Idéer för ett grönare Sverige

Idéer för ett grönare Sverige

Moderata Ungdomsförbundet Juni 2013 Layout: Jonas Lovéus Moderata Ungdomsförbundet Stora Nygatan 30, Stockholm info@muf.se muf.se

INLEDNING Att varje människa är fri och har rättigheter är för de flesta självklart, men för att vara fri krävs det att det finns en värld som ger möjligheter att vara fri. Att forma en politik för en hållbar värld och ett hållbart klimat utgår från individens eget ansvar och intresse. Vår utgångspunkt är att det alltid är den som påverkar miljön negativt som skall betala för de skador som uppstått. Trots att de flesta individer har kunskapen och förståelsen för att skapa en hållbar värld sker det inte i den utsträckning som behövs. Vår vision innefattar många av samhällets delar. Ett av våra förslag är att den svenska energiproduktionen ska ge maximal energiutvinning med minimal negativ miljöpåverkan. Med forskning och utveckling ska vi sträva mot att hitta nya energikällor men även fortsätta att effektivisera de källor vi redan känner till och använder idag. Vår vision är också att det inte är staten som ska producera energi eller bestämma vilken energiform som är den bästa det ska marknaden göra. Privata intressen har genom alla tider varit bättre på att hitta på nya smartare lösningar än vad staten varit. Detta gäller även inom energibranschen. För att skapa en hållbar värld och framtidens miljöpolitik krävs det att människor och organisationer på alla håll runt om i världen medverkar. Trots att mycket av det som påverkar miljöpolitiken sker internationellt, är det endast på lokal nivå av individer som de faktiska förändringarna sker. Denna rapport har inte ambitionen att ge svar på alla de utmaningar som ligger framför oss, inte heller försöker den vara heltäckande för Moderata Ungdomsförbundets miljöpolitik. Vi har i denna rapport valt att presentera ett antal åsikter och förslag från vår vision om hur framtidens miljöpolitik och en hållbar värld bör se ut som vi för stunden, av olika anledningar, anser behöver utvecklas. 3

JORDBRUK, TRANSPORT OCH LANDSBYGD Ge landsbygden möjlighet att blomstra Många i svensk politik har använt begrepp som att hela Sverige ska leva och sagt att de vill kämpa för en levande landsbygd. Det önskade slutresultatet, att människor ska kunna leva i hela landet utan att behöva tumma allt för mycket på sin levnadsstandard, är ett beundransvärt mål men reformerna mot det har varit kontraproduktiva och tyvärr bidragit till att avfolka istället för att skapa utflyttning till och tillväxt på Sveriges landsbygd. Det är oerhört tråkigt, både för enskilda individer och för samhället i stort. Utan en levande landsbygd går vi miste om våra möjligheter till jordbruk, rekreation och jakt och förlorar kunskaper om vad som är långsiktigt hållbart ur ett livscykelperspektiv. Därför måste hela Sverige ges möjlighet att leva. I samhällets och ekonomins förändring är urbanisering ett naturligt fenomen när människor väljer att söka en bättre framtid i städerna. Svensk politik har under 1900-talet med Rehn Meidner-modellen 1 bidragit till denna avfolkning, trots att den syftade till att stävja densamma. Det påverkar oss negativt, eftersom att kunskapen, och närheten till naturen är oerhört viktig i det långa loppet. Stadsodlingar kan fungera som ett mentalt tillskott i städerna, men kan inte försörja dem landsbygden behövs både nu och i framtiden. Turordningsregler, LAS och de övriga Åmanlagarna som Rehn Meidner-modellen fört med sig har gjort det svårt för mindre företag att behålla nyckelkompetens vid personalminskning. Större företag, ofta belägna i städer, har råd med byråkratin samtidigt som de små företagen på landsbygden utan stordriftsfördelar ofta dukar under för pappersbergen. Hela 87 procent av personer bosatta på landsbygden tror att reformer som gör det lättare att starta och driva företag skulle underlätta livet för dem som bor i glesbygd. 2 Här har en moderat politisk vision ett egenvärde då den tydliga visionen visar vägen mot önskvärda reformer för en levande landsbygd. Historiskt har de partier som sagt sig vilja satsa på landsbygden också velat straffbeskatta densamma allra hårdast. Det är dags för en förändring. Hata inte bilen, hata utsläppen Sverige är ett glesbefolkat land med stora geografiska avstånd. Vi behöver ett transportsystem som binder samman hela landet, vilket i sin tur bidrar till fler jobb och mer konkurrenskraftiga företag. För att nå dit har den moderatledda alliansregeringen antagit en historisk satsning på infrastruktur 3 som tillåter transportberoende företag, myndigheter och enskilda människor att minska sin miljöpåverkan. Denna satsning innefattar bland annat 86 miljarder till drift, underhåll och återinvestering i statlig järnväg och 281 miljarder för att utveckla transportsystemet som helhet. Däri ingår bland annat Ostlänken 4 samt bättre kommunikationer till Skavsta och Landvetter flygplats. Samtidigt jobbar Trafikverket för fullt med Förbifart Stockholm, som kommer förenkla vardagen och skapa möjligheter för fortsatt utveckling i den växande Stockholmsregionen. Dessa satsningar har inte sällan kritiserats starkt av företrädare för organisationer som hävdar sig vara miljöexperter men som i själva verket vill låta transportnätet föråldras och införa kilometerskatt. 5 Detta är inte en hållbar väg framåt, eftersom det är avgaserna och inte transportmedlen, som är problemet. En miljöpolitik för framti- 4 1 Hade Hela Sverige Kunnat Leva, Elfström & Lundqvist, Timbro, 2012 2 Landsbygd, politik och reformer, Timbro, 2012 3 Prop. 2012/13:25 4 Läs mer på ostlanken.se 5 Motion 2012/13:Sk437

den skall inte vara fastlåst i ett synsätt där bilar är något dåligt i sig. En miljöpolitik för framtiden är istället teknikneutral, och försöker att i varje led gynna framtidstron snarare än att låta förbudsivern ta överhanden. Jordbruk - ett livsnödvändigt ont Jordbruket är en av vår tids största miljöbovar, men jordbruket är också en nödvändighet för att vi ska ha mat på bordet samt en öppen och levande landsbygd. Både Sveriges och världens befolkning ökar i antal och vi behöver fortsätta att producera mat. 6 Därför bör jordbrukspolitiken också syfta till att göra jordbruket mer effektivt, grönt och nytänkande snarare än att begränsa och skuffa undan det. För att få en större skörd använder sig många bönder av konstgödsel, med höga halter av ämnena kväve och fosfor. Det är i grunden bra, eftersom att det ökar skörden men kan också vara skadligt för omgivningen eftersom ämnena lätt transporteras ut i närliggande diken och vattendrag. Vidare bidrar denna utförsel av näringsämnen till övergödning, som orsakar stora skador på ekosystemen i form av utslagna fiskbestånd, igenväxta sjöar och algblomning, för att nämna några exempel. Redan idag finns ett gediget arbete för miljön i Sverige och vi har minskat växtnäringsläckaget markant. Men vi ska inte vara nöjda, utan se till att fortsätta gå i bräschen för ett miljövänligare jordbruk. Fånggrödor och grundligare jordbearbetning är något som bör uppmuntras samt satsningar på underhåll och upprustning av våra reningsverk som tar hand om allt från restprodukter och växtnäring till bekämpningsmedel. 7 Genteknik i jordbruket potentiella räddningen Bönder som vill ha en stor skörd vill ogärna dela med sig av denna till parasiter och skadedjur. Därför är användandet av bekämpningsmedel utbrett i det moderna jord- och skogsbruket. Detta är dock inte utan nackdelar eftersom att bekämpningsmedlen inte gör skillnad på skadedjur, djur och människor utan kan vara farliga även för den fauna som jordbrukaren inte önskar bekämpa. Här är det viktigt att jobba förebyggande, eftersom att det är väldigt svårt att få bort skadliga ämnen när de väl hämnat i dricksvattnet då de ofta är långlivade kemikalier som inte bryts ned naturligt. Tydliga föreskrifter måste finnas för hur bekämpningsmedel får användas i närheten av vattendrag och det är önskvärt att Kemikalieinspektionen hjälper till att standardisera kommuners tillsyn. Det ska inte vara svårt att vara miljöbov i vissa kommuner och lättare i andra. Med ökad användning av GMO-grödor skulle man också kunna minska behovet av bekämpningsmedel och därmed minska jordbrukets negativa miljöpåverkan. Viktigt är dock att dessa GMO-grödor inte har andra värre effekter på miljön, därför är det viktigt med ökad forskning på området. 8 Sverige måste minska sitt metanutsläpp En betydande del av svenskt jordbruk utgörs av en köttproduktion. Sverige har i förhållande till andra länder väldigt humana djurskyddslagar. Dock skall det kommas ihåg att även de lyckligaste djuren släpper ifrån sig metan, en naturligt förekommande växthusgas som bildas när organiska material bryts ner i syrefattiga miljöer. Användningsområdena för metan är många, gasen används bland annat inom kemisk in- 6 Naturvetarna, 6 utmaningar för jordbruket och matproduktion http://www.naturvetarna.se/om-oss/medlemsartiklar/6-utmaningar-forjordbruket-och-matproduktionen/ 7 Naturvårdsverket, övergödning http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/vatten/overgodning/ 8 LRF Genteknik i jordbruket http://www.lrf.se/pagefiles/405/genteknik%20i%20jordbruket1.pdf 5

dustri och som bränsle i kraft- och värmeverk, men utsläppt i naturen kan gasen göra stor skada. Även om metanet bryts ned naturligt så är den på kort sikt en växthusgas 21 gånger värre än koldioxiden. I Japan och Nya Zeeland har forskare framgångsrikt hittat metoder för att minska metanutsläppen från boskapsdjur. Just nu är denna metod väldigt dyr men då metoden är miljövänlig och då djuren mår bättre av denna behandling finns ett intresse att utveckla detta område. 9 Denna typ av forskning är viktig och är något som hela världens köttproduktion kommer att kunna ta del av, även Sveriges. Vi föreslår alltså att: 1 vi fortsätter verka för att minska växtnäringsläckage och utsläpp relaterade till jordbruksverksamhet 2 en satsning på forskning runt GMOgrödor och hur de kan användas för ett mindre giftkrävande jordbruk 3 en upprustning och modernisering av svenska reningsverk för att bättre kunna hantera onedbrytbara och skadliga ämnen i våra vattendrag. 4 en satsning på forskning för minskade metanutsläpp, både i jordbruk och övriga verksamheter 5 turordningsregler, LAS, Åmanlagarna och hela Rehn Meidner-modellen avskaffas, som tillsammans missgynnar små företag och därmed i stor utsträckning också missgynnar landsbygden 6 beskattningsbördan reformeras att omfatta utsläpp och inte färdmedel 6 9 Jordbruksverket - Växthusgaser i jordbruket http://www.jordbruksverket.se/download/18.2d224fd51239d5ffbf780001529/v%c3%a4xthu sgaser+fr%c3%a5n+jordbruket_1.pdf

ENERGI PPP i alla former En sund och ansvarsfull miljöpolitik tar sitt avstamp i polluter pays principle (förorenaren betalar-principen, PPP), utan vare sig subventioner eller straffbeskattningar. Därför kan det aldrig vara okej att politiker godtyckligt höjer och sänker punktskatter utan en rimlig konsekvensanalys. Låt oss se till verkligheten. Lastbilar och transportsektorn överlag står för en betydande del av världens utsläpp. Men det innebär inte att skatten på lastbilar måste höjas beskattningsbördan bör rimligtvis ligga på de faktiska utsläppen och inte lastbilen i sig, dels för att utsläppsskatter skall vara teknikneutrala, dels för att skapa incitament att utveckla bränslesnålare motorer. Även på energimarknaden måste vi vara konsekventa med PPP. En grön politik för en bättre miljö måste därför minska nedsättningar och undantag från den generella koldioxidskattenivån. Det faller på sin egen orimlighet att vissa koldioxidutsläpp skulle vara värre än andra trots att de är lika stora. Därmed är det också väldigt angeläget att energiskatten i Sverige ska utgå från energiinnehållet även i drivmedel. Energi för framtiden Alla steg i rätt riktning är viktiga, och därför är det också naturligt att även välkomna de små stegen. I energidebatten är det nettodebitering det handlar om, alltså att människor som producerar egen el i liten skala skall ha möjlighet att återföra elektriciteten i elnätet och få betalt för det. Detta har marknaden redan uppmärksammat (och löst till viss del) eftersom flera elbolag redan idag erbjuder små elproducenter att sälja tillbaka sin egenproducerade el. Dock sätter staten, i form av Finansdepartementet och Skatteverket, käppar i hjulen. Det är nämligen olagligt att kvitta skatter mot varandra, vilket leder till att potentialen i nettodebitering är begränsad. Detta måste ändras på ett sätt eller annat, eftersom dagens teknik erbjuder oss stora vinster, både ekonomiskt och energimässigt. Ett förslag som nämnts i debatten om nettodebitering är att helt enkelt se på mikrohandeln med el som en energieffektivisering, där man genomför nettoräkningen innan det kommit in skatter i bilden, för att sedan beskatta nettot med energiskatt och moms. På så sätt undkommer man skattekvittningsförbudet och tillåter små elproducenter att lagra sin el i nätet. Hydraulic fracturing en källa till mer än bara energi Hydraulic fracturing, eller fracking som det också kallas, är en teknik som går ut på att man borrar hål i marken, dit man sedan för in vatten och kemikalier under högt tryck för att kunna utvinna bland annat naturgas ur de skifferlager som finns under marken. Med fracking kan man utvinna enorma mängder naturgas med mycket låga koldioxidutsläpp. Tekniken är inte helt utan sina miljörisker men den är långt mer miljövänlig än koleldning som trots sin miljöskadlighet fortfarande är en av världens största energikällor. Kunde man byta ut all kolenergi mot naturgas som utvunnits via fracking skulle miljövinsterna vara enorma. Frackingtekniken är inte bara en bra källa för energi, det är också en möjlighet för länder som är beroende av andra nationers naturtillgångar för att producera energi att bli mer självständiga. Detta skulle bland annat göra de gamla sovjetstaternas beroendeställning till Rysslands naturgas mycket lägre och markant minska Rysslands makt i området. 7

Elcertifikat på ren energi, inte förnybar energi Energi bygger välstånd och främjar förnyelse. För att vi ska klara av miljömålen med ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 10 måste vi öka andelen förnybar energi i den svenska elproduktionen. För att främja förnybar energi delar staten ut vad som kallas elcertifikat till tillverkarna av förnybar energi. Dessa certifikat säljs sedan på en öppen marknad där elhandelsbolagen måste köpa i förhållande till sin kvotplikt. Systemet gör att de som tillverkar förnybar energi får extra incitament att utöka sin tillverkning. I dag ligger priset för elcertifikat kring 20 öre per kilowattimme. Om detta pris håller i sig kommer totalt ungefär 90 miljarder betalas ut i subventioner till förnyelsebar energi fram till 2035. 11 Systemet avses dock vara utfasat till 2050 då den förnybara energin i Sverige bör uppnått de av regeringen utsatta målen. De som är berättigade till elcertifikat är tillverkare av förnybar energi så som vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, samt torv i kraftverk. Bland de olika kraftslagen saknas kärnkraften trots att den är miljöneutral i sin produktion av energi. Genom att förändra elcertifikaten så att de istället ges ut till tillverkare av ren el, och inte förnybar, ökar incitamenten för en energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Kärnkraft Kärnkraft är i dagsläget den mest effektiva energikällan vi har i förhållande till dess utsläpp. I Sverige står kärnkraften för cirka hälften av vår elförsörjning eller drygt 60 TWh per år. 12 Sverige har gamla reaktorer och det faktum att slutbevaringen ej är bestämd är betydande orosmoln. Det finns samtidigt många entreprenörer med idéer på hur man skulle kunna utvinna förnybar energi ifrån olika väderfenomen så som vind, vatten och sol. Det finns också många som forskar på att göra kärnkraftverk och slutförvaring av radioaktivt ämne ännu effektivare och säkrare. Idag finns kraftiga subventioner på t.ex. vind och solenergi. Skatten på kärnkraft är orealistiskt utformad på ett sätt som hindrar investerare att vilja satsa på att bygga ut säkrare kärnkraft och göra de existerande reaktorerna säkrare. I dagsläget utgörs nästan 30 procent av kärnkraftsproduktionskostnaden av effektskatt. 13 De svenska kärnkraftsföretagen betalar effektskatt oavsett om kärnkraftverken producerar el eller ej. Enda undantaget är om en reaktor är ur drift i över 90 dagar, i så fall reduceras skatten. Skatten kärnkraftsföretagen betalar beräknas på reaktorernas effekt och inte på hur mycket el som faktiskt produceras. Någon liknande skatt finns inte i andra länder. Detta gör att el från svenska kärnkraftverk inte konkurrerar på lika villkor, varken med andra energikällor eller med utländsk kärnkraft. Vad som är oerhört viktigt är att forskning och innovation inom kärnkraft blir lika accepterat som det är inom de förnyelsebara energikällorna. Det är också viktigt att politiker går ut och tar tydlig ståndpunkt vad gäller kärnkraftsfrågan så att investerare vågar satsa på forskning och ombyggnad av våra kärnkraftverk. Det finns nya tekniker på frammarsch som skulle kunna göra reaktorer dubbelt så effektiva på att utvinna energi ur uranet och förkorta det radioaktiva avfallets halveringstid. 14 Om denna utveckling tillåts fortsätta kan även kärnkraft en dag klassificeras som grön energi. Vi vill låta kärnkraften och den förnybara energin konkurrera på lika villkor och låta marknaden bestämma hur snabbt, eller om alls, kärnkraften ska avvecklas. För att detta ska vara möjligt måste skatter 8 10 http://www.regeringen.se/sb/d/15365 11 http://www.vindkraftsbranschen.se/start/vindkraft/lathund-2/ 12 http://www.vattenfall.se/sv/fragor-och-svar-om-karnkraft.htm#faq_8 13 http://www.vattenfall.se/sv/fragor-och-svar-om-karnkraft.htm#faq_17 15 http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/karnkraft/tiofragorochsvar/vilkaarutmaningarnainomkarnkraftsforskningen.5.20d15fca11f86 fce23a80002088.html

och subventioner utformas på sätt som varken missgynnar kärnkraft eller förnyelsebar energi. Det måste även vara möjligt för konsumenterna att i större utsträckning kontrollera och bestämma var deras energi ska komma ifrån. Mer än bara CO2 Sverige är ett föregångsland vad gäller miljö och hållbarhet. Men ett land är bara så bra som sin senaste reform, därför måste vi också fortsätta ha de bästa idéerna för ett miljömässigt rättvisare samhälle. Koldioxidskatten tog oss en lång bit på vägen mot ett land fritt från utsläpp, men vill vi vara ett framtidsparti för miljöfrågorna måste vi tänka längre. Är det bara koldioxid som förpestar vår miljö? Rimligtvis inte atmosfärens värsta fiende är faktiskt inte koldioxid utan snarare metan, som gör 21 ggr större skada. Därför måste koldioxidskatten utökas att omfatta fler skadliga ämnen som metan, freoner, lustgas och svaveldioxid. Utsläppsskatterna inom PPP skall se till hela spektrumet. Vi föreslår alltså att: 1 elcertifikat bör ges ut till tillverkare av ren energi istället för förnybar energi 2 reglerna kring nettodebitering förenklas 3 koldioxidskatten genom PPP ska omfatta fler branscher, till exempel flyg och utrikes sjöfart 4 vi ställer oss positiva till fracking som ett alternativ till den smutsiga kolkraften 5 effektskatten för kärnkraftsföretag reformeras 6 marknaden i högre grad ska bestämma över kärnkraftens avveckling 7 framtidens utsläppsskatter bör inkludera miljöfarliga gaser som metan, freoner, lustgas och svaveldioxid. 9

FORSKNING, INNOVATION OCH KOMMERSIALISERING Ökad självständighet för lärosäten Sverige är ett uppfinningsrikt land fyllt av innovativa människor, men tyvärr är forskningsanslagens struktur inte gynnsam för ett gott forskningsklimat. Forskningsanslag går oftast till konkreta och tidsbegränsade projekt. De projekt som väljs ut tenderar därför att ta fram kortsiktiga lösningar, samtidigt som forskningsgrupper med långsiktiga mål inte prioriteras i samma utsträckning. 15 Dessa mer långsiktiga projekt kan dock vara av essentiell vikt för framtidens innovationer och att inte prioritera dessa kan vara en stor potentiell förlust för framtidens miljömål. Dessutom är det inte sällan som forskningens säkra kort premieras. Det kan härledas bland annat från att ansökningar för finansiering är detaljerade och komplicerade, samt att forskning med osäker utgång ger högre risk för finansiärer. Ju högre risk det är att forskningsresultatet inte kan nyttogöras, desto högre osäkerhet för finansiärerna. I ansökningsprocessen finns andra problem. Exempelvis tar det en erfaren forskare en hel vecka att bara ta fram underlag till ansökan. Under 2008 tog Vetenskapliga rådet, statens största forskningsfinansiär emot ca 3500 ansökningar (motsvarande 80 år arbete för forskarna att ta fram underlag), där endast en fjärdedel beviljades. 16 I regel behövdes fler finansieringsanslag för att komma upp i den summa som behövs för att bedriva forskning. Ansökningar kan skickas till exempelvis de fyra statliga organen, forskningsstiftelser, EU, kommuner och landsting eller privata organ. 17 Av de som beviljades kan vi se tydliga trender att endast etablerade forskare godkänns. Tidigare publikationer och tidigare lyckade ansökningar premieras. Många tidigare projekt på andra områden eller övrig finansiering hamnar därigenom i fokus, istället för vad forskarna avser att forska om. Det missgynnar unga på samma sätt som på arbetsmarknaden det är svårt att få jobb utan arbetslivserfarenhet, något du inte kan få utan att först ha haft ett jobb. Genom subsidiaritetsprincipen, där besluten tas på lägsta möjliga nivå, skulle en decentralisering vara ett tänkbart alternativ på så sätt att universiteten och vissa högskolor med rätt till forskning skulle bli ansvariga för anslagsutdelningen. I dagsläget förvaltar universiteten holdingbolag som ägs av staten. Dessa bolag finns för att stötta kommersialiseringen av forskningen med patentstöd, såddfinansiering och rådgivning. Vinsterna från holdingbolagen går utan öronmärkning till statskassan, rimligtvis bör vinsterna gå tillbaka till högskolorna för att fortsätta utveckla innovation och kommersialisering. Lättillgängligare forskning Starka och självständiga universitet och högskolor är en förutsättning för forskningens frihet. Fri och obunden forskning som håller hög kvalitet är en förutsättning för samhällets fortsatta utveckling. Därför är det av yttersta vikt att vi jobbar för att minska gapet mellan forskning och kommersialisering. Ser vi till innovativa uppfinningar så rankas Sverige högt, av Innovation Union Scoreboard rankas Sverige som klar ledare av EU:s 27 medlemsländer. 18 Däremot ligger Sverige sämre till när det gäller att få ut innovativa produkter på marknaden, och allra dystrast är det för små och medelstora företag. 19 För att klara omställningen till ett klimatsmart land är det av essentiell vikt att vi får en högre nytta av resultaten. Utgångspunkten för svensk forskning och innovation måste vara att ha nära samarbete med företag. Det är också viktigt att poängtera vikten av att lära ut entreprenörskap även för teknik och naturvetenskapsprogrammen 10 15 http://www.kva.se/documents/vetenskap_samhallet/forskningspolitik/utskottet/rapport_fstrat_100401.pdf 16 http://www.kva.se/documents/vetenskap_samhallet/forskningspolitik/utskottet/rapport_fstrat_100401.pdf 17 http://www.regeringen.se/sb/d/2470/a/35318 18 Innovation Union Scoreboard 2011, European Union, 2012 19 Prop 2012/13:30

på gymnasieskolorna för att utveckla elevers förmåga till initiativ för att göra vägen mellan idé och handling kortare. 20 Sverige behöver ett system som gynnar innovationer, där kommersialiseringen prioriteras, och därför borde det ses över huruvida lärarundantaget kan tas bort för att istället låta universiteten äga resultaten av forskningen de bedriver, finansierad av skattemedel. En rad länder i EU har redan överfört äganderätten för patentbara uppfinningar från forskare till universitet för att öka nyttan av forskningsresultaten. 21 Det måste vara billigare att satsa på FoU Inom OECD finns det 14 länder som satsar mer än Sverige på att stödja företag i deras satsning på FoU. Ser vi till införandet av skatteincitament för företag att investera mer i innovationer, så är det infört i 22 av 31 länder. 22 En studie OECD har låtit göra visar bland annat att företag som tagit del av skatteincitament investerar uppemot 70 procent mer i innovationer än företag som inte gjort det. Eftersom innovativa produkter står för drygt 5 procent av företagens totala omsättning i Sverige skulle skatteincitament hjälpa företagen att ta del av forskningsresultat, vetenskaplig kunskap och nya idéer. 23 Det går till exempel att från FoU-kostnaderna beräkna en skatterabatt. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser visar att det finns övervägande positiva effekter av skattelättnader för FoU i bland annat Danmark, Norge, och Storbritannien. En krona i skattelättnad för FoU medför ökade FoU-investeringar av företagen motsvarande 1,7 till 3 SEK. Utvärderingen visar också att FoU-nivån i företagen ger fler processinnovationer och större intäkter från innovationer. 24 För att det ytterligare ska vara billigt och enkelt att satsa på forskning och utveckling bör det rimligtvis finnas en avdragsrätt till privatpersoner och företag för donationer till högre utbildning och forskning för att ytterligare göra det enklare att satsa på innovation. Idéer måste omsättas i verklighet Runtom i världen finns smarta och innovativa lösningar på miljöproblemen, många av dessa i form av patenter. Som det ser ut idag finns inte någon självklar koppling från patent till att omsätta idén till verklighet. För vissa finns det incitament att köpa upp patent endast för att se till att produkten inte blir verklighet. Exempelvis skulle ett bensinföretag i praktiken kunna köpa upp ett patent på bränsleceller endast för att säkra sin egen bensinmarknad. Kopplingen mellan forskning, uppfinnande och förverkligande måste stärkas och patent som inte omsätts i verkliga uppfinningar på en fri marknad borde förlora sin patentstatus. Vi föreslår alltså att: 1 en större del av forskningspengarna går direkt till universiteten 2 skatteincitament för företags investering i FoU införs 3 lärarundantaget tas bort från universiteten 4 entreprenörskap införs som en naturlig del även i teknik och naturvetenskapliga program på gymnasiet 5 uppfinningar som inte når marknaden ska förlora sin patentstatus 6 skattereduktion till privatpersoner och företag för donationer till universitet och högskolor införs 7 universitet och högskolor själva ska få äga holdingbolag 20 Skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/entreprenorskap Utvecklingsavdelningen 21 Catharina Sojde m.fl., Förslag till förbättrad kommersialisering och ökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor, 2003, Vinnova 22 Därför behöver Sverige en innovationspolitik, 2010, Vinnova 23 Prop 2012/13:30 24 Tillväxtanalys, Skatteincitament för FoU I Australien, Storbritannien, Nederländerna, Norge och Danmark, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 11

ÅTERVINNING Mot 8 miljarder Vi blir hela tiden fler och fler på planeten Jorden. Det innebär att vi blir fler som ska dela på jordens resurser och BRIC-ländernas frammarsch gör inte bara att antalet människor ökar, utan också att den köpstarka medelklassen blir större. Det ställer krav på att hushålla med naturresurserna, för kanske tar vi just nu lån från naturen som vi inte kommer kunna betala tillbaka i framtiden. En lösning på vår rusande konsumtion är att sluta produkters livscykel genom att återvinna dem, och lyckligtvis är vetskapen om återvinningens fördelar stor i Sverige. Allra bäst är vi på att återvinna papper, glas och PET-flaskor. Om vi ser till elektronik, batterier och förpackningar som innehåller miljöfarliga ämnen så har vi dock en lång väg kvar att gå. Det är beklämmande att vi vet så mycket om återvinningens fördelar och ofta har en återvinningsstation nära till hands men ändå väljer att inte använda dem. Miljontals kronor kan investeras i att förfina återvinningstekniken, men det går om intet när produkterna aldrig kommer dit. Vägen mellan konsumenten och återvinningscentralen måste bli kortare och enklaste sättet att göra det är att göra informationen om återvinningsstationerna mer lättillgänglig. Ett utökande av pantsystemet För att se till att de allra mest miljöfarliga produkterna, och de med värdefulla resurser, återvinns i högre grad måste det bli ekonomiskt gynnsamt att återvinna. För att skapa och utöka incitamenten att återvinna kan ett utökat pantsystem en hållbar väg framåt. Pant på miljöfarliga produkter skulle öka de ekonomiska incitamenten att återvinna då konsumenten vill ha tillbaka pengarna som lämnats i pant utan att det påverkar produkternas faktiska pris. De pengar som tas ut i pant men som aldrig återgäldas på grund av att produkterna inte återvinns, kan med fördel investeras i annat miljöarbete. Pantsystemet som sådant är en universallösning som går att applicera på många produkter och har god utsikt att ge gott resultat. Förslagsvis prioriteras produkter som innehåller sällsynta och värdefulla metaller samt förpackningar som innehållit miljöfarliga ämnen. Det kan handla om till exempel glödlampor, batterier, sprayburkar, nagellack, flaskor med lösningsmedel och elektronik. Vi föreslår alltså att: 1 återvinningsstationer och information om dessa görs mer lättillgängliga 2 pantsystemet utvidgas till att omfatta fler produkter, förslagsvis sådana som innehåller skadliga ämnen 12

13

Moderata Ungdomsförbundet Stora Nygatan 30, Stockholm info@muf.se muf.se