSPLANEN 2.1 PLANENS SYFTE Sigtuna kommun är en Ekokommun med en ambition att förstärka inriktningen mot en hållbar utveckling genom en förbättrad avfallshantering. Syftet med Sigtuna kommuns avfallsplan är att: Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen. Ange mål och aktiviteter för minskning av avfallet och ökad återvinning. Långsiktigt styra avfallshanteringen i riktning mot ett hållbart samhälle. Syftet med målen är att flytta avfallet uppåt i EU:s avfallshierarki för att minska mängden avfall som uppstår och att omhändertagandet av det avfall som uppstår ska förbättras ur miljö och resurshushållningssynpunkt. 5

2.2 PLANENS INNEHÅLL Avfallsplanen beskriver bland annat: Nuvarande avfallshantering (ex. insamlingssystem, avfallsmängder och behandlingsmetoder). Förhållanden som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Uppgifter om anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall samt nedlagda deponier som finns i regionen. Mål för framtidens avfallshantering. Strategier för att uppnå målen. Uppföljning av hur väl målen har uppnåtts. Avfallsplanen innehåller tre målområden. Målområdena är valda utifrån att de bidrar till en långsiktig hållbar utveckling. Varje målområde har ett långsiktigt inriktningsmål som inte är mätbart. Varje inriktningsmål har flera mätbara mål. Tidsperspektivet är att flertalet av de mätbara målen är satta till 2014. Då ska målen ses över och förlängas eller omformuleras. Målområdena är: Resurshushållning, med inriktningsmålet: Människor och verksamheter bidrar till att minska avfallsmängderna och sorterar det avfall som uppstår, så att det kan återvinnas på bästa sätt för en hållbar utveckling. Minskad miljöbelastning, med inriktningsmålet: Avfallets farlighet ska minska och hanteringen av farligt avfall ska säkras. Utsläpp från avfallshantering ska minimeras. Kundfokus, med inriktningsmålet: Insamlingssystemet ska präglas av tillgänglighet, service och kundnytta. För varje målområde anges strategier, vilket är övergripande åtgärder som visar hur kommunen ska agera för att bidra till att de mätbara målen nås. Strategierna för att nå målen handlar om information och samråd, att kommunen ska förgå med gott exempel inom olika områden samt om projekt och utredningar. Strategierna verkställs genom aktiviteter som anges i de årliga verksamhetsplaner som upprättas för de kommunala verksamheterna, exempelvis för Renhållningen. För utförligare information om avfallsplanens innehåll hänvisas till plandokumentet. 2.3 PLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PLANER OCH PROGRAM Avfallsplanen är ett kommunalt upprättat styrdokument som påverkar, och påverkas av, andra kommunala planer och program såsom översikts- och detaljplaner, miljöprogram och kommunens tillsynsplan. 6

2.4 ALTERNATIV 2.4.1 Nollalternativet Nollalternativet avser en situation som kan uppstå om föreslagen avfallsplan inte genomförs. Då skulle tidigare avfallsplan, som antogs år 2004, kvarstå och fortsätta att gälla. 2004 års avfallsplan skrevs innan kraven på miljöbedömning av planer och program fördes in i svensk lagstiftning. Inte heller fanns Naturvårdsverkets nu gällande föreskrifter och allmänna råd avseende innehållet och utformningen av kommunala avfallsplaner. Nollalternativet innebär alltså också att Sigtuna kommun skulle ha en avfallsplan som inte lever upp till aktuell lagstiftning angående innehållet i avfallsplanen. Inte heller bedöms det vara rimligt att avstå från de planerade åtgärder som omfattar information, kontroll och löpande miljöförbättringar. Sammantaget bedöms Nollalternativet som ett icke relevant alternativ att jämföra föreslagen plan mot. Den föreslagna avfallsplanen är en uppdatering av den tidigare planen vilket gör planerna mycket lika varandra avseende målens inriktning mot en hållbar utveckling och ambitionsnivån på målen. I nollalternativet saknas dock inriktningsmål som inriktar sig på ett längre perspektiv än själva planperioden. Tre av sex mål i den tidigare avfallsplanen har uppfyllts, men övriga mål är ännu inte uppfyllda. De mål som ej har uppfyllts har tagits med som mål i den nya planen med en ny skrivning. Strategierna i tidigare avfallsplan för att nå målen handlar huvudsakligen om utredningar, information, öka servicen och säkerheten. 2.4.2 Andra alternativ Inga andra alternativ av avfallshanteringen har varit aktuella. De alternativ som har diskuterats under processen med att ta fram föreslagen avfallsplan främst har handlat om olika ambitionsnivåer i föreslagna mål och strategier. Föreslagen ambitionsnivå bygger på vad som ansetts realistiskt att uppnå med befintliga resurser. 3 BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR AVFALLSPLANENS MILJÖPÅVERKAN 3.1 UNDERLAG Miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen utgår från följande underlag: Sigtuna kommuns avfallsplan 2010 Sigtuna kommuns avfallsplan 2004 Nationell avfallsplan Miljöbalken samt förordningar (ex. miljökvalitetsnormer, skyddade områden 7 kap MB) Nationella miljökvalitetsmål och förslag till nya delmål Samråd/avstämning med Länsstyrelsen i Stockholms län 7

3.2 AVGRÄNSNINGAR 3.2.1 Väsentliga miljöaspekter Redovisningen i MKB:n fokuseras på de mest väsentliga miljöaspekterna som nämns i 12 6 kap MB. Väsentliga miljöaspekter är viktiga frågor för hur stor miljöpåverkan avfallshanteringen ger upphov till. De mest väsentliga miljöaspekterna för avfallshanteringen bedöms vara: människors hälsa materiella tillgångar och resurshushållning luft och klimatfaktorer mark och vatten buller bebyggelse Påverkan på aspekterna bedöms med tyngdpunkt på de avfallsfrågor där Sigtuna kommun själv har rådighet över hanteringen och behandlingen av avfallet. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i kommunal avfallsplan ska det finnas en beskrivning av hur målen i avfallsplanen kan bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen respektive de regionala målen nås. Detta beskrivs i denna miljökonsekvensbeskrivning. Hur genomförandet av avfallsplanen påverkar miljön beror på påverkan från direkta och indirekta åtgärder för att nå de mål som anges i planen. I avfallsplanen anges övergripande åtgärder i form av strategier. Beskrivningen av miljöpåverkan blir därför också övergripande och generell. Miljöpåverkan från de anläggningar som finns eller planeras i regionen beskrivs inte i detalj utan detta hanteras inom ramen för tillståndsprövning/anmälningsärende och tillsyn för dessa anläggningar. 3.2.2 Geografisk och tidsmässig avgränsning Bedömningen av betydande miljöpåverkan fokuseras geografiskt på Sigtuna kommun. Avfallshanteringen är dock inte enbart lokal och transporter till anläggningar utanför den egna kommunen förekommer i stor utsträckning. Transporternas miljöåverkan bedöms generellt. Bedömningen görs av genomförandet av planen fram till 2014, vilket är tidsperspektivet för de mätbara mål som formulerats i avfallsplanen. 8

4 MILJÖFÖRHÅLLANDEN 4.1 MILJÖKVALITETSMÅL Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen är allmänt formulerade och har sedan brutits ned till regionala och lokala miljökvalitetsmål. Genomförandet av avfallsplanen påverkar dock främst: Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Avfallshanteringen påverkar även flera av de övriga miljökvalitetsmålen, t.ex. Giftfri miljö och Frisk luft. Dessa miljökvalitetsmål har varit ledande vid utarbetande av avfallsplanen, som också innehåller konkreta mål och åtgärder som syftar till att bidra till att miljökvalitetsmålen nås. Till miljökvalitetsmålen har riksdagen fastställt delmål och delmålet till Begränsad klimatpåverkan lyder: De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008 2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Flera av delmålen för God bebyggd miljö var formulerade med sikte på år 2010 och därför redovisas inte dessa mål här även om inte alla har uppfyllts. Det kan konstateras att nu gällande delmål för God bebyggd miljö tar sikte på minskning av den totala avfallsmängden, en ökning av materialåtervinning av avfall samt en ökning av biologisk behandling av matavfall. Nedan ges Regeringens proposition om miljömål och Miljörådets förslag till nya delmål ganska stort utrymme eftersom det är det senaste som är tillgängligt om nationella miljömål även om inga nya delmål eller etappmål ännu finns beslutade. Regeringen har presenterat propositionen 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete där bland annat prioriterade områden för det fortsatta arbetet lyfts fram. Här bedöms God bebyggd miljö innebära att den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar samtidigt som avfallshanteringen är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna och avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning. I propositionen lyfts följande prioriterade områden att arbeta med: En satsning på hållbara städer med bland annat energieffektivisering, utfasning av fossila bränslen, hållbara transport- och avfallssystem samt en förbättrad samordning och sektorsövergripande planering. Förebyggande av avfall och ett miljömässigt omhändertagande med bland annat fortsatt satsning på biologisk behandling med produktion av biogas med återföring av rötresten till åkermark. Funktionella och lättillgängliga insamlingssystem som främjar återvinning och som omfattar hushållens samtliga avfallsslag inklusive farligt avfall och grovavfall. Minskad nedskräpning. 9

I regeringen proposition, som nämns ovan, har inga nya etappmål föreslagits. Därför återges här även det förslag till nya delmål som Miljömålsrådet lämnade till regeringen under våren 2008. Detta förslag bör läsas tillsammans med de prioriterade områden som Regeringen pekat ut och som återges ovan. Delmål om utsläpp av växthusgaser till begränsad klimatpåverkan föreslås vara oförändrat till år 2012. Miljömålsrådets förslag till nytt delmål kopplat till God bebyggd miljö är att: Resurserna i avfallet tas tillvara i så hög grad som möjligt, samtidigt som påverkan på hälsa och miljö minimeras. Avfallshanteringen är effektiv för samhället och enkelt för konsumenterna. År 2015 gäller särskilt att: Den totala mängden avfall och avfallets farlighet har minskat jämfört med 2004 (omfattar inte gruvavfall). Insamlingssystemen är uppbyggda på ett tilltalande sätt med god tillgänglighet och säkerhet för hushållen. Minst 90 procent av hushållen är nöjda med insamlingssystemen. Högst 0,2 procent av restavfallet utgörs av farligt avfall. Allmänna platser och naturmiljö är inte nedskräpade. Minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas omhand så att växtnäringen kan utnyttjas. Minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp utnyttjas som växtnäring, varav minst hälften återförs till åkermark. Förutom förslag till nytt delmål kopplat till God bebyggd miljö föreslås även delmålen till Giftfri miljö revideras. Dessa återges dock inte här eftersom avfallshanteringen inte påverkar uppfyllelsen av dessa delmål i någon större utsträckning. Däremot påverkar avfallshanteringen generellt sett det övergripande nationella miljökvalitetsmålet om giftfri miljö genom att samla in och på ett säkert sätt omhänderta det farliga avfall som uppstår i samhället. Dessutom påverkas avfallshanteringen och möjligheterna till återvinning av mängden farliga ämnen som finns i kasserade produkter. Bland åtgärderna som föreslås nämns bland annat skärpta krav på rivningsanmälningar och rivningsplaner i plan- och bygglagen. Utifrån de nationella miljökvalitetsmålen har länsstyrelsen tagit fram regionala miljömål. Ännu finns enbart regionala delmål som sträcker sig till år 2010. Nya regionala mål är inte framtagna. Därför återges inte delmålen i detalj här. De befintliga regionala miljömålen som berör avfallshanteringen handlar om att: Minska mängden deponerat avfall. Öka materialåtervinningen av hushållsavfall. Ökad biologisk behandling av matavfall. Minskade utsläpp av växthusgaser. Omhändertagande av farliga ämnen. God kvalitet på avloppsslam. Förorenade områden ska vara utredda och vid behov åtgärdade. 10

4.2 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken som används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Det finns miljökvalitetsnormer för: Utomhusluft (normer för halter) Omgivningsbuller (målsättningsnormer gällande kartläggning och rapportering av bullerkällor) Fisk- och musselvatten 1 (normer för gräns och riktvärden) Vatten (normer för statusklassificering) Sigtuna kommun klarar idag många av normerna, dock överskrids normer för halter för av kväveoxider i luft vid E4:an söder om infarten till Arlanda flygplats och statusklassificeringen god ekologisk status klaras inte i något vattendrag eller någon sjö förutom Verkaån och Vidboån. 2 4.3 SKYDDADE OMRÅDEN I kommunen finns flera områden som skyddas enligt 7 kap Miljöbalken, exempelvis djur- och växtskyddsområdena i Garnsviken och Fysingen 3, tio naturreservat 4, sex naturminnen 5 och strandskyddsområden. Hänsyn till hur dessa kan påverkas av avfallshanteringen tas framförallt i samband med tillståndsprövning eller anmälningsärenden för nya anläggningar för hantering av avfall. Dessa ska även beaktas i samband med riskbedömning av nedlagda deponier, vilket är en av föreslagna strategier i avfallsplanen. 5 MILJÖPÅVERKAN, EFFEKTER OCH KONSEKVENSER 5.1 KEDJAN PÅVERKAN-EFFEKT-KONSEKVENS I detta kapitel beskrivs kortfattat hur genomförandet av avfallsplanen genom verkställande av strategierna i planen påverkar nedanstående miljöaspekter. Beskrivningen är övergripande och allmänt hållen eftersom det inte bedömts vara rimligt med stora fördjupningar eller långtgående undersökningar. Beskrivningen sker så långt det är möjligt i form av kedjan miljöpåverkanmiljöeffekt-miljökonsekvens. Miljöpåverkan beskriver om strategierna påverkar människors hälsa och/eller miljön (12 6 kap MB) positivt eller negativt. 1 Sigtuna omfattas av normerna då Sigtunafjärden är en vik till Mälaren som klassas som fiskvatten. 2 Sigtuna kommun, Miljö- och hälsoskyddskontoret Patrik Kujansivu 3 Länsstyrelsen, http://www.gis.lst.se/lanskartor 4 Sigtuna kommun, http://www.sigtuna.se/templates/page 5436.aspx 5 Länsstyrelsen Stockholms län, Naturminnen i Stockholms län Rapport 2005:01 11

Miljöeffekter uppstår till följd av den påverkan som genomförandet av strategierna medför. Det är de förändringar som fås på människors hälsa och/eller miljön inom det geografiska område som MKB:n avser. Effekter kan t ex vara lång- eller kortsiktiga, direkta eller indirekta, övergående eller permanenta. Miljökonsekvensernas storlek eller tidsmässiga omfattning beror på en mängd olika faktorer, ex. hur många människor som berörs, miljöns känslighet och skyddsvärde, påverkans storlek och varaktighet. Om negativa effekter av miljöpåverkan t ex mildras eller förhindras genom åtgärder kan konsekvenserna minska eller utebli. 5.2 MÄNNISKORS HÄLSA Positivt Avfallsplanens mål och strategier för att säkra hanteringen av farligt avfall och minska utsläppen från avfallshanteringen bedöms påverka människors hälsa positivt. Strategierna handlar om information, utredning av tillgänglighet till insamlingsplatser för farligt avfall, ökad användning av icke-fossila fordonsbränslen, tillsyn hos företag och riskbedömning av nedlagda deponier. Effekten av dessa strategier kan bli att färre människor riskerar att skadas, genom olycka eller genom diffus spridning av farliga ämnen. Effekten är svår att bedöma eftersom det beror på vilket resultat de genomförda strategierna får i form av säkrare hantering av farligt avfall och minskat utsläpp av farliga ämnen. Konsekvenserna av en dålig hantering av farligt avfall kan bli mycket stora. Konsekvenserna av en säkrare hantering till följd av avfallsplanens åtgärder är svåra att bedöma då uppgifter om antalet människor som drabbas av skador på grund av en osäker hantering av farligt avfall inte finns tillgängliga. Negativt En strategi handlar om att öka återföringen av näringsämnen och mullämnen till åkermark genom lokal användning av slam från enskilda avloppsanläggningar. Det finns en risk för att farliga ämnen, smittämnen och före detta läkemedel sprids på åkermark tillsammans med slammet, vilket kan leda till negativ påverkan på människors hälsa. Hanteringen av slam från enskilda avloppsanläggningar förutsätts följa det regelverk som finns för skydd av hälsa och miljö vid spridning på åkermark, vilket minskar risken för negativ påverkan. Effekten av att sprida avloppsslam som inte har kvalitetssäkrats kan exempelvis vara att enskilda dricksvattenbrunnar förorenas, eller att människor på annat sätt kommer i kontakt med smittämnen. Konsekvenserna bedöms som måttliga eftersom mängden slam är liten och påverkan är lokal, men konsekvenserna för enskilda fastighetsägare och avgränsade markområden som eventuellt drabbas kan bli allvarliga innan problemet upptäcks och det kan ta tid att återställa ett ekologiskt system som rubbats ur sin balans. 12

För att minska risken för negativ påverkan bör slammet kvalitetssäkras innan det sprids på åkermark och hushåll som är anslutna till enskilda avlopp varifrån slam ska spridas bör informeras om vikten av att inte släppa ut farliga ämnen och läkemedel via avloppet. 5.3 MATERIELLA TILLGÅNGAR OCH RESURSHUSHÅLLNING Positivt Avfallsplanens mål och strategier för minskade avfallsmängder och förbättrad återvinning bedöms generellt sett påverka samhällets materiella tillgångar och resurshushållning positivt. Strategierna handlar om information, projekt för minskning av livsmedelssvinn, ökade möjligheter att lämna oönskade produkter till återanvändning, ökad sortering av matavfall, ökad tillgänglighet till insamlingsplatser för avfall till återvinning och ökad användning av icke-fossila fordonsbränslen. Genom att arbeta för att mängden avfall som behöver omhändertas inte ska öka, ökar inte heller behovet av transporter till behandling och mängden material som utvinns ur jordskorpan. Det är generellt sett energi- och resurseffektivt att inte nyproducera varor utan att i större utsträckning använda de som redan finns. Detsamma gäller arbete för att minska mängden svinn av livsmedel. Det kräver resurser och energi att producera livsmedel. Om maten sedan kastas istället för att det som har producerats äts innebär det ett stort resursslöseri och onödig miljöpåverkan. Genom att avfallsminimera minskar också mängden skadliga ämnen som kan spridas i avfallsledet. Det kan ses som en låg ambition att målet är att mängden hushållsavfall inte ska öka. Kommunen har dock små möjligheter att påverka mängden avfall som uppstår i samhället. Detta handlar i betydande utsträckning om konsumtions- och livsstilsfrågor där det tar mycket lång tid att förändra beteendet hos människor. Det är därför ett viktigt område att arbeta med, men det kan ta lång tid innan resultatet kan mätas i statistiken över avfallsmängderna. För närvarande bedöms mängden avfall i stor utsträckning variera beroende på konjunktur. Detta förhållande förändras i takt med att fler människor blir medvetna om hur deras eget beteende påverkar miljö- och klimatförhållanden och det är ett långsiktigt förändringsarbete. Konsekvenserna av genomförandet av planerade strategier för minskade avfallsmängder bedöms vara obetydliga under denna avfallsplans tidsperiod, men det är ett mycket viktigt, långsiktigt, arbete. Om samhället på längre sikt kraftigt kan minska mängden avfall som uppstår får detta stora, positiva konsekvenser för miljön. Ökad sortering av matavfall leder till ökad hushållning med fossila fordonsbränslen, under förutsättning att pågående upphandling av biologisk behandling med produktion av biogas leder till ett avtal med en sådan anläggning att utsorterat matavfall kan omvandlas till biogas och fordonsgas. Transportsektorn utgör den mest betydande källan till utsläpp av växthusgaser i Sigtuna kommun. 6 Effekterna av att ersätta fossila bränslen i fordon med fordonsgas blir bland annat ett minskat uttag av råolja. Ett ton rötat matavfall ger ca 972 kwh biogasenergi. Det kan driva en biogasbil 6 Klimatstrategi för Sigtuna kommun, 2009-04-23 http://www.sigtuna.se/upload/inv%c3%a5nare/milj%c3%b6%20och%20folkh%c3%a4lsa/klimat/klimatsstrate gi%20f%c3%b6r%20sigtuna%20kommun.pdf 13

ca 1 250 km. 7 I Sigtuna samlades drygt 600 ton matavfall in under år 2009 och mängderna ökar i takt med att fler hushåll och verksamheter erbjuds möjlighet att sortera. Samtliga kommunala verksamheter ska ha möjlighet och rutiner för källsortering av matavfall, förpackningar, tidningar och farligt avfall. Effekterna av detta kan leda till att större mängder sorterat avfall samlas in och omhändertas på ett, för miljön, bättre sätt. Konsekvenserna kan bli stora om kommunens agerande uppfattas som ett gott exempel och kan inspirera andra, hushåll och verksamheter, att i större utsträckning sortera sitt avfall. 5.4 LUFT OCH KLIMATFAKTORER Positivt Avfallsplanens mål och strategier för minskad miljöbelastning och ökad återvinning bedöms generellt sett påverka luftkvalitet och klimatfaktorer positivt. Strategierna handlar om ökad sortering av matavfall, ökad tillgänglighet till insamlingsplatser för avfall till återvinning och ökad användning av icke-fossila fordonsbränslen. Som beskrivits i kapitel 5.3 kan ökad sortering av matavfall leda till minskad användning av fossila fordonsbränslen. Om de 600 ton matavfall, som samlades in i Sigtuna kommun under år 2009 rötas kan gasen räckas till ca 60 bilar och ca 180 ton koldioxid kan undvikas om fossila bränslen ersätts med fordonsgas. Varje bensin- eller dieselfordon som ersätts av ett biogasdrivet fordon innebär att klimatpåverkan minskar med c:a 90 % samtidigt som biogasbilens utsläpp av hälsofarliga partiklar är nästintill obefintligt. 8 Käppalaförbundet planerar en uppgraderingsanläggning för biogas från rötning av avloppsslam Under förutsättning att den blir verklighet kan ytterligare fordonsgas produceras och ersätta fossila bränslen. Negativt Arbetet med ökad sortering och återvinning av avfall kan leda till ökat transportarbete med både personbilar och lastbilar, vilket kan ge en negativ påverkan på luft och klimatfaktorer i form av utsläpp till luft, främst av kväveoxider, koldioxid och partiklar. För att motverka detta hålls regelbundna möten med kommunens entreprenör för insamling av hushållsavfall för samråd om effektiviseringar av insamlingen, optimering av insamlingsrutter och uppföljning av bränsleförbrukning. 7 Avfall Sverige Avfall blir energi fakta om biogas 8 Avfall Sverige, Avfall blir energi fakta om biogas 14

5.5 MARK OCH VATTEN Positivt Avfallsplanens mål och strategier för minskad miljöbelastning och ökad återvinning bedöms generellt sett påverka mark och vatten positivt. Strategierna handlar om ökad insamling av farligt avfall, tillsyn hos verksamheter med avseende på hantering av farligt avfall samt riskbedömning och åtgärdsprogram för nedlagda deponier. Genom att i större utsträckning säkra hanteringen av farligt avfall från både hushåll och verksamheter minskar risken för diffus spridning av farliga ämnen. Om riskbedömning och åtgärdsprogram leder till att åtgärder sätts in där undersökningarna visar på ett behov kan spridning av föroreningar till omgivande yt- och grundvatten minskas. Effekterna av detta kan leda till att statusen i sjöar och vattendrag förbättras vilket är gynnsamt för växt- och djurliv. Konsekvenserna är svåra att bedöma då eventuell pågående spridning av föroreningar från nedlagda deponier och möjligheterna att åtgärda dessa är okända. Negativt Om utredningen av fler insamlingsplatser för farligt avfall resulterar i att fler insamlingsplatser upprättas bör dessa utformas på ett sådant sätt att risk för föroreningar sprids till mark och vatten ej föreligger. Effekterna av detta kan annars bli att omgivande mark med växter och djur skadas. Konsekvenserna kan vara både lång- och kortsiktiga beroende på föroreningens art och omfattning. Storleken på konsekvenserna bedöms som liten eftersom sannolikheten för att olycka av betydande art inträffar är liten och en eventuell påverkan är lokal. 5.6 BULLER Negativt Avfallsplanens mål och strategier för ökad återvinning bedöms generellt sett påverka bullersituationen negativt. Strategierna handlar om ökad sortering av matavfall och ökad tillgänglighet till insamlingsplatser för avfall till återvinning. Ökade möjligheter till källsortering, återanvändning och återvinning kan ge upphov till fler bullrande transporter med både personbilar och lastbilar. Effekterna är en förhöjd ljudmiljö i vägens närhet. Konsekvenserna av störande ljudnivåer under lång tid kan vara stress, sömnsvårigheter, förhöjt blodtryck och hjärtproblem. Generellt sett är tillskottet i ljudnivåer på grund av genomförandet av avfallsplanen obetydligt. Lokalt vid eventuella nya insamlingsplatser, återvinningsstationer, miljöstationer eller dylikt kan dock ljudnivåer från tömning av behållare och trafik upplevas störande. Omfattningen av konsekvenserna är svåra att bedöma då det är osäkert vilken lokalisering det blir för eventuella nya insamlingsplatser för avfall och hur utformningen blir. 15

5.7 BEBYGGELSE Negativt Avfallsplanens mål och strategier för ökad återvinning bedöms generellt sett påverka bebyggelsen negativt i form av ökade krav på utrymmen. Strategierna handlar om ökad sortering av matavfall, ökad tillgänglighet till insamlingsplatser för avfall till återvinning och hänsyn till avfallshantering tidigt i den fysiska planeringen. En ökad källsortering ställer ökade krav på utrymmen i bostäderna för sorterat avfall, både på utrymmen i bostaden och i gemensamma uppsamlingsutrymmen, i befintliga och nya bostadsområden. Förutsättningarna för källsortering av avfall ska förbättras genom att detta ska beaktas tidigt i den fysiska planeringen. Effekterna av detta kan vara att utrymmen som är särskilt anpassade för avfallshantering skapas. Detta underlättar möjligheterna att i större utsträckning samla in sorterat avfall för återvinning. Konsekvenserna för bebyggelsen kan vara att större utrymmen tas i anspråk för hantering av avfall, men det behöver inte betyda något negativt ur estetisk eller funktionell synpunkt när behoven beaktas tidigt i planeringen. 5.8 INBÖRDES FÖRHÅLLANDE MELLAN OVANSTÅENDE MILJÖASPEKTER Som kan utläsas av ovanstående bedömning av miljöpåverkan på de mest väsentliga miljöaspekterna påverkar planens olika strategier oftast flera aspekter samtidigt. Påverkan kan vara både positiv och negativ vilket medför att en aspekt kan påverkas positivt medan det samtidigt påverkar en annan aspekt negativt. Ett exempel på detta är att utökade sorteringsmöjligheter för avfallet gynnar resurshushållningen samtidigt som det kan påverka luft och klimatfaktorer negativt genom ökade transporter. Dock bedöms den positiva miljöpåverkan från ökad återvinning och därmed minskat uttag av jungfruliga material överväga den negativa miljöpåverkan som kan uppstå vid transporter. 6 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 6.1 BEAKTANDE AV RELEVANTA MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER I AVFALLSPLANEN Miljömålen har varit vägledande i processen att formulera mål och strategier i avfallsplanen. I de fall motsvarande mätbara mål har föreslagits i avfallsplanen har ambitionen satts lika hög eller högre än i Miljömålsrådets förslag till nationellt delmål. Sammantaget bedöms miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning av avfallsplanens strategier. Strategierna för att nå målen i avfallsplanen är utformade på ett sådant sätt att de ligger i linje med de miljökvalitetsmål som bedöms som mest relevanta; God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. För att arbeta med de områden som utpekas som prioriterade i Regeringens proposition om miljömål och för att uppnå föreslagna delmål för God bebyggd miljö finns det i 16

avfallsplanen framarbetade strategier gällande en minskning av mängden avfall, ökad materialåtervinning och ökad mängd matavfall till biologisk behandling. Miljömålen kan i mindre omfattning även påverkas i negativ riktning av avfallsplanens strategier. Främst gäller det att utökade möjligheter till sortering av avfall kan ge ett ökat antal transporter vilka ger utsläpp av ämnen som kan påverka klimatet negativt. Idag överstiger flera av kommunens vattendrag och sjöar miljökvalitetsnormen för god ekologisk status. Om åtgärdsprogram för nedlagda deponier leder till genomförande av åtgärder som minskar eventuella läckage av föroreningar påverkas vattenkvaliteten positivt av avfallsplanens genomförande. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte ha negativ påverkan på miljökvalitetsnormen för vatten. Idag överskrids miljökvalitetsnormen för luft avseende kväveoxider längs E4:an i närheten av avfarten till Arlanda flygplats, vilket är en plats med stor trafikbelastning. I övriga kommunen bedöms miljökvalitetsnormen inte överskridas. Avfallsplanens strategier bedöms varken bidra till eller motverka, i någon betydande omfattning att miljökvalitetsnormen för luft överskrids. 6.2 BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Genomförandet av avfallsplanen medför flera positiva miljökonsekvenser, framförallt genom att miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning genom ökad resurshushållning och minskad påverkan på klimatet. De viktigaste miljömässiga konsekvenserna och aspekterna av en utveckling av samhället enligt mål och strategier i denna avfallsplan kan sammanfattas enligt följande: Den ökning av avfallsmängderna som bl.a. befolkningstillväxten och förbättrad konjunktur medför kan i viss mån motverkas av exempelvis åtgärder som underlättar återanvändning av grovavfall, krav i upphandlingar samt information. Minskat utsläpp av klimatpåverkande gaser genom produktion av fordonsgas från insamlat matavfall när fordonsgasen ersätter fossila bränslen. Minskat innehåll av farligt avfall i det övriga avfallet till följd av bl.a. information, ökad tillgänglighet till insamlingsplatser och tillsyn hos verksamheter med avseende på hantering av farligt avfall. Ökad materialåtervinning och resurshushållning genom bl.a. sortering av matavfall, förbättrad tillgänglighet till insamlingsplatser för förpackningar och tidningar samt information. Ökat transportarbete till följd av ökad sortering och insamling av separata avfallsslag kan medföra ökat utsläpp av partiklar och andra ämnen från fordon. En viktig förutsättning för att utvecklingen ska gå i positiv riktning är att kommunen föregår med gott exempel. Risk för negativa miljökonsekvenser av genomförandet av avfallsplanen finns framförallt genom ökat transportarbete till följd av ökad sortering och insamling av separata avfallsslag. 17

6.3 ÅTGÄRDER MOT NEGATIV MILJÖPÅVERKAN För att motverka ökat transportarbete hålls regelbundna möten med kommunens entreprenör för insamling av hushållsavfall för samråd om effektiviseringar av insamlingen, optimering av insamlingsrutter och uppföljning av bränsleförbrukning. Andra förslag på åtgärder för att minska den negativa miljöpåverkan som kan uppstå i samband med genomförandet av planen kan vara att: Slam från enskilda avlopp som ska föras ut på åkermark ska kvalitetssäkras så att det uppfyller krav från myndigheter och branschorganisationer. Nya insamlingsplatser för avfall bör lokaliseras till sådana platser så att antalet onödiga transporter minskas och där antalet bullerutsatta hushåll minimeras. 6.4 ÅTGÄRDER SOM BÄST BEHANDLAS I ANDRA PLANER OCH PROGRAM Åtgärder som berör planerade anläggningar behandlas bäst inom ramen för respektive tillståndsansökan. Exempelvis planeras det en avfallsförbränningsanläggning på Brista vilken kan ge upphov till utsläpp till luft och vatten samt ge upphov till lukt och buller. 7 UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN För att säkerställa att avfallsplanen får så liten negativ miljöpåverkan som möjligt ska kommunen följa upp vilka av åtgärderna som har genomförts. Uppföljning av avfallsplanen ska ske årligen enligt beskrivningen i avfallsplanen. Utöver vad som framgår av avfallsplanen föreslås följande åtgärder för uppföljning och övervakning: För att uppföljningen ska ske effektivt föreslås att en permanent arbetsgrupp bildas med ansvar för samordning av redovisning av uppföljning av avfallsplanens mål och strategier samt förslag till eventuella förändringar i avfallsplanen.. Arbetsgruppen bör ha representanter från fysisk planering, kommunens strategiska miljöarbete, renhållningen, miljötillsynen och fastighetsförvaltning. Arbetsgruppen bör ha mandat att begära in redovisning från andra kommunala verksamheter för att kunna sammanställa en sammanhållen redovisning av uppföljningen av avfallsplanens mål och strategier och föreslå åtgärder inför kommande budgetarbete. Ansvarig: Kommunstyrelsen. Bevakning av att relevanta åtgärder enligt avfallsplanens strategier tas med i verksamhetsplaner och budget. Ansvarig: Kommunstyrelsen. Upprätta kontrollprogram för slam från enskilda avlopp med provtagning och analys. Ansvarig: Kommunstyrelsen genom renhållningen. Föra löpande förteckning över riskklassade deponier och vilka åtgärder som genomförts. Ansvarig: Miljönämnden. 18

8 REFERENSER Avfall Sverige Avfall blir energi fakta om biogas Länsstyrelsen Stockholms län Riksintressen, m.m. www.gis.lst.se/lanskartor, 100330 Länsstyrelsen Stockholms län Naturminnen i Stockholms län, Rapport 2005:01 Regeringen Proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete Sigtuna kommun Förslag till Avfallsplan 2010, utställelsehandling april 2010 Sigtuna kommun Klimatstrategi för Sigtuna kommun, 2009-04-23 Sigtuna kommun Naturreservat, www.sigtuna.se/templates/page_5436.aspx, 100419 19