rn Beslut Gävle kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Gävle kommun
Tillsyn i Gävle kommun Beslut 2 (7) har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskola. Måluppfyllelse och resultat Gävle kommuns verksamhetsrapport för delar 1 2015, visar att 93 procent av föräldrar i förskolan anser att deras barn har en stimulerande, utvecklande och lärande miljö i förskolan, vilket är en ökning från föregående år. Verksamhetsrapporten visar även att de olika insatser och aktiviteter som genomförs i förskolan har lett till en högre medvetenhet hos pedagogerna om förskolans uppdrag. Det i sin tur utvecklar förskolans arbete, så att varje barn utmanas och får möjlighet till utveckling utifrån eget intresse, behov och individuell förmåga. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen i förskolan 2. Utveckling av utbildningen i förskolan Typ av ingripande Ingen brist konstaterad Senaste datum för redovisning 2016-03-18 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att det finns brister i huvudmannens ansvar för förskolans arbete med att ge barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt modersmål. Redan i s tillsyn 2012, 43-2011:2170, framkom brister avseende hur Gävle kommun arbetar för att ge barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket och sin kulturella identitet. Vid den nu aktuella tillsynen framkommer att brister i verksamheterna kvarstår vilket försvårar för barn med annat modersmål än svenska att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Eftersom verksamheten vid förskolan i Gävle kommun inte uppfyller författningarnas krav föreläggs Gävle kommun att avhjälpa bristen.
Beslut 3 (7) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Gävle kommun att senast den 18 mars 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, så att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda barn utbildning i förskolan. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat att förse förskoleenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid förskoleenheterna, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av barn. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen godkänt. Bedömning av brist konstaterar att Gävle kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (8 kap. 10 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Utveckla verksamheten så att alla förskolor medverkar till att barn med annat modersmål än svenska utvecklar både det svenska språket och sitt modersmål i enlighet med läroplanens intentioner. Se till att alla förskolors arbete med modersmålsstöd och flerspråkiga barns kultur och språk planeras och struktureras så att aktiviteter, arbetssätt och material anpassas till flerspråkiga barns behov. Säkerställ att förskolepersonalen har tillräckliga kunskaper om flerspråkighet och barns andraspråksutveckling för att kunna skapa en stimulerande språkmiljö.
Motivering till bedömning av brist Beslut 4 (7) Enligt skollagen ska förskolan arbeta för att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Enligt förskolans läroplan (SKOLFS 1998:16) kapitel 2.2 Utveckling och lärande ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Barnen ska också få utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. För att kunna uppfylla dessa mål behöver förskolan erbjuda en miljö där alla barn oavsett sin etniska, kulturella eller socioekonomiska bakgrund kan utveckla sina förmågor och kompetenser. Vidare anges att förskolan ska sträva efter att barnen känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. I Skolverkets allmänna råd för förskola anges att både modersmålet och det svenska språket bäst utvecklas i förskolans dagliga aktiviteter tillsammans med andra barn och vuxna. Det är viktigt att de vuxna i barnens omgivning, på olika sätt, uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål. Det anges i de allmänna råden att språkligt lärande blir bäst genom att språket används i meningsfulla sammanhang i vardagen. I Skolverkets allmänna råd anges vidare att arbetet med att stödja barns språkutveckling är en pedagogisk fråga för förskolan. Viktiga faktorer i arbetet med flerspråkighet är personalens förhållningssätt och kunskaper om hur man medverkar till att barn med flera språk får möjlighet att utveckla alla sina språk. Barnens förutsättningar att utveckla alla sina språk påverkas i hög grad av attityder de möter och vilken språklig stimulans de får. I arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska krävs en medvetenhet om barnens språkliga bakgrund. För att barnet ska kunna utveckla sina språk är det viktigt att både hemmet och personalen i förskolan aktivt hjälps åt. Redan i s tillsyn 2012, 43-2011:2170, framkom brister avseende hur Gävle kommun arbetar för att ge barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket och sin kulturella identitet. Vid den nu aktuella tillsynen framkommer att det fortfarande finns brister i verksamheterna som försvårar för barn med annat modersmål än svenska att utveckla sitt modersmål. Intervjuer visar att det finns en medvetenhet om bristerna i alla led, på huvudmannanivå, hos förskolans ledning och bland förskolans pedagoger. Verksamhetschefen för förskolan uppger i intervju att kommunen har arbetat med detta område efter den förra tillsynen men arbetet har planat ut. I intervju med förskolechefer ges några exempel på pågående utvecklingsinsatser för moders-
Beslut 5 (7) målsstöd; i ett område med många nationaliteter har förskolorna påbörjat ett arbete med hjälp av så kallade appar för att stödja barnens språkutveckling. Förskolorna i ett annat område har blivit kontaktade av en forskare som ska forska kring språkutvecklingen hos 2.5 åriga barn i Gävle kommun, hur deras modersmål och det svenska språket utvecklas. I intervju med förskolans personal framkommer att flera förskolor arbetar främjande i likabehandlingsarbetet utifrån barns flerspråkighet. Personalen uttrycker att det ska synas på varje förskola att man har barn med annat modersmål och personalen uppger att flerspråkighet lyfts fram som något fint och positivt. På någon förskola har personalen fått utbildning i flerspråkighet, några förskolor arbetar med tecken som stöd och ett förskoleområde utarbetar en strategi för modersmålsstöd. Enligt förskolecheferna har vissa förskolor en hög andel barn med annat modersmål än svenska medan andra förskolor har en låg andel barn med annat modersmål. I intervju med verksamhetschefen, förskolecheferna och representanter för utbildningsnämnden framkommer att kommunen tar emot många nyanlända och att arbetet med de flerspråkiga barnens språkutveckling är ett stort utvecklingsområde. Även segregationen i samhället lyfts fram som ett annat viktigt utvecklingsområde. Vid intervjun framkom vidare att utbildningsnämnden inte följer upp förskolornas arbete med att stödja språkutvecklingen hos de flerspråkiga barnen. Representanter för utbildningsnämnden menar att detta är ett ansvar för förskolecheferna. I intervjun framkommer att resursfördelningsmodellen kommer att göras om för att viktas mer mot nyanlända barn. Ett barns behov av att utveckla såväl det svenska språket och modersmålet tillgodoses i olika grad beroende på vilken förskola barnet placeras på. Det framkommer i intervju med förskolecheferna att det inte finns någon gemensam syn på hur förskolorna ska arbeta för att stödja språkutvecklingen hos de flerspråkiga barnen, det finns heller ingen likvärdighet mellan förskolorna. Även förskolans personal uppger att det skiljer sig mycket mellan förskolorna på vilket sätt de arbetar med att stödja språkutvecklingen hos de flerspråkiga barnen. Enligt förskolans personal är andelen flerspråkiga barn den faktor som påverkar hur förskolan arbetar med att stödja språkutvecklingen. Förskolecheferna uppger att vissa förskolor har en hög andel flerspråkiga barn, vilket innebär att det svenska språket talas i begränsad utsträckning. Förskolecheferna uttrycker en farhåga för att barn inte utvecklar vare sig det svenska språket eller modersmålet när de inte får tillräcklig stimulans i att höra det svenska språket i den dagliga verksamheten på förskolan. Verksamhetschefen för förskolan uttrycker i intervjun att det nu "krävs nya tag" och att det bör ske i samarbete med skolan. I intervju med förvaltningschefen bekräftas att kommunen inte har gjort tillräckligt för att
Beslut 6(7) tillgodose att barn med annat modersmål får möjlighet att utveckla det egna och det svenska språket. Förvaltningschefen anser att tidiga insatser är viktiga och vid förskolor som haft tillgång till flerspråkiga pedagoger har man kunnat se positiv effekt. Förskolans personal uppger i intervju att de saknar en gemensam strategi för hur förskolorna ska arbeta med att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Även förskolecheferna påpekar att det behövs centrala riktlinjer och en gemensam satsning för att kompetensutveckla personalen och för att utveckla förskolornas arbete med att stödja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål. Enligt s bedömning tillgodoses i olika utsträckning ett barns behov av stöd i att utveckla det svenska språket och modersmålet beroende på vilken förskola det barnet placeras på. bedömer därmed att förskolan i Gävle kommun brister i arbetet med att ge barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Gävle kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Motivering till föreläggande som ingripande Då Gävle kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för förskolan, föreligger skäl att förelägga Gävle kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Utveckling av utbildningen i förskolan Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid förskoleenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö fri från kränkande behandling. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger förskoleenheterna, för att de ska kunna ge barnen en god utbildning och omsorg. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder.
Beslut 7 (7) När huvudmannen formulerar nulägesbilclen ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen tillsammans med förskollärare och övrig personal genomför vid förskoleenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan förskoleenheterna anpassas efter enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personahnässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande. På s vägnar / 6~ Anna Rydin Beslutsfattare Lotta Andersson Damberg Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Gävle kommun
Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga Bilaga 2: Fakta om Gävle kommun Gävle kommun ligger i Gävleborgs län och kommunen har cirka 100 000 invånare. Gävle kommun ansvarar för att kommunens verksamheter genomförs enligt lagar och förordningar och har som huvudman det yttersta ansvaret för barn- och utbildningsverksamheten. Huvudman för verksamheten i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola och gynmasiesärskola är Utbildningsnämnden. Utbildningsförvaltningen, benämnd Utbildning Gävle, verkställer nämndens beslut. Utbildning Gävle leds av en förvaltningschef. Förskolan, grundskolan inklusive grundsärskolan och gymnasieskolan inklusive gymnasiesärskolan leds av var sin verksamhetschef. Det finns även en central elevhälsa som bland annat ansvarar för skolhälsovården. Den centrala elevhälsans uppgift är att tillsammans med lokalt placerade elevhälsoresurser, stödja de olika skolenheterna i arbetet med att öka elevernas måluppfyllelse. Gävle kommun är finskt förvaltningsområde vilket bland annat innebär att ett barn kan få förskola helt eller delvis på finska om man önskar det. I Gävle kommun finns 7 förskoleområden med 90 förskolor och ett 60-tal familjedaghem (pedagogisk omsorg). Det finns 11 enskilda förskolor. De kommunala förskolorna leds av sju förskolechefer med hjälp av 26 biträdande förskolechefer. I genomsnitt ansvarar en förskolechef och en biträdande förskolechef för sju avdelningar. I Gävle kommuns verksamhetsrapport redovisas uppgifter från Statistiska Centralbyrån, SCB, 2014 hade 57 procent av alla årsarbetare i förskolorna i Gävle kommun pedagogisk högskoleutbildning. Verksamhetsrapporten redovisar vidare, enligt uppgifter från SCB, att det går 10,8 barn/årsarbetare med förskollärarutbildning, antalet barn/årsarbetare var 5,8 och det var 18,6 barn/avdelning. Gävle kommuns verksamhetsrapport för delår 1 2015, beskriver ett starkt ökande barnantal i förskolan vilket påverkar både huvudmannens organisation av verksamheten och lokalplaneringen. Det pågår en översyn av resursfördelningsmodell för likvärdiga förutsättningar.