Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier dvs. anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Centralt innehåll Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt Specifika utvecklingspunkter för 8A Öka kunskapen om tidningar och tidningstexter Skriva olika typer av texter Träna på att förbättra sina texter med hjälp av kamratrespons Följa en tidsplanering Arbetsgång Läsning av Piteå- Tidningen Skriva olika tidningstexter (notis, insändare, krönika och artikel) Ge kamratrespons Förbättra sina texter med hjälp av kamratrespons och checklistor Webbåttan Källkritik Förhoppningsvis studiebesök och/eller besök av reporter
Tidsplanering Måndag Torsdag Fredag v.37 Leta fakta i flera Notis Webbåttan källor. En obekväm sanning v.38 Foto/skriva artikel Miljödag Webbåttan v.39 Skriva artikel Skriva insändare Webbåttan v.40 Skriva insändare Skriva krönika Skriva krönika v.41 Kamratrespons Renskriva Renskriva/lämna in V.42 Samtal och v.43 Samtal och Samtal och Samtal och Samtal och Samtal och Kännetecken för olika tidningstexter Notis En notis är en kort nyhetstext som informerar om något dagsaktuellt där innehållet kan vara av lokalt eller nationellt intresse. Förutom att notisen är mycket kortfattad innehåller den enbart fakta och har inga mellan rubriker. Brott, olyckor m.m. återges ibland som notiser. Notisen ger svar på de sex frågorna: vad, vem, när, var, hur och varför. Du får reda på vad som hände och vilka som har drabbats eller deltagit. Upplysningar ges i regel om när, var och hur något hände tillsammans med en förklaring varför det skedde Genretypiska drag för notis: Syftet är att kortfattat informera om något som ska hända eller har hänt En huvudrubrik inleder Innehållet är kortfattat Frågorna vad, vem, när, var, hur och varför besvaras Preteritum (imperfekt) är det tempus som är vanligast Nyhetskälla anges Uppgift: Välj en nyhetsartikel ur en dagstidning och skriv om den till en notis. Det viktigaste måste komma med även om texten är mycket kortare.
Insändare Ibland behöver du ta ställning och uttrycka en åsikt. Kanske undrar någon vad du tycker om en musikgrupps senaste musikvideo. Eller kanske har du retat upp dig på att det inte finns något ställe för ungdomar att träffas på fritiden och vill skriva en insändare. När du ska tycka till får dina åsikter större tyngd om du kan motivera varför du tycker som du gör. Du kan lättare påverka andra med hjälp av bra argument. I en insändare säger du vad du tycker i en speciell fråga eller bemöter vad någon annan har tyckt. Det som utmärker en insändare är att den är relativt kort och ofta handlar om ett aktuellt ämne. Ett par tre argument bör du föra fram för att stödja din åsikt. Du kan underteckna insändaren med ditt namn eller använda en signatur. Genretypiska drag för insändare: Syftet är att ta ställning i en fråga Texten innehåller inledning, avhandling och avslutning Ett påstående och ett antal argument presenteras Värdeladdade ord förekommer t.ex. dålig, stilig och smaklös Ofta förekommer en uppmaning eller ett krav Uppgift: Skriv en insändare om något som gör dig upprörd Ämnen jag kan skriva om:
Nyhetsartikel: Nyhetsartiklar informerar dig om senaste nytt. En nyhetsartikel har en tydlig struktur. Den inleds med en ingress, som sammanfattar det viktigaste i nyhetsartikeln (fet stil). Därefter följer den s.k. brödtexten. En journalist ska sakligt och korrekt redogöra för en händelse utan personliga kommentarer eller värdeord. Artikeln ska ge svar på frågorna Vad hände? Vem var inblandad? När hände det? Var hände det? Hur gick det till? Varför hände det? Det tempus som är vanligast är preteritum (imperfekt) eftersom händelsen redan har inträffat. Genretypiska drag för nyhetsartikel: Syftet är att återge en händelse Huvudrubrik och mellanrubrik finns En ingress inleder nyhetsartikeln Frågorna vad, vem, när, var, hur och varför besvaras Pratminus visar att en person citeras i texten Inga värdeladdade ord eller egna åsikter ska finnas med Preteritum Uppgift: skriv en artikel om en fest eller en högtid som du varit med om. Det kan vara midsommarfirande, en konfirmation, ett dop eller något annat firande. Ämnen jag kan skriva om:
Krönika Krönika härstammar från det grekiska ordet chronos som betyder tid. I en krönika tittar man ofta tillbaka i tiden för att reflektera över saker som har hänt. Krönikor brukar ofta handla om personliga händelser i vardagen. Krönikans uppgift är att vara underhållande och innehåller ofta humor. Skribenten observerar saker som andra inte ser eller tänker på och låter sin läsare känna igen sig i situationen. Ofta förekommer egna åsikter och kommentarer. Det är vanligt att författaren funderar över eller ifrågasätter hur folk beter sig. Genretypiska drag för krönika: Personliga tankar kring en aktuell händelse (tänk ungefär som en blogg) Målet är att väcka läsarens engagemang och få läsaren att tänka själv Man kan börja med något personligt för att sedan föra en allmän diskussion som berör många Ofta egna åsikter och kommentarer Texten ska vara underhållande Ofta skrivet i en spalt, med ett citat och bild på krönikören Uppgift: skriv en krönika med valfritt tema Ämnen jag kan skriva om:
Checklista för dina tidningstexter Notis Ja Nej En huvudrubrik Svarar på frågan när. Svarar på frågan hur Svarar på frågan var Svarar på frågan vem Svarar på frågan vad Svarar på frågan varför Skrivet i preteritum/imperfekt Skiljetecken (punkt, komma, frågetecken, utropstecken) Stor bokstav efter skiljetecken Varierat ordval Använt ett avancerat språk. Insändare Ja Nej En huvudrubrik inleder Tagit ställning i en fråga, påstående, uppmaning/krav Argument Inledning Avhandling Avslutning Värdeladdade ord, adjektiv (dålig, smaklös, utmärkt m.m.) Skiljetecken (punkt, komma, frågetecken, utropstecken) Stor bokstav efter skiljetecken Styckeindelning Varierat ordval och avancerat språk
Nyhetsartikel Ja Nej En huvudrubrik Ingress Underrubriker/mellanrubriker Intervju Inga egna åsikter Svarar på frågan hur Svarar på frågan när Svarar på frågan var Svarar på frågan vem Svarar på frågan vad Svarar på frågan varför Skrivet i preteritum Skiljetecken (punkt, komma, frågetecken, utropstecken) Styckeindelning Varierat ordval och avancerat språk Krönika Ja Nej En huvudrubrik inleder Personliga tankar Allmänna inlägg Egna åsikter Underhållande Citat Bild Styckeindelning