15 APRIL 2013 yz123 3 9 juni Fautmestam ojliga av din bibellasning SIDAN 3 SANGER: 114, 113 10 16 juni Anvand Bibeln for att hjalpa bade dig sjalv och andra SIDAN 18 SANGER: 37, 92 Utg ava med stor stil DEL 1
yz123 APRIL 15, 2013 Vol. 134, No. 8 Semimonthly SWEDISH STUDIEARTIKLAR Fautmestam ojliga av din bibellasning Anvand Bibeln for att hjalpa bade dig sjalv och andra Paulus skrev att Guds ord ar levande och utvecklar kraft. (Hebr. 4:12) Men for att fa nytta av den kraften maste vi studera Guds inspirerade ord och tillampa det vi lar oss. De har artiklarna visar hur vi kan studera Bibeln paetteffektivts att och hur vi kan lata visheten fran Gud paverka var tjanst och vartegetliv. Den har publikationen far inte saljas. Den ges ut som en del av ett varldsvitt bibliskt undervisningsarbete som understods genom frivilliga bidrag (plusgiro 17 07-9). Om inget annat anges ar bibelcitaten hamtade fran Nya varldens overs attning av Den heliga skrift studieutgava med fotnoter och parallellhanvisningar. Druck und Verlag: Wachtturm Bibel- und Traktat- Gesellschaft der Zeugen Jehovas, e. V., Selters/Taunus. Verantwortliche Redaktion: Ramon Templeton, Selters/ Taunus. Vakttornet (ISSN 0346-4040) utges pasvenska av Jehovas vittnen, Stenhusvej 28, DK-4300 Holbæk, Danmark. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Eriksson. The Watchtower (ISSN 0043-1087). Periodicals Postage Paid at Brooklyn, NY, and at additional mailing offices. POSTMASTER: Send address changes to Watchtower, 1000 Red Mills Road, Wallkill, NY 12589-3299. 2013 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. Alla rattigheter forbeh allna. Printed in Germany.
Fautmestam ojliga av din bibellasning Jag har verkligen min lust i Guds lag. (ROM. 7:22) HALL UTKIK EFTER DE HAR TANKARNA Vilken nytta har vi av att lasa medl ag rost? Hur kan vi bygga upp ett forr ad av bibliska tankar som vi kan anvanda for att hjalpa andra? Hur kan noggrann bibellasning skydda oss? JAG tackar Jehova varje morgon f or att han hj alper mig att f orst abibeln. S asaenavv ara aldre systrar som hade l astigenombibeln over 40 g anger, och hon har ingen tanke p a att sluta. En yngre syster skrev att hennes bibell asning har hj alpt henne att se Jehova som en verklig person. Och det har gjort att hon har fatt ett narmare forh allande till honom. Hon skrev: Jag har aldrig varit sa lycklig som jag ar i dag. 1 3. Vilken nytta har vi av att lasa Bibeln och tillampa det vi lar oss? DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 3
2 Aposteln Petrus uppmuntrade alla att uppodla langtan efter ordets oforfalskade mjolk. (1 Petr. 2:2) De som tillfredsst aller sin l angtan genom att studera Bibeln och till ampa det de l ar sig f ar ett rent samvete och ett meningsfullt liv. De knyter starka vanskapsband med andra som ocksa alskar den sanne Guden och tj anar honom. Allt det h ar ger oss starka sk al att ha v ar lust i Guds lag. (Rom. 7:22) Men det finns fler sk al. Vilka d a? 3 Ju mer du l ar dig om Jehova och hans Son, desto mer kommer din k arlek till dem och till dina medm anniskor att v axa. Exakt kunskap i Bibeln hj alper dig att se hur Gud snart ska r adda m anskligheten fr an den h ar d oende v arlden. Du har ett positivt budskap n ar du bes oker m anniskor i tj ansten. Jehova kommer att valsigna dig nar du undervisar andra om det du har lart dig under din bibellasning. 4 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
L AS OCH BEGRUNDA 4 Jehova vill inte att hans tj anare ska stressa igenom sin bibell asning. F or l ange sedan sa han till Josua: Denna lagbok skall inte vika fr an din mun, ochduskalll asa i den med l ag r ost dag och natt. (Jos. 1:8; Ps. 1:2) Betyder den anvisningen att man bokstavligt talat maste uttala alla ord fran Forsta Moseboken till Uppenbarelseboken? Nej. Det betyder att man ska lasa tillrackligt langsamt for att hinna t anka p adetmanl aser. En s adan l asning hj alper dig att l agga m arke till avsnitt som ar speciellt anv andbara och uppmuntrande f or dig just nu. N ar du hittar s adana fraser, verser eller skildringar ar det bra att l asa dem langsamt, och kanske rentav forma orden med munnen. Da kan tankarna i Bibeln g ora djupt intryck p a dig. Varf or ar det s a viktigt? N ar du verkligen f orst ar Bibelns r ad blir du mer motiverad att leva efter dem. 4. Vad betyder det att l asabibeln medl ag r ost? DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 5
5 Det kan vara s arskilt bra att l asa med l ag r ost n ar det handlar om bibelb ocker som man inte ar s a insatt i. Vi kan illustrera det med hj alp av tre t ankta situationer. En ung broder har kommit till Hoseas profetia i sin personliga bibellasning. Nar han har l ast vers 11 till 13 i kapitel 4 med l ag r ost stannar han upp. (L as Hosea 4:11 13.) Varf or g or han det? Iskolanf ar han hela tiden k ampa f or att inte ge efter f or pressen att g a emot Jehovas moralnormer, och darf or fangar de har verserna hans uppmark- samhet. Han begrundar de verserna och t Jehova ser det onda som m anniskor g or, anker: aven om ingen annan ser det. Jag vill inte s ara honom. Han best ammer sig f or att vara moraliskt ren aven i fortsattningen. 6 Eller tank dig en syster som laser Joels profetia och kommer till vers 13 i kapitel 2. (Las Joel 2:13.) 5 7. Illustrera hur bibellasning med lag rost kan hjalpa oss att a) bevara var moraliska renhet, b) vara talmodiga och omtank- samma mot andra, c) bygga upp var fortr ostan pajehova aven i svara tider. 6 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
N ar hon l aser den versen med l ag r ost t anker hon p a hur hon skulle kunna efterlikna Jehova, som ar n adig och barmh artig, sen till vrede och rik p ak arleksfull omtanke. Hon vet med sig att hon ibland ar sarkastisk och anvander harda ord nar hon talar med sin man och med andra. Nu bestammer hon sig for att fors oka andra padet. 7 Eller t ank dig en familjefar som har f orlorat jobbet och ar orolig over hur han ska kunna ta hand om sin fru och sina barn. I Nahum 1:7 l aser han med l ag r ost att Jehova k anner dem som s oker sin tillflykt hos honom och att han ger dem beskydd, precissom ettf aste pan odens dag. Den tanken g or honom lugnare. Han blir p amind om Jehovas k arleksfulla omtanke och ar inte overdrivet orolig l angre. Sedan l aser han vers 15 med l ag r ost. (L as Nahum 1:15.) V ar broder inser att han kan visa att Jehova verkligen ar hans f aste genom att predika de goda nyheterna trots sv ara tider. Samtidigt som han DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 7
forts atter att s oka jobb ar han nu ocks amotiverad atttadelitj ansten under veckan. 8 De anvandbara lardomar vi just har gatt igenom ar hamtade fran bibelbocker som vissa tycker ar svara att forst a. Nar du ser hur mycket det kan ge att l asa p adeth ar s attet vill du s akert forts atta. Forest all dig hur mycket vishet och trost som bibelbockerna Hosea, Joel och Nahum kan ge! Och hur ar det med resten av Bibeln? Guds ord ar som en rik diamantgruva. Utforska den gruvan ordentligt. Ja, las hela Bibeln och sok efter adelstenarna, dvs. vagledningen och trosten fran Gud. ANSTRANG DIG ATT FORST A 9 Det ar viktigt att vi l aser Bibeln varje dag, men det ar ocks aviktigtattvif orst ar det vi l aser. Anv and d arf or den litteratur som Jehovas organisation ger oss f or att g ora efterforskningar om personer, 8. Beratta helt kort om en andlig adelsten som du har hittat under din bibellasning. 9. Hur kan vi oka var kunskap i Bibeln? 8 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
platser och handelser. Vi kan ocksatahj alp av de aldste och andra mogna kristna. De skulle till exempel kunna hjalpa oss att forst a hur vi ska tillam- pa det vi laser. F or att belysa hur viktigt det ar att okar var kunskap ska vi se narmare pa en kris- vi ten under det forsta arhundradet som fors okte gora just det. Han hette Apollos. 10 Apollos var en kristen jude som var v al f ortrogen med Skrifterna och brinnande i anden. IApostlag arningarna sags det att han undervisadenoggrantomdetsomg allde Jesus, men han kan- de bara till Johannes dop. Apollos var inte sjalv medveten om att han hade l artutenf or aldrad f orst aelse av dopet. Men sedan Priscilla och Aquila, ett kristet par, hade h ort honom undervisa i Efesos f orklarade [de] Guds v ag mera noggrant f or honom. (Apg. 18:24 26) Vilken nytta hade Apollos av det? 10, 11. a) Vad hjalpte Apollos att utvecklas som forkunnare av de goda nyheterna? b) Vad kan vi lara oss av skildringen om Apollos? (Se rutan Lar du ut den senaste forst aelsen? ) DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 9
LAR DU UT DEN SENASTE FORST AELSEN? Nar det kommer en klarare forst aelse av bibliska sanningar vill vi folja med saattvikangeandra exakt kunskap. Hur skulle du med tanke pa det svara padeh ar fragorna? ˇ Vilka tankte Jesus pan ar han talade om denna generation i Matteus 24:34? (Vakttornet for 15 april 2010, sidan 10, 11) ˇ Nar skils faren fran getterna, som det beskrivs i Matteus 25:32? (Vakttornet for 15 oktober 1995, sidan 21 23) ˇ I Lukas 21:26 sags det att manniskor ska bli vanmaktiga av fruktan och vantan pa det som skall komma over den bebodda jorden. Nar kommer det att intraffa? (Vakttornet for 15 februari 1994, sidan 19, 20) Om vi kombinerar daglig bibellasning med noggrant personligt studium kan vi hjalpa andra att vandra i det allt starkare ljus som Jehova sprider over sitt skrivna ord. (Ords. 4:18) 11 Sedan Apollos hade predikat i Efesos begav han sig till Akaja. Nar han kom dit, var han till stor hjalp for dem som genom Guds ofortj anta omtanke hade kommit till tro; ingaende och med 10 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
intensitet bevisade han namligen offentligt att judarna hade fel, och med hjalp av Skrifterna pavisa- de han att Jesus ar Messias. (Apg. 18:27, 28) Vid det laget kunde Apollos undervisa om det kristna dopet par att satt. Med sin okade kunskap var han till stor hj alp f or de nya och kunde hj alpa dem att g afram at i sanningen. Vad kan vi l ara oss av den h ar skildringen? Precis som Apollos f ors oker vi f orst adetvil aser i Bibeln. Men n ar en erfaren medkristen ger oss f orslag p a hur vi kan undervisa effektivare vill vi odmjukt och tacksamt ta emot den hj alpen. Om vi g or det kommer kvaliteten p av ar heliga tjanst att forb attras. ANV AND DET DU LART DIG FOR ATT HJALPA ANDRA 12 Precis som Priscilla, Aquila och Apollos kan vi hjalpa andra. Hur kanner du det nar du har hjalpt en intresserad att overvinna nagot som hindrat 12, 13. Illustrera hur vi pa ett taktfullt satt kan anvanda Bibeln for att hjalpa intresserade att gora framsteg. DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 11
honom eller henne fr an att g ora andliga framsteg? Och om du ar aldste, hur k anner du det n ar n agon tackar dig f or ett bibliskt r ad och s ager att det var till stor hj alp i en sv ar situation? Att kunna anv anda Bibeln f or att hj alpa andra att f orb attra sina liv ger verkligen tillfredsstallelse och gladje. Vi ska se hur vi kan nadetm alet. 13 Israeliterna p a Elias tid beh ovde v alja mellan sann och falsk tillbedjan, men m anga sk ot upp det beslutet. Om nagon vi studerar Bibeln med ar obeslutsam och inte gor andliga framsteg kan vi ha nytta av Elias r ad till israeliterna. (L as 1 Kungaboken 18:21.) F orest all dig en annan situation: En intresserad skulle kunna vara r add f or hur sl akt och v anner ska reagera n ar de f ar veta att han studerar Bibeln. D a kan vi st arka hans beslutsamhet att tillbe Jehova genom att resonera om tanken i Jesaja 51:12, 13. (Las.) Naturligtvis ska vi inte anvanda Bibeln for att pressa eller doma andra. Vi bor vara lika talmodiga och vanliga mot dem vi studerar med som Jehova ar mot oss. (Ps. 103:8) 12 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
14 Ja, Bibeln inneh aller m anga tankar som kan uppmuntra, korrigera och ge styrka. Men du kanske tanker: Hur ska jag kunna komma pa vilka bibelst allen jag ska anv anda i olika situationer? L as och begrunda Bibeln varje dag. D a bygger du upp ett f orr ad av tankar fr an Jehova som hans ande kan paminna dig om nar du behover det. (Mark. 13:11; las Johannes 14:26.) 15 Precis som kung Salomo kan du be Jehova om vishet, sa att du klarar av tjansten paf altet och dina uppgifter i f orsamlingen. (2 Kr on. 1:7 10) G or ocks a som de forntida profeterna, som flitigt och noggrant forskade i Guds ord f or att f a exakt kunskap om Jehova och hans vilja. (1 Petr. 1:10 12) Aposteln Paulus uppmuntrade Timoteus att hamta Ibland kanske man kommer ihag nagra ord fran en vers, men inte exakt var det star. Ofta kan man hitta ratt om man slar upp de orden i registret over ord och uttryck langst bak i Bibeln, i Watchtower Library eller i Konkordans till Nya varldens oversattning av Den heliga skrift. 14. Hur kan man komma ihag bibelstallen nar man ska hjalpa andra? 15. Vad kan vi gora for att forst agudsordb attre? DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 13
n aring av trons och den r atta l arans ord. (1 Tim. 4:6) Om du g or det har du alla f oruts attningar att kunna ge andlig hj alp. Samtidigt bygger du ocks a upp din egen tro. BIBELL ASNING SKYDDAR OSS 16 Judarna i staden Berea i Makedonien hade gjort det till en vana att forska i Skrifterna varje dag. Nar Paulus predikade de goda nyheterna for dem, j amf orde de det han sa med det de hade l ast i Skrifterna. Vad kom de fram till? M anga blev overtygade om att han larde ut sanningen, och darf or kom manga av dem till tro. (Apg. 17:10 12) Det visar att daglig bibellasning kan bygga upp en stark tro p a Jehova. Och en s adan tro, den s akra f orv antan om ting man hoppas p a, ar helt n odv andig om vi ska overleva in i Guds nya v arld. (Hebr. 11:1) 16. a) Vilken nytta hade judarna i Berea av att forska i Skrifterna varje dag? b) Varfor ar det viktigt for oss att lasa Bibeln varje dag? 14 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
17 Paulus hade goda sk al att skriva: Vi som h or dagen till, l at oss bevara v ar besinning och ha p a oss trons och k arlekens br ostpansar och som hj alm hoppet om r addning. (1 Thess. 5:8) En soldat m aste skydda sitt hj arta. Och p a samma s att m aste en kristen skydda sitt bildliga hj arta mot syndens inflytande. Vad hander nar nagon som tjanar Jehova bade har stark tro pahansl often och verkligen alskar honom och sina medmanniskor? Man kan saga att en sadan kristen har tagit pasigettf orstklassigt andligt br ostpansar. Det ar osannolikt att han skulle g ora n agot som f ar honom att f orlora Guds godk annande. 18 Paulus n amnde ocks aenhj alm, hoppet om raddning. Om en soldat pa Bibelns tid inte skyddade huvudet i strid kunde han forlora livet. Men med en bra hj alm kunde han overleva slag mot huvudet utan att f an agra allvarligare skador. Om 17, 18. a) Hur kan stark tro och karlek skydda en kristens bildliga hjarta? b) Hur kan hoppet skydda oss? DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 15
vi bygger upp en stark f ortr ostan p aattjehovakan r adda oss, kan det hoppet skydda v ar tankef orm aga. Ettstarkthopphj alper oss att st aemotavf allingar, vars tomma prat ar lika for odande som kallbrand. (2 Tim. 2:16 19) Hoppet ger oss ocksastyrkanatt s aga nej till dem som f ors oker f aossattg ora s adant som Jehova f ord omer. OVERLEVNAD EN NYCKEL TILL 19 Ju langre in i andens tid vi kommer, desto viktigare ar det att vi litar pa Jehovas ord. De rad vi far ibibelnhj alper oss att korrigera felaktiga vanor och f a kontroll over syndfulla tendenser. Med Bibelns uppmuntran och tr ost kan vi klara alla pr ovningar Satan och hans v arld uts atter oss f or. Tack vare den v agledning Jehova ger oss kan vi h alla oss kvar p a vagen till liv. 20 Glom aldrig att det ar Guds vilja att alla slags manniskor skall bli raddade. I alla slags manni- 19, 20. Varfor uppskattar vi Guds ord samycket,ochhurkanvi visa det? (Se rutan Jehova ger mig precis vad jag behover.) 16 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
JEHOVA GER MIG PRECIS VAD JAG BEHOVER En ung syster skrev: Av alla karleksfulla paminnelser Jehova ger oss ar det paminnelserna om att lasa Bibeln varje dag som har paverkat mitt liv mest. Jag borjade lasa Bibeln under sista aret pa high school, och det tog ungefar tva ar att lasa ut den. Den bibellasning- en gav mig allt jag behovde for att kunna bestamma vad jag skulle gora med mitt liv. Nu laser jag igenom Bibeln for andra gangen. Men det kanns som om jag upptacker saker jag aldrig sett forut. Det ar lika span- nande att lasa nu som forsta gangen, kanske annu mer spannande! Det ar helt fantastiskt att Jehova ger mig precis vad jag behover. skor ing ar b ade vi som redan tj anar Jehova och alla som vi kan hjalpa genom vart arbete med att predika och undervisa. Men alla som vill bli radda- de maste skaffa sig exakt kunskap om sanningen. (1 Tim. 2:4) F or att overleva de sista dagarna m aste vi l asa Bibeln och till ampa de inspirerade r ad den inneh aller. Ja, genom att l asa Bibeln varje dag visar vi hur mycket vi uppskattar Jehovas dyrbara sanningsord. (Joh. 17:17) DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 17
Anvand Bibeln for att hjalpa bade dig sjalv och andra Jag [anser] alla dina befallningar om allting vara ratta. (PS. 119:128) VAD SKULLE DU SVARA? Hur kan du anvanda Bibeln effektivt nar du undervisar andra? Vad menade Paulus nar han talade om korrigering? Vad betyder det att aldste och for aldrar ska ge tuktan i rattf ardighet? NAR de aldste funderar paomn agon som studerar Bibeln kan fab orja gaitj ansten fragar de sig sjalva: Visar det han sager att han tror att Bibeln ar Guds inspirerade ord? For alla som vill bli for- kunnare, ja f or alla som tj anar Gud, m aste svaret definitivt vara ja. Varf or det? Vi m aste ha full till- Se Organiserade for att gora Jehovas vilja, sidan 79. 1. Varfor maste vi ha full tilltro till Bibeln? 18 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
tro till Bibeln och l ara oss att anv anda den i tj ansten for att kunna hjalpa andra att lara kanna Jehova och bli raddade. 2 Aposteln Paulus betonade hur viktig Bibeln ar n ar han skrev till Timoteus: F du har l art dig och har orbli du i det som overtygats att tro pa. Paulus t ankte p a de bibliska sanningar som hade f att Timoteus att s atta tro till de goda nyheterna och som kunde g ora honom vis till r addning. De sanningarna har precis samma inverkan p aossi v ara dagar. (2 Tim. 3:14, 15) Vi anv ander ofta det Paulus s ager i den efterf oljande versen f or att visa att Bibeln kommer fran Gud, men vi kan lara oss mer av orden i 2 Timoteus 3:16. (Las.) Vi ska analysera den har versen i detalj. Det kommer att starka var tilltro till att alla Jehovas befallningar ar ratta. (Ps. 119:128) 2. Varf or m aste vi f orbliidetsomviharl art oss? DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 19
NYTTIG TILL UNDERVISNING 3 Jesus sa till nationen Israel att han skulle s anda profeter, visa m an och offentliga l arare till dem. (Matt. 23:34) N ar han sa det t ankte han pasinal arjungar. Han hade lartdemattanv anda Skrifterna i sin tjanst. En av dessa offentliga larare, aposteln Petrus, holl ett tal till en stor ahorarskara i Jerusalem vid pingsten ar 33, och da citerade han flera avsnitt fran de hebreiska skrifterna. M anga k ande ett hugg i hj artat n ar de h orde Petrus till ampning, angrade sina synder och bad om Guds f orl atelse. Omkring tre tusen av dem blev kristna den dagen. (Apg. 2:37 41) 4 En annan offentlig larare, aposteln Paulus, for- de de goda nyheterna langt bortom Jerusalem. I staden Thessalonike i Makedonien till exempel talade han med judarna i en synagoga. Under tre 3 5. a) Hur reagerade folkskaran pa Petrus tal vid pingsten, och varfor det? b) Varfor tog manga i Thessalonike emot sanningen? c) Vad gor intryck pam anga i var tid nar vi gar i tjansten? 20 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
sabbater resonerade han med dem och utgick d a fr an Skrifterna, och han f orklarade och bevisade genom h anvisningar att det var n odv andigt f or Messias att lida och att uppst afr an de d oda. Vad ledde det till? N agra av dem [judarna] blev overtygade, och det blev aven ett stort antal greker. (Apg. 17:1 4) 5 M anga blir imponerade av hur vi i v ar tid anv ander Bibeln n ar vi undervisar. Sedan en syster i Schweiz hade last en bibeltext i tjansten fick hon fragan: Vilket samfund representerar du? Hon svarade att hon och den syster hon samarbetade med bada var Jehovas vittnen. Den besokte sa: Det borde jag ha f orst att. Vilka andra an Jehovas vittnen skulle komma till min d orr och l asa ur Bibeln? 6 Hur kan vi bli annu battre pa att anv anda 6, 7. a) Hur kan de som undervisar i forsamlingen anvanda Bibeln pab asta satt? b) Hur kan vi anvanda Bibeln effektivt nar vi leder bibelstudier? DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 21
Bibeln n ar vi undervisar? Om du har f orm anen att f aundervisafr an podiet ardetviktigtattdutyd- Aterge ligt anger vilka bibelst allen du anv ander. inte b arande bibelst allen med egna ord, och l as inte verserna fr an en utskrift, en surfplatta eller liknande. Sl auppbibelnochl as direkt ur den, och uppmuntra ah orarna att ocks ag oradet.tadigocks a tid att f orklara verserna, s a att de som lyssnar kan dras n armare Jehova. Anv and tiden till att utveckla tankarna fr an Guds ord i st allet f or att anv anda komplicerade illustrationer och erfarenheter som mest ar till for att locka till skratt. 7 Vad behover vi tanka pa n ar vi leder bibel- ar litteratur maste vi studier? N ar vi anv ander v vara noga med att inte hoppa over bibelhanvis- ningarna. Vi uppmuntrar dem vi studerar med att l asa de bibelverser som det h anvisas till och hj alper dem att f orst a inneb orden. Hur kan vi g ora det? Inte genom att komma med l anga f orklaringar som 22 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
f orvandlar studiet till en serie f orel asningar, utan genom att uppmuntra dem vi studerar med att uttrycka sig med egna ord. Vi kan stalla genomtank- ta fr agor som hj alper dem att dra r atta slutsatser i st allet f or att tala om f or dem hur de ska t anka och handla. NYTTIG... TILL TILLRATTAVISNING 8 Vi tanker ofta pa tillr gift f or aldstebr oderna. Och det attavisning som en upp- ar sant att tillsyningsm annen har ansvaret att tillr attavisa dem som bedriver synd. (1 Tim. 5:20; Tit. 1:13) Men det ar ocksa viktigt att vi tillrattavisar oss sjalva. Paulus var en fored omlig kristen som hade rent samvete. (2 Tim. 1:3) And a skrev han: I mina lemmar ser jag en annan lag, som for krig mot mitt sinnes lag och gor mig till fange under Nar Jesus undervisade andra fragade han ofta vad de tyckte och tankte och lyssnade sedan pa det de svarade. (Matt. 18:12; 21:28; 22:42) 8. Vilken inre kamp hade Paulus? DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 23
syndens lag. Om vi granskar sammanhanget kan vi battre forst a vilken kamp Paulus fick utkam- pa for att kontrollera sin syndfulla natur. (Las Romarna 7:21 25.) 9 Vilka svagheter kampade Paulus med? Han namner inte det, men han skrev till Timoteus att han tidigare hade varit en fr ack m anniska, en som oh ammat f oljde sina impulser. (1 Tim. 1:13) Innan han blev kristen gjorde han allt f or att motarbeta kristendomen. N ar han sj alv beskriver sina k anslor f or Kristi efterf oljare talar han om sitt stora raseri mot dem. (Apg. 26:11) Paulus l arde sig att beh arska sitt hum or, men ibland fick over sina han nog and ak ampa f or att f a kontroll k anslor och sina ord. (Apg. 15:36 39) Vad hj alpte honom att klara av det? 10 I sitt brev till de kristna i Korinth beskrev han vilken taktik han anvande for att tillrattavisa sig 9, 10. a) Vilka svagheter kan Paulus ha kampat med? b) Vad gjorde Paulus formodligen for att klara av sin kamp? 24 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
sj alv. (L as 1 Korinthierna 9:26, 27.) Han tog beslutsamt itu med sina svagheter. Han s okte s akert efter r ad och v agledning i Skrifterna, bad Jehova om hj alp att till ampa det han l ast och gjorde sitt b asta f or att b attra sig. Vi kan l ara oss mycket av hans exempel, f or vi har en liknande kamp mot v ar ofullkomliga natur. 11 Vi f ar inte bli sj alvbel atna och slappna av i v ar kamp mot v ara svagheter. Vi m aste i st allet forts atta att pr ova oss sj alva f or att se om vi verkligen vandrar p a sanningens v ag. (2 Kor. 13:5) N ar vi l aser s adana avsnitt som Kolosserna 3:5 10 ar det bra att vi fr agar oss sj alva: Arbetar jag verkligen h art f or att d oda mina syndfulla tendenser, eller har jag b orjat tumma p a moralen? Om det dyker upp en omoralisk webbsida, st anger jag d a snabbt IPaulusbrevuppmanasvig ang pag ang att bekampa vara svagheter. (Rom. 6:12; Gal. 5:16 18) Det verkar logiskt att han sjalv tillampade de rad han gav andra. (Rom. 2:21) 11. Hur kan vi prova oss sjalva for att se om vi vandrar pasan- ningens vag? DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 25
nerden?ellers oker jag rentav upp ol ampliga sidor p an atet? Om vi p adeth ar s attet till ampar r aden i Bibeln p a oss sj alva hj alper det oss att h alla oss vakna och bevara v ar besinning. (1 Thess. 5:6 8) NYTTIG TILL... KORRIGERING 12 Det grekiska ord som atergetts med korrigering kan ocks a aterges ateruppr attelse, tillr attal aggande, f orb attring eller v agledning. Om n agon har missf orst att det vi har sagt eller gjort kan vi ibland beh ova r atta till det. De judiska religi osa ledarna klagade n ar Jesus var v anlig mot tullindrivare och syndare. Jesus svarade: De friska och starka behover inte lakare, men det g or de sjuka och svaga. S ag aochl ar er vad det h ar betyder: Barmh artighet vill jag ha och inte slaktoffer. (Matt. 9:11 13) Han korrigerade ocksam anniskors bild av Gud. T almodigt och vanligt 12, 13. a) Vilket mal bor vi ha nar vi vill hjalpa nagon, och hur kan vi folja Jesu exempel? b) Vilken attityd maste vi undvika? 26 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
larde han dem att Jehova ar en barmhartig och nadig Gud, sen till vrede och rik pak arleksfull omtanke och sanning. (2 Mos. 34:6) Tack vare hans anstrangningar att korrigera eller ratta till saker och ting satte m anga tro till de goda nyheterna. 13 Vi kan l ara oss mycket av Jesu exempel n ar vi f ors oker hj alpa andra. Om man ar uppr ord ar det latt att tonen blir hard. Men det ar inte det som ar tanken i 2 Timoteus 3:16. Bibeln ger oss inte ratt att laxa upp andra. Skarpa, kritiska ord leder sal- lan till nagot gott, utan orsakar bara mer skada, precis som svardsst otar. (Ords. 12:18) 14 S a hur kan vi vara t almodiga och v anliga n ar vi beh over korrigera n agons t ankes att? T ank dig att ett gift par som ofta gr alar g ar till en aldstebroder och ber om hj alp. Vad skulle han kunna g ora? Utan att ta parti f or n agon av dem kan han lyfta 14 16. a) Hur kan aldstebr oder korrigera vanner som behover hjalp att losa problem? b) Varfor ar det sa viktigt for for aldrar att tanka pa hur de korrigerar sina barn? DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 27
fram bibliska principer och kanske anvanda tankar fran kapitel 3 i Hemligheten med ett lyckligt familjeliv. Under samtalets gang kanske mannen och hustrun ser vilka rad som var och en av dem beh over till ampa mera helt och fullt. L angre fram kan aldstebrodern folja upp det har samtalet och erbjuda mer hjalp om det skulle behovas. 15 Hur kan f or aldrar korrigera sina barns t ankes att? T ank dig att din dotter i ton aren har f att en ny kompis som g or dig lite bekymrad. Det f orsta du beh over g ora ar att ta reda p ameromdenh ar personen. Om det visar sig att din oro verkligen ar befogad kan du prata med din dotter. Du kanske kan visa nagra tankar fran Ungdomar fragar svar som fungerar, band 2. F ors ok sedan vara tillsammans med henne lite mer an vanligt. Var observant p a vilken attityd hon har n ar hon g ar i tj ansten och n ar familjen g or saker tillsammans. Om du ar v anlig och t almodig kommer hon att 28 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
kanna att du verkligen bryr dig om henne. Och da kanner hon sakert att hon vill folja ditt rad och undvika att gora daliga val i livet. 16 Pa samma talmodiga och vanliga satt kan vi uppmuntra dem som ar oroliga f or sin h alsa, missmodiga f or att de blivit av med jobbet eller ar bekymrade f or att de har sv art att f orst an agon biblisk l ara. Om vi anv ander Guds ord till korrigering blir det till nytta p am anga s att. NYTTIG TILL... TUKTAN IR ATTFARDIGHET 17 Precis som Bibeln sager har de flesta av oss svart att ta emot tuktan, det ar inte alltid sa roligt. Men nar vi tar till oss av den och tillampar den kan den frambringa frukt som leder till frid, namligen rattf ardighet. (Hebr. 12:11) De flesta som vuxit upp i sanningen haller med om att den tuktan de fick av sina f or aldrar har hj alpt dem. Och om vi tar emot den tuktan vi far av Jehova 17. Varfor ska vi ta emot tuktan med tacksamhet? DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 29 ar
genom de aldste i forsamlingen kan det halla oss kvar pa livets vag.(ords.4:13) ar en konst att ge tuktan par att satt. 18 Det Jehova sager att den ska ges i rattf ardighet. (2 Tim. 3:16) Vi m aste allts al ata Bibelns principer v agleda oss. En s adan princip hittar vi i Ordspr aksboken 18:13: N ar n agon svarar innan han har h ort vad saken g aller, ar det d arskap fr an hans sida och en f or odmjukelse. Om de aldste beh over prata med n agon som har beg att en allvarlig synd m aste de allts af orst noggrant unders oka saken f or att faredap a alla fakta. (5 Mos. 13:14) Sedan kan de ge tuktan i rattf ardighet. 19 Bibeln sager ocksaattde aldste ska tillratta- visa med mildhet. (Las 2 Timoteus 2:24 26.) Sag till exempel att nagon har dragit vanara over Jehovas namn eller sarat oskyldiga. Om en aldste- 18, 19. a) Varfor ar det viktigt att folja radet i Ordspraksboken 18:13 nar man ger tuktan i rattf ardighet? b) Vad leder det ofta till nar de aldste visar mildhet och karlek? 30 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 DEL 1
broder skulle bli arg nar han ger rad at en sadan person kommer han inte att kunna hjalpa honom. Men om han daremot efterliknar Guds omtank- samhet kan det motivera den som handlat fel att andra sinne. (Rom. 2:4) 20 F or aldrar m aste till ampa Bibelns principer n ar de fostrar sina barn i Jehovas tuktan och allvarliga f ormaning. (Ef. 6:4) En pappa som f ar h ora att hans son har gjort n agot fel m aste lyssna p ab ada sidor innan han best ammer vilka konsekvenser det ska f a. Och varken v ald eller vrede h or hemma i en kristen familj. Jehova ar mycket omsint och barmhartig, och de som har ansvaret att fostra barn maste fors oka efterlikna hans karleks- fulla satt. (Jak. 5:11) JEHOVAS OVARDERLIGA GAVA 21 En av psalmisterna ber attade vid ett tillf alle 20. Vilka principer bor vagleda for aldrar nar de fostrar sina barn? 21, 22. Vilket uttryck i Psalm 119:97 104 beskriver bast hur du kanner for Jehovas ord? DEL 1 VAKTTORNET 15 APRIL 2013 31