Inriktning av folkhälsoarbetet 2012

1 Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopropositionen innehåller elva målområden. I propositionen fokuseras särskilt områdena föräldrastöd, nationellt program för suicidprevention samt kost och fysisk aktivitet. Regeringen bedömer även att barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor sammanträdde i mars 2011. Utifrån det nationella, regionala och lokala perspektivet diskuterades inriktningen av folkhälsoarbetet för 2012. Med bakgrund av nationella intentioner och lokala behov har vi valt att lyfta fram ett antal indikatorer som kommer att följas upp i Välfärdsbokslutet. De presenteras utifrån den nationella folkhälsopolitikens målområden. Målområde Delaktighet och inflytande i samhället Andel elever som uppger att de får vara med och påverka i skolan Hur stor andel instämmer absolut och instämmer i påståendet att eleverna är med och bestämmer hur de ska använda lektionstiden. Skolan har två huvuduppdrag demokratiuppdraget och utbildningsuppdraget. Barn och ungas inflytande och delaktighet i samhället är viktigt och kan inte ses separerat från inflytande och delaktighet i skolan. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. Vår psykiska hälsa har ett starkt samband med hur vi upplever vår känsla av delaktighet och inflytande. Tyvärr talar det mesta för att allt fler människor upplever brist på inflytande. I skolenkäten finns det med frågor om ungdomarnas delaktighet och inflytande i skolan, men också i kommunen. I skolan upplever endast en knapp tredjedel av eleverna i år 8 och hälften av eleverna i år 1 på gymnasiet att de får vara med och påverka. - Öka andelen elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden till 40 procent. - Att det barn- och ungdomspolitiska programmet uppdateras så att en kommunövergripande syn på barnkonventionen och inflytande för barn och ungdomar uppnås. - Utveckla arbetet med barn- och ungdomschecklistan

2 Målområde Ekonomiska och sociala förutsättningar Andel elever som uppger att de känner sig trygga i skolan Hur stor andel instämmer absolut och instämmer i påståendet jag känner mig trygg på den här skolan. Att kunna påverka sin situation och sin omgivning ger ofta en ökad känsla av sammanhang och ökat välmående. Det man själv kan påverka bryr man sig också mer om. De flesta människor känner sig otrygga någonstans i sin omgivning. Studier visar att elever skolan ibland känner sig otrygga på vägen till och från skolan och i skolan. I Borås Stads ungdomsenkät anger 80 procent av flickorna och 78 procent av pojkarna i år 8 att de känner sig trygga i skolan. Trygghetsvandringar ökar elevernas engagemang och inflytande, ökar samarbetet mellan elever, lärare och annan skolpersonal kring trygghet samt ökar trivseln på skolan och skapar en miljö där det är lättare att lära sig saker. - Öka andelen elever i år 8 som uppger att de är trygga i skolan till minst 85 procent. - Vill stödja den fortsatta utvecklingen av trygghetsvandringar i skolan. - Vidareutveckla metoden för att användas i skolan i enlighet med beslut i Kommunfullmäktige. Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott. Polisens trygghetsmätning kommer att genomföras 2011. Därför finns i dagsläget ingen aktuell statistik över andel vuxna som inte hyser oro att utsättas för brott. Mellan 2000-2008 har andelen vuxna som inte hyser oro att utsättas för brott ökat från 34 procent till 41 procent. - Öka andelen som inte är oroliga att utsättas för brott till 45 procent för kommunen totalt samt en utjämning av skillnaderna mellan områdena. - Fortsätta betona samhällsplaneringens betydelse för att utjämna skillnaderna i hälsa. - Fortsätta medverka i projekt som syftar till att göra hälsoekonomiska beräkningar. - Stödja lokala nätverk för det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet.

3 Andel 75 år och äldre med hemtjänst. Indikatorn mäter endast behovet av hemtjänst, men förvaltningen ser det i ett vidare perspektiv. Under 2011 byggs de första aktivitetsplatserna för äldre och förvaltningen avser att fortsätta utveckla mötesplatser med aktivitet för äldre. I Borås Stad var behovet av hemtjänst i åldersgruppen 75 år och äldre 26 procent 2010. Under 2011 genomförs den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. I den finns det stora möjligheter att få fram bra data även för gruppen äldre. - Att andelen 75 år och äldre med behov av hemtjänst minskar till 25 procent - Få fram indikatorer som mäter äldres hälsa och levnadsvillkor uppdelat på åldrarna 65-74, 75- äldre - Fortsätta arbetet med att främja utvecklingen av möjlighet till fysisk aktivitet i närområdet. - Stödja arbetet med att skapa fler mötesplatser för de äldre. - Få fram relevant skadestatistik för att kunna mäta och följa upp det skadeförebyggande arbetet. - Stödja metoder som har till syfte att verka hälsofrämjande bland målgruppen yngre äldre. Målområde Barns och ungas uppväxtvillkor Andelen elever i år 5 som är simkunniga Simkunnighet är en skyddsfaktor i ett modernt samhälle och en friskfaktor som positivt påverkar självförtroendet och möjligheten att delta i aktiviteter. Att kunna simma är en baskunskap i säkerhet som varje barn i Sverige har rätt att få möjlighet att lära sig. Det framgår av kursplanen för ämnet idrott och hälsa i grundskolan. I Borås Stad är det 93 procent i år 5 som är simkunniga. Det är kommunerna som ansvarar för att kursplanen följs och för att alla elever ges förutsättningar för att nå målen. Ett antal myndigheter har i samverkan tagit fram en Myndighetsgemensam plan för barnsäkerhet. I den lyfter man särskilt fram problemet med drunkningsolyckor bland barn 0-6 år och har som långsiktigt mål att antalet drunkningsolyckor bland de yngsta barnen ska minska. Med förvaltningens unika möjligheter med ny simarena och ansvaret för den kommunala simundervisningen, har vi stora möjligheter att möta de små barnens behov av vattenvana under säkra former. Simkunnighet erbjuder även flera möjligheter till en aktiv fritid och skapar en trygghet i relationen till vatten. Simundervisning för såväl barn som föräldrar är ett naturligt led i integrationsarbete med tanke på att barnens aktiviteter till stor del styrs av föräldrarnas intresse och möjligheter.

4 - Att andelen barn som är simkunniga i år 5 ökar till minst 95 procent för Borås Stad. Fortsätta främja arbetet med simkunnighet genom att: - Utreda möjligheten till en tidigare start för den kostnadsfria kommunala simskolan för alla barn från förskoleklassen - Fortsätta erbjuda elever i år 2 och 3 kostnadsfri kommunal simskola - Stödja och stimulera möjligheterna till vuxensimskola Måluppfyllelse i skolan Elever som är godkända i ämnena svenska, engelska eller matematik får söka till gymnasieskolan och slutbetyg från gymnasieskolan ger i sin tur förutsättningar för högskolestudier. Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och självständigt liv. Risken för utanförskap ökar. Arbetsmarknaden ställer idag högre krav vad gäller utbildning. Andelen arbeten som inte kräver högre utbildning minskar. Etableringsfasen på arbetsmarknaden har blivit svårare och mer utdragen och förutsättningarna försämras av avbrott under utbildningstiden. En genomförd utbildning bidrar till stärkt självkänsla och framtidstro. Utbildning underlättar också för framtida förvärvsarbete och försörjning som är en viktig grund för individens och familjens välfärd, ekonomi och självrespekt. I enlighet med beslut i Kommunfullmäktige kommer Fritids- och folkhälsoförvaltningen i fortsättningen följa indikatorn andel elever med minst godkänt i alla ämnen i grundskolans årskurs 9, ur ett folkhälsoperspektiv. Målet för 2011 är 78 procent. Stadsdel Norr är ansvarig för skolutvecklingen. Borås Stads mål om ökad måluppfyllelse: - Att andelen elever med minst godkänt i alla ämnen i grundskolans årskurs 9 ökar till 78 procent för kommunen. - Fortsätta samverka med olika aktörer för att medverka till att målet om ökad måluppfyllelse nås. - Fortsätta arbeta med utvecklingen av föräldrastöd, psykisk hälsa, barns och ungas inflytande, drogförebyggande arbete, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete med mera, vilka är grundförutsättningar för ett gott lärande. Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. Självmordstankar och självmordsförsök är relativt vanliga och i den nationella folkhälsoenkäten uppgav 20 procent av kvinnorna och 13 procent av männen i åldern 16 29 år att de någon gång i livet haft självmordstankar.

5 I Borås uppger 88 procent av eleverna i år 8 att de har någon vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. Stödet från vuxna har totalt sett minskat något i Borås. I Borås Stads ungdomsenkät finns det frågor om psykisk hälsa och precis som i nationella undersökningar är det stora skillnader mellan pojkars och flickors psykiska besvär. En stor andel av flickorna i gymnasiet svarar att de känner sig nere varje dag. - Öka andelen elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med till 92 procent. - Öka det psykiska välbefinnandet genom att minska andelen psykiska besvär hos eleverna i år 8. - Implementera föräldrastödsprogrammet. - Involvera föreningar och andra organisationer i arbetet med föräldrastöd. - Följa upp den nationella kartläggningen om barns och ungas psykiska hälsa med fokusgrupper bland barn, unga och professionella. - Stödja metodutveckling för att stärka den psykiska hälsan hos barn och unga. - Verka för mötesplatser där man kan träffa jämnåriga och vuxna med tid för samtal. - Utveckla Ungdomens Hus till en levande mötesplats för alla unga i åldrarna 16-25 år. Målområdena Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel Andel barn med BMI under 25 i år 4 Sedan 2001 har den totala andelen barn som inte är feta i Borås Stad legat stadigt kring 95-97 procent. Kommunen har en nyckelroll i att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet och goda förutsättningar för ett aktivt liv för sina invånare. Samhällsplanering och insatser för att förändra den byggda miljön har en stor potential att åstadkomma positiva förändringar i folkhälsan och motverka kroniska sjukdomar hos invånarna. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har inom sina verksamhetsområden skapat ett antal näridrottsplatser. - Att andelen barn som inte är feta ökar till 98 procent för Borås Stad totalt. - Fortsätta arbetet med att öka möjlighet till fysisk aktivitet i närområdet.

6 - Medverka till att man i samhällsplanering beaktar barns och ungdomars möjligheter till säkra och trygga vägar till såväl förskolor, skolor som fritidsaktiviteter i närområdet. - Stödja arbetet med att utveckla skolmåltiderna, så att alla barn och ungdomar uppmuntras att göra goda val. Målområde Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna En positiv trend kan skönjas under perioden 2001-2010 då andelen elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol under de senaste 3 månaderna har ökat från 63 till 76 procent. Dock kvarstår problemet med att oroväckande många ungdomar uppger att de druckit alkohol mer än 3-5 gånger under de senaste 3 månaderna. Föräldrars förmåga att sätta tydliga gränser för ungas alkoholbruk har avgörande betydelse för att förebygga problem. - Öka andelen elever i år 8, såväl pojkar som flickor, som uppger att de inte dricker alkohol till minst 80 procent. - I enlighet med det nuvarande drogpolitiska programmet stödja metoder som leder till att åstadkomma en drog- och alkoholfri uppväxt, skjuta upp alkoholdebuten, skapa fler alkoholfria miljöer, minska rekryteringen till missbruk samt minska andelen under 18 år som börjar röka och snusa. - Samverka med stadsdelarna. - Fortsätta utveckla det drogförebyggande arbetet i föreningar. - Fortsätta samverka med ideella organisationer i drogförebyggande och brottsförebyggande syfte. - Arrangera utbildningsinsatser riktade till vuxna som möter ungdomar - Stödja utvecklingen av föräldrastödsmetoden ÖPP (Örebro Preventionsprogram). - Verka för fler drogfria mötesplatser. Övriga insatser - inriktning Den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor anser att folkhälsomedlen skall användas för metodutvecklingsprojekt i syfte att förbättra resultatet inom ovan nämnda områden. Fritids- och folkhälsoförvaltningen kommer även att stödja ovanstående utvecklingsområde genom såväl rikstäckande som lokala konferenser, erfarenhetsutbyte, nätverksskapande m m för att skapa goda möjligheter till att bedriva ett gott arbete i utvecklingsområdenas riktning.

7 Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 samt att överlämna ärendet till Kommunstyrelsen för eventuella ytterligare åtgärder