Landfakta Juni 2015 BANGKOK Landfakta - Laos Basfakta Officiellt namn: Demokratiska folkrepubliken Laos Yta: Huvudstad: 236 800 kvadratkilometer Vientiane, 698 318 invånare Befolkning Folkmängd: 6,66 miljoner (ADB 2013) Befolkningstillväxt: 2,2 % (ADB 2008-2013) Folkgrupper: Låglandslaotier ca 65 %, inlandslaotier (17-22%), höglandslaotier (5-10%) Religion: Buddism 67 %, Kristendom 1,5 % samt olika traditionella inhemska religioner (2005) Språk: Officiellt: laotiska. Minoritetsspråk är bl.a. monkhmerspråk, thaispråk Livslängd: män 61 år; kvinnor 68 år (2012) Politik och handel Statsskick: Statschef: Premiärminister: Utrikesminister: Partisystem: Politiska partier: Senaste allmänna val: Republik President Choummaly Sayasone Thongsin Thammavong Thongloun Sisoulith Kommunistisk enpartistat Laos Kommunistiska Parti (enda tillåtna) 30 april 2011 (ej fria och demokratiska)
Sveriges Ambassad Landrapport 2(8) Nästa allmänna val: 20 mars 2016 Allmän rösträtt: Från 18 år Ekonomi Valuta: Kip (K) Växelkurs: 1 USD = 8,043 Kip (snittkursen 2014, EIU) BNP: 12,1 miljarder USD (EIU, 2014) BNI/capita: 1130 USD (ADB 2011) Andel fattiga 26 % (ADB 2012, avser nationell definition) BNP-tillväxt: 7,4 % (EIU 2014) Svensk export: Svensk import: Naturresurser: Viktigaste näringar: 4,8 milj SEK (KK 2014) 71 milj SEK (KK 2014) Trä (teak), tenn, kol, volfram, bly, zink, antimon, guld, silver, jade, rubiner, olja och naturgas Vattenkraft, Jordbruk, tjänster, fiske, textilindustri, gruvdrift, skogsbruk, gas ADB = Asiatiska utvecklingsbanken. EIU= Economist Intelligence Unit. KK = Kommerskollegium Laos: kort historik Laos blev på 1200-talet ett politisk och religiöst maktcentrum i och omkring Luang Prabang, Xiangkohang och That Pahnom. Buddismen överfördes från regionens inflytelserika Angkorrike och blev statsreligion. När Angkorriket föll samman skapades ett enat laotiskt kungadöme, Lan Xang. Dess guldålder uppnåddes under 1600-talet men efter kung Soulignavongsas död splittrades kungadömet. Flera viktiga maktallianser bröts och rikets förmåga att försvara sig mot fiender blev
Sveriges Ambassad Landrapport 3(8) reducerade. Detta blev förödande under 1770-talet då Thailand använde laotiska riken som vasallstater. Även åtskilliga territoriella förluster gjordes till Thailand under 1800-talet. Det som idag är Laos koloniserades kring förra sekelskiftet av Frankrike. Under kolonialtiden utvecklades landet endast i blygsam utsträckning. Japan kontrollerade och ockuperade Indokina inklusive Laos under andra världskriget men Frankrike återtog kontrollen efter krigsslutet. Åren efter kriget bildades laotiska självständighetsrörelser vilket fick till följd att man 1946 skrev ett fransk-laotiskt avtal som återupprättade det laotiska kungadömet som enhet. 1949 kunde Laos erhålla ytterligare en grad av självständighet från Frankrike och slutligen, 1954, uppnådde kungadömet Laos fullständig självständighet från Frankrike. De nästföljande åren blev fyllda av strider, såväl mellan politiska grupper inom landet som med yttre krafter i Vietnamkrigets kölvatten. Stridigheterna pågick från och till ända fram till 1975 då Pather Lao övertog makten i landet och det gamla kungadömet avskaffades. En kommunistregim utropade Demokratiska folkrepubliken Laos och skapade landets första konstitution. Studieutbyten med flera dåvarande kommunistiska länder i Central- och Östeuropa har lett till att många välutbildade laotier talar östeuropeiska språk, t.ex. ungerska och ryska men även tyska. Dessa utbytesprogram avbröts i och med kommunismens fall i Europa. Politisk utveckling Utrikespolitik Laos har det senaste decenniet blivit ett allt öppnare land. Relationerna med grannländerna (Thailand, Burma, Vietnam, Kambodja och Kina) är goda och landet strävar efter att vara en aktiv medlem av det regionala samarbetet. tog Laos över ordförandeskapet i ASEAN. Relationen med Vietnam har traditionellt varit god, särskilt sedan det kommunistiska maktövertagandet 1975. De två länderna har många likheter. Både Laos och Vietnam är kommunistiska enpartistater med ambitionen att övergå från en socialistisk planekonomi till en mera marknadsanpassad ekonomi. Vietnam har traditionellt tillhandahållit betydande utvecklingsstöd till Laos, bl.a. inom utbildningssektorn och
Sveriges Ambassad Landrapport 4(8) försvarssektorn. Landet är traditionellt även en av Laos viktigaste handelspartner. Relationen med Kina blir snabbt allt viktigare. De kinesiska investeringarna blir allt mer omfattande och migrationen från Kina till Laos är omfattande, särskilt till landets norra delar nära den kinesiska gränsen. Kina har bland hjälpt Laos att finansiera stora infrastruktursatsningar och har även gjort stora satsningar inom bl.a. energisektorn, särskilt vattenkraft. Relationerna med Thailand har inte alltid varit lika goda som med Vietnam och Kina. Den främsta orsaken har varit Thailands goda relationer med USA och marknadstillvända ekonomi, länge ett rött skynke för den kommunistiska regeringen i Laos. Relationen har de senaste åren emellertid förbättrats och de thailändska investeringarna i Laos ökat markant, bl.a. inom energisektorn. Förhållandet till USA var länge ansträngt. Laos bombades under Vietnamkriget och stora arealer är ännu obrukbara, eftersom ickebriserade amerikanska bomber finns spridda i landskapet. Det finns dock tecken på att relationen förbättrats. USA:s utrikesminister Hillary Clinton besökte i juni 2012 Laos som en del av en rundresa i Sydostasien. USA och Laos genomför även gemensamma projekt för att röja minor och icke-briserade bomber från kriget. Under 2016 kommer såväl president Barack Obama som utrikesminister John Kerry att besöka Laos. EU är en viktig biståndsgivare men också en betydande handelspartner. Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Luxemburg har ambassader i Laos. Inrikespolitik Alltsedan Pathet Lao 1975 utropade Demokratiska Folkrepubliken Laos har landet haft kommunistiskt styre. På det ekonomiska området har Laos dock övergett den kommunistiska ideologin som kompassnål för sina beslut och har gradvis konverterat till en mer marknadsinriktad ekonomisk modell. Speciellt det senaste decenniet har ett antal ekonomiska reformer för att öppna upp den inhemska marknaden gjort Laos mera attraktivt för utländska investeringar. Radikala förändringar som tidigare hade varit otänkbara är nu en realitet och bedömare spår en omfattande finansiell utveckling. Tillväxtsiffrorna har de senaste åren regelmässigt landat över sju procent. Landets ekonomi har dubblerats
Sveriges Ambassad Landrapport 5(8) sedan 2006 enligt statistik från Asiatiska utvecklingsbanken. Tillväxten har dock inte kommit alla till del; många lever ännu i absolut fattigdom. Trots en pågående modernisering och västerländsk influens i den ekonomiska sektorn så finns inga planer på att förändra den politiska strukturen. Laos är en enpartistat och makten i landet är koncentrerad i det kommunistiska Laotiska revolutionära partiet (Phak Paxaxon Pativat Lao) som är det enda tillåta partiet. Medborgerliga och politiska rättigheter är kraftigt beskurna och någon opposition mot partiet och regimen tillåts inte. Sällsynta försök att anordna demonstrationer har lett till att demonstranterna gripits och i vissa fall fängslats under långa perioder. Den regimkritiska Hmong-gerillan, vars flesta rekryter tillhör den etniska gruppen hmong, är på flera vis den enda organiserade oppositionsrörelsen. Hmonger är en marginaliserad minoritet i Laos. Under 1960-talet involverades Laos i Vietnamkriget och hmong-gerillan allierade sig med USA. Gerillan fick också amerikansk ekonomisk hjälp, men denna avtog dock efter krigets slut. Den har emellertid fortsatt sin kamp efter kriget, men inga större attacker har ägt rum de senaste åren. Den starka censuren har varit ett annat medel för att tysta oppositionell kritik och kontrollera den rådande hegemonin i landet. Kritik mot staten kan leda till hårda straff vilket har lett till att det finns en stor självcensur hos många laotiska journalister. Pressen är i så måtto en form av megafon för regimen. Radio och television är statsägda. Den höga analfabetismen (ca 40% hos kvinnor och 20% hos män) har också lett till en allmänt låg mediekonsumtion jämfört med andra länder i regionen. Det finns få rikstidningar. Internettillgången i städerna har på senare år stigit kraftigt från låga nivåer men är fortsatt mycket begränsad på landsbygden. Längs med gränsen mot Thailand har många tillgång till thailändska etermedier. Föreningsfriheten är beskuren och fackföreningsrörelsen är mycket svag. Det finns en facklig centralorganisation, Federation of Lao Trade Unions, men den är kontrollerad av det styrande kommunistpartiet. Arbetsvillkoren har förbättrats i Laos på senare år, men ännu saknar laotiska arbetare rätten till att strejka eller att bilda egna fristående fackliga organisationer. Korruptionen är utbredd och landet rankas på plats 145 av 170 (2015) i civilsamhällesorganisationen Transparency International senaste korruptionsindex. Flera civilsamhällesorganisationer har återkommande
Sveriges Ambassad Landrapport 6(8) tagit upp kränkningar av mänskliga rättigheter, korruption och maktmissbruk av tjänstemän samt statens expropriation av mark. Landet kan inte betecknas som en rättsstat och saknar ett självständigt rättsväsende. Social utveckling Laos har länge haft en särställning som ett av de fattigaste och minst utvecklade länderna i Öst- och Sydostasien. Human Development Index placerar Laos 2014 på plats 141 av 187 stater. Det ekonomiska uppsving som landet har upplevt under de senaste åren har lett till vissa förbättringar för befolkningen. Bland dessa förbättringar märks infrastruktursatsningar, som i viss utsträckning också gynnat landsbygdsbefolkningen. 80 procent av befolkningen är verksamma inom eller beroende av jordbrukssektorn för sin försörjning. Barn under 15 år får enligt laotisk lag inte arbeta, med undantag för lättare arbete inom familjen. Ändå förekommer barnarbete inom industrin. Laotiska myndigheter har gjort halvhjärtade försök till att förhindra detta, bland annat genom statliga kontrollanter. Dessa är dock alldeles för få för att kunna få till en skillnad. Kvinnor och flickor från Laos utnyttjas även i den internationella människohandeln, bl.a. i sexindustrin i Thailand. Över hälften av laotierna är buddhister. Laos är emellertid officiellt en sekulär stat, men genom ekonomiska bidrag och övervakning av tempel så har buddhismen en särställning i Laos. Religionsfrihet skyddas i teorin i konstitutionen men det finns flera aktuella fall där bland annat kristna har blivit fängslade eller utvisade ur landet på grund av sin religiösa utövning. Även andra religiösa grupper är diskriminerade och förföljda av den laotiska staten. Ekonomiska huvuddrag Den allmänna prognosen för den laotiska ekonomin är positiv även om landet ännu tillhör regionens fattigaste. Landet tillhör numera inte längre världens minst utvecklade länder, utan har enligt Världsbankens definition avancerat till ett medelinkomstland ( lower middle income country ). Inte minst Kinas och Vietnams snabba utveckling bidrar till ökande investeringar i Laos. Landets BNP-tillväxt är god och andelen av befolkningen som lever i fattigdom minskar. Samtidigt begränsar en ineffektiv och korrupt statsförvaltning, en överreglerad ekonomi och en svag rättsstat den västerländska investeringsviljan.
Sveriges Ambassad Landrapport 7(8) Ett steg i landets internationalisering har varit inträdet i organisationerna Association of South East Asian Nations (ASEAN) år 1997 och Asia-Europe Meeting (ASEM) år 2004. Laos stod i november 2012 värd just för ASEM9, ett toppmöte som lockade Europas och Asiens stats- och regeringschefer till Vientiane. Laos anslöts 2013 till Världshandelsorganisationen (WTO). Utländska investeringar i Laos domineras av Kina, Thailand och Vietnam. Infrastruktur, vattenkraft, gruvdrift och skogsprodukter är viktiga sektorer i landet. Även de privata thailändska investeringarna ökar snabbt. De stora naturresurser som finns i Laos som till merparten består av högland med flera stora bergsområden är det som i första hand lockar utländska investerare. Naturresurserna är därför stommen i exporten. De främsta exportprodukterna är träprodukter, kaffe och, bland annat vattenkraft, främst till Thailand. Den laotiska regeringen har uttryckt ett tydligt önskemål om att Laos ska bli Sydostasiens batteri. Samtidigt har utbyggnaden av Mekongfloden blivit en politisk stötesten för regionen. Laos bygger med thailändsk finansiering ett större vattenkraftverk i Mekongsflodens huvudfåra. Pågående byggnation av ett vattenkraftverk i Xayaburi förväntas ge goda exportinkomster för Laos men riskerar att få negativa följder för människor och natur nedströms. Även planerna på att bygga ytterligare än damm i Siphandone-området, Don Sahong, nära den kambodjanska gränsen har lett till stor oro bland grannländerna. Ett regionalt samarbetsorgan, Mekong River Commission (MRC), verkar för förbättrat regionalt samarbete i frågan. MRC erhåller bl.a. svensk finansiering. Turistnäringen blir allt viktigare. Under de senaste tjugo åren har turistsektorn varit en av de snabbast växande sektorerna och största kanalerna för inbringandet av utländsk kapital. Laos och Sverige Sveriges relationer med Laos har åtminstone historiskt sett dominerats av det utvecklingssamarbete som inleddes 1974. Då var Sverige pionjärer och kom att bli ett av de första länderna att ge stöd. Sverige var länge ett av Laos viktigaste samarbetsländer och det svenska biståndet omfattade betydande volymer. Biståndet fasades dock ut under 2006-2011 och den svenska ambassaden i Vientiane stängdes 2008. Ett svenskt honorärt generalkonsulat öppnades i maj 2011.
Sveriges Ambassad Landrapport 8(8) Sveriges affärsmässiga närvaro i Laos är tämligen blygsam. Sverige har haft en noterbar export av verkstadsprodukter kopplade till den statliga och privata energimarknaden. Antalet svenska företag i Laos är dock litet. Ett antal större affärer de senaste åren inom bland annat telekommunikation och energi har lett till att olika företag tillfälligt har haft kontor i Laos. Uppskattningsvis så finns idag ett fyrtiotal svenskar verksamma i landet. Sveriges ambassadör i Thailand är även ackrediterad till Laos. Ambassaden i är ansvarig utlandsmyndighet för de bilaterala relationerna. Laos har en ambassad i Sverige. Utrikesminister Carl Bildt besökte Laos i november 2012 i samband med Asia Europe Meeting.