15 21 juli Stark aktenskapet bra kommunikation SANGER: 36, juli SANGER: 88, juli 4 augusti

Transkript

1 15 MAJ 2013 yz juli Stark aktenskapet genom bra kommunikation SIDAN 3 SANGER: 36, juli Karleksfull kommunikation mellan for aldrar och barn SIDAN 13 SANGER: 88, 3 29 juli 4 augusti Trygga ditt arv genom att gora forst andiga val SIDAN 23 SANGER: 14, 134 Utg ava med stor stil DEL 2

2 yz123 May 15, 2013 Vol. 134, No. 10 Semimonthly SWEDISH STUDIEARTIKLAR Stark aktenskapet genom bra kommunikation Karleksfull kommunikation mellan for aldrar och barn Det ar viktigt med en bra kommunikation om aktenskapet och familjelivet ska bli trivsamt. I den forsta artikeln identifierar vi nagra egenskaper som gor det lattare att kommunicera. I den andra artikeln ser vi vad for aldrar och barn kan gora for att bli battre pa att kommunicera med varandra. Trygga ditt arv genom att gora forst andiga val Vilket andligt arv har de kristna? Vad kan Esaus varnande exempel laraossomhurvib or betrakta vart arv? Vilka steg kan hjalpa oss att gora forst andiga val nar det galler vart arv? De fragorna besvaras i den har artikeln. Den har publikationen far inte saljas. Den ges ut som en del av ett varldsvitt bibliskt undervisningsarbete som understods genom frivilliga bidrag (plusgiro ). Om inget annat anges ar bibelcitaten hamtade fran Nya varldens overs attning av Den heliga skrift studieutgava med fotnoter och parallellhanvisningar. Druck und Verlag: Wachtturm Bibel- und Traktat- Gesellschaft der Zeugen Jehovas, e. V., Selters/Taunus. Verantwortliche Redaktion: Ramon Templeton, Selters/ Taunus. Vakttornet (ISSN ) utges pasvenska av Jehovas vittnen, Stenhusvej 28, DK-4300 Holbæk, Danmark. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Eriksson. The Watchtower (ISSN ). Periodicals Postage Paid at Brooklyn, NY, and at additional mailing offices. POSTMASTER: Send address changes to Watchtower, 1000 Red Mills Road, Wallkill, NY Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. Alla rattigheter forbeh allna. Printed in Germany.

3 Stark aktenskapet genom bra kommunikation Som guldapplen i silverinfattning ar ett ord som talas i rattan tid. (ORDS. 25:11) VAD SKULLE DU SVARA? Hur forb attras forh allandet om man fors oker forst a varandra? Varfor maste man visa respekt for varandra? Vilken effekt har odmjukhet paett aktenskap? JAG ar hellre tillsammans med min fru an med nagon annan kompis, sa en broder i Kanada. Tillsammans med henne blir det roliga annu roligare och det sorgliga lite mindre sorgligt. En gift man i Australien skrev: Under vara 11 ar tillsammans har det inte gatt en enda dag utan att jag har pratat med min fru. Vi ar trygga i var relation och kanner oss inte osakra paom aktenskapet ska halla. Han menade att det i h og grad berodde p a att de hade en t at och meningsfull kommunikation. En syster i Costa Rica sa: Att vi har haft en bra kommunikation har inte bara starkt vart akten- skap, utan ocks af ort oss n armare Jehova, skyddat oss fr an 1. Hur st arks aktenskapet av bra kommunikation? DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

4 frestelser, dragit oss narmare varandra som par och fatt var karlek att vaxa. Ar du och din partner duktiga pa att kommunicera, eller tycker ni att det ar svart? Sjalvklart blir det problem ibland. Aktenskapet bestar trots allt av tva ofullkomliga manniskor med olika personligheter som formats av kultur och familjebakgrund. (Rom. 3:23) Dessutom kanske ni 2 kommunicerar pa olika satt. Det ar inte utan orsak som relationsexperterna John M. Gottman och Nan Silver sager: Det kr avsmod,beslutsamhetochuth allighet f or att bygga upp en l angvarig relation. 3 Det ligger h art arbete bakom ett starkt aktenskap. Men det ar det vart, for det kan leda till stor lycka. Ett akta par som alskar varandra kan verkligen njuta av livet tillsammans. (Pred. 9:9) Isak och Rebecka hade ett s adant k arleksfullt aktenskap. (1 Mos. 24:67) Det finns inget i Bibeln som tyder pa att deras tillgivenhet for varandra svalnade med aren. M anga i v ar tid har ocks a starka aktenskap. Vad ar hemligheten? De har l art sig att uttrycka sina tankar och k anslor p a ett uppriktigt men and av anligt s att. De f ors oker f orst a varandra, vara k arleksfulla, visa varandra respekt och vara odmjuka. Som vi ska se kan de har grundlaggande faktorer- 2. Vad kan gora det svart att kommunicera? 3. Vad har hjalpt gifta par att starka aktenskapet? 4 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

5 na hjalpa gifta par att ha en oppen och bra kommunikation. FORS OK FORST A VARANDRA 4 Den som har insikt i en sak finner det goda, star det i Ordspraksboken 16:20. Det stammer verkligen nar det handlar om aktenskap och familjeliv. (Las Ordspraksboken 24:3.) Den basta kallan till insikt och vishet ar Bibeln. IF orsta Moseboken 2:18 sags det att Gud skapade kvinnan som ett komplement till mannen, inte en kopia av honom. Det ar darf or man och kvinnor inte kommunicerar pasam- ma satt. Det gar naturligtvis inte att generalisera, men kvin- nor tycker ofta om att prata om kanslor, manniskor och relationer. De tycker om varma, fortroliga samtal, for det far dem att kanna sig alskade. Man daremot pratar inte sag arna om sina kanslor utan hellre om handelser, problem och losningar. Och de tycker att det ar viktigt att bli respekterade. 5 Min man fors oker losa problemen snabbt i stallet for att lyssna tills jag pratat fardigt, sa en syster i Storbritannien. Det kan vara riktigt frustrerande, for jag behover egentligen bara fa prata av mig. En man skrev: Nar vi var nygifta brukade jag fors oka hitta en snabb losning paalla problem. Men jag larde mig snart att min fru egentligen bara ville att jag skulle lyssna. (Ords. 18:13; Jak. 1:19) En man 4, 5. Hur kan insikt hj alpa ett par att f orst a varandra b attre? Ge exempel. DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

6 med insikt som f orst ar det h ar s atter sig in i hur hans hustru k anner det och f ors oker anpassa sig efter det. Han visar ocks a tydligt att hennes tankar och k anslor ar viktiga f or honom. (1 Petr. 3:7) Hon i sin tur f ors oker se saken ur hans synvinkel. N ar ett par f orst ar och s atter v arde p aderoller Gud har gett dem kan de bada bidra till att aktenskapet blir nagot vackert. De kommer dessutom att kunna samarbeta for att fatta forst andiga och balanserade beslut. 6 Man m aste ocks a inse att det finns en tid att tiga och en tid att tala. (Pred. 3:1, 7) Nu f orst ar jag att det finns tillfallen da det inte ar sa smart att ta upp ett problem, sa- ger en syster som varit gift i tio ar. Om min man har mycket pa jobbet eller med andra ansvarsuppgifter ligger jag lite l agt med vissa fr agor. Det g or att v ara samtal flyter smidigare nu. Och mannen lyssnar nog hellre om hustrun talar paettv anligt satt och i r attan tid. (Las Ordspraksboken 25:11.) 7 En kristen man inte bara lyssnar pa sin hustru, utan for- soker ocksa sjalv beratta hur han kanner det. En aldste- broder som varit gift i 27 ar sa: Jag m aste jobba p aattber atta f or min fru hur jag k anner innerst inne. En broder 6, 7. a) Hur kan principen i Predikaren 3:7 hjalpa akta par att visa insikt? b) Hur kan en hustru visa gott omdome, och vad behover en man arbeta pa? 6 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

7 som varit gift i 24 ar sa: Jag kan ibland l agga locket p aoch t anka att problemet kommer att f orsvinna av sig sj alvt om jag inte pratar om det. Men jag har f orst attattdetinte ar omanligt att visa k anslor. N ar jag har sv art att uttrycka mig ber jag till Jehova om hj alp att hitta de r atta orden och det r atta s attet att s aga dem. Sedan tar jag ett djupt andetag och b orjar prata. Det ar ocks a viktigt att v alja r att tillf alle, kanske n ar man g ar igenom dagens text eller l aser Bibeln tillsammans. 8 Det kan vara sv art att andra invanda samtalsmonster. B ade mannen och hustrun m aste g ora det till ett b one amne och verkligen vilja bli b attre p a att kommunicera. Om de alskar Jehova, ber om hans heliga ande och ser aktenskapet som heligt f ar de en motivation som m anga saknar. En kvinna som varit gift i 26 ar skrev: F or mig och min man ar det viktigt att ha Jehovas syn p a aktenskapet, s af or oss ar det inget alternativ att flytta is ar. Det g or att vi anstr anger oss mer och resonerar oss fram till en l osning p a problemen. Sadan lojal hangivenhet for Jehova ar nagot som han tycker om och kan valsigna. (Ps. 127:1) F AK ARLEKEN ATT V AXA 9 K arleken, som ar ett fullkomligt f oreningsband, ar den 8. Vilken stark motivation till att faettbra aktenskap har de kristna? 9, 10. Vad kan ett par gora rent praktiskt for att karleken ska vaxa? DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

8 viktigaste egenskapen i ett aktenskap. (Kol. 3:14) Akta k arlek blir bara starkare n ar ett par g ar sida vid sida genom livet och upplever b ade gl adje och sorg. De blir annu n armare v anner och trivs tillsammans. Det ar inte n agra f a stora saker som st arker ett f orh allande, som det ofta framst alls i b ockerochfilmer,utandem anga sm a detaljerna en kram, ett v anligt ord, en omt anksam gest, ett leende i samf orst and eller ett uppriktigt hur har du haft det i dag? S adana sm a saker kan g ora stor skillnad. Ett par som varit lyckligt gifta i19ar ringer eller sms:ar varandra under dagen bara for att hora hur det ar. 10 K arleken g or ocks a att ett par vill forts atta att l ara k anna varandra b attre. (Fil. 2:4) Ju mer de l ar sig om varandra, desto mer v axer k arleken trots alla ofullkomligheter. Ett lyckligt aktenskap ar inte statiskt utan blir starkare och starkare med aren. S aomdu ar gift kan du fr aga dig: Hur v al k anner jag min man eller min hustru? F orst ar jag hur han eller hon t anker och k anner i olika sammanhang? T anker jag ofta p a vilka egenskaper det var som gjorde att jag drogs till just honom eller henne? UPPODLA RESPEKT 11 Inte ens det allra lyckligaste aktenskap ar fullkomligt, 11. Varf or ar det viktigt med respekt i ett aktenskap? Ge ett exempel. 8 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

9 och aven om man alskar varandra ser man inte alltid saker och ting pa samma satt. Abraham och Sara tyckte inte alltid likadant. (1 Mos. 21:9 11) Men det gjorde inte att de gled isar. Varfor inte det? Darf or att de behandlade varandra med respekt och v ardighet. Abraham hade ett trevligt s att n ar han pratade med Sara. (1 Mos. 12:11, 13) Och Sara f oljde Abrahams ledning och t ankte p a honom som sin herre. (1 Mos. 18:12) N ar man inte respekterar varandra m arks det ofta p ahurmans ager saker och vilken ton man anv ander. (Ords. 12:18) Om man inte tar itu med det underliggande problemet ar forh allandet i fara. (Las Jakob 3:7 10, 17, 18.) 12 Nygifta maste tanka sarskilt mycket pa att vara vanliga och respektfulla, s aattb ada k anner att de kan prata oppet med varandra. Aven om de f orsta aren ar underbara kan de ocks a vara frustrerande, s ager en man. Han s ager att det kantatidinnanmanl ar sig forst a varandras kanslor, vanor och behov. Men han och hans fru tyckte att det gick battre n ar de var resonliga, hade sinne f or humor och utvecklade s adana egenskaper som odmjukhet, t alamod och f ortr ostan p ajehova.det ar egenskaper som vi alla har nytta av! 12. Varfor behover man arbeta sarskilt mycket pa att uppodla respekt som nygift? DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

10 ODMJUKA VAR 13 Bra kommunikation i ett aktenskap ar som en back som flyter stilla och fridfullt genom en tr adg ard. F or att den b acken ska forts atta str omma fram ar det viktigt att b ada ar odmjuka i sinnet. (1 Petr. 3:8) Odmjukhet ar det snabbaste s attet att l osa problem, f or det f ar dig att s aga f orl at, sa en broder som varit gift i 11 ar. Och en aldstebroder som varitlyckligtgifti20ar sa: Ibland ar det viktigare att saga forl at an jag alskar dig. Han tillade: Bonen ar den snabbaste och l attaste v agen till odmjukhet. Nar min fru och jag ber tillsammans p aminns vi om v ar egen ofullkomlighet och om Jehovas ofortj anta omtanke. Den fina paminnelsen hjal- permigattf a perspektiv pa saker och ting. 14 Stolthet d aremot g or det n armast om ojligt att kommunicera och l osa problem. Den som ar stolt har varken viljan eller styrkan att be om urs akt. I st allet f or att odmjukt s aga jag ar ledsen, f orl at mig kommer han med bortf orklaringar. Han erk anner inte ett misstag utan p apekar hellre den andres fel och brister. Och en stolt person som blir s arad k anner sig kr ankt och g or inget f or att reparera skadan utan ger kanske igen med h arda ord eller isande tystnad. (Pred. 13. Varfor ar det sa viktigt med odmjukhet i ett starkt och lyckligt aktenskap? 14. Hur paverkas en relation av stolthet? 10 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

11 7:9) Ja, stolthet kan verkligen skada en relation. Det ar bra att komma ih ag att Gud st ar emot de overmodiga, men han ger of ortj ant omtanke at de odmjuka. (Jak. 4:6) 15 Det skulle naturligtvis vara naivt att tro att v ar stolthet aldrig kommer att gora sig pamind. Men vi behover kanna igen den egenskapen nar den dyker upp och snabbt ta itu med den. Paulus skrev till sina medkristna: Lat inte solen g anermedanni ar i ett uppretat tillst and; ge inte heller Dj a- vulen rum. (Ef. 4:26, 27) Om vi inte f oljer det r adet fr an Guds ord uts atter vi oss f or on odig oro. Det har h ant att min man och jag inte har till ampat r adet i Efesierna 4:26, 27, erk ande en syster. De n atterna har jag sovit riktigt d a- ligt! Det ar mycket b attre att resonera igenom problemet p a en g ang och f ors oka bli sams! Sj alvklart kan det vara bra att ge varandra lite tid att lugna ner sig. Det ar ocks abraatt v anda sig till Jehova i b on f orattkommair att sinnesst amning och f ahj alp att vara odmjuk. D akandul attare fokusera pa problemet och inte dig sjalv, sa att du inte forv arrar situationen. (Las Kolosserna 3:12, 13.) 16 Odmjukhet och blygsamhet hj alper ett par att uppskatta 15. Forklara hur principen i Efesierna 4:26, 27 kan hjalpa ett gift par att hantera en konflikt. 16. Hur kan odmjukhet hjalpa ett par att ha ratt syn pa varandras starka sidor? DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

12 varandras starka sidor. En hustru kan till exempel vara bra pan agot som hela familjen har nytta av. Om mannen da ar odmjuk och blygsam kanner han sig inte hotad utan uppmuntrar henne. D a visar han att han alskar henne och s atter v arde p a henne. (Ords. 31:10, 28; Ef. 5:28, 29) Samtidigt kommer en odmjuk och blygsam hustru inte att skryta med det hon ar bra p a eller nedv ardera sin man. De ar ju ett k ott, s a om den ene blir s arad p averkas ocks a den andre. (Matt. 19:4, 5) 17 Abraham och Sara och Isak och Rebecka hade lyckliga och starka aktenskap som var till ara for Jehova. Du vill sa- kert att ditt aktenskap ska vara likadant. Dabeh over du ha Guds syn pa aktenskapet. V and dig till hans ord, Bibeln, for att f a insikt och vishet. Den sanna k arleken Jahs l aga kan forts atta att v axa om du t anker p a din aktenskapspartner med uppskattning. (Hoga V. 8:6) Arbeta hart pa din odmjukhet. Visa din partner respekt. Om du gor allt det har kommer ditt aktenskap att vara till gladje bade for dig och for din himmelske Far. (Ords. 27:11) En broder som varit gift i 27 ar skrev: Jag kan inte tanka mig ett liv utan min fru. Vart aktenskap blir starkare for varje dag som gar. Det beror p aattvi alskar Jehova och att vi har en bra kommunikation. Ditt aktenskap kan bli lika starkt! 17. Vad kan bidra till att aktenskapet blir lyckligt och till ara f or Gud? 12 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

13 Karleksfull kommunikation mellan for aldrar och barn Varje manniska skall vara snar till att hora, sen till att tala, sen till vrede. (JAK. 1:19) VAD SKULLE DU SVARA? Varfor ar det viktigt att ta sig tid att prata? Hur kan for aldrar tillampa Jakob 1:19? Hur kan barn tillampa Jakob 1:19? VAD skulle du vilja s aga till dina f or aldrar om du fick veta att de skulle d oimorgon? Denfr agan fick ett stort antal amerikanska barn i en undersokning. I stallet for att inrikta sig pa aktuella problem och konflikter som de kanske g att och t ankt p a sa omkring 95 procent att de skulle be om f orl atelse eller ber atta hur mycket de alskar sina f or aldrar. (For Parents Only, Shaunti Feldhahn och Lisa Rice) 2 F or det mesta alskar barn sina f or aldrar och f or alskar sina barn. Det galler sarskilt i kristna familjer. om for aldrar och barn langtar efter att ha ett nara f aldrar Aven orhal- lande kan det and a vara svart att kommunicera. Varfor 1, 2. a) Hur kanner for aldrar och barn vanligtvis for varandra? b) Vilka utmaningar kan man ibland mota? DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

14 undviker man vissa amnen fast man annars har en oppen och rak kommunikation? Vad ar nagra hinder for bra kommunikation? Hur kan man hantera dem? TA ER TID ATT PRATA 3 Manga familjer tycker att det ar svart att fa tid till meningsfulla samtal. Men sa har det inte alltid varit. Mose gav israelitiska f ader anvisningen: Du skall insk arpa dem [Guds ord] hos dina s oner och tala om dem n ar du sitter i ditt hus och n ar du g ar p av agen och n ar du l agger dig och n ar du stiger upp. (5 Mos. 6:6, 7) Barnen var antingen hemma med sin mamma eller tillsammans med sin pappa ute p a akrarna eller p a hans arbetsplats. Det fanns gott om tid for for aldrar och barn att vara tillsammans och prata. Detta i sin tur gjorde att for aldrar kunde lara kanna sina onskningar och personlighet. Pa samma satt barns behov, fannsdetgottomtidochm ojlighet for barnen att lara kan- na sina f or aldrar v al. 4 Livet ser verkligen annorlunda ut i dag! I m anga l ander borjar barnen forskolan valdigt tidigt, i vissa fall nar de bara ar tva ar. Manga for aldrar arbetar utanfor hemmet. 3. a) Varfor tycker manga familjer att det ar svart att ha bra kommunikation? b) Varfor var det inte nagot problem for familjer i det forntida Israel att fa tid tillsammans? 4. Vad gor det svart for familjer att kommunicera? 14 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

15 Och de korta stunder som familjen ar samlad forsvinner tiden ofta till datorer, tv och andra prylar. I manga fall lever barn och for aldrar skilda liv, och de blir som framlingar for varandra. Det kanske inte forekommer nagra meningsfulla samtal over huvud taget. 5 Kan du ta tid fran nagot annat och lagga den pa din familj? (L as Efesierna 5:15, 16.) En del familjer best ammer sig f or att begr ansa den tid de sitter framf or tv:n eller datorn. Andra f ors oker ata minst en m altid tillsammans varje dag. Och den andliga familjekv allen ger f or aldrar och barn ett fint tillf alle att komma n armare varandra och i lugn och ro prata om andliga fragor. Det ar en bra borjan att anvanda en timme i veckan eller sa till detta, men det kr avs mer f or att oppna vagen till djupare samtal. Regelbunden och t at kommunikation ar ett m aste. Ta en stund innan ditt barn g ar till skolan och s ag n agra uppmuntrande ord, ga igenom dagens text eller be en bon tillsammans. En sadan borjan pa dagen kan betyda mycket. 6 Nagra for aldrar har kunnat gora for andringar i livet sa att de far mer tid med sina barn. Laura, som ar mamma Namnet ar andrat. 5, 6. Vilka for sina barn? andringar har somliga for aldrar gjort for att famertidmed DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

16 till tv a barn, jobbade heltid men valde att s aga upp sig. Hon ber attar: P a morgonen stressade vi alla i v ag till arbetet eller skolan. N ar jag kom hem p akv allen l ag barnen redan och sov. Vi hade en barnflicka som nattade dem. Nu sedan jag sagt upp mig har vi visserligen mindre pengar att r ora oss med, men d aremot vet jag mer om vad mina barn t anker p a och vad de k ampar med. Jag lyssnar p a vad de s a- ger i sina b oner och kan v agleda, uppmuntra och undervisa dem. VAR SNAR TILL ATT H ORA 7 Sedan f orfattarna till boken For Parents Only hade intervjuat m anga ungdomar lade de m arke till ett annat hinder for kommunikation. De sager: Det ungdomarna klagade mest pahossinaf oraldrar var att de inte lyssna- ar inte ett ensidigt problem. For aldrar har de. Men det ofta samma klagomal pasinabarn.f or att halla kommunikationen oppen m aste alla i familjen verkligen lyssna p a varandra. (L as Jakob 1:19.) 8 Du som ar f or alder, lyssnar du verkligen p a dina barn? Det kan vara en utmaning om du ar tr ott eller om samtalet inte verkar s a viktigt. Men det som verkar oviktigt f 7. Vad klagar bade for aldrar och barn ofta pa? 8. Vad behover for aldrar tanka pan ar de lyssnar pasinabarn? or dig 16 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

17 kan vara v aldigt viktigt f or ditt barn. Att vara snar till att h ora betyder att man ar uppm arksam p ab ade vad som s ags och hur det s ags. Tonfallet och kroppsspr aket kan s aga en hel del om hur han eller hon innerst inne k anner det. Det ar aven viktigt att stalla fragor. I Bibeln star det: En persons tankar ar som vatten i en djup brunn, men den som har insikt kan hamta upp dem. (Ords. 20:5, Today s English Version) Behovet av insikt och urskillningsform a- ga ar sarskilt stort nar man pratar om kansliga amnen. 9 Du som ar barn, lyssnar du p a dina f or aldrar? Bibeln s ager: Lyssna, min son, till din fars tuktan, och overge inte din mors lag. (Ords. 1:8) Eftersom dina f or aldrar alskar dig och vill ditt b asta g or du klokt i att lyssna p ademoch g ora som de s ager. (Ef. 6:1) Det blir l attare om ni har en bra kommunikation och om du t anker p a att dina f or aldrar alskar dig. Ber atta f or dem vad du tycker och t anker. Dakandel attare forst a dig. Och du behover naturligtvis fors oka forst ademocks a. 10 Nagot du behover vara forsiktig med an kompisar. De kanske s p ar ad fr men det ar inte sakert att det 9. Varfor behover barn lyssna pasinaf oraldrar? 10. Vad lar vi oss av exemplet med Rehabeam? ar att lyssna ager det du vill hora, ar till hjalp for dig. Det DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

18 kan tvartom skada dig. Eftersom ungdomar inte har den livserfarenhet som aldre har, kan de inte alltid se vad ett visst handlingss att leder till i l angden. T ank p aexemplet med kung Salomos son Rehabeam. N ar han blev kung i Israel borde han ha lyssnat p ade aldre. Men i st allet f oljde han de d aliga r ad han fick av de yngre m annen som han hade vuxit upp med. Det gjorde att n astan hela folket gjorde uppror mot honom. (1 Kung. 12:1 17) G or inte samma misstag som Rehabeam, utan anstr ang dig f or att h alla kommunikationen med dina f or aldrar oppen. Prata med dem om vad du t anker och k anner. F olj deras r ad och dra nytta av deras livserfarenhet. (Ords. 13:20) 11 Om ni for aldrar inte vill att era barn ska vanda sig till sina kompisar f or att f av agledning, m aste ni vara tillg angliga och l atta att prata med. En syster i ton aren skrev: Det r acker med att jag n amner namnet p a en kille f or att mina for aldrar ska borja skruva pasig.d atyckerjagocks aatt det blir jobbigt och vill inte fortsatta prata. En annan ung syster skrev: Manga tonaringar vill ha hjalpavsinaf or- aldrar, men om for de soka sig till nagon som gor det, som inte har s aldrarna inte tar dem pa allvar kommer aven om det ar nagon a mycket erfarenhet. Om du lyssnar enga- 11. Vad kan h anda om f or aldrar inte ar tillg angliga? 18 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

19 gerat pa dina barn, oavsett vad de pratar om, kommer de troligen att oppna sig for dig och lyssna padetdus ager. VAR SEN TILL ATT TALA 12 Ett annat hinder f or bra kommunikation uppst ar n ar f or aldrar reagerar k anslom assigt och negativt p adetbarnen ber attar. Det ar l att att f orst a att kristna f or aldrar vill skydda sina barn. Vi lever i de sista dagarna, som ar fyllda av m anga faror. (2 Tim. 3:1 5) Men n ar f or aldrarna vill vara beskyddande kan barnen tycka att de ar overbeskyddande. 13 Ni f or aldrar kan beh ova hejda er innan ni s ager vad ni tycker. Det ar naturligtvis inte s al attattvaratystn ar barnen s ager n agot uppr orande. Men det ar viktigt att ni lyssnar innan ni sager nagot. Kung Salomo, som var kand for sin vishet, skrev: Nar nagon svarar innan han har hort vad saken galler, ar det darskap fran hans sida och en for- odmjukelse. (Ords. 18:13) Om du haller dig lugn kommer dina barn att forts atta prata. Du m aste ha hela bilden klar f or dig innan du kan ge meningsfulla r ad. Du kanske upptacker att det ligger mycket oro och forvirring bakom alla obetanksamma ord. (Job 6:1 3) Lyssna och fors ok forst a 12. Hur kan for aldrarnas reaktion bli ett hinder for kommunikationen? 13. Varfor behover for aldrar tanka sig for innan de sager vad de tycker? DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

20 dina barn saattdukans aga nagot som verkligen hjalper dem. 14 Ni barn behover ocksa vara sena till att tala och inte omedelbart protestera mot det era for aldrar sager. Kom ihag att Jehova har gett dem ansvaret att uppfostra er. (Ords. 22:6) De kanske har varit med om nagot som liknar det du gar igenom. Och de kanske angrar misstag de gjorde nar de var unga och vill hjalpa dig att inte hamna i samma situation. Se darf or dina for aldrar som vanner och inte fiender, som medspelare och inte motstandare. (Las Ordspraksboken 1:5.) Ara din far och din mor, och visa att du alskar dem precis som de alskar dig. Det kommer att gora det lattare for dem att uppfostra dig i Jehovas tuktan och allvarliga formaning. (Ef. 6:2, 4) VAR SEN TILL VREDE 15 Vi visar inte alltid talamod mot dem vi alskar. Till de heliga och till trofasta broder i gemenskap med Kristus i Kolossai skrev Paulus: Ni man, fortsatt att alska era hustrur, och var inte bittra och hardamotdem.nif ader, reta inte upp era barn, sa att de tappar modet. (Kol. 1: 1, 2; 3:19, 21) Han uppmanade efesierna: Lat all illvillig 14. Varfor behover barn vara sena till att tala? 15. Vad kan hjalpa oss att bevara lugnet och vara talmodiga mot dem vi alskar? 20 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

21 bitterhet och h aftighet och vrede och allt skrikande och skymfande skaffas bort ifr an er. (Ef. 4:31) Om vi utvecklar s adana egenskaper som t alamod, mildhet och sj alvbeharskning som ingar i andens frukt blir det enklare att bevara lugnet aven i pafrestande situationer. (Gal. 5:22, 23) 16 T ank pajesuexempel.f orestall dig vilken pressad situation han var i under sin sista maltid tillsammans med apostlarna. Han visste att han inom nagra timmar skulle doenutdragenochpl agsam dod. Han var ocksamedveten om att han var tvungen att bevara sig trogen for att Guds namn skulle bli helgat och manskligheten skulle kunna r addas. Men under m altiden uppstod en hetsig dispyt bland dem [apostlarna] om vilken av dem som tycktes vara st orst. Jesus h ojde inte r osten och anv ande inte h arda ord. Ist allet resonerade han lugnt med dem och p aminde om attdehadeh allit ut tillsammans med honom i svara tider. Och han visade att han litade pa att de skulle bevara sig trogna aven n ar Satan utsatte dem f or pr ovningar. Han ingick till och med ett f orbund med dem. (Luk. 22:24 32) 17 Barnen beh over ocks at anka p aattbeh arska sig. S arskilt n ar de kommer upp i ton aren kan de tycka att 16. Hur tillrattavisade Jesus sina larjungar, och varfor var det anmark- ningsvart? 17. Vad kan hjalpa barn att beharska sig? DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

22 for aldrarnas regler visar att de inte litar pa dem. Om det ar saduk anner, sakomih ag att dina for aldrars oro ar ett tecken paattde alskar dig. Om du lugnt lyssnar padem och samarbetar, kommer du att vinna deras respekt och fortroende. Det kan ocksa leda till att du far storre frihet. Bibeln sager att den som haller sig lugn ar vis. Det star: Den enfaldige slapper loshelasinande,mendensom ar vis bevarar den lugn in i det sista. (Ords. 29:11) 18 Sak ara for aldrar och barn, ge inte upp om kommunikationen i er familj inte fungerar sa bra som ni skulle onska. Fortsatt att arbeta padet,ochforts att att vandra i san- ningen. (3 Joh. 4) I den nya varlden kommer vi att vara fullkomliga och kunna kommunicera utan missforst and och slitningar. Men fram till dess gor vi alla sadant vi sedan angrar. Sa tveka inte att be om ursakt. Forl at varandra villigt. Bli harmoniskt sammanfogade i karlek. (Kol. 2:2) Karleken har stor kraft. Karleken ar talmodig och omtanksam.... [Den] blir inte uppretad. Den for inte ra- kenskap over oforr atten.... Den fordrar allting, tror allting, hoppas allting, uthardar allting. (1 Kor. 13:4 7) Om kar- leken i er familj far fortsatta att vaxa blir kommunikatio- nen bara battre och battre. Och det kommer att gora er lyckliga samtidigt som det arar Jehova. 18. Hurbidrark arlek till bra kommunikation? 22 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

23 Trygga ditt arv genom att gora forst andiga val Avsky det onda, h all fast vid det goda. (ROM. 12:9) VAD SKULLE DU SVARA? Hur skulle du definiera vart andliga arv? Vad lar vi oss av hur Esau betraktade sitt arv? Hur kan vi skydda vart arv? VI AR flera miljoner som har fattat det f orst andiga beslutet att tj ana Jehova Gud och f olja t att i Jesu Kristi fotsp ar. (Matt. 16:24; 1 Petr. 2:21) Vi tar inte l att p av art overl amnande at Gud. Och v art beslut bygger inte p a ytlig kunskap fr an n agra f a bibelverser, utan p a ett grundligt studium av Bibeln. Vi l arde oss m anga trosst arkande detaljer om det arv Jehova har lovat dem som lar kanna bade honom och densomhanhars ant ut, Jesus Kristus. (Joh. 17:3; Rom. 12:2) 2 For att bevara ett gott forh allande till var himmelske Far maste vi fatta beslut som glader honom. I den har 1, 2. a) Hur kom du fram till att du ville tjana Gud? b) Vilka fragor kan vi stalla om vart andliga arv? DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

24 artikeln ska vi d arf or g aigenomdeh ar viktiga fr agorna: Vad ar v art arv? Hur b or vi betrakta det? Hur kan vi se till att vi inte g ar miste om det? Vad kan hj alpa oss att g ora f orst andiga val? VAD AR V ART ARV? 3 Ett relativt litet antal kristna ser fram emot att f a ett of org angligt och obefl ackat och aldrig f orbleknande arv denov arderliga f orm anen att f a regera med Kristus i himlen. (1 Petr. 1:3, 4) F or att kunna ta emot det arvet m aste de fodas pa nytt. (Joh. 3:1 3) Miljoner andra far samarbetar med Jesu smorda efterfoljare och predikar de goda nyheterna om Guds kungarike. Vilket arv vantar dem? (Joh. 10:16) De kommer att fa det arv som Adam och Eva gick miste om n ar de syndade evigt liv p a en paradisisk jord utan sorg, lidande eller d od. (Upp. 21:1 4) D arf or kunde Jesus lova brottslingen som h angde bredvid honom n ar han dog: I sanning s ager jag dig i dag: Du skall vara med mig i paradiset. (Luk. 23:43) 4 Men i vart arv ingar vissa saker som vi kan gladja oss at redan nu. Eftersom vi har tro paden l osen som betalats i Kristus Jesus har vi inre frid och ett n ara f orh 3. Vilket arv vantar a) de smorda och b) de andra faren? 4. Vilka gladje amnen har vi redan nu? allan- 24 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

25 de till Gud. (Rom. 3:23 25) Vi har en klar f orst aelse av de fantastiska l oftena i Guds ord. Dessutom ar det underbart att f a tillh ora en k arleksfull internationell familj av br oder och systrar. Och vilken form an det ar att fa vara ett vittne for Jehova. Det ar inte konstigt att vi uppskattar vart arv! 5 Men f or att inte f orlora v art underbara arv m aste vi vara p av ar vakt mot Satans knep. Satan har alltid f ors okt fagudstj anare att fatta beslut som gor att de riskerar att ga miste om sitt arv. (4 Mos. 25:1 3, 9) Och eftersom han vet att hans slut ar n ara har han intensifierat sina anstr angningar att vilseleda oss. (L as Uppenbarelseboken 12:12, 17.) Om vi ska kunna st afastamotdj avulens listiga anslag m aste vi forts atta att visa uppskattning f or v art arv. (Ef. 6:11) H ar kan vi l ara oss mycket av hur patriarken Isaks son Esau betraktade sitt arv. VAR INTE S OM ESAU 6 For nastan 4000 ar sedan fick Isak och Rebecka tvillingarna Esau och Jakob. Nar tvillingarna vaxte upp blev det tydligt att deras personligheter skilde sig at, och de valde olika levnadssatt. Esau blev en man som forstod sig pa att jaga, en man som holl till ute i markerna, medan 5. Vad har Satan fors okt fagudstj anare att gora, och vad kan hjalpa oss att inte bli vilseledda? 6, 7. Vem var Esau, och vilket arv kunde han se fram emot? DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

26 Jakob var en klanderfri man som bodde i talt. (1 Mos. 25:27) Bibelovers attaren Robert Alter sager att det hebreiska ord som har oversatts med klanderfri for tanken till hederlighet eller rentav oskuldsfullhet. 7 Nar Esau och Jakob var 15 ar dog deras farfar Abraham, men Jehova glomde inte det lofte han hade gett Abraham. Langre fram upprepade han det for Isak och sa att alla nationer pa jorden skulle valsigna sig genom Abrahams avkomma. (Las 1 Moseboken 26:3 5.) Det loftet visade att Messias den trogna avkomman i 1 Moseboken 3:15 skulle vara en avkomling till Abraham. Eftersom Esau var Isaks forstf odde hade han den lagliga ratten till det loftet. Vilket underbart arv som vantade Esau! Men uppskattade han det? 8 En dag nar Esau kom in fran markerna sag han att Jakob holl pa att koka en matratt. Fort,saEsau, gemig en munfull, ar du snall, av det roda det roda dar, for jag ar trott! Jakob svarade: Salj forst din forstf odslor att till mig! Vad valde Esau att gora? Otroligt nog sa han: Vilken nytta har jag... av en forstf odslor att? Ja, Esau valde bort sin forstf odslor att for en enkel maltid! For att gora den har transaktionen juridiskt bindande fortsatte Jakob: Ge 8, 9. a) Vilket val gjorde Esau nar det gallde arvet? b) Vad forstod Esau manga ar senare, och hur reagerade han? 26 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

27 mig f orst din ed! Utan att tveka s alde Esau sin f orstf odslor att. Sedan gav Jakob Esau br od och en linsr att, och han b orjade ata och dricka. Sedan reste han sig och gick sin v ag. Allts af oraktade Esau f orstf odslor atten. (1 Mos. 25: 29 34) 9 N ar Isak m anga ar l angre fram trodde att han snart skulle d os ag Rebecka till att Jakob verkligen fick den f orstf odslor att som Esau hade f orverkat. Till sist f orstod Esau vilket oerh ort d aligt val han hade gjort och v adjade till Isak: V alsigna mig, ja ocks amig,far!...harduintesparaten v alsignelse at mig? N ar Isak sa att han inte kunde andra p adenv alsignelse han redan hade gett Jakob s ags det att Esau brast ut i h ogljudd gr at. (1 Mos. 27:30 38) 10 Vilka sidor av Esaus personlighet framtr ader tydligt i den h ar skildringen? F or honom var det viktigare att tillfredsstalla sina fysiska begar an att fadev alsignelser hans arv skulle ge. Esau vardesatte inte sin forstf odslor att och alskade uppenbarligen inte Gud. Dessutom brydde han sig inte om hur hans val skulle p averka hans avkomlingar. Jakob d aremot hade djup uppskattning av sitt arv. Han f oljde till exempel de r ad han fick av sina f or aldrar n ar han skulle v alja hustru. (1 Mos. 27:46 28:3) Detta kr avde b ade 10. Hur betraktade Jehova Esau och Jakob, och varf or det? DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

28 talamod och uppoffringar av honom. Men hans val ledde till att han fick bli en forfader till Messias. Hur betraktade Gud Esau och Jakob? Genom sin profet Malaki sa Jehova: Jag alskade Jakob och hatade Esau. (Mal. 1:2, 3) 11 Kan de kristna i var tid lara sig nagot av berattelsen om Esau? Ja, verkligen. Aposteln Paulus paminde sina medtroende om att det bland dem inte fick finnas nagon otuktig eller n agon som inte s atter v arde p a heliga ting, s asom Esau,somiutbytemotettendam al mat gav bort sina r attigheter som f orstf odd. (Hebr. 12:16) Den varningen g aller fortfarande. Vi m aste bevara uppskattningen av heliga ting s a att vi inte ger efter f or n agot fysiskt beg ar och g ar miste om vart andliga arv. Men varfor tog Paulus upp otukt i samband med det Esau gjorde? Om vi likt Esau skulle lata fysiska beg ar styra oss ar det mer sannolikt att vi skulle offra heliga ting f or otill atna njutningar, till exempel otukt. F ORBERED DITT HJ ARTA NU 12 Vi som tj anar Jehova f ors atter oss inte medvetet i situationer dar vi frestas att gora nagot omoraliskt. I stallet ber vi Jehova om hjalp att stafastan ar nagon vill faossatt 11. a) Varfor ar berattelsen om Esau intressant for oss kristna? b) Varfor skrev Paulus om otukt i samband med det Esau gjorde? 12. a) Vad fors oker Satan faossattg ora? b) Namn exempel fran Bibeln som kan hjalpa oss nar vi maste fatta svara beslut. 28 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

29 ga emot hans vilja. (Matt. 6:13) Vi anstranger oss for att bevara var ostrafflighet i den har moraliskt ford arvade varl- den, men Satan fors oker hela tiden forsvaga var andlighet. (Ef. 6:12) Han ar den har tingens ordnings gud, och han vet hur han ska anvanda frestelser for att fam anniskor att ge efter for oratta begar. (1 Kor. 10:8, 13) T ank dig till exempelattduhamnariensituationd ar du har mojlighet att tillfredsstalla ett visst oratt begar. Vad skulle du gora? Skulle du gora som Esau och saga: Fort, ge mig det jag vill ha nu! Eller skulle du sta emot frestelsen och fly fran den, precis som Josef, Jakobs son, nar Potifars hustru frestade honom? (Las 1 Moseboken 39:10 12.) 13 Manga av vara broder och systrar har hamnat i situationer dar de har varit tvungna att valja mellan att handla som Esau eller som Josef. De flesta har valt ratt och fatt Jehovas hjarta att gladja sig. (Ords. 27:11) Men en del av vara medtroende har valt att handla som Esau och satt sitt andliga arv pa spel. En av de fr amsta orsakerna till att manga tillrattavisas eller utesluts varje ar ar just sexuell omoral. Det ar alltsamycketviktigtattvif orbereder vart hjarta nu, langt innan vi hamnar i situationer dar var trohet provas! (Ps. 78:8) Vi kan ta atminstone tvastegf or att 13. a) Hur liknar manga i var tid Josef, men hur liknar somliga Esau? b) Vad maste vi gora for att inte likna Esau? DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

30 skydda oss mot frestelser och kunna gora forst andiga val langre fram. TANK EFTER OCH STARK FORSVARET 14 Det forsta steget handlar om att tanka pa konsekvenserna av vara handlingar. Jumervialskar Jehova, desto mer kommer vi att uppskatta v art andliga arv. Om vi alskar n agon vill vi ju inte s ara den personen. I st allet g or vi allt vi kan f or att g ora honom eller henne glad. D arf or b or vi ta oss tid att t anka igenom vad konsekvenserna skulle bli f or oss sj alva och f or andra om vi skulle ge efter f or ett or att beg ar.vikanfr aga oss: Hur skulle en s adan sj alvisk handling p averka mitt f orh allande till Jehova? Hur skulle det p a- verka min familj? Hur skulle det p averka br oderna och systrarna i f orsamlingen? Skulle det kunna f a andra att snava? (Fil. 1:10) Vi kan ocks afr aga oss: Ar n agra f a ogonblick av njutning v arda all den hj artesorg som det skulle orsaka? Vill jag verkligen sluta som Esau och gr ata bittert n ar jag f orst ar vad jag har gjort? (Hebr. 12:17) Att vi begrundar s adana fr agor hj alper oss att f olja uppmaningen: Avsky det onda, h all fast vid det goda. (Rom. 12:9) Det ar i f orsta hand var karlek till Jehova som motiverar oss att halla fast vid vart arv. (Ps. 73:28) 14. Vilka fr agor kan hj alpa oss att avsky det onda och h alla fast vid det goda? 30 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 DEL 2

31 15 Det andra steget handlar om att starka vart forsvar. Jehova har gett oss mycket som kan hjalpa oss att staemot frestelser som hotar var andlighet. I det ingar studium av Bibeln, forsamlingens moten, tjansten paf altet och bonen. (1 Kor. 15:58) Varje gang vi oppnar oss for Jehova i bon och varje gang vi anstranger oss i tjansten starker vi vart forsvar mot frestelser. (Las 1 Timoteus 6:12, 19.) Det ar till stor del vara egna anstrangningar som avgor hur starkt vart andliga forsvar blir. (Gal. 6:7) Det betonas i Ordspraksbokens andra kapitel. DET KRAVS ANSTRANGNING 16 Ordspraksbokens andra kapitel uppmuntrar oss att skaffa vishet och tankeform aga. De form agorna gor det mojligt for oss att valja mellan ratt och fel, mellan sjalvbe- harskning och njutningslystnad. Men vi maste vara villiga att anstranga oss for att fadeh ar form agorna. Den grundlaggande sanningen betonas sah ar i Bibeln: Min son, om du tar emot mina ord och forvarar mina bud som en skatt hos dig, saattdumedditt ora ger akt pavishetenochb o- jer ditt hjarta till urskillningen, ja, om du ropar paf orstan- det och later din rost kalla pa urskillningen, om du fortsat- ter att soka efter detta som efter silver och du fortsatter att 15. Hur kan vi starka vart forsvar mot sadant som hotar andligheten? 16, 17. Hur kan vi skaffa oss form agan att gora forst andiga val? DEL 2 VAKTTORNET 15 MAJ

32 leta efter detta som efter dolda skatter, daskallduf orsta fruktan for Jehova och finna kunskap om Gud. Ty det ar Jehova som ger vishet; fran hans mun kommer kunskap och urskillning. (Ords. 2:1 6) 17 En grundlaggande foruts attning for att vi ska kunna gora forst andiga val ar alltsaattvif oljer raden i Ordspraks- boken. Vi kan sta emot frestelser om vi later Jehovas rad forma var inre manniska, om vi hela tiden ber om vagled- ning och om vi fortsatter att soka efter kunskap som efter gomda skatter. 18 Jehova ger kunskap, forst and, urskillningsform aga och vishet till dem som anstranger sig for att fadef ormagor- na. Ju mer vi soker efter dem och anvander dem, desto nar- mare kommer vi Jehova. Och ett nara forh allande till honomkommerisinturattskyddaossn ar vi stalls infor en frestelse. Om vi star nara Jehova och har en sund fruktan for honom kommer vi att gora allt for att halla oss borta fran ett oratt uppforande. (Ps. 25:14; Jak. 4:8) Var vanskap med Jehova och den vishet han ger oss kommer att hjalpa oss alla att gora val som glader hans hjarta och tryggar vart arv. 18. Vad har du bestamt dig for att fortsatta gora, och varfor det? Gainp a eller skanna koden.5 32 VAKTTORNET 15 MAJ 2013 wlp13 05/15-Z-2