Rätt grovfoder minskar risken för fång

Nytt från Stiftelsen Hästforskning nummer 2013 2 Foto: Bengt Ekberg /Azote Rätt grovfoder minskar risken för fång Genom att utfodra hästar med hösilage med lågt sockerinnehåll kan man minska risken för fång och andra sjukdomar. Nu vet svenska forskare mer om hur en sjuk hästs ämnesomsättning ser ut. Fång är en smärtsam sjukdom som innebär att hästen fått en inflammation i hovens lamellager. Fång kan uppstå vid plötsliga foderbyten, till exempel vid betessläpp, men har också visat sig utvecklas hos hästar som ökat i vikt och blivit feta. De lider av en nedsatt insulinkänslighet, insulinresistens, och kallas ibland IR- eller EMS-hästar. (EMS står för ekvint metabolt syndrom). Exakt hur insulinresistens ger upphov till fång är inte klart, men sambandet är starkt. Hästar klarar kargt bete Vid nedsatt insulinkänslighet krävs det mer insulin för att ta upp socker från blodet. Allt större mängder insulin krävs och kroppen hamnar i en ond cirkel som hos människan kan resultera i diabetes typ 2. Insulinresistens kan uppstå vid stress, infektioner, för lite motion och vid höga blodfetter. För hästar har dock insulinresistens inte enbart varit av ondo genom evolutionen. Den innebär att de bättre klarar av näringsbrist och kargt bete. Ponnyraser och islandshästar är utvecklade för att överleva under svåra förhållanden - deras problem uppstår i stället när de får för mycket foder. Man kan säga att ponnyer och islandshästar i grunden har en lägre insulinkänslighet jämfört med många varmblodiga hästar, säger Johan Bröjer, veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som forskar på insulinrespons hos hästar. Tveksam effekt av blötläggning För att minska risken för fång är rätt foder av allra högsta vikt. Det gäller att minska på socker och stärkelserika foder så att frisättningen av insulin i blodet hos hästen minskar. Kraftfoder kan man minska till ett minimum, men hur gör man med grovfodret, vallfodret? En vanlig rekommendation har tidigare varit att man ska blötlägga hö för att minska andelen lättlösliga kolhydrater, säger Johan Bröjer. Men vår forskning visar att effekten inte är särskilt stor i relation till ökad arbetskostnad och miljöpåverkan. Det handlar om stora mängder vatten varje dag, 17 liter per kilo, för att blötläggningen ska få effekt, och grovfodret måste ligga i blöt i minst tolv timmar. Blötläggningen påverkar dessutom den hygieniska kvaliteten i fodret och lakar ur mineraler och vitaminer. Ensilage ger bäst resultat I stället har det visat sig att ensilering, konservering, av vallfoder ger god effekt. Lägst andel lättlösliga kolhydrater är det i ensilage, därnäst följer hösilage och mest socker finns i vanligt hö. Men sockerhalten kan variera kraftigt också i hösilage. I studien hade hösilaget med högst sockerhalt fyra gånger högre halt än det med lägst, säger Johan Bröjer. Resultaten kan betyda mycket rent konkret för en sjuk häst, men också för hela hästfoderproduktionen. Nu finns en möjlighet att nischa sin produktion och erbjuda specialfoder till en stor grupp hästar i Sverige, säger Johan Bröjer. ARTIKELN FORTSÄTTER PÅ NÄSTA SIDA

FORTSÄTTNING FRÅN FÖRSTA SIDAN Går att styra De flesta hästägare vill ha ett torrare grovfoder med lite högre torrsubstanshalt och inte utfodra med ensilage eftersom det är så tungt. Genom att kombinera rätt skördetidpunkt och hålla noggrann kontroll på torrsubstanshalten vid skörd går det att ta fram ett hösilage där ts-halten ligger strax under 50 procent och där sockerhalten är mycket låg. Men det kommer att ställa krav på producenten. Sockerhalten får inte variera för mycket i fodret och det måste dessutom analyseras så att djurägaren vet vad fodret innehåller. Ofta måste fodret också tillverkas i mindre balar för att kunna tillgodose behovet till en häst, säger veterinär Johan Bröjer. Hästens ämnesomsättning Det är väl beskrivet att mänskliga intensivvårdspatienter utvecklar insulinresistens med förändringar i ämnesomsättningen av kolhydrater och fett som följd. Hur det ser ut för hästen har man hittills inte riktigt vetat. Nu har vi med en försöksmodell försökt efterlikna de tidiga ämnesomsättningsrubbningar man ser hos hästar med endotoxinemi, fång och ekvint metabolt syndrom, för att på så sätt kunna studera mekanismerna bakom perifer insulinresistens och rubbningar i fettomsättningen på häst säger Katarina Nostell, veterinär och forskare vid SLU. Behöver protein Resultaten visar att hästen skiljer sig från människan i både fettomsättning och hormonell respons på så kallad stressdiabetes. Resultaten från denna studie bekräftade en pilotstudies resultat att hästar uppvisar mycket senare förändringar i fettmetabolismen jämfört med andra djurslag. Därför verkar det som att den mekanism som reglerar fettmetabolismen är annorlunda på häst jämfört med människa, säger Katarina Nostell. Resultaten kommer att få stor betydelse när man utformar behandlings- och utfodringsstrategier i framtiden snart kan man skräddarsy dem efter hästens behov. Kanske visar det sig att man inte ska ge en sjuk häst vanligt dropp utan en form av näringslösning med protein, säger Katarina Nostell. Blodprov kan ge svar Tillsammans med kollegor går hon nu vidare för att undersöka hur aminosyrametabolismen påverkas hos hästar med diabetesförändringar. Det finns tecken på att den gör det hos människan, Katarina Nostell tror att det fungerar likadant hos hästar. Studier på människa har visat att man kan se förhöjda nivåer av vissa specifika aminosyror hos individer med insulinresistens och att dessa är förhöjda långt innan personen utvecklar insulinresistens. Förhoppningsvis kan man i framtiden undersöka om en häst ligger i farozonen för att utveckla insulinresistens genom att mäta nivåerna av aminosyror i blodet. Och forskningen fortsätter. Vi hoppas förstå ännu mer om hur ämnesomsättningen fungerar i kroppen på den sjuka hästen och hitta behandlingar som leder till ett minskat lidande och kortare vårdtider för våra sjuka hästar, säger Katarina Nostell. Katarina Nostell, SLU 018-67 18 99, katarina.nostell@slu.se Johan Bröjer, SLU 018-67 13 88, johan.brojer@slu.se Projekt H0947276: Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll Projekt H0947105: En ny experimentell djurmodell för att studera ämnesomsättningsrubbningar hos häst Projekt H1147029: Sambandet mellan rubbningar i aminosyrametabolismen och utvecklandet av insulinresistens vid diabetes typ 2-liknande tillstånd hos häst Om Stiftelsen Hästforskning Stiftelsen Hästforskning bildades 2004 av Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) i samverkan med AB Trav och Galopp (ATG), Agria Djurförsäkring och Stiftelsen Lantbruksforskning. ATG, Agria och Stiftelsen Lantbruksforskning sammanförde då sina forskningsmedel för häst och har hittills avsatt cirka sju miljoner kronor årligen till Stiftelsen Hästforskning. De senaste åren har den svenska regeringen via forskningsrådet Formas anslagit minst lika mycket, Stiftelsen Hästforskning har alltså disponerat åtminstone 14 miljoner kronor per år att fördela till forskning. Dessvärre har den statliga medfinansieringen minskat. Inför de tre kommande åren har ändå tre miljoner kronor per år avsatts från regeringen, vilket tillsammans med hästnäringens dryga fem miljoner ger totalt drygt åtta miljoner kronor per år. Stiftelsen Hästforskning arbetar tillsammans med HNS för att säkerställa en långsiktig finansiering av hästforskningen. Under 2009 inledde Sverige och Norge ett samarbete om hästforskning för att lyfta samverkansprojekt mellan länderna. De norska häst- och lantbruksnäringarna har tillsammans med norska staten via Norges forskningsråd bidragit med sex miljoner norska kronor per år. Men det behövs mer pengar när det statliga stödet för hästforskning minskar. Ett bidrag till forskningen från dig eller din organisation är därför extra värdefullt! Stiftelsens har två 90-konton: Plusgiro 90 00 38-1 Bankgiro 900-0381 Tack för ditt bidrag! Kontaktinformation Peter Kallings, VMD forskningschef 08-627 20 11 0705-27 20 11 peter.kallings@nshorse.se info@hastforskning.se www.hästforskning.se

Risk för resistenta spolmaskar Spolmaskar ser genetiskt likadana ut världen över. Det innebär att resistens mot avmaskningsmedel kan spridas snabbt. Det ringer varningsklockor, säger Johan Höglund, professor i parasitologi. Spolmask är den vanligaste parasiten hos föl och ettåringar världen över. Masken lever i tunntarmen och producerar rikligt med ägg. Vid en infektion kan fölet tappa aptiten, växa dåligt och få raggig hårrem. I allvarliga fall orsakar masken kolik, förstoppning, lunginflammation och död. Under de senaste tio åren har masken utvecklat resistens mot flera avmaskningsmedel, men man vet fortfarande inte varför. Ett första steg mot att hitta lösningen på gåtan är att kartlägga spolmaskens genetiska kod. Globalt inavlad I en ny norsk-svensk studie har forskarna därför undersökt maskar från Sverige, Norge, USA, Brasilien och Tyskland på gennivå. Vi blev rätt förvånade, eftersom vi inte såg något mönster som tydde på att spolmaskar från olika länder hade nedärvda olikheter beroende på varifrån de kom, säger Johan Höglund, professor i parasitologi vid SLU. Troligtvis beror detta på att smittade hästar flyttas runt i hög grad. Vid sidan om människan är hästen ett av de djur som reser mest och äggen får goda spridningsmöjligheter. Spolmaskägg är dessutom mycket motståndskraftiga och överlever flera år på beten. Man likna det vid att spolmasken är globalt kraftigt inavlad, säger Johan Höglund. Risk för resistens Mest förvånande var att även de isländska maskarna var så gott som identiska med maskar från övriga länder. Islandshästar har ju varit isolerade och skyddats från inblandning av andra hästar i drygt 1 000 år. Det är lite märkligt, vi kan inte riktigt förklara det. Spolmasken ser alltså nästan likadan ut överallt och inte ens olika kontinenter utgör barriärer för den. Det gör att det ringer varningsklockor. Den identiska strukturen innebär att det är öppna spjäll mellan maskpopulationerna. I händelse av resistens så kan det sprida sig väldigt snabbt från ett land till nästa säger Johan Höglund. Få medel kvar Och resistens har redan dykt upp mot flera avmaskningsmedel. Det gör att det bara finns två typer av medel kvar som fungerar, fenbendazol (Axilur), samt pyrantel (Banmith). Det fina i kråksången är att vår studie visar att Axilur fungerar till 100 procent. Å andra sidan är det som att skjuta mot ett rörligt mål, det kan ändras från i dag till i morgon. Nu gäller det därför att ta reda på exakt vad det är som orsakar resistens, vad som gör att ett avmaskningsmedel slutar att bita. Det är grundläggande forskning, men av stor vikt. Vi måste hitta genetiska markörer för resistens. En möjlighet är att resistensen beror på mutationer som gör att maskmedlet inte kan fästa hos masken, men det kan även bero på förändringar i de enzymsystem som transporterar avmaskningsmedlen på cellnivå. Innan vi vet mer om den bakomliggande mekanismerna är det svårt att uttala sig, säger Johan Höglund. Avmaska på rätt sätt För den enskilde hästägaren och uppfödaren är det samma gamla råd som vanligt som gäller: Överanvänd inte avmaskningsmedel och dosera rätt. Men i problembesättningar bör man ändå avmaska blint mot spolmask. På en vecka kan ett föl gå från att ha noll ägg i avföringen till flera tusen, missar man det så kontaminerar man alla paddockar och betesmarker för flera år framöver, varnar Johan Höglund. Av samma anledning råder han också större uppfödare att avmaska alla föl individuellt vid åtta veckors ålder, och inte vänta för att ta flera föl vid samma tillfälle. Johan Höglund, SLU 018-67 23 71, johan.hoglund@slu.se Projekt H0947345: Gastrointestinale nematoder hos hest. Anthelmintikaresistens og kartlegging av kontrolltiltak mot parasittinfeksjoner Stiftelsen Lantbruksforskning

Foto: Eric Strand /Norges veterinærhøgskole Nära lösning på mystiska travarkollapser Kallblodssyndrom är en sjukdom i luftvägarna som blir akut när hästen ansträngs under arbete. Sjukdomen kan ligga bakom de mystiska kollapserna på travbanor i Sverige och Norge. Sjukdomen, dynamisk larynx kollaps, kallblodssyndrom, yttrar sig i de övre luftvägarna hos främst kallblodiga travhästar. Sjukdomen förekommer även hos andra raser, som varmblodstravare och islandshästar, men det är den vanligaste dynamiska övre luftvägssjukdomen hos kallblodshästar. Många av de hästar som plötsligt kollapsat på travbanan har visat sig vara drabbade. Ny forskning visar att problemen är lokaliserat kring struphuvudet. Vanligt med andningsproblem Kall- och varmblodiga travare har ofta problem med de övre luftvägarna. Hästen får svårt att andas och det påverkar prestationerna negativt. Det finns två kategorier av problem med luftvägarna. De som kan diagnostiseras när hästen är i vila, statiska luftvägssjukdomar, och de som ger sig till känna när hästen är i arbete, dynamiska luftvägssjukdomar. Olika problem för olika hästraser Eric Strand, är hästkirurg och forskare vid Norges veterinärhögskola. Han har under flera år forskat om dynamiska luftvägssjukdomar på travare. Han har upptäckt att problemen sitter på olika områden i luftvägarna hos de olika raserna. Kallblodets problemområde är struphuvudet och varmblodet har oftast problem med näsborrarna och svalget. Mycket tyder på att problemen beror på hur hästen är byggd. Det innebär att det i framtiden förmodligen kommer gå att avla på hästar med goda förutsättningar för att slippa detta problem i luftvägarna. Målet med vår forskning är att minska dödligheten, förbättra raserna och göra det mer lönsamt att bedriva avel, säger Eric Strand. Farligt med böjd nacke Det har också visat sig att huvudets och nackens ställning under arbete spelar en stor roll för hur akut problemet blir för en häst med kallblodssyndrom. Hästen störs inte märkbart av syndromet när den går med huvudet fritt. Men när den ligger på och böjer in huvudet mot halsen så kan stämbanden och brosken runt dem kollapsa, säger Eric Strand, hästen får då för lite luft genom strupöppningen. Förmodligen är det så att när hästen böjer nacken förflyttas struphuvudet hos de drabbade hästarna längre fram mellan käkarna, så att det blir för trångt, säger Eric Strand. Rätt utrustning hjälper Det handlar inte om någon kraftig inböjning av huvudet mot halsen för att problemen ska uppstå. Det rör sig om cirka tolv graders vinkel, knappt märkbart för ögat! Mycket tyder på att en speciell typ av grimma, en Vik Lyn-grimma, kan hjälpa hästar med kallblodssyndrom genom att den hindrar huvudet från att pressas in mot halsen. Nästan alla undersökta hästar i ett forskningsprojekt, som kollegan Cathrine Fjordbakk har lett, blev symptomfria när de sprang med grimman. Ny undersökningsmetod Eric Strand och hans kollegor har under arbetet utvecklat och standardiserat en undersökningsmetod med videoendoskopi på hästar som får arbeta på ett löpband. De har också etablerat ett graderingssystem för luftvägskollaps hos travhästar. Vi har utvecklat väldigt effektiva metoder som gör det lättare att diagnostisera sjukdomarna i ett tidigt stadium. Men det går fortfarande inte att operera hästar med syndromet, vårt mål är att hitta en lösning på det, säger Eric Strand. Eric Strand, Norges veterinærhøgskole +47 22 96 49 20, eric.strand@nvh.no Projekt H0947078: Larynx funksjon hos Norsk og Svensk kaldblodstraver årsaksforhold for dynamisk larynx kollaps assosiert med nakkefleksjon

Spatt kan upptäckas tidigare Spatt, kronisk artros, är många hästägares mardröm. Ny forskning har hittat ett sätt att upptäcka tidig spatt med modern bilddiagnostik. Spatt är en kronisk form av artros som bryter ner ledbrosket i hästens glidleder och gör att många hästar blir halta. Ännu vet man inte varför hästar får benspatt, men det finns olika teorier om att det kan vara genetiskt eller relaterat till hästens benställning. Nu har forskare upptäckt att det går att upptäcka förändringarna i hästens leder tidigt genom moderna bilddiagnostiska metoder. Detta kan i sin tur leda till ökad kunskap om hur tidig spatt ser ut vid en vanlig röntgenundersökning och var den uppstår. Förhoppningsvis kommer vi att kunna följa hur förändringarna utvecklas och förstå varför sjukdomen uppkommer. I framtiden kan det innebära att vi har möjlighet att starta en behandling i god tid innan hästen drabbats av hälta, säger Charles Ley, forskare vid SLU. Ett lotteri Diagnosen benspatt betyder att hästen har en kronisk inflammation i hasledens glidytor, vilket i sin tur kan ge upphov till benpålagringar runt den drabbade leden. Hästen får ont och haltar och får en ryckig gång med bakbenen därav namnet spatt. Undersökningar av hasleder hos hästar som slaktats av annan orsak än hälta har visat att sjukdomen startar i tidig ålder, många gånger flera år innan hästen visar symptom eller röntgenförändringar, säger Charles Ley. Det har gjort det svårt för en hästägare att veta om hästen är lämplig för avel eller hållbar som rid- eller tävlingshäst. Hitta tidiga förändringar Forskarna har därför undersökt om det går att upptäcka spatt i ett tidigt skede. Islandshästar utvecklar oftare än andra raser spatt och Charles Ley och hans kollegor valde därför att under 2,5 år studera 38 islandshästar, med och utan föräldrar med konstaterad spatt. Hästarna slaktades för livsmedelsproduktion och haslederna undersöktes med modern bilddiagnostik: magnetkamera, skiktröntgen samt olika mikroskopiska undersökningar. Med hjälp av moderna bilddiagnostiska metoder kunde vi vid den mikroskopiska undersökningen hitta dubbelt så många hästar med begynnande spattförändringar jämfört med gamla diagnosmetoder. Vi kunde också se att de förändringar vi såg vid undersökningarna med skiktröntgen och magnetkamera var verkliga förändringar på en mikroskopisk nivå, säger Charles Ley. Svaret på gåtan De första förändringarna hos islandshästar med spatt visade sig ske i den icke-mineraliserade broskdelen och i ledens mineraliseringsfront (benytan mot leden) något som inte är känt sedan tidigare. Förändringarna kan upptäckas med vanlig röntgen. Mycket forskning återstår innan allt är klart, men nu när vi vet var vi ska leta så hoppas vi att vi har en metod för att identifiera unga hästar med hög risk att utveckla spatt. På så sätt kan de tas bort från aveln och därmed i framtiden begränsa antalet hästar med spatt. Naturligtvis hoppas vi också att det i framtiden ska finnas ett botemedel som hejdar utvecklingen av de smärtsamma spattförändringarna, avslutar Charles Ley. Charles Ley, SLU 018-67 20 13, charles.ley@slu.se Projekt H0847237: Detektionsmetoder för tidiga osteoartrosförändringar i hasleden hos islandshästen med hjälp av tre-dimensionella morfometriska parametrar, bilddiagnostisk och molekylära markörer. Foto: Kerstin Hansson /SLU

Vaccin mot kvarka på väg Kvarka är en plågsam sjukdom som ofta också innebär stora ekonomiska förluster för ridskolor och travstallar. Men nu finns ett vaccin i sikte. Han beskriver det som en krigszon. Fienden är kvarkabakterien Streptococcus equi, slagfältet är hästens lymfkörtlar och vapnet är molekylärbiologi. Bengt Guss är professor i mikrobiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Det har varit en lång och mödosam process, men nu är vi faktiskt nära ett färdigt vaccin mot kvarka. Tillsammans med kollegor vid Karolinska institutet har han under många år studerat kvarkabakterien med målet att utveckla ett vaccin mot kvarka. Dessutom har teamet ett nära samarbete med en forskargrupp vid Animal Health Trust, Newmarket, England. Våra framgångar är resultatet av ett gott och nära samarbete. En besvärlig bakterie Streptococcus equi är närbesläktad med människans grupp A-streptokocker, som orsakar halsfluss. Men S. equibakterien drabbar nästan bara hästar och orsakar en sjukdom kallad kvarka. Kvarka är en allvarlig luftvägsinfektion som sprids direkt mellan hästar men också via kontaktytor som utrustning och stall. Hästen får hög feber, ofta med näsflöde och svullna lymfknutar, som kan leda till andningssvårigheter. Bakterien är mycket besvärlig och kan finnas kvar i många veckor efter att en häst blivit symptomfri vilket orsakar omfattande och ofta kostsamma isoleringsåtgärder i kvarkastall. Multikompetent mikrob I mer än tio år har teamet arbetat mot målet att bekämpa kvarka. För att göra det har bakterien studerats på molekylär nivå. Det är spännande. Genom studier av arvsmassan kan man anta att bakterien är oerhört kompetent, den kan producera olika proteiner som påverkar flödet runt bakterier, störa hästens immunförsvar, specifikt döda vissa celler och dessutom både binda sig till eller maskera sig till kroppsegen vävnad, säger Bengt Guss. Streptococcus equi har alltså flera olika vapen för att både attackera hästen och att undkomma hästens försvarsmekanismer, immunförsvaret. Föränderlig fiende Hur bär sig då bakterien åt? Jo, den producerar proteiner, där vissa är enzymer, med olika egenskaper som antingen sitter fast i den egna cellväggen eller som transporteras ut i omgivningen. Man antar den kan producera ett 60-tal olika sådana här olika proteiner. Men med hjälp av proteinerna tycks bakteriens egenskaper förändras under sjukdomsförloppet. Vissa egenskaper aktiveras under inledningsskedet då bakterierna tar sig in via hästens nos och mun medan andra aktiveras när bakterierna interagerar med hästens immunförsvar i den infekterade vävnaden. Några av de mest spännande är de enzymer som bokstavligen klyver sönder eller inaktiverar antikroppar! Dessutom kan bakterien producera en kapsel av hyaluronsyra som skyddar bakterien och försvårar för immunförsvaret att nå den. Vaccin på väg För att utveckla ett vaccin krävs grundforskning vilket i det här fallet har stöttats av Stiftelsen Hästforskning, Formas och SLU, men för att utveckla ett vaccin krävs betydligt mer finansiellt stöd och ett industriellt kunnande. Forskarna har tillsammans med Nordvacc Läkemedel bildat ett gemensamt nytt företag kallat Intervacc AB. I ett vaccin gäller det sedan att hitta en bra mix av vilka proteiner som ska användas i kombination med vilka. Vi kan ju inte använda alla, det blir alldeles för kostsamt, det gäller att hitta en kombination som ändå ger ett bra skydd, säger Bengt Guss. Vägen har varit lång och mödosam inte minst för att det inledningsvis var svårt att hitta finansiering. Och det gäller att vara uthållig, det tar tid att anpassa produktionen av vaccinet så att det uppfyller myndigheternas olika krav. En realistisk gissning är att vaccinet finns ute på marknaden inom ett par år. Om vi når målet skulle det kunna innebära att vi faktiskt är snabbare på hästsidan än på humansidan, säger Bengt Guss. Bengt Guss, SLU 018-67 32 05, bengt.guss@slu.se Projekt H0747197: Molekylärbiologiska studier av hästpatogena streptokocker för ökad kunskap om sjukdomen kvarka Läs mer om hästforskning Stiftelsen Hästforskning finansierar hästforskning i Sverige och Norge. En viktig uppgift för stiftelsen är att sprida forskningsresultaten. I denna forskningsrapport kan du läsa om foder för hästar med fång, kallblodssyndrom, vaccin mot kvarka, tidig upptäckt av spatt och om genetiskt likartade spolmaskar. Alla pågående och avslutade forskningsprojekt finns presenterade på www.hastforskning.se och mer detaljerat i Stiftelsen Lantbruksforsknings projektbank (www.lantbruksforskning.se/projektbanken). Du hittar också information om många forskningsprojekt via Hästsverige, www.hastsverige.se, en kunskapssajt som Stiftelsen Hästforskning är en av initiativtagarna till. Texterna i det här nyhetsbladet är skrivna av Sofia Ström Bernad. Redaktör är Johan C Thorburn och Peter Kallings är ansvarig utgivare. Nyhetsbladet är tryckt av Wikströms tryckeri AB i Uppsala. Pappret heter Tom & Otto Gloss 170 g. Papper och tryckeri är Svanenmärkta. Citera gärna texterna i rapporten, ange Stiftelsen Hästforskning som källa