nette VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 4/2011 Jouni Halkosalo tillverkar snö Rukamaja fick elektronisk hustomte Luftfuktare i test
INNEHÅLLSFÖRTECKNING KUNDTJÄNSTEN INFORMERAR Kundtjänst 06 324 5750 asiakaspalvelu@vaasansahko.fi Kundernas frågor till kundtjänsten 14 3 4 7 8 10 12 14 17 18 19 Luftfuktare i test Ledaren Rukamaja fick elektronisk hustomte Mer värme Jouni Halkosalo tillverkar snö Fjärrvärmemontörens vardag Byggarna väntar på flyttdagen Luftfuktare i test Tillåtna elarbeten: Att montera en sladdströmbrytare I korthet Korsord KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING Följande Nette utkommer i mars 2012. 4/2011 Utgivare: Vasa Elektriska Ab Postadress: PB 26, 65101 Vasa Besöksadress: Kyrkoesplanaden 4, 65100 Vasa, Finland Telefonväxel: 06 324 5111 Kundbetjäning: öppen kl. 8.00-16.00 Felanmälningar: 06 324 5710 (24 h) Fax: 06 324 5350 Internet: www.vaasansahko.fi ISSN: 1458-7297 nettenummer: Chefredaktör: Hannu Rintala hannu.rintala@vaasansahko.fi Redaktions- Olli Arola kommitté: Hannu Linna Juha Rintamäki Arja Rosing Ossi Suortti Redaktion: Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Svensk text: Kustmedia Layout: Reklambyrå, Bock s Office Ab Tryckning: Oy Litoset Ab Pärmbild: Teemu Lahtinen Kan man byta 25 amperes huvudsäkringar till 35 ampere över vintern? I princip ja. Detta kräver dock ett nytt elanslutningsavtal, och dessutom tillkommer en inkopplingsavgift. Att byta fram och tillbaka kostar hundratals euro, så vi anser att det inte lönar sig. Sparar man med nattel? Om årsförbrukningen är över 12 000 kilowattimmar är nattel förmånligare. Varför spelas samtal till kundtjänst in? Genom att spela in samtalen kan man verifiera det som kommits överens med kunden. Inspelningarna används också för att utveckla betjäningen. Den som ringer informeras alltid om inspelningen innan samtalet tas emot. Kan jag få hemmets och villans fakturor på samma räkning. Ja. Ta kontakt per e-post: asiakaspalvelu@vaasansahko.fi eller per telefon 06 3245 750 nette TIPS Vinterns enkla energispartips Man behöver inte alltid använda diskmaskinens torkningsprogram. Kärlen torkar gratis om du öppnar luckan när maskinen diskat klart. Öppna luckan helt, så att ångan inte skadar köksskåpen. Tvättmaskinens centrifug är ett förmånligare sätt att avlägsna vatten från tvätten än torkskåp eller torktumlare. Ställ centrifugeringseffekten på 800 1000 varv per minut. Du kan använda ännu högre varvtal om det är möjligt. Lämplig temperatur för bastuugnen är 70 80 grader. Följ med hur länge det tar för ugnen att bli varm, så att du inte knäpper på den onödigt långt på förhand. Kontrollera skicket på dörr- och fönstertätningar, ta reda på var draget kommer från. Gamla dörrar och fönster kan behändigt isoleras med exempelvis Binjatätningslister. Använd kastruller med tjock botten och av samma storlek som spisplattorna. Spisfläkten ska inte användas i onödan eftersom den suger ut den varma inomhusluften. Lämplig temperatur i kylskåpet är +5 grader och i frysen -18 grader. Kallare temperaturer förbrukar energi i onödan. Om en fyrapersonersfamilj inte stänger av vattenkran medan de borstar tänderna släpper de årligen ut över 10 000 liter varmvatten rakt i avloppet.
LEDAREN Det man saknar talar man om Elen blev samtalsämnet för dagen i mitten av november, då en ny transformatorstation kopplades in i Sundom. Det hela handlade om tre timmar och två elavbrott en timme på morgonen och två timmar på kvällen. Just då var det knappast någon som gladde sig åt de 8 757 av årets timmar som elen fungerar. Enligt kundresponsen hör dylika avbrott inte hemma i dagens värld och Vasa Elnät befinner sig på stenåldersnivå. Tyvärr drabbas varje konsument årligen av elavbrott på sammanlagt lite över en timme. Enligt den kundgallup som gjordes på byggmässan hade 94 % av de som svarade förvisso inte märkt av några elavbrott alls eller åtminstone inte upplevt dem som störande. Genom att kombinera kundresponsen med statistik kan man dra slutsatsen att sett till elavbrottens frekvens och längd har största delen av Finland inte ens nått stenåldern ännu. Ett helt avbrottsfritt elnät går inte ens att bygga. Mängden avbrott har kunnat minskas och deras längd har förkortats. Vasa Elnät investerar cirka 9 miljoner euro per år i dessa åtgärder. Ur samhällets synvinkel är det en billigare och bättre lösning att den som behöver avbrottsfri el själv skaffar sin egen reservkraft eller säkerhet. Vasaregionen växer Elnätet förstärks när en ökad förbrukning gör att elens hemtransport, det vill säga elöverföringen, inte längre ryms i det nuvarande nätet. Elöverföringen framgår som skild post på elfakturan. Tack vare den nya transformatorstationen är nu problemen med överbelastning i Sundom lösta för en lång tid framöver. Tidtabellen för den nya transformatorstationen i Sundom försköts med ett år på grund av att den i framtiden även kommer att användas av Merventos 150 meter höga vindkraftverk på 3,6 MW, som ägs av Wasa Wind. Den el som kraftverket producerar kommer att transporteras till kunderna via denna transformatorstation. I Replot skärgård samt byarna Iskmo och Jungsund är elen också i fara. Till följd av den ökade elförbrukningen innehöll landskapsplanen reserveringar för nya elledningar redan under förra årtusendet, men av Hannu Linna verkställande direktör olika orsaker har en förstärkning av nätet ännu inte kunnat förverkligas. Vasa Elektriska finner läget bekymrande. De som egentligen borde oroa sig är de som i framtiden vill ha tillförlitlig el på dessa områden. Jordkabel höjer överföringspriset Vid bygge av elnät hamnar ofta den privata nyttan och samhällsnyttan på kollisionskurs. Ett elnät av god kvalitet som betjänar alla och byggs kostnadseffektivt är i allmänhetens intresse. Då uppnås låga överföringskostnader och överföringspriser, vars skälighet i Finland dessutom övervakas av Energimarknadsverket. Alla tycker dock inte om ellinjer. Sett ur den enskildes synvinkel är jordkabel att föredra framom luftkablar. Jordkabeln är kostnadseffektiv i stadscentra tack vare den höga bostadstätheten. I sandig jordmån är jordkabel likaså en förmånlig lösning. Vasa med omnejd är stenig gammal havsbotten, vilket gör det dyrt att gräva ner elkablarna. Jordkabeln kunde i och för sig tas i mera allmänt bruk, om den som ställer kravet vore beredd att stå för extrakostnaderna. Om den som ställer kravet inte vill betala och jordkabeln ändå förverkligas, måste prisskillnaden förstås finansieras i form av en högre överföringsavgift som drabbar samtliga konsumenter anslutna till områdets elnät. Lovord till ellinjen Själv har jag bott granne med ellinjer och transformatorer hela mitt liv. Under årens lopp har jag lärt mig att leva fredligt sida vid sida med dem. Linjerna transporterar välfärd. Det känns uppfriskande att se på saken som en gammal linjemontör: Ellinjen ger karaktär åt landskapet. Hur många landskap passerar inte förbi helt obemärkt bara för att den inte pryds av ingenjörskonstens estetiska underverk ellinjen. God Jul och Gott Nytt År. nette 4/2011 3
Text Hannu Rintala och Anne Kytölä Foto Hannu Rintala Rukamaja fick elektronisk hustomte There Corporations elingenjör Andreas Willför monterade ett Tonttu-system i Vasa Elektriskas eluppvärmda stockstuga i Ruka, Kuusamo. Nette följde installationsarbetet. 4 nette 4/2011
Andreas Willför har haft bråda tider med installationer runt om i Finland och Sverige. Pilotförsök med Tonttu finns nu bland annat i Levi, Tahko, Vierumäki, Helsingfors och Stockholm. Ruka får nu sin första Tomte. Willför använder även Tonttu i sitt eget, fjärrvärmeuppvärmda radhus i Vasa. Elräkningen minskade med 60 procent, när jag fick klart för mig hur mycket mina elapparater egentligen förbrukar. Den största inbesparingen gjordes i garaget, som jag tidigare höll uppvärmt hela vintern för några färgburkars skull, skrattar Willför. Numera värmer Willför upp garaget med en värmefläkt endast då han ska göra något i utrymmet. Ett gammalt kylskåp som gjorts om till värmeskåp och en köldvakt ser till att målarfärgen inte fryser. Nya inställningar för golvvärmen och byte av glödlampor till lågenergilampor gav ytterligare inbesparingar. Tonttu fungerar via internet Willför hämtar in en 25x14 centimeter stor låda som utgör hjärtat i systemet. Willför talar om burken, men apparatens officiella namn är ThereGate. Till kunderna säljs de kort och gott som Tonttu. Tonttu fungerar via internet och eftersom stugan i Ruka redan är utrustad med ett trådbundet ADSL-modem kopplas Tonttus kabel dit. Systemet ska hålla trådlös kontakt med stugans elmätare. Men detta visar sig vara problematiskt då montören märker att mätaren i fråga finns 50 meter bort, i stugområdets gemensamma mätarskåp. Den trådlösa förbindelsens räckvidd är ungefär 30 meter, så i det här fallet löser Willför problemet genom att installera en undermätare i stugans elcentral,. Därefter byter Willför ut hemma/borta -brytaren som sänker värmen i stugan. Den nya brytaren innehåller en modul som står i kontakt med Tonttu. Förbindelsen gör det möjligt att fjärrstyra värmen: den som är på väg till stugan kan beordra Tonttu att börja värma stugan, till exempel via mobiltelefon från bilen. Klart på tre timmar Slutligen installerar Willför en temperaturgivare i rummet. Även den är trådlöst kopplad till Tonttu. Willför gör ytterligare några inställningar i elcentralen, säger någonting om vattenmätarens magnetventil, gör ingenjörsmässiga ritningar i sin anteckningsbok och pysslar med sin bärbara dator. Efter cirka tre timmar är installationen klar och Tonttus uppgifter om stockstugans temperatur och elförbrukning finns tillgängliga via internet. Informationen skyddas av ett lösenord och kan därmed inte användas av utomstående. När Willför kommer tillbaka till Vasa instruerar han Ulla Ylinen och Heikki Räsänen om hur man håller kontakt med Tonttu. Willför installerar en modul i brytaren som sänker värmen. Modulen står i trådlös kontakt med Tonttu. nette 4/2011 5
Fuktighetsgivare vore också bra Alla anställda inom koncernen Vasa Elektriska, även pensionerade medarbetare, får hyra Rukamaja. Stugan bokas och nycklarna ges ut av Ylinen eller Räsänen. Stugan är i flitig användning framför allt från januari till valborg. Räsänen och Ylinen kan kontrollera Tonttus uppgifter om rumstemperatur och elförbrukning när som helst, efter att Willför programmerat in deras mobiltelefoner och e-postadresser i systemet. Stugans lägsta temperatur bestäms till tio grader. När temperaturen i stugan sjunker under tio grader skickar Tonttu varningsmeddelande till Ylinen och Räsänen per e-post och som textmeddelande. Om temperaturen fortsätter att sjunka till under fem grader skickar Tonttu ytterligare en varning om det kritiska läget. En fuktighetsgivare vore också bra att ha, funderar Räsänen. Willför berättat att det går bra att installera en givare i efterhand så det bestäms att en sådan skall införskaffas. När stugan står tom lönar det sig att trycka på borta-brytaren, vilket sänker temperaturen. Alla semesterfirare kommer inte ihåg detta när de åker hem, så det är bra att Ylinen och Räsänen även kommer åt knappen från Vasa, via internet. Vi kan knäppa brytaren i hemma-läget samtidigt som vi överlåter nycklarna, så att resenärerna kommer fram till en varm stuga, säger Ylinen. 6 nette 4/2011 Tonttu som gårdskarl Kärnan i den elektroniska hustomten, som utvecklats av There Corporation, är en liten intelligent router som mäter stugans energiförbrukning och som i princip kan kopplas till vilken apparat som helst. Till exempel televisionen, armaturer, kylskåpet eller övervakningskameran. Tonttu kan till exempel tända och släcka lampor eller via en övervakningskamera försäkra stugans ägare om att allting står rätt till. För att förmedla informationen behöver Tonttu en internetuppkoppling. Om fastigheten inte har någon bredbandsanslutning, installeras den tillsammans med Tonttu. Tonttu kan även skicka meddelande till sin ägare: antingen via e-post eller som textmeddelande till mobilen. Tonttu säljs och installeras, för närvarande, främst i norra Finlands stugbyar. Systemet som kostar cirka 1 200 euro kommer senare att säljas även i resten av landet. Försäljning och installation får i framtiden till exempel energibolag stå för, eftersom There Corporation vill fokusera på planering och utveckling av tillämpningsprogram. Därför söker de nu samarbetspartners för försäljning och installationer. There Corporation har utvecklat sin produkt med hjälp av pengar från VNT Manage- ment Ab:s fond Power Fund II, där bland annat Vasa Elektriska är med. Verkställande direktör Kaj Rönnlund ser många möjligheter med den elektroniska hustomten. Vi har en lista på över hundra saker som alla kan kopplas till Tonttu, säger Rönnlund och nämner som exempel fuktighetsgivare samt rörelse- och dörrsensorer. Nästa år introducerar There Corporation ett system som fjärrstyr batteritermostaterna för vattenburen centralvärme. Inbesparingar och säkerhet There Corporation testade Tonttu i 25 stugor innan systemet gavs ut på marknaden. Enligt Rönnlund minskade en stugas årliga elräkning tack vare Tonttu med 16 procent, i pengar cirka 300 euro. Tonttu betalar sig tillbaka snabbare än övriga apparater som ökar energieffektiviteten, säger Rönnlund. Även om det är viktigt att spara energi, har många av de som provat Tonttu uppskattat den ökade trygghetskänslan ännu högre. Man behöver inte oroa sig över stugan som finns på annan ort, eftersom Tonttu håller vakt och genast slår larm om det uppstår problem.
Text Anne Kytölä Produktbilder Motonet Mer värme Med en elektrisk extravärmare får man behändigt värme i stugan, husvagnen, balkongen, terrassen, förrådet, lekstugan var man än behöver den. Välj värmare enligt användningsområde och följ bruksanvisningarna, så får du värme på ett säkert sätt. Köldvakt Köldvakten håller temperaturen på plussidan (+5 - +35 C) med hjälp av en termostat. Den lämpar sig för små utrymmen som källare, förråd eller garage. En köldvakt på 200 W kostar cirka 10 15 euro. Genomströmningselement (konvektorelement) Ett konvektorelement ger effektiv uppvärmning och säljs med eller utan fläkt. Fläkten gör uppvärmningen effektivare. En värmare för torra utrymmen som stugor och förråd. Apparaten finns som fristående eller väggmonterbar modell. Som förmånligast får man ett genomströmningselement för ett par tior. Värmefläkt Värmefläkten är ämnad för tillfällig och snabb uppvärmning exempelvis på byggnadsplatser eller i kalla förråd. Det finns fläktar med liten eller stor effekt och även sådana som är anpassade till fuktiga utrymmen. De billigaste värmefläktarna kostar cirka 30 40 euro. Strålningsvärme Strålningsvärme används oftast på terrasser och inglasade balkonger. Den värmer upp snabbt och styr värmen dit apparaten riktats. Exempel på strålningsvärme är infravärmare och kvartsvärmare. Kvartsvärmarna kostar från ett par hundra euro och uppåt; en infravärmare kan man få för till och med under tjugo euro. För balkongen eller terrassen bör man skaffa en värmare för fuktiga utrymmen, kontrollera att värmarens IP-klassificering är minst IP65. Oljefyllt element Ett eldrivet, oljefyllt element lämpar sig även för kontinuerligt bruk. Ger basvärme exempelvis i sommarstugan eller i förrådet, men även i bostaden. Apparaten blir snabbt varm och svalnar långsamt. Ett 1 500 watts element med sju ribbor kostar cirka 30 euro. nette 4/2011 7
Jouni Halkosalo tillverkar snö Jämsäbon Text Anne Kytölä Foto Teemu Lahtinen Jouni Halkosalo har två smeknamn: Tahvo och Lumimies, (Snömannen). Så fort det blir kallt åker Halkosalo runt om i Finland. Efter sig lämnar han stora berg av snö. Jouni Halkosalo har tillverkat snö i 11 år. Hans arbetsgivare är jämsäföretaget Oy Multi- SnowTech, som förutom snötillverkning även importerar skidliftar och reservdelar samt utför en mängd olika arbeten för skidcentren, såsom installation och underhåll av liftar. Halkosalo lockades till snötillverkningsbranschen av en bekant. Det här arbetet passar mig bra. Om vintern arbetar man långa dagar och om sommaren har jag ett par tre månader ledigt. Fast förra sommaren hann jag inte egentligen ha någon semester alls, berättar Halkosalo. Multi-SnowTechs anställda spenderade nämligen sommaren med försäljningsarbete, när företaget slöt avtal om kommande säsongs arbeten. Snö för upplevelser och skogsindustrin Multi-SnowTech startade år 1999. I företaget arbetar idag förutom grundarna Mikko Kalaniemi och Pekka Virolainen även tre heltidsanställda montörer. Under den mest brådaste tiden på hösten och vintern behövs dessutom ett tiotal säsongsanställda montörer. På våren och hösten installerar, underhåller och reparerar företaget skidliftar. När klimatet blir kallare tar snötillverkningen vid. Förutom för skidorterna tillverkas snö även för exempelvis Snow Village i Lainio och Lumilinna i Kemi. Multi-SnowTech har också tillverkat snö för många stora vinterevenemang, som skid- VM i Lahtis och världscupen i Kuopio. Dessutom tillverkar man snö för skogsindustrin. Skogsbolagen jämnar ut förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på virke genom att lagra de fällda träden under ett snölager. När Multi-SnowTechs snöman anländer med den portabla snötillverkningsutrustningen täcks träden av isolerande lager bestående av snö, sågspån och bark. På så sätt hålls träet fruset ändå till augusti-september. Varm höst stökade till tidtabellen Den rekordmilda hösten har orsakat sömnlösa nätter och avbitna naglar för folk i turismbranschen vid vinterresmålen. Till exempel vid Snow Village i Lainio kom snötillverkningen igång tre veckor senare än planerat. Även snötillverkaren har gått som på nålar. Snömannen trivs som bäst när mätaren visar minus 16 grader, flinar Halkosalo och glider smidigt ned för den 10 meter höga snöhög han själv tillverkat med en högtryckskanon. Den som tillverkar snö följer oavbrutet med väderleksrapporterna och termometern. De bästa förhållandena för att tillverka snö är när det är 15 grader kallt och blåser norrifrån med fyra meter per sekund, definierar Halkosalo. Låg luftfuktighetsprocent är bättre än hög, eftersom vattnet inte kristalliseras lika bra vid fuktigt som vid torrt väder. 8 nette 4/2011
Vatten blir snö med portabel utrustning Halkosalo tillverkar snö med det portabla systemet Pyry (snöyra) som utvecklats av Multi-SnowTech. All utrustning som behövs vid snötillverkning transporteras till kunden i en värmeisolerad stålcontainer. Matarpumpen pumpar vatten vid Snow Village i Lainio tas det ur Lainioälven till sju snökanoner. Vattnet fördelas från matarslangen till 40 snökanonsslangar. Strömmen fås från en elgenerator. Dessutom behövs tryckluftskompressor, tryckhöjningspump, frekvensomvandlare och bränsletankar. Halkosalo tillverkar snö tillsammans med sin kollega Jarkko Vaioniomäki i 12 timmars skift. Den ene sover medan den andre arbetar. När snökanonerna väl är igång sprutar ett moln av vit snö ut och snömannen behöver bara övervaka apparaterna och se till att de hålls igång. Till exempel måste de tankas regelbundet. Det går åt 30 liter brännolja i timmen, säger Halkosalo. Vid bra väder, det vill säga ganska bitande kyla, tycker Jouni Halkosalo att snötillverkning är roligt. Under overallen räcker det med en T-tröja, eftersom det blir svettigt att springa upp och ner för backen. I marsnumret av Nette kan du läsa mer om Snow Village i Lainio, där Jouni Halkosalo tillverkade snö i november. nette 4/2011 9
Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Fjärrvärmemontörens vardag Fjärrvärmemontörens arbete är rörligt och arbetsuppgifterna varierade. En arbetsdag är sällan den andra lik, och det är just det som Anders Finne och André Sid gillar. Nette följde med dem under en normal arbetsdag. 10 nette 4/2011
Vasa Elektriskas fjärrvärmemontörer inleder arbetet klockan sju på morgonen. André Sid från Replot i Korsholm och Kvevlaxbon Anders Finne vaknar klockan sex. Arbetsresan till Vasa tar för dem båda en dryg kvart. Dagen börjar med att arbetsledare Kari Rantala delar ut dagens arbetsuppgifter. Vasa Elektriska har fyra fjärrvärmemontörer som åker runt i staden och utför installationsoch servicearbeten, som Finne och Sid, samt tre andra fjärrvärmearbetare, varav en är deltidspensionär. Inspektion av brunn i Gerby Ett av dagens första uppdrag är att inspektera en fjärrvärmebrunn på ett bostadsområde i Gerby. Samtliga Vasa Elektriskas panncentraler och pumpstationer inspekteras varje vecka. Vi kör nu till Strandviksvägen för att kontrollera att allting är i skick med fjärrvärmebrunnen bredvid vägen. rörens dimensioner och avstånden mellan flänsarna. Måtten behövs när det är dags att byta pump, förklarar Sid. På väg upp berättar Finne att de i somras blev tvungna att byta brunnens frekvensomvandlare och elmotor, eftersom de gamla gått sönder i ett blixtnedslag. Den här gången verkar allting vara i skick och arbetsledaren kommer att få goda nyheter i sin rapport: inga problem med brunnen vid Strandviksvägen. Vi måste behärska många arbetsmoment när vi servar fjärrvärmebrunnar, berättar Finne. Bland annat har man nytta av att kunna svetsa, svarva och reparera maskiner. Städkunskaper kommer också till nytta. Både Finne och Sid är färdiga verkstadsmekaniker från yrkesskolan. Sid, som snart varit tre år i Vasa Elektriskas tjänst, har hunnit skaffa sig yrkeskompetens som fjärrvärmemontör i en mätare som varnar ifall syrehalten i brunnen är för låg. Finne stannar för att stänga ventilerna i brunnen vid brandgatan, medan André Sid kontrollerar om husets ventiler håller tätt. Han kopplar till en plastslang som leder vattnet till golvbrunnen ifall ventilerna läcker. Trycket sjunker till noll precis som det ska. Ventilerna fungerar med andra ord, utläser Sid från mätarna. Pannan flyttades till Korsholm Efter lunchpausen åker männen till byggplatsen för Westenergys avfallskraftverk i Vasas grannkommun Korsholm. De ska se efter hur det går med fjärrvärmens panncentral, som flyttades tjugo kilometer ifrån för att förse området med värme under byggnadsskedet. Vi var med och flyttade pannan, och det var ingen liten uppgift. Pannan väger 25 ton, berättar Finne och Sid. Allt väl i brunnen vid Strandviksvägen i Gerby. André Sid kontrollerar att inte ventilerna i det tekniska utrymmet vid Rådhusgatan 51 läcker. I år har även underhåll och förberedelser som krävs från myndighetshåll utgjort en stor del av Finnes och Sids dagliga arbete. De har bland annat gjort trycktester och rökgasanalyser. Säkerhetsventiler, pannor, tryckkärl och många andra komponenter måste enligt lag granskas med jämna mellanrum, och i år har det blivit särskilt många granskningar. Sid parkerar paketbilen på sidan av cykelvägen och männen plockar fram varningsskyltar som uppmärksammar förbipasserande om arbetsplatsen. På bilens tak blinkar dessutom gula varningsljus. Vi måste se till att det inte inträffar några olyckor. Speciellt barn är ofta väldigt intresserade av öppna brunnar, säger Sid. Brunnslocken lyfts enkelt bort med hjälp av ett verktyg som innehåller en stark magnet. Finne lägger en orangefärgad skyddsring runt brunnen. Den ger ett visst skydd mot att bli smutsig om overallen. Finne klättrar ner och mäter med hjälp av måttband och skjutmått Hyvinge. Finne blev anställd för ett halvår sedan och har ännu sin fortbildning framför sig. Håller höghusets ventiler tätt? Nästa anhalt är ett höghus på Rådhusgatan i Vasa centrum. Sid ringer arbetsledaren innan de startar från Gerby mot centrum. Till Rådhusgatan behövs nämligen en tredje karl till hjälp, eftersom man av säkerhetsskäl aldrig går ensam ner i en brunn och nu behövs en person även i höghusets tekniska utrymme. Arbetsledaren själv kommer för att assistera. Kari Rantala förklarar varför en montör inte får gå ensam ned i brunnen. Fjärrvärmevattnet innehåller hydratsin, som äter upp syret och på så sätt håller rören i gott skick. Om det är läckage i brunnen och hydratsin finns i luften kan montören förlora medvetandet. I praktiken hålls montörerna vid medvetande även om det finns ett läckage. De har nämligen enligt säkerhetsbestämmelserna med sig Från och med början av år 2013 kommer avfallskraftverket att producera en tredjedel av den fjärrvärme Vasa Elektriska behöver. Anläggningen kopplas samman med stadens fjärrvärmenät genom att ett sex kilometer långt matningsrör byggs. Fel går före allt annat Innan arbetsdagen är över hinner männen ännu köra till Vasklot för att kontrollera att allting står rätt till i pumprummet på bron. Intervjudagens arbete fortgår utan avbrott, men om det skulle ha uppstått problem någonstans till exempel ett läckage skulle de mindre brådskande uppgifterna fått vänta medan Finne och Sid åkt för att hitta och reparera felet. Ibland arbetar de även nattetid. Exempelvis ventilbyten är bra att göra då största delen av stadsborna sover och avbrottet i fjärrvärmen orsakar minst olägenheter. Det här är ett trevligt arbete, eftersom varje dag är annorlunda och man inte behöver sitta på samma plats hela tiden, säger Finne. nette 4/2011 11
Nette följer det unga parets byggprojekt ur energisynvinkel. Byggarna väntar på flyttdagen Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki 12 nette 4/2011
Nette har följt Anders Burmans och Jessica Paros husbygge sedan hösten 2010. Serien avslutas i detta decembernummer. Ungdomarna kan förmodligen flytta in i sitt nya hem i februari, två år efter att de köpte tomten. Jessica och Anders har i stort sett lyckats hålla sig till den ursprungliga budgeten. Spisen mellan köket och vardagsrummet blev dock en överskridning för den kostade cirka 3 000 euro mer än beräknat. Eftersom byggandet inte är färdigt ännu lär det komma mer utgifter. Men jag tror att vi ska lyckas hålla oss något så när inom de ursprungliga budgetramarna, säger Jessica. För två år sedan räknade ungdomarna att bygget av hus och garage sammanlagt skulle kosta ungefär 250 000 euro. Försenad tidtabell Jessica är lite besviken över att de inte kan flytta in i sitt nya hem till jul. Att bygga kräver enligt henne stort tålamod. Flera arbetsmoment har tagit mer tid än planerat. Materialleveranserna har varit försenade och på grund av förra vinterns stränga kyla kunde exempelvis golvgjutningen påbörjas två månader senare än man tänkt. Men det är fortfarande roligt att bygga. Det är alltid kul att komma till bygget efter jobbet och vi är ofta här till klockan tio på kvällen, säger Jessica. Spisen står fortfarande på köksgolvet, trots att den borde ha murats upp i oktober. Muraren är sjuk. Så snart han är frisk ska varmluftsspisen komma på plats. Även skorstenen ska muras. En varmluftsspis passar oss bättre än en lagrande spis, på grund av takhöjden i vardagsrummet. Spisens värme sprids jämnt i hela huset, motiverar Jessica. Spisen har inte skaffats enbart som ögonfröjd, trots att den är stilig med hissförsedda glasluckor på bägge sidorna. Ungdomarna tänker spara in på uppvärmningskostnaderna genom att elda med ved huggen i den egna skogen. Led-lampor och spotlighter Anders har fördjupat sig i belysningslösningar på sistone, speciellt i led-lampor. Tekniken har utvecklats mycket. Numera får man redan till exempel led-lampor som passar i bastun och som är försedda med dimmer, berättar Anders. Traditionella glödlampor kommer endast att finnas i källaren. De huvudsakliga ljuskällorna i huset är halogenspotlighter och ledlampor eller ljusband. Indirekt belysning används mycket. Längs väggarna uppe vid taket bygger Anders hyllor, på vilka led-lamporna placeras. Lamporna syns inte men deras ljus reflekteras via taket ut i rummet. Utomhusbelysningen lyser vackert upp huset och garaget i mörkret. I väggarna finns ett tjugotal lampor som belyser väggarna upp- och nerifrån. Lampor som sänkts ned i golvet har använts i tamburen inomhus och på terrassen utomhus. Trädgården kommer att få fler lampor, när ungdomarna sätter igång med trädgårdsarbetet i vår. De har planerat gårdsbelysningen själva, men en bekant belysningsarkitekt har gett dem en del tips. På gästtoaletten kommer en rörelsedetektor som tänder belysningen automatiskt när någon stiger in, berättar Anders. Han gissar att en rörelsedetektor vore bra att ha även i tamburen, när man kommer hem och har händerna fulla med handelskassar. Elvärmd bastu Till bastun har ungdomarna valt en elugn, av praktiska orsaker. Vi vill kunna sätta igång bastun även via fjärrstyrning, alltså genom ett telefonsamtal, säger Jessica. Hon tycker att det skall bli skönt att få gå direkt i bastun efter en vintrig utflykt. Bastun kommer till stor del att ha glasväggar, eftersom ungdomarna anser att det kommer att ge en större rymdkänsla.... Läs om hur inredningsarbetet fortskrider och om ungdomarna kan flytta in i februari i Jessicas blogg: http://vallvik.wordpress.com/ nette 4/2011 13
TEST Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Tillverkarnas och importörernas produktbilder Luftfuktare i test Lönar det sig att skaffa en luftfuktare? Vem har nytta av en sådan? Tre medlemmar i Vasanejdens Allergi- och Astmaförening prövade tre olika luftfuktare i två veckors tid hemmavid. 14 nette 4/2011 Luftfuktaren Air-0-Swiss har en snygg design konstaterar Sanna Kosunen. Med på bild även dottern Fanni och hundarna Jussi och Topi.
Hösten valdes som tidpunkt för luftfuktartestet eftersom det är övergången från höst till vinter som, enligt Vasanejdens Allergi- och Astmaförenings ordförande Maarit Kujala, orsakar besvär för flest astmatiker. I år var hösten dock mycket mild, med hög luftfuktighet som gör det lättare att andas. Vasanejdens Allergi- och Astmaförening är tvåspråkig och har cirka 400 medlemmar. Verksamhetsområdet är Vasa med omnejd. Föreningen fungera som en stödgrupp samt ger rådgivning om astma och allergier. Av våra testare kunde Laura Rönkkö, som lider av andningsbesvär vid minusgrader, inte efter två veckor säga om hon hade någon nytta av luftfuktarna eller inte. Tack vare det milda vädret hade hon ännu inte fått några astmasymtom. Under en riktig kall köldperiod kan det hända att man märker någon skillnad, gissar Rönkkö. Kall luft gör att hon och hennes yngre son får torr hosta. Utslagen gick ner Birgit Nurmela tyckte att en luftfuktare gav henne bättre nattsömn, eftersom näsan inte blev torr och igentäppt. Vår tredje testare, Sanna Kosunen har atopiska eksem. Hennes hud mådde bra av luftfuktaren. Nu har jag inte behövt några kortisonsalvor, trots att jag vanligtvis använder dem hela tiden i varierande mängd. Testarna prövade luftfuktarna i månadsskiftet oktober-november i drygt två veckors tid. Laura Rönkkö testade Ufox 3S, Birgit Nurmela Bionaire BU 1300W och Sanna Kosunen Air-O-Swiss E2441A. Bionaire köptes från Gigantti i Vasa, medan övriga apparater lånades ut av importörerna. De angivna priserna är de som gällde i november. Testarna bedömde apparaternas utseende, användbarhet, rengöring, ångeffekt, ljudnivå och bruksanvisning. Timo Riiki från Vasa Elektriska mätte apparaternas elförbrukning. Ufox förbrukade mest el medan Swiss-O-Air förbrukade minst. Elförbrukningen beräknades utgående från att apparaten är påkopplad dygnet runt, vilket nödvändigtvis inte är fallet i verkligheten. Testarna använde i praktiken luftfuktarna främst på natten eller några timmar på dagen och knäppte av apparaten efter att luftfuktigheten nått önskad nivå. Ufox 3S Laura Rönkkö tycker att Ufox, som liknar ett flygande tefat, är lite för stor och klumpig för hennes tvåbarnsfamilj. I Rönkkös radhuslägenhet i två våningar finns mycket grejer och det var svårt att hitta en lämplig plats för luftfuktaren. Apparaten kräver 120 centimeter fritt utrymme ovanför sig och 50 centimeter runt om sig. Det var meningen att vi skulle ha luftfuktaren i barnkammaren men slutligen beslöt vi placera den i tamburen, berättar Rönkkö. Ufox var lätt att använda och bruksanvisningen skriven på klar och tydlig finska. Instruktioner fanns även på svenska. Den enda information jag saknade var hur många kvadratmeter apparaten är tänkt för. I bruksanvisningen finns inte de uppgifterna men på Ufox webbplats rekommenderas apparaten för 20 100 kvadratmeter stora bostäder. Rönkkös lägenhet är på 99 kvadratmeter. Rönkkö tyckte att en grundlig rengöring av apparaten lät krånglig och tidskrävande eftersom apparaten skall blötläggas i 2-20 timmar innan den diskas enligt bruksanvisningen. Enligt Rönkkö är Ufox inte det bästa valet för en barnfamilj. Trots att det krävs fingerfärdighet för att öppna apparaten, lärde sig familjens 3 och 5 år gamla pojkar snabbt hur man får upp locket. Rönkkö bedömde också att det kan skvätta varmt vatten ur apparaten, om man råkar stöta till den. I användning blev apparaten också aningen varm utanpå. För säkerhets skull ställde vi alltid undan luftfuktaren när vi fick hundbesök. Bionaire BU 1300W Lillkyrobon Birgit Nurmela testade luftfuktaren från Bionaire både i sitt hem och i sin mottagning som finns i anslutning till hemmet, där hon bland annat utför reikibehandlingar. Luftfuktaren som påminner om en tekanna var enligt Nurmela nätt, skojig, och behändig. Apparaten var lätt att ta i bruk, anvisningarna var tydliga och det var enkelt att fylla på, använda och rengöra den. Jag blev dock irriterad över att bruksanvisningen var full med olika förbud, nästan varje mening började med orden låt bli att, anmärker Nurmela. Bionaire hade ett ljudligt surrande som tillsammans med apparatens nattlampa störde Birgit Nurmela, även om det inte bekom hennes man som sover bredvid. Apparaten består av en övre och en undre del och verkade skrangligt konstruerad. Delarna lossnar lätt från varandra om man råkar stöta till apparaten. Nurmela fyllde kannan med nytt vatten varje dag. Den dagliga sköljningen var enkelt gjord, men mer grundlig rengöring kan vara svårare på grund av den kannformade designen. Laura Rönkkös pojkar lärde sig snabbt hur man får upp locket på luftfuktaren. Air-O-Swiss E2441A Den svarta Air-O-Swiss var enligt Sanna Kosunen en lämpligt stor och snygg apparat. Den var också lätt att använda, eftersom vattnet kan hällas direkt i apparaten ur exempelvis en vattenkanna. Rengöringen var inte heller något problem. Bruksanvisningen kunde varit lite klarare över hur apparaten ska placeras i lägenheten. Den informationen hade strötts ut på olika ställen, kritiserar Kosunen. Vattentanken skulle enligt Kosunen fått vara större, för den var hon tvungen att fylla på varje dag. I behållaren ryms som mest knappt fyra liter vatten. Eftersom vattentanken hann bli helt tom vid ett par tillfällen var Kosunen oroad över brandrisken, apparaten blev nämligen extra varm då. Enligt bruksanvisningen stänger den dock av sig automatiskt när vattennivån blir för låg. Så fungerar även de andra luftfuktarna. Jag är ändå rädd över vad som skulle hända om jag till exempel glömde på apparaten under ett par veckors semester. nette 4/2011 15